Mentalt välmående

Hästen som biologisk varelse

Avel och urval av individer har skett först de senaste ca 4000 åren, vilket är en mycket kort tid av hästens utveckling. Även om vi har valt ut hästar för olika syften och påverkat deras storlek, utseende och temperament så finns det inget som tyder på att vi har avlat bort deras naturliga behov av grupp, gräs och galopp eller deras starka flyktinstinkt. Hästar är grupplevande bytesdjur som har överlevt genom att förlita sig på att fly undan saker som de bedömer som potentiellt farliga.

För att kunna förstå hur hästar fungerar så behöver vi förstå deras sinnen. Dessa är väldigt väl utvecklade och de både ser, hör och har bättre känsel än människor.

Hästar är grupplevande sociala djur och har troligtvis ett rikt känsloliv, även om vi vet relativt lite om det.

Hästen och människan

Arkeologiska fynd visar att de första kontakterna mellan häst och människa bestod av att vi jagade dem som föda. Över årtusendena utvecklades denna relation till att vi människor valde ut hästar som gick lätt att hantera och började använda dem som pack-, drag- och riddjur. Numera är deras roll mer ett fritidsintresse för många människor även om de fortfarande används för transport och i jordbruk i stora delar av världen. När hästarnas roll har ändrats så har vi också börjat se på dem annorlunda och reflektera över fler etiska frågor i deras användning.

Hästens grundläggande behov av social kontakt, att äta under stor del av dygnet samtidigt som den förflyttar sig långsamt och att regelbundet får testa sin flyktförmåga kan vara svåra att kombinera med våra egna behov av att använda den. Vi måste komma ihåg att användning och ridning av hästen är något som vi människor kommit på, inte något som hästen nödvändigtvis har valt eller föredrar. Det som skiljer vår sport ifrån många andra är att vi utövar den i samspel med hästen, en levande, kännande partner, och inte med ett idrottsredskap. Detta ställer krav på en hög kunskapsnivå och skicklighet inte bara i vår egen fysiska förmåga utan även i att läsa av hästen. Det förpliktigar också att vi håller hästarna på ett etiskt acceptabelt sätt som inte påverkar deras välfärd negativt.

Lästips: Ridsportens Code of conduct och Tävlingsreglemente

Vad betyder hästens beteende?

Vi har en ibland en benägenhet att förmänskliga hästen och förutsätta att den har ungefär samma behov som vi. Det är viktigt att komma ihåg att hästens fysiska och mentala behov ser väldigt annorlunda ut än våra. Ett naturligt liv för en häst innebär att röra sig långsamt och att beta (grovfoder) större delen av dygnet ihop med andra hästar, att få utlopp för lekbeteenden och möjlighet att testa sin förmåga till ”flykt” genom att galoppera fritt. Hästens natur som flyktdjur gör att den föredrar att kunna se runtomkring sig och häöra hemma i en stabil grupp, i en omgivning som förser den med allt den behöver. 

Olika inhysning och rutiner hos oss människor påverkar hästvälfärden och om vi förmänskligar hästen och inte uppmärksammar förändringar i dess beteende så finns risken att den mår sämre både mentalt och fysiskt. Detta påverkar på sikt även säkerheten i vårt samspel med hästen.

När en häst av olika skäl får ett försämrat mentalt välmående så leder det till:

• att den reagerar mer eller mindre på vad som sker runtomkring den
• att den blir mer negativt inställd till sin omgivning och till att bli hanterad
• att hästen inte vill komma i hagen eller en ovilja att lyssna på intränade signaler
• oönskade beteenden (till exempel att hästen nafsar eller sparkas)

Om hästen visar motvilja till träning och hantering och tappat sin positiva inställning till människor behöver vi fråga oss varför. Att hitta orsaken till olika oönskade beteenden är nyckeln till att hantera situationen så att hästen får en möjlighet att må bättre mentalt. Det kan dock vara svårt och vi behöver vara ödmjuka inför att ingen kan allt och att man behöver rådfråga rätt expertis inom de olika domänerna vid behov.

När hästen är stressad

Stress hos hästen är en naturlig reaktion till eventuella faror i omgivningen, som har möjliggjort dess överlevnad som bytesdjur i miljontals år.

När hästen uppfattar något i sin omgivning som en eventuell fara så reagerar den på ett av tre sätt;

• genom att så fort som möjligt fly ifrån situationen
• genom att stanna och konfrontera det som kanske är farligt
• genom att anpassa sitt beteende till situationen.

