Fysisk miljö
Fysisk miljö är i stort sett allt som finns i hästens närhet och omgivning. Hästens omgivning är bland annat landskapet och terrängen, marken, hagarna och byggnaderna där hästarna vistas. Men också andra hästar och människor i hästens närhet innefattas i hästens fysiska miljö. En del kan man som enskild hästhållare inte påverka, men mycket kan man göra eller använda på ett bra sätt för hästens välbefinnande. Hästen behöver sällskap av andra hästar, rörelsefrihet och sysselsättning. Detta är lättast att ordna om hästarna är utomhus tillsammans så mycket som möjligt i bra och stora hagar. Är de utomhus får de också frisk luft. Att andas frisk luft är viktigt för hästens välfärd, precis som för människans.
Frisk luft är viktigt
Inomhus i stallet är det i stort sett alltid sämre luft än utomhus. Det blir då människans uppgift att se till att stalluften är så frisk som möjligt. Tyvärr är det ofta så att vi människor vintertid vill spara stallvärmen genom att minska på stallventilationen. Kanske för att vi tror att hästarna fryser utan att egentligen veta, eller för att vi vill ha det varmare i stallet för vår egen skull. Effekten blir att stalluften blir sämre och många gånger inte tillräckligt frisk för hästarnas bästa.
Det kan vara svårt att veta om luften i stallet är frisk. I stalluften är halten av damm ofta hög och luftburet damm kan innehålla mögel eller mikroorganismer som kan ge luftrörsbesvär. Det farligaste dammet för hästen är det damm eller luftburna partiklar, som är så små att vi med blotta ögat inte kan se dem. De partiklarna kan följa med inandningsluften långt ner i lungorna där de gör mest skada. Ett bra sätt att hålla låg halt av luftburna partiklar i stallet är att ha foder och strö som inte dammar och att ha bra ventilation. Och att låta hästarna vara utomhus när man sopar stallet, mockar och utfodrar.
En annan förorening som finns i stallets luft är gasen ammoniak. Gasen kommer från träck och urin i ströbäddarna och kan i tillräcklig koncentration irritera luftvägarna. I regel blir det mer ammoniak i stalluften när man mockar och rör i ströbädden. Har man tillräcklig ventilation och välskötta ströbäddar ska det inte behöva lukta ammoniak i stallet – utom möjligen när man mockar ut.
Bra med ett väderskydd i hagen sommar som vinter
När hästarna är utomhus påverkas de av väder och vind, värme och kyla. Vi människor är betydligt mer känsliga än hästarna för framför allt kyla, därför kan vi inte ha oss själva som måttstock. Det är bättre att låta hästen avgöra när den upplever kyla och värme som obehaglig. Är hästarna utomhus är det viktigt att hästarna har möjlighet att själva söka upp platser i hagen som kan minska effekten av kyla, eller värme, om de upplever det som obehagligt. Att ha en ligghall i hagen är ett sätt att skapa ett väderskydd. Hagens terräng och växtlighet kan också ge skydd för obehagligt väder. Sverige är ett avlångt land med olika klimat och natur så var i landet hästarna befinner sig kan avgöra behovet av, och hur man löser, väderskyddet.
Att svettas är ett effektivt sätt att kyla sig vid varmt väder. Hästar är bra på att svettas om det behövs. Det är ändå bra om hästarna kan söka skugga och svalkande vind om det är varmt. Att svettas är i sig en belastning för kroppen, så det är bra att slippa.
Ett väderskydd (åtminstone ett vind- och nederbördsskydd) i hagen skyddar hästen från både sol, regn och vind.
Fryser hästen på vintern?
Fryser hästar utan täcke på vintern? Det finns många faktorer som avgör om de verkligen fryser:
- Hur lång och tjock päls de har
- Hur bra hull de har
- Hur mycket foder de äter
- Hur vana de är vid kyla
- Hur stora de är
- Hur kallt, hur låg temperatur, det är
- Hur mycket det blåser
- Om det kommer nederbörd: om det regnar, eller snöar så att snön smälter på hästen
Det är alltså svårt att avgöra om en häst behöver ett täcke eller inte men man kan ha ett riktmärke: om hästen skakar när det är kallt så fryser den. Har hästarna som är utomhus möjlighet att söka skydd för kallt väder i till exempel en ligghall, så minskar ett eventuellt behov av att lägga på täcken. Inomhus i ett vanligt stall, som ett boxstall, finns ofta inget behov av att ha täcken på hästarna för att värma dem. Det kan till och med vara så att täcket gör att de behöver svettas för att det blir för varmt. Att svettas är ju som sagt i sig en belastning för kroppen och svetten som avdunstar kan göra att det blir mer fukt i stallet.
Inhysningssystem – sättet att hålla häst
Det finns olika lösningar på stall och lösdrifter. Det finns både för- och nackdelar oavsett vad man väljer och det kan också variera vad som passar olika hästar. Här finns en guide på hur olika lösningar fungerar.
Lösdrift innebär att hästarna går tillsammans utomhus året om, hela dygnet, utom då hästarna sköts och används. Lösdrift är det inhysningssystem som har störst möjlighet att tillfredsställa hästens fysiska och mentala behov. Lösdriften ska ha en ligghall med en torr, ren och helst också mjuk, liggplats. Det är även viktigt att man har en stor och bra hage. Man ska också ha en bra utfodringsplats respektive vattningsplats. Till lösdriften ska det finnas tillgång till ett stall med en eller flera boxar där man kan ta hand om hästar som behöver särskild vård. Det är också bra om det finns tillgång till skötselplatser, antingen i form av skötselspiltor eller boxar – ett skötselstall.
Det är enklast är om man kan ge hästarna i lösdriften fri tillgång på grovfoder men ofta behöver hästarna olika mängd foder och då behöver man en lösning för detta. En lösning är att ha datorstyrda foderstationer i hagen. Ofta placeras stationerna och andra faciliteter såsom ligghall och vattningsplats så att man uppmuntrar hästarna att röra sig mellan platserna. Detta inhysningssystem kallas för aktiverande grupphållning. På marknaden finns system med handelsnamn som ”Active Stable” och ”Active Horse”. Ett annat alternativ är att ge hästarna en bestämd grundgiva foder i hagen, lika för alla hästarna, och sedan ge hästar som behöver mer foder ytterligare foder i skötselstallet.
Varianter av lösdrift
Att ha hästarna på bete på sommaren är en form av lösdrift då de går ute hela dygnet en del av året. En annan variant är att hästarna går i lösdrift men tas in i ett boxstall eller skötselstall med plats för alla hästarna enbart då flertalet hästar sköts och används samtidigt. Det kan till exempel vara på en ridskola. Hästarna får då möjlighet att gå utomhus under längre tid än om hästarna är inomhus under både tiden de sköts och används och under natten. Det blir lösdrift en del av dygnet, året runt.
Det traditionella stallet med boxar kan delas in i två varianter med hänsyn till vilket klimat man vill ha i stallet och hur man ventilerar: klimatreglerat stall och väderskyddande stall.
Klimatreglerat stall
Ett klimatreglerat stall är normalt ett värmeisolerat stall, ett så kallat varmstall, där ventilationen ändras efter temperaturen i stallet. Är det varmt i stallet, framför allt för att det är varmt utomhus, ventilerar man för fullt. När temperaturen i stallet sjunker minskar man på intaget av kall luft – det vill säga minskar ventilationen för att spara värme. Minskningen bör ske med automatik med hjälp av en termometer (temperaturgivare) och ett styrskåp (reglercentral). Minskningen innebär inte att man ska stänga av ventilationen helt. I och med att man under framför allt vintertid minskar ventilationen blir det sämre luft i stallet.
Boxstall där hästarna kan se varandra och ha kontakt via rutnätsgaller.
Väderskyddande stall
Väderskyddande stall är vad det låter som. Stallet ska skydda för väder och vind men stalltemperaturen följer i stort sett utomhustemperaturen. I normalfallet har stalltypen ingen värmeisolering utan är ett kallstall. Ventilationen ändras inte, utan ska vara på fullt, oavsett hur kallt det är i stallet eller utomhus. Om ventilationen är som den ska vara gör det att det blir bra luft i stallet hela tiden
Ventilation av boxstall
Det finns i princip två sätt att ventilera boxstall: med fläktar (mekanisk ventilation) eller utan fläktar (naturlig ventilation). Fläktar är enkla att reglera genom att variera varvtalet och passar bra i klimatreglerade stall. Det är också en stor fördel om man bullerdämpar fläkten eller fläktarna. Vill man förbättra ventilationen i ett befintligt stall är det oftare enklare med mekanisk ventilation. Naturlig ventilation kräver betydligt större öppningar jämfört med fläktventilation men används ofta i väderskyddande stall för att systemet är tyst, kräver ingen el och är billigt att installera. Det är bara att ha tillräckligt stora öppningar. Det finns naturlig ventilation som kan regleras automatiskt och som kan användas i klimatreglerade stall men de är i regel dyrare att installera än ett mekaniskt ventilationssystem.
Oavsett sätt att ventilera stallet är det viktigt att friskluften fördelas så att alla boxar får del av den friska luften. En bra tumregel är att alla boxar ska ha ett eget friskluftsintag.
Utebox(-stall) och utestall
En variant på väderskyddande stall är uteboxar eller uteboxstall. En utebox är oftast en box med en delad dörr mot det fria, där den övre dörrhalvan hålls öppen, eller inte finns, för en god ventilering av boxen.
På marknaden finns något som kallas utestall. Det är ett väderskyddande boxstall (oisolerat stall) där ventilationen ofta är för dålig. Man får vintertid kallt i stallet men också dålig luft. Öppnar man upp stallet och ventilationen blir som den ska vara i ett väderskyddande stall så är stalluften som vilket väderskyddande stall som helst.
Uteboxar ger möjlighet till frisk luft under hästens vistelse i box.
Paddockboxstall
Om man i ett boxstall kompletterar varje box med en dörr direkt mot det fria, som i en utebox, och i anslutning till dörren har en mindre hage för en häst, så kallas boxen en paddockbox. Hagen är till för att ge hästen möjlighet att välja om den vill vara ute eller inne när dörren är öppen. Hagen är i regel inte tillräckligt stor för att tillfredsställa hästens rörelsebehov. Man får därför ha andra hagar, helst för en grupp hästar, där man har hästarna en del av dygnet.
Paddockboxsstall där hästarna fritt kan gå ut och in i sina boxar och har tillgång till en mindre hage. Möjlighet finns att vid behov stänga boxarna utåt.
Hagar
En bra hage är en stor hage för en grupp hästar, den är täckt med gräs och har ett säkert stängsel. Hagen ska kunna uppfylla hästens behov av rörelse och ge sysselsättning, helst tillsammans med andra hästar.
Många anläggningar har rasthagar men ju större hagar, desto bättre. Beteshagar är stora och har så mycket växtlighet att de även kan fylla hästens näringsbehov. Det är bra om hästarna såväl vinter som sommar har ett väderskydd i hagen. Skyddet kan vara en ligghall eller ett naturligt skydd. Om hästarna sommartid har en höjd eller annan plats där det blåser så kan även besvär med insekter minska eftersom insekter har svårt att flyga när det är blåsigt.
Stängsel
Eftersom stängsel innebär en stor skaderisk ska hagen ha ett bra och säkert stängsel som är väl underhållet. Stängseltråd, -rep och -band ska vara väl sträckta. Går tråden, repet eller bandet av, är det risk för att hästar och vilt snärjs med risk för allvarliga skador. Taggtråd är förbjudet att använda i hästhagar. Staket av trä, stål eller plast syns bra och är förhållandevis säkra. Spetsiga hörn av stängsel bör undvikas och stängselhörn bör rundas av.
Rasthagar
Rasthagar kan ha olika underlag, i regel med grus eller gräs.
Grushagar
Grushagar är en torftig och relativt tråkig plats för hästen förutom att den kan röra sig och förhoppningsvis vara tillsammans med andra hästar. Bra underlag i grushagar ska tåla hovtramp och inte lätt bli blött och kladdigt vid regn eller töväder. För god hästvälfärd bör en grushage kombineras med en gräshage. Grushagen använder man då endast när gräshagens växtlighet riskerar att förstöras.
Grushagar.
Gräshagar
Att hästar i en rasthage kan söka efter foder och att beta ökar hästens välbefinnande. För att inte växtligheten ska slitas ned behöver hagen vara stor. Är den för liten i förhållandet till antalet hästar, eller används för ofta, blir hagen lätt en ”jordhage”, alltså en hage med jordunderlag utan täckande gräs. Vid grindhål, utfodrings- och vattningsplatser är slitage svårt att undgå och marken kan behöva förstärkas med grus eller gräsarmeringsmattor/-sten.
