Fatta beslut om hästens välfärd

Att fatta beslut kring hästens välfärd kan vara en utmaning då det är många faktorer att ta hänyn till. Vi behöver påminna oss själva och andra om att grunden till alla beslut som fattas alltid ska utgå ifrån hästens behov och hästens natur. Vi kan aldrig bli fullärda, att hålla på med hästar är ett livslångt lärande och det finns alltid mer kunskap att inhämta. Vi behöver också förstå att forskningen hela tiden går framåt så vi måste vara beredda att ibland omvärdera det som vi alltid har ”vetat” och tänka om.

Relationen mellan häst och människa är grunden för hästvälfärd


För att förstå hästen och kunna fatta beslut kring hästvälfärd måste vi förstå hur hästens sinnen fungerar. Det är lätt att det blir missförstånd mellan männsika och häst eftersom vårt fokus och våra sinnen skiljer sig åt. I avsnitten nedan kan du läsa mer om hästens sinnen.

Hästens syn

Hästens syn är ganska lik människans men hästens synfält skiljer sig från människans. Människan har ögonen mitt fram i ansiktet och vårt synfokus är rakt fram dit vi riktar huvudet. Synen är människans absolut viktigaste sinne, att vi hör är också viktigt men synen är än viktigare. Till skillnad från människan ser hästen nästan 360 grader om sig och har sitt fokus överallt, samtidigt och gärna långt bort. Det är därför som vi ofta blir överraskade när de skyggar för någonting de har sett 500 meter bort och som vi inte har en aning om.  

Synfält._1025png.png

Hästens hörsel

Hästar hör väldigt bra och kan uppfatta högre toner (frekvenser) än människan. Öronen är trattformade och kan vridas nästan ett helt varv. På så sätt kan hästen fånga upp ljud från alla håll oavsett vilken riktning ljudet kommer från. Hästen fångar alltså lättare upp ljud från olika håll än vad människan gör.
 

Hästens känsel

Hästens känsel i huden är minst lika känslig som människans hud. Det gör att vi verkligen får tänka till när det handlar om smärta och olika saker som orsakar hästarna smärta eller vad hästar faktiskt tycker är skönt, till exempel tycker en del hästar att det kittlas när man borstar dem. Det är lätt att fråga hästen vilken borste den tycker bäst om. Bara håll fram två borstar och låt hästen nosa. När den nosat på båda så tar du och borstar med den som den nosade sist på. Efter några repetitioner har hästen lärt sig att den kan signalera till dig vilken borste du ska ta. Med hjälp av hästens kroppsspråk kan du lätt se var och hur den gillar att bli borstad.

Hästens luktsinne

Hästar har ett känsligt luktsinne och de kan lära sig att koppla ihop dofter med företeelser. Vissa dofter tycker de är mer intressanta än andra och för att analysera särskilt intressanta dofter, ofta från andra hästar, så gör de beteendet ”flehma”. De viker då upp överläppen och stänger näsborrarna för att hålla inne den intressanta doften i det vomeronasala organet. Dofter är viktiga för kommunikation och igenkänning hästar emellan och troligtvis även för igenkänning av oss människor. Man vet även att hästar känner skillnad på doften från rädda respektive glada människor. kommunicera_box.jpg

En häst som luktar eller smakar på något obekant eller en hingst som får lukt på ett sto grimaserar genom att ”rulla upp” överläppen. Det kallas för att flehma.

Kroppsspråk

Vi ska alltid ha med oss att människan, rent biologiskt, är rovdjur och hästar är bytesdjur, det gör att hästen lätt kan bli rädd för vad människan gör. Både hästar och människor är sociala och det ger oss goda förutsättningar att kommunicera med varandra. Det kan vi se på den dagliga hästhanteringen, på ridskolor och på tävlingsbanan där kommunikationen är god och vi förstår varandra i de flesta situationer. 

Även människans kroppsspråk påverkar hästen. På bilden nedan ser vi ansiktsuttryck. Den här personen har överdrivit sina känslor och uttryck, åtminstone de aggressiva. Studier visar att hästarna reagerade på personerna som såg arga ut och ville inte gå fram till dem. Det visade sig också att hästarna kom ihåg de här människorna en månad senare.

Forskning visar också på att vår röst och vårt röstläge har stor påverkan på hästen. Om vi använder en vänlig röst så är hästen mer benägen att göra som vi vill och den försöker lösa problemet med hjälp av oss, till skillnad från om vi använder oss av en mer bestämd och tydlig röst.

Tänk på

Människan kan omedvetet föra över sitt tillstånd till hästen, exempelvis om vi är arga eller mår dåligt. När vi är tillsammans med hästar ska vi alltid sträva efter att vara lugna och harmoniska.

Rådfråga expertis innan du tar beslut

Hästvälfärd är ett stort och brett ämne och därför är det viktigt att rådfråga rätt typ av expertis med olika frågor och att våga ta hjälp. Det kan vara av en veterinär, agronom eller etolog. Att kunna allt är en omöjlighet, det är bättre att ha ett prestigelöst förhållningsätt och förlita sig på experter i olika sakfrågor.

En annan faktor när vi ska fatta beslut kring hästar är att vi vågar säga ifrån om något är fel och diskutera de etiska aspekterna. Det kan vara känsligt att diskutera djurhållning då det kan uppfattas som personligt. För att vi ska kunna ta oss framåt och utveckla hästvälfärden i en positiv riktning är det dock viktigt att vi vågar lyfta diskussioner kring etik och hästhållning.

  • Veterinär, förebygger ohälsa och behandlar sjuka djur.
  • Agronom, har kunskap om foder, utfodring, hull och fysisk miljö.
  • Etolog, har kunskap om djurs beteende och hur de ska tolkas.
  • Hovslagare, godkända hovslagare har en kvalitetsgranskad utbildning samt krav på journalföring och ansvar. Samtliga godkända hovslagare finns listade på jordbruksverket.se.
  • Annan personal inom djurens hälso- och sjukvård, har ofta legitimationsyrken som exempelvis fysioterapeut, tandläkare med mera.

Kom ihåg

Var källkritisk och faktagranska de källor du hämtar information från. Beslut kring hästens välfärd ska alltid vila på forskning och beprövad erfarenhet (flera yrkesverksamma personers kunskap som är dokumenterad och granskad över tid). Och ta gärna hjälp av sakkunniga.