Vaccinera

Att vaccinera är ett enkelt och billigt sätt att skydda sin häst mot smittor. De flesta vacciner kräver en grundvaccination och efter det regelbundna påfyllnadsdoser. När och mot vad hästen är vaccinerad, samt av vilken veterinär, skrivs in i hästpasset.

Pass-3.jpg
I hästens pass skriver veterinären in datum och ort för vaccinationen, vilket vaccin som använts, vilken sjukdom det avser samt sin signatur med stämpel.

Den vanligaste vaccinationen är den mot hästinfluensa. Den är dessutom obligatorisk för tävlande hästar. Hästinfluensa finns i två varianter, A1 och A2, och är mycket smittsam. Vaccination gör inte att hästen blir immun mot hästinfluensa, men den blir inte lika sjuk som om den är ovaccinerad och det hjälper till att minska smittspridning eftersom antalet sjuka hästar blir färre.

Du kan läsa mer om krav på vaccination mot hästinfluensa här 

Att vaccinera mot stelkramp är också viktigt. Sjukdomen orsakas av en bakterie som finns i jorden. Får hästen exempelvis ett sticksår kan det förorenas av bakterien som bildar ett gift som angriper hästens nervsystem. Hästen får bland annat svårt att svälja och kan få kramper. Dödligheten är mycket hög, och det är viktigt att hästen skyddas med hjälp av stelkrampsvaccin.

Det finns numera vaccin även mot kvarka som är en otäck sjukdom som det ofta tar lång tid att bli av med. Dräktiga fölston brukar man vaccinera mot sjukdomen EHV-1 (abortvirus).

Vaccin finns också mot botulism som orsakas av det mycket starka nervgiftet botulin eller botulinumtoxin. Den vanligaste förgiftningsvägen vid botulism hos vuxna hästar är att de fått i sig hösilage eller strö som innehåller toxin. Om jord, gödsel eller kadaver kommer med i fodret vid skörden, och det är en syrefattig miljö med låg torrsubstans (mindre än 40 procent) kan bakteriesporerna få goda förutsättningar att växa till. Hästen är extremt känslig för botulismbakterien.

Eftervård

Kyla och värme Att kyla hästens ben efter ansträngning kan vara en bra hjälp för att förebygga skador. Kyla hjälper ansträngda blodkärl att dra ihop sig och minskar risken för mikroskador i senor och ligament. Kylningen ska göras direkt efter ansträngningen. Det bästa sättet är att kyla med kallt rinnande vatten från framknä/has och nedåt i cirka 10–15 minuter. Det finns också produkter som kyllera, isbalsam och kylpaddar som enkelt fästs runt hästens ben. Värme får blodkärlen i kroppen att vidga sig och ger en bättre blodcirkulation och borttransport av såväl överflödig vätska som ökad genomströmning av blod. Det har en positiv inverkan på återhämtningen i vävnaden. Men att värma direkt i samband med till exempel en hård ansträngning eller en misstänkt överbelastning kan ge motsatt resultat. För att uppnå effekten av värme kan ett stallbandage med padd räcka. Bandaget ger ett visst stöd och motverkar att benet blir svullet. Det finns också ett stort antal liniment på marknaden. Tänk bara på att kolla så det inte är belagt med karens. Massage och stretching En häst kan jämföras med en idrottare. Båda har muskler som utför hårt arbete och som behöver återhämtning. Ibland uppstår spända områden i en muskel och då kan massage hjälpa. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och bidrar även till ett välbefinnande. Även att rykta hästen ordentligt ökar blodcirkulationen i kroppen. Stretching syftar till att hålla muskulaturen elastisk och smidig och kan vara bra för musklernas återhämtning efter träning. Viktigt är dock att det görs i samverkan med hästen så att det inte blir en dragkamp mellan dig och hästen. Ska du stretcha din häst bör du lära dig av en utbildad person.