Tand- och munvård
I modern hästhållning behöver många hästar få översyn av sin mun åtminstone en gång om året av en veterinär med vidareutbildning inom tandvård. Vid en munundersökning hålls munnen öppen med hjälp av en munstege och hästen får ofta lugnande medel, för att veterinären lättare ska kunna kontrollera hela munnen. Tidigare var det standard att raspa hästens tänder en gång om året. På senare tid har forskning och erfarenhet gett nya kunskaper om hästens mun, och ökad medvetenhet om vilka problem som kan drabba den.
Hästar kan drabbas av:
- Karies (hål i tänderna).
- Frakturer i tänderna som inte ägaren upptäckt kan ge upphov till infektioner som i sin tur kan leda till bihåleinflammationer.
- Vargtänder: Vargtanden som är en liten tand som kan ge problem hos vissa hästar, särskilt i kombination med ett bett i munnen. Tanden växer framför den långa raden med kindtänder. Det är ett relativt enkelt ingrepp att ta bort vargtänder.
- Hakar i överkäken: De första kindtänderna på bägge sidor i överkäken kan få en hake i framkanten som gör det svårare för hästen att tugga sitt foder. Den störda tuggmekanismen ger i sin tur sår i slemhinnan, tänderna kan börja rubbas i läge, det kan skapas foderfickor och i värsta fall leda till tandlossning. Det är viktigt att regelbundet åtgärda dessa hakar och göra dem mindre genom slipning.
- Felaktig utrustning ger skador i munnen: Hästar som rids eller körs utrustas i de flesta fall med huvudlag med bett och nosgrimma. Det är viktigt att bettet, oavsett typ, är tillpassat efter munnens storlek hos respektive häst eller ponny. Vilken typ av bett som passar varierar mellan varje individ. Även nosgrimman kan ge skador i hästens mun genom att trycka på slemhinnan. För att undvika ensidig belastning bör man växla mellan olika bett och olika nosgrimmor.
Svenska Ridsportförbundet har tagit fram munkollen som visar hur du visiterar hästens mun. Här finns också munstegen som är rekommendationer vid bett/betselskador i munhålan på häst.