 Om hästen väljer flykt så avtar stressreaktionen efter att den utfört beteendet, den kortvariga stress som då skett är inte skadlig. När hästen däremot upplever en långvarig eller kronisk stress från till exempel utdragen eller regelbunden hunger, varaktig brist på social kontakt, eller ifrån våldsamma träningsmetoder, så kan den inte framgångsrikt ta till flykt och undkomma det som stressar den. Denna långvariga eller kroniska stress leder då till att hästen mår sämre fysiskt och den anpassar sitt beteende till situationen.

Många gånger innebär denna oönskade beteendeförändring att hästen antingen kan bli utåtagerande (frustrerad, ovillig, aggressiv, istadig) eller inåtvänd (långsam att reagera, undvikande, inlärd hjälplöshet). Dessa beteenden innebär även ett säkerhetsproblem eftersom hästen konstant står högre i stresstrappan och närmare ett flyktbeteende. När hästen når ett flyktbeteende så är den farlig både för sig själv och sin omgivning.

Om hästen skulle uppvisa små tecken på att den är stressad så måste man ta reda på orsaken till stressen och åtgärda den snarast. Om stressen uppstår i samband med hantering eller träning så behöver metoderna ändras så att hästen stressar ned, annars ökar det lätt till allvarliga avvärjningsbeteenden. Att enbart hantera tecken på stress med ökad press i träningen, tvång eller till och med våld är olämpligt och leder enbart till att beteendena på sikt ökar med större negativa konsekvenser som följd. Dessutom har vetenskapliga studier visat att en stressad häst inte är mottaglig för att lära sig nya saker, alltså finns det heller ingen poäng med att fortsätta att pressa den.

En häst som lätt blir stressad i olika situationer behöver tid att få träna i olika miljöer, ett tryggt och lugnt hanterande och en chans att få koppla av mellan träningstillfällena.

Avvärjningsbeteenden

Beteenden som man ska vara uppmärksam på vid ridning och annan träning av hästen som kan vara tecken på obehag, stress eller smärta beskrivs nedan. Om din häst visar ett eller flera av dessa beteenden är det viktigt att notera exakt i vilka situationer den utför dem, om de varierar i antal och att försöka komma ihåg när de började. Alla beteenden hos hästen har orsaker och du kan behöva rådfråga rätt expertis för att hitta orsaken så att den kan åtgärdas. Att hästen uppvisar milda avvärjningsbeteenden när den är under utbildning behöver inte vara oroväckande då den kan missförstå en nyligen inlärd signal eller kanske blir lite stressad av en ny situation.

Det viktiga är att ta hänsyn till hästens upplevelse och att åtgärda orsaken så att beteendena avtar och inte ökar i frekvens eller till mer allvarliga avvärjningsbeteenden. Om beteendet kvarstår eller ökar så behöver det utredas och åtgärdas för hästvälfärdens skull. Vid misstanke om fysiskt obehag eller smärta ska alltid en veterinär rådfrågas. Därefter kan annan expertis behöva ta vid som till exempel en etolog, utbildad tränare, ridlärare eller utrustningsexpert.

       

 

Beteenden som man ska vara uppmärksam på vid ridning och annan träning av hästen som kan vara tecken på obehag, stress eller smärta:

 

När hästen blir farlig

Hästar som blir aggressiva vid hantering har alltid en anledning till det. Om hästen hotar, hugger eller sparkar efter oss så behöver vi omedelbart hitta och åtgärda orsaken till beteendet då det ofta har underliggande fysiska orsaker. Forskning visar att många oönskade aggressiva beteenden har samband med fysisk smärta eller obehag hos hästen. Beteendet kan också tyda på att hästen uppfattar kontakten med människor som negativ och kan förknippa den med smärta och obehag. Detta kan vara ett resultat från tidigare hantering och träning och behöver inte nödvändigtvis bero på hästens nuvarande situation.

En häst som har blivit aggressiv ska aldrig hanteras av ovana personer och det krävs erfarenhet, stor närvaro och uppmärksamhet på hästens signaler från den som hanterar hästen. Aggression ska aldrig bemötas med våld eller bestraffning eftersom det kan göra att hästen undertrycker de fina signalerna för att senare gå direkt på mer allvarliga beteenden. Vid rätt träning och rehabilitering av aggressiva hästar bör man aldrig hamna i en situation där självförsvar behövs. Träning av en aggressiv häst ska alltid bestå av lugn, ett uppbyggande av ett förtroende för människor och att hästen får sina behov tillgodosedda. Det ställer stora krav på goda rutiner och träningsmetoder som bygger upp hästens självförtroende och belönar när den gör rätt. Det tar lång tid att rehabilitera en aggressiv häst, och i en del allvarliga fall blir hästen så pass stressad av all hantering och träning att man kan diskutera om det är etiskt försvarbart att överhuvudtaget träna den.

Miljöträning

Hästar kan reagera olika när det sker saker runtomkring dem beroende på skillnader i temperament, erfarenheter, träning och förutsättningar. En del hästar är mer inåtvända och stillsamma medan andra är aktiva och reagerar mer synbart. Oavsett vilken häst vi hanterar så behöver vi vara uppmärksamma på beteenden och olika reaktioner och hantera dem på ett lämpligt sätt.

Lästips: Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om träning och tävling med djur, saknummer L 17 (pdf).

Hur förbereder man egentligen en häst mentalt för träning och tävling?

Det krävs minst lika mycket träningstid för hästens mentala välmåendes skull som för det fysiska. Genom att vänja hästen gradvis vid alla olika moment som träning och tävling innebär så får vi i utbyte en trygg och självsäker individ som är säkrare att hantera.

Rutiner och förväntningar

Hästar är vanedjur som mår bra av ett visst mått av förutsägbarhet i sin tillvaro. De blir lugna om de vet vad som väntar och vad som förväntas av dem i all hantering och ridning. Därför är det viktigt för hästens mentala välmående att vi är tydliga, utbildar hästen på ett sätt som stämmer överens med det vi idag vet om hästens inlärning och inte skrämmer eller stressar den.

Lästips: I avsnittet Beteende kan du läsa mer om hästens inlärning.

En förutsättning för mentalt välmående är att hästen upplever att den har valmöjligheter och en positiv variation i sin tillvaro. Variation kan innebära tömkörning, ridning, arbete utomhus, ridning i skog och mark, arbete vid hand eller att hästen får stå över arbete någon gång. Alla hästar oavsett ras och användning, mår mentalt bra av variation och att få träna på en nivå anpassad efter deras förmåga, därför behöver vi utbilda oss själva så att vi kan möta dessa behov.

Ett liv värt att leva

Vår ambition som är ansvariga för en eller fler hästar ska alltid vara att ge hästen ett bra liv där de får utlopp för sina naturliga beteendebehov. Mentalt välmående hos djur anses ofta vara lika viktigt som hos människor och innefattar bland annat valmöjligheter, njutning och variation. Inom forskningen talar man om begreppet A life worth living eller ett liv värt att leva.

Att prata om hästens faktiska känslor är svårt eftersom vi aldrig med säkerhet kan veta vad de känner, vi kan endast försöka tolka beteenden objektivt, bland annat med etologi som grund.

Ibland är hästens naturliga beteenden inte desamma som önskvärda beteenden: att de rullar sig i lera i hagen, vill klia sig på oss när de blivit svettiga under tränset och har en annan inställning till arbete än vad vi har. Då gäller det att vi kan kompromissa så att hästen får sina behov tillgodosedda på ett sätt som är säkert även för oss människor. Det kan till exempel innebära att vi tränar hästen att inte klia sig på oss utan att vi i stället torkar den med en handduk när den blivit svettig.

Det vi vet är att hästar på grund av sina fysiska och mentala förutsättningar uppfattar världen annorlunda än oss människor. Vi kan därför inte dra slutsatsen att det som är positivt för oss nödvändigtvis är positivt för hästen. Vi vet också att hästar lär sig saker annorlunda jämfört med oss vilket vi behöver ta hänsyn till vid inlärning, träning och användning av hästen.

Vi ska hela tiden sträva efter att minimera negativ inverkan på hästen som exempelvis leder till rädsla, frustration, utmattning och ensamhet. Att sträva efter att förstärka hästens positiva upplevelser såsom komfort, njutning, nyfikenhet och att ge den ett gott självförtroende ska vara en självklarhet i all hantering, träning och hästhållning.

Samspel mellan domänerna: balans och kompromisser

En förutsättning för att hästar ska få ett gott mentalt välmående är att övriga fyra domäner av hästvälfärd inte är bristfälliga; god utfodring, en god fysisk miljö, god fysisk hälsa och positivt samspel med andra hästar och med människor. Domänerna samspelar med varandra och om en brist uppstår i en av dem så påverkar det även de övriga.  

Forskning har visat att vi kan använda flera etiskt acceptabla metoder i vår träning, att vi behöver vara noggranna med vår timing och att många av de ”beteendeproblem” som upplevs beror på bristfällig utbildning av hästen. Våra känslor får aldrig drabba hästen negativt. Hästar är väldigt bra på att läsa av oss människor, de kan länge komma ihåg människor som har behandlat dem illa. Vill vi bygga en god relation med vår häst är det därför viktigt att alltid behandla hästen väl.

Hästar är flockdjur och behöver social kontakt med andra hästar för att må bra fysiskt och mentalt. Att hålla hästar tillsammans är en absolut nödvändighet för deras mentala välmående och är något som det inte bör kompromissas med förutom vid absoluta undantag (t.ex. hingstar i avel eller vid ordinerad vila efter veterinärbehandling).

Lästips: Hästsverige om grupphållning

Lästips: I avsnittet Beteende kan du läsa mer om hästens behov.

Förbättra hästens mentala välmående

Alla de fem domänerna och de förutsättningar som vi skapar i hästhållningen påverkar hästens mentala välmående. Våra beslut som hästhållare avgör hur god hästvälfärden blir och om vi vill mäta den så behöver vi se till samtliga domäner och utvärdera hur de påverkar hästen.

Börja med att gå igenom varje domän:

• Har hästen goda förutsättningar för att få sina behov tillgodosedda?
• Kan du förbättra och förändra något i hästens omgivning och skötsel så att behoven tillfredsställs ännu mer?
• Kan du träna hästen bättre för uppgiften?
• Finns det smartare lösningar som är bra både för dig och hästen?

 Att utgå ifrån hästens behov och hitta lösningar som gynnar både hästen och oss människor är ibland svårt och kräver mycket kunskap. Det kan innebära ett behov av mekanisering för att minska arbetsbördan utan att påverka hästen negativt, flytt till ett annat stall, att ta hjälp utifrån med hästhållningen eller träningen av hästen eller att inse att vi inte har förutsättningarna för att hålla egen häst.

Checklista för hästvälfärd

Det finns checklistor för hästvälfärd som kan vara ett bra stöd när man vill göra en objekti utvärdering bedömning av hästhållningen. Skriv ut checklistan nedan och gå igenom stallet, hästen och omgivningen regelbundet ihop med dina stallkamrater. Prata om vad ni har sett och om det är något som behöver ändras, prioriteringen att utgå ifrån kan till exempel vara hästens behov av grupp, gräs och galopp. Gör upp en enkel handlingsplan för hur ni ska förbättra hästvälfärden och se till att anteckna skillnader ni ser på er häst.

Här finns en Checklista för Hästvälfärd

Lästips:  Hästsverige om att mäta hästvälfärd,

Ibland krävs mycket små insatser som till exempel att möjliggöra mer social kontakt genom att öka på utevistelsen, öka på mängden grovfoder i foderstaten, att byta strö till halm, tillsätta miljöberikning i hagen eller att öka mängden rörelse genom en större hage eller mer motion. Andra insatser kan vara mer omfattande, som att byta stall för att möjliggöra ovanstående, investera i frostfritt vatten till hagarna eller att bygga om stallet för att tillgodose hästarnas och våra egna behov. 

Det finns alltid mer att lära

Forskning har visat att många inom hästsporten förlitar sig på egen erfarenhet, att vi tar råd ifrån andra som inte är utbildade eller har dokumenterad erfarenhet och att vi har en ganska stark tradition av att vara självlärda. Vetenskapliga studier har också visat att vi som hästägare ibland har bristande källkritik när vi söker information.

Faran med att enbart lära av varandra och att ha en bristfällig källkritik är att felaktiga träningsmetoder eller kunskaper förs vidare som om de vore sanning.

När vi ska lära oss något nytt bör vi förlita oss på oberoende kunskap, från forskning och beprövad erfarenhet. Vi bör alltid kontrollera att källan till kunskapen är oberoende. Om källan har ett egenintresse så finns en risk att kunskapen vinklas eller är direkt felaktig.

Kunskap som man kan hitta på nätet behöver granskas för att man ska kunna se om den är oberoende. Ett gott exempel på bra kvalitetssäkrade hemsidor att söka kunskap på är Hästsverige.se och Ridsportförbundets Hästkunskapssajt. Där finns fakta och kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet och informationen granskas och uppdateras regelbundet av sakkunniga.

Om du läser något och undrar om det verkligen är sant, kolla upp vilken källa som anges och kontrollera kunskapen med någon sakkunnig inom området, till exempel en agronom, etolog eller veterinär.

Vill du lära dig mer om De fem domänerna - Mentalt välmående? Här finns ett fördjupande material.