Insekter och inälvsparasiter
Insekter
Bitande och stickande insekter kan skapa obehag och stress för hästarna. Knottangrepp kan bli mycket irriterande och till och med farligt om de uppträder i stora mängder. I gryning och skymning är knotten mest aktiva och det kan då vara bra att ta in hästarna om knottangreppen är kraftiga. En del insekter följer inte med in i ett stall eller en ligghall, speciellt om det är dunkelt där inne. En blåsig plats, till exempel en höjd, gör som sagt det svårare för insekterna att flyga.
Parasiter
Inälvsparasiter kan bli en stor belastning för hästarna och unga hästar är mer mottagliga. Parasiterna (ägg och larver) följer med hästarnas träck och hamnar på marken eller i gräset i hagen. Hästarna kan sedan få i sig parasiterna när de äter. En viktig åtgärd är att hålla hagarna fria från parasiter genom att mocka hagarna.
Om möjlighet finns är det bra om man kan låta andra djurslag såsom får och kor beta gräs- och beteshagarna och äta upp hästens inälvsparasiter. En inälvsparasit angriper i regel bara ett djurslag så andra djurslags parasiter angriper inte hästarna och omvänt. De andra djurslagen kan antingen gå tillsammans med hästarna eller så roterar man djurslagen i ett antal hagar.
Skaderisker
Det finns en hel del i den fysiska miljön på en hästanläggning som innebär risker för skador. Det gäller för hästhållare att kontrollera att till exempel inga vassa inredningsdetaljer sticker ut där hästar är eller passerar. Utstickande spikar, skruvar, boxlås med mera kan orsaka mer eller mindre allvarliga skador på hästarna.
Boxen
Det är framför allt galler i boxväggar, för fönster och i foderhäckar som kan orsaka skador på hästarna. Ett galler i boxen ska tåla en hästspark på ett sådant sätt att hästen inte fastnar med hoven när den sparkar på gallret. Hästar ska heller inte kunna fastna med tänder eller underkäke om den biter i gallret eller hugger mot boxgrannen. Tyvärr är många galler, i synnerhet med stående gallerstänger, för veka och med fel avstånd mellan gallerstängerna. Att sätta hästar som är vänner bredvid varandra minskar risken att de överhuvudtaget sparkar i boxen eller hugger mot grannen.
Bristande kvalitet och dimensioner på boxväggars täta (nedre) del kan orsaka skador. Välj material och dimensioner som tål en hästspark.
Stallgången
Golvet i stallgången ska inte vara halt. Täckeshängare i stallgången på boxfronter och där hästarna kan komma åt hängaren även inifrån boxen med framför allt munnen innebär en skaderisk. Stallgångar bör inte belamras med redskap och andra saker som kan skada hästarna.
Ridhus och ridbanor
För att minska risken för skador och göra att hästarna håller länge är ett bra underlag i ridhus och ridbanor viktigt. Du kan läsa om underlagets uppbyggnad i Svenska Ridsportförbundets Ridunderlag - en guide
Brandskydd
Att skydda hästarna för brand är en självklarhet. Det finns fyra huvudvägar för att skydda hästarna:
- Att förebygga att brand uppstår.
- Att släcka branden.
- Att se till att brand och rök inte når själva stallutrymmet om brand uppstår i ett angränsande utrymme eller byggnad.
- Att rädda hästarna.
Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) har rekommendationer om hur brandskyddet i häststall och andra utrymmen i lantbruksbyggnader ska ordnas. Rekommendationerna går att ladda ned gratis (LBK-pärmen). Pärmen tar till exempel upp släckutrustning, elinstallationer, hur stallet ska konstrueras (byggnadstekniskt brandskydd), heta arbeten (vid exempelvis varmskoning) och självantändning i till exempel hö, halm och spån. Mycket kring brandskyddet är lagstiftat och försäkringsbolag har också rekommendationer och villkor samt kan ge lägre premier om man har godtagbart brandskydd.
Du kan läsa mer om brandskydd på SvRF hemsida.
En utrymningsplan bör finnas i alla stall.
Här finns en checklista för egentillsyn av ridsportanläggningar, för hästars bästa och säkerheten för både hästar och människor. Använd den gärna för att checka av vad som är bra och vad som kan förbättras i ditt stall. Hästhållning med kvalitet
Vill du läsa mer om stall och anläggning? Hästanläggningar – en guide
