Sportkörning

Hästens utrustning

Hästen behöver en sele och huvudlag och tömmar. På en bröstsele finns en brösta, däckel, baksele och svanskappa. På selen finns även draglinor som hästen drar vagnen med, tillsammans med bröstan. Huvudlaget kan ha skygglappar och man kör på träns- eller stångbett.

Vagnen kan vara två- eller fyrhjulig, men det är viktigt att det finns en svängel som hästen drar vagnen med. Draglinorna fäster man i svängeln med till exempel snabbkopplingar. Hästen drar inte i skaklarna utan de är till för att styra vagnen i hästens dragriktning.

På tävling i dressyr och precision använder ekipaget samma vagn och det är en finare vagn som ofta har lyktor. I maraton används en annan typ av vagn som är mer lämpad för att köra snabbt med i terrängen. I lätta klasser använder ekipaget oftast samma vagn i alla moment.

Kuskens utrustning

Kusken och alla på vagnen bör ha hjälm och gärna skyddsväst vid all körning. Det är viktigt att alltid ha med sig en medhjälpare, även vid träning på hemmaplan. Körspö används för att förstärka kuskens röstkommando och hjälper till att svänga och flytta hästen i sidled, precis som en skänkel. När man tävlar dressyr och precision har kusken och medhjälparen hjälm och finare kläder som matchar vagnen. Kusken ska även ha ett körförkläde. När man tävlar maraton är det även obligatoriskt med skyddsväst eller ryggplatta.

Mer info hittar du här: https://ridsport.se/download/18.4475825d18276b680fa1a2/1659860308667/prova-sportkorning.pdf

Tävlingsmomentet

I dressyren körs ett givet program i skritt och trav, för enbet även i galopp. Precis som i uppsutten dressyr premieras lösgjordhet och lydnad.

Maratonmomentet körs i terräng och påminner om fälttävlans uthållighetsprov. Ekipagen ska passera hindren genom de portar som har angetts och tidtagningen startar när ekipaget går in i hindret och stoppas när det kör ut. Även för totala maratonsträckan finns en maxtid.

Det avslutande precisionsmomentet körs på en bana mellan koner med fyllda plastbollar på toppen. Bredden mellan konerna är vagnens bredd plus 20–45 centimeter beroende på svårighetsgrad. Banan har en maxtid och det blir straffpoäng för överskriden maxtid eller för bollar som trillar ner. Det är kan liknas vid en hoppbana, men svårigheten är att ta sig mellan koner i stället för över hinder.

I parakörning har kusken ett medicinskt kort (precis som i paradressyren) som anger vilka hjälpmedel som är tillåtna. Det kan till exempel vara att medhjälparen/groomen får använda pisken och att det är tillåtet med en knuta på tömmarna. Parakuskar får också längre tid i maratonmomentet och färre hinder.

Tävlingar hålls under en, två eller tre dagar, med enskilda moment eller som en fullständig tävling.

Prova på sportkörning

Det finns klubbar inom Svenska Ridsportförbundet som erbjuder utbildning eller prova - på tillfällen i sportkörning. Kolla med din egen förening eller med ditt lokala ridsportförbund eller ditt distrikt.

Övriga tävlingar finns i Tävlingsdatabasen (TDB) hos Svenska Ridsportförbundet.
Här hittar du även tränare med licens hos Svenska Ridsportförbundet.

I Tävlingsreglemente 5 (TR V Sportkörning) finns alla regler och bestämmelser för tävling.

Läs mer om sportkörning och om grenens aktiviteter, med mera, hos Svenska Ridsportförbundet – https://ridsport.se/tavling/grenar/sportkorning.