Hästens organ

Hästens muskler har kallats det enskilt största organet i kroppen. Muskler står för alla rörelser i kroppen, både automatiska som hjärtmuskelns slag eller mer viljestyrda som då hästen förflyttar sig.

Muskler

Muskler svarar mycket bra på träning. De fungerar också som ett slags stöd för senor, ligament och brosk – om hästen är rätt tränad och ridpasset ”lagom” upplagt. Trötta muskler tappar sin stödfunktion, och då ökar påfrestningen på senor, ligament och brosk. En tränad muskel ser inte bara annorlunda ut jämfört med en otränad utan är också bättre på att omsätta syre och energi, och alltså orka mer. 

Hästens ytliga muskulatur. Bild: Svensk Travsport.

Hjärta

Tänk dig 300 enliters mjölkförpackningar. Så mycket blod passerar hästens hjärta varje minut om den maxpresterar, exempelvis i ett travlopp. Hästens hjärta är större i förhållande till resten av kroppen än hos de flesta andra djurarter. Hästhjärtat är väl skyddat i kroppen, placerat mellan frambenen. Ett grovt riktmärke är att ett hästhjärta väger ungefär en procent av hästens kroppsvikt. Hästens hjärta slår långsammare och pulsen är lägre än människans i vila men ökar upp till över 250 slag per minut vid maxprestation. Som hos andra däggdjur är hjärtat uppdelat i höger och vänster sida med ”förmak” och ”kammare”. Blod som behöver syresättas på nytt kommer från övriga kroppen till höger förmak och pumpas vidare in i höger kammare. Höger kammare pumpar blodet ut till lungorna, där det tar upp nytt syre från luftvägarna. Det nu syrerika blodet pumpas sedan tillbaka in i vänster förmak, till vänster kammare och via stora kroppspulsådern ut för att ge syre till resten av kroppen.

Hästens hjärta i genomskärning. Bild: Svensk Travsport.

Lungor

Lungorna har enkelt uttryckt ungefär samma utbredning som revbenen, så de är alltså stora. Skulle man ”platta till” all den lungyta hos en normalstor häst där syret som förs ner från luftstrupen möter blodkärl och kan tas upp av blodet kan den ytan bli runt 2 500 kvadratmeter hos en häst, mot cirka 85 kvadratmeter hos en människa. Redan i vila omsätter hästens lungor omkring 50–60 liter luft per minut. 

Mjälte

Förutom hjärta och lungor ingår mjälten i maskineriet som omsätter hästens blod. Hästens mjälte är en viktig blodreservoar och kan hos en normalstor häst väga cirka 1,5 kilo. Den ligger intill mellangärdet (diafragman), i höjd med de bakersta revbenen. Hästens mjälte är mycket större än hos andra djur och innehåller en blodreserv som just bidrar till att hästen kan komma upp i en så hög maxprestation. Enkelt uttryckt har hästen en inbyggd ”bloddopning”. En riktlinje för blodet är att det utgör omkring 8 procent av hästens kroppsvikt, eller 35 liter hos en häst som väger 450 kilo (motsvarande en stor D-ponny, liten häst). En viktig skillnad mellan hästar och människor är att hästen inte får ”järnbrist”, och det kan tvärtom vara farligt att ge extra järn.

Njurar

Njurarna räknas egentligen till urinorganen. De är belägna strax bakom sadelläget, högt upp i bålen, på båda sidor om ryggraden. De sitter i skydd av ett fettlager och under de bakersta revbenen. Den högra njuren har sin plats lite framför den vänstra, och båda har kontakt med andra inre organ.

Njurarnas funktion kan liknas vid ett vattenreningsverk, men de är mycket mer raffinerade än så. I stället för smutsigt vatten filtrerar njurarna blodet, behåller de ämnen och den vätska som kroppen behöver och sorterar ut slaggprodukterna som sedan rinner ut med urinen.

Njurarna är också med och skapar röda blodkroppar och D-vitamin och hjälper till att styra blodtrycket. Hela hästkroppens blodvolym passerar njurarna mer än 60 gånger under ett dygn. Uppemot 99 procent av blodets vätskedel återanvänds av kroppen, och en av njurarnas uppgifter är att vara med och styra vätskebalansen.

Hästens njurar och lever drabbas sällan av problem. Det är viktigt att komma ihåg, speciellt i relation till det enorma utbud av tillskott till hästar som finns att köpa på marknaden. Just produkter som sägs ”rena” njurarna och levern kan man framför allt hoppa över.

Lever

Levern är ett av kroppens största organ och väger omkring 1,5 procent av hästens kroppsvikt. Den är belägen i bukhålans främre del, innanför revbenen, till höger om kroppens mittlinje och direkt bakom mellangärdet (diafragman). Nästan allt blod som passerar mag-tarmområdet går vidare till levern där näringsämnen från matsmältningen tas om hand innan de går ut i resten av kroppen.

Levern har en viktig roll inte bara för matsmältningen utan också för hormoner, blodkoagulation och immunförsvar. Precis som njurarna är levern avgiftande men också inblandad i omsättningen av kolhydrater, proteiner och fett.

Levern har, liksom njurarna, en överkapacitet som gör att den kan fortsätta fungera till en viss punkt även med problem.