De fem domänerna

Hästen är en gräsätare som har utvecklats för att äta större delen av dygnet för att må bra. Den behöver lång ättid och ett grovfoder med kvalité som är anpassat till hästens energibehov. Den behöver också tillgång till friskt vatten, salt och mineraler och ha möjlighet att röra på sig för att kunna smälta maten och hålla sig i lagom hull.

Vi människor har ibland inte tillräcklig kunskap vilket kan leda till att hästen får fel mängd eller kvalitet på foder och vi får överviktiga hästar.

Grovfoder kan till exempel vara hö, hösilage och halm.

De flesta hästar hålls i boxar i traditionella stall med daglig utevistelse i hagar. Det har även blivit allt vanligare med olika former av lösdrift, där hästen går i en hage dygnet runt med tillgång till ligghall.

Oavsett hur hästen hålls så finns det för och nackdelar som kräver noggrant övervägande. Det är viktigt att de beslut som fattas har sin grund i att hästen får utlopp för de viktigaste av sina naturliga beteenden.

Bilden nedan visar hur en lösdrift kan se ut.

Vikten av god ventilation i stallar

Ventilation är ofta en utmaning i stall, är den dålig kan det leda till stalltak med mögel. Detta beror på att en dålig ventilation bidrar till för hög luftfuktighet och för hög temperatur vilket resulterar i mögel. Mögelsporer kommer bland annat från strö och grovfoder.

En dålig ventilation är oftast orsakat av oss människor, antingen genom felberäkningar vid byggnation eller för att vi täpper till ventilationsöppningar för att höja temperaturen i stallet. Många gånger vill vi människor ha det betydligare varmare än hästarna. Glöm inte att även om vi själva fryser när det är kallt så mår hästarna bra.

Dålig ventilation kan leda till flera problem, exempelvis kan hästen få olika typer av luftvägsproblem. Dessa yttrar sig oftast med att hästen hostar. Problemen beror oftast på undermålig luftkvaliet i stallet och att hästen tillbringar mycket tid där. En dålig ventilation är inte heller bra för människan.

Att hästen hålls fri från skador och sjukdomar är viktigt. Det är också viktigt med rutiner som daglig tillsyn, regelbunden hovvård, smittskydd, hygien och förebyggande veterinärvård. Vi behöver också regelbundet se över hästens utrustning och träningsupplägg och kritiskt granska vår egna förmåga som ryttare/kusk. Förebyggande insatser för hästens hälsa handlar också om att rådfråga rätt expertis och att samla in rätt kunskap.

De tre vanligaste hälsoproblemen

• Hälta, är det vanligaste hälsoproblemet hos hästar i Sverige. Det som är bra är att det pågår mycket forskning om hältor. Exempelvis pågår forskning om hur vi ska diagnostisera hältorna, vilket ben hästen är halt på, hur vi ska behandla hältorna, rehabilitera dem och framför allt hur vi kan förebygga hälta på ett framgångsrikt sätt.
• Kolik, är också ett vanligt hälsoproblem, framför allt vintertid. Forskning visar att hästen behöver ha tillgång till uppvärmt vatten även ute samt så mycket fysisk rörelse som möjligt.
• Fång, är en hovsjukdom som beror på metaboliska orsaker (ämnesomsättning). En viktig förebyggande åtgärd är att hålla hästen i ett hälsosamt hull.

Hästens beteende berättar för oss hur den uppfattar sin omgivning, andra hästar, oss människor och det vi gör med den vid hantering. Det kan vara svårt att bedöma och därför är det viktigt att vi lär oss tolka hästens beteende. Plötsliga förändringar i hästens beteende kan vara tecken på att något är fel. Då är det viktigt att ta reda på orsaken och sätta in rätt åtgärder för att hästens behov ska bli tillgodosedda.

Onormala beteenden

Det är inte ovanligt med onormala beteenden hos hästar. Med onormala beteenden menar vi beteenden som inte förekommer hos frilevande hästar eller hästar som lever i halvnaturliga miljöer. Det kan till exempel vara krubbitning eller vävning. Många av de onormala beteendena har sin orsak i för korta ättider (hästen är gjord för att äta under större delen av dygnet), stress, för lite grovfoder eller för lite fri rörelse. En stressfaktor kan vara social isolering då hästar är väldigt beroende av andra hästar för att må bra.

Inlärning

Det forskas mycket kring inlärning och samspelet mellan häst och människa. Där tittar forskare på hur vi tränar hästar, hur vi gör när vi ska lära en häst nya saker som exemplevis att göra halt eller andra rörelser under ridningen eller körningen. Människor som arbetar med hästar behöver regelbundet fortbilda sig för att forskningen hela tiden går framåt.

Rädsla och flykt

Ett annat problem för både hästen och oss är rädsla. Hästar är flyktdjur och just flykten kan vara snabb och ganska våldsam. Hästar har kortare reaktionstid än människan och på grund av det är det lätt att ramla av för vi hinner helt enkelt inte med när hästen blir rädd. Vi behöver ägna mycket tid åt att miljöträna hästen för att undvika olyckor.

Lär dig mer om hästens beteende

Till fördjupning om hästens beteende >>>

Det är väldigt viktigt, även om det kan vara svårt, att bedöma hästens mentala hälsa eftersom den har mycket stor betydelse för hästens välfärd. När en häst blir svår att hantera, när den inte reagerar på sin omgivning eller visar oönskade beteenden kan det vara tecken på att den inte mår bra mentalt. En rädd, frustrerad eller osäker häst blir farlig både för sig själv och andra. Därför är det viktigt att hitta orsaken. Hur vi hanterar hästen har stor inverkan på hur den mår mentalt. Det är därför viktigt att vara lugn, att använda hästvänliga träningsmetoder och att kunna hantera hästen på ett korrekt sätt. Mental hälsa är en sammanvägning av alla de andra domänerna.

Positiv utveckling kring hästens känslomässiga välfärd

I yrken med anknytning till hästar har nu hänsyn börjat tas till hur hästen reagerar mentalt på vad vi utsätter den för. Exempelvis går det att se en utveckling genom att veterinärer väger in hästens känslomässiga reaktion på olika typer av behandlingar.

Boxvila som exempel

Rekommendationerna för boxvila ser annorlunda ut nu jämfört med vad de gjorde för 10-15 år sedan. Då var det vanligt att en lång boxvila ordinerades. Nu påpekar många gånger veterinärerna att det är viktigt att ta hänsyn till hästens känslomässiga välfärd och behov. Behoven av social kontakt behöver tillgodoses under en boxvila. Numera ordineras oftast alternativ till boxvila, det kan till exempel vara vistelse i en liten hage i närheten av andra hästar.

Att hästens känslomässiga och socila behov diskuteras är en positiv utveckling. Hästar som blir ordinerade rehabiliteringar där de riskerar att bli lidande mentalt kan resultera i störda beteenden och annat som påverkar välfärden negativt.

Lära av andra

Vi har avlat hästar precis som vi har avlat olika hundraser, för olika uppgifter. Mycket tyder på att hästar är arbetsvilliga precis som hundar. Exempelvis vid boxvila behöver hästen en uppgift, du kan ge dem olika problem att lösa. Du kan också ge dem möjlighet att äta under lång tid genom att göra det lite besvärligt.

Djurbaserade mått är det vi mäter eller observerar direkt på hästen. Det kan till exempel vara:

Hältor och avsaknad av hältor hos hästen.

Pulsen är väldigt hög trots att hästen inte ansträngt sig.

Hästens hull. Genom att känna på hästen kan hästens hull bedömas. Är den över eller underviktig?

Smärt- eller stressansikte. Välfärd kan även mätas med hjälp av att lära sig känna igen en nöjd häst, det vills säga hästens "happy face". Forskning visar också på att hästens frustningar är ett nöjdhetstecken. Hästar frustar ofta i hagsituationen.

En glad häst har en klar nyfiken blick.

Lästips

An unexpected acoustic indicator of positive emotions in horses (forskningsartikel)

De resursbaserade måtten är de vi mäter runt omkring hästen till exempel hagstorlek, höjd på stalltak, ventilationsflöden, tillgång till grovfoder, tillgång till vatten och sådana saker. Det mäter inte den direkta välfärden utan handlar mer om riskbedömningar. Generellt innehåller lagstiftningen många resursbaserade mått. Inom forskningen strävas efter att ersätta dem med mer djurbaserade mått.

Exempel
Forskarna tittar efter tecken hos hästen om exempelvis boxdörren eller stalldörren är för smal. Ett sådant tecken kan vara att hästen slagit i höften. Så småningom speglar det sig i lagstiftningen när forskningen går framåt inom de områdena.

En stalldörr ska vara så bred att hästen inte riskerar att slå i.

Det finns tre saker som påverkar människans vilja att utföra ett beteende som påverkar hästvälfärden positivt.

1. Attityd mot beteendet. Har ett göra med tidigare erfarenheter. Exempelvis, om vi alltid har släppt ut hästen i grupp, då är vi mer benägna att göra det igen. Men har vi haft en häst som blivit allvarligt skadad i hagen, då kanske vi är mindre benägna att släppa ut den med andra hästar.
2. Grupptryck och påverkan, utifrån till exempel medietryck som kan påverka intentionen att utföra ett beteende. Exemplevis om det är trendigt att släppa ut hästen i grupp, då kanske vi är mer benägna att göra det.
3. Upplevd kontroll av beteendet. Det har mycket att göra med människans självförtroende, om vi tror på att vi klarar av att utföra beteendet. Det kan exempelvis vara att gå emot de andra i stallet som vill ha hästarna ensamma och faktiskt släpper ihop sin häst med en annan häst ändå.

Dessa tre saker påverkar vår intention att utföra ett beteende som resulterar i den faktiska hästvälfärden. Så klart påverkar andra saker också som exempelvis ekonomi och sociala situationer.

Fundera på

Utför du något beteende i ditt stall på grund av yttre påverkan?