Grenar

Inom ridsporten finns tio grenar vilka alla kräver olika färdigheter: distans, dressyr, fälttävlan, hoppning, körning, mounted games, parasport, reining, voltige, working equitation (WE). Dressyr, körning och working equitation är tävlingsgrenar även för parasportryttare.

Distansritt

Distansrittens kärnvärden är: horsemanship, uthållighet, utmaning, samspel, naturlighet och gemenskap. I distansridning kan man kombinera glädjen att rida i skog och mark, med lusten att tävla och konkurrera.

I distansridning ingår ett stort mått av kunskap om din häst och om hur du bäst tränar din och din hästs uthållighet, snabbhet och förmåga att ta sig fram i varierande terräng.

Distansridning innebär ridning över längre sträckor, mestadels på tid. Snabbaste ritten vinner förutsatt att hästen klarar veterinärbesiktningen efter målgång. Undantag finns, oftast som så kallad ”clear rounds” eller ”prova på”, vilka rids inom förbestämda tidsramar - minimi- och maximitid - och syftar till utbildning av ryttarna inför kommande tävlingar.

I Sverige tävlas det på distanser upp till 160 km som rids under en och samma dag, men det kan också förekomma tävlingar som pågår under flera.

Distansridning är en sport som engagerar inte bara häst och ryttare utan också en eller flera medhjälpare som under ritten och i vilopauserna förser häst och ryttare med vatten och annat.

Dressyr

Dressyrens mål är att göra hästen lydig, användbar och angenäm att rida, så att alla rörelser kan utföras med små hjälper utan synbar ansträngning för ryttaren. Hästen ska ge intryck av att den utför rörelserna av sig själv. Genom systematisk stegring av gymnastiskt arbete ska muskulatur och ledgångar ges sådan styrka och elasticitet att hästen kan röra sig med bibehållen balans (under ryttare).

Dressyrprogrammen är från Lätt C till Grand Prix, och Grand Prix Special som är svårast.

Beroende på svårighetsgrad bedöms ritten av 1-5 domare som följer ekipagen med stor noggrannhet. Poängen från samtliga domare adderas och blir ekipagets slutresultat. Domarna tittar på hästens gångarter, framåtbjudning, schvung och elasticitet i rörelserna, lydnad, ryttarens inverkan samt korrektheten i uppvisningen. I varje bedömningsgrupp sätter domaren betyg mellan 0 och 10. Vissa moment har koefficient, vilket innebär att en del moment kan ge både dubbla och tredubbla poäng. Om du rider fel väg blir det poängavdrag.

I bedömningen kür komponerar ryttaren fritt sitt eget program och väljer musik. Mycket uppskattat av publiken som får se en helt ny uppvisning för varje ekipage. vissa obligatoriska rörelser ska ingå, men här finns plats för fantasi och uppfinningsrikedom.

Fälttävlan

På franska kallas fälttävlan "concours complet", det vill säga den ”kompletta tävlingen”. Det är en utmärkt beskrivning av ridsportens mest kompletta gren som innehåller dressyr, terrängritt och banhoppning, vilket gör att häst och ryttare måste vara allsidigt tränade.

I dressyrmomentet gäller det att visa upp en lydig och mjuk häst. 1-3 domare sätter poäng mellan 0 och 10 på de olika bedömningsgrupperna, poängen räknas sedan om till straffpoäng. Det gäller att ha så lågt antal straffpoäng som möjligt efter dressyren.

Terrängritten är spektakulär och består av fasta hinder. Det gäller att ryttaren har en noggrann plan över sin ritt med en linje för varje hinder. Men också att ha reservplaner om något skulle gå snett. Hindren, eller hinderkomplexen, erbjuder oftast flera alternativa vägar. Den snabbaste vägen är samtidigt den svåraste.

I jämförelse med banhoppning kräver terrängritten en helt annan hoppteknik av hästen. Terrängritten hoppas i högt tempo, hästen tar långa språng och hindren är fasta och rivs inte ner om hästen slår i lite. I banhoppning går hästen i ett långsammare tempo, hoppar närmare hindren och hoppar högt för att undvika att slå i hindren så att inte bommarna rivs ner.

Hoppning

I banhoppning tävlar man på häst i klasser upp till hinderhöjder på 1,60 meter. Banbyggaren kan sedan, inom de tillåtna maxgränserna för höjd och längd, variera banans tekniska svårighetsgrad beroende på om tävlingen är till exempel lokal med kanske debuterande ekipage, eller regional/nationell då man i stället kan kräva mer av de startande.

Ponnyer tävlar i olika kategorier beroende på mankhöjd. A, B, C och D ponny. A-ponny är de lägsta ponnyerna (högst 107 cm) och D-ponny är de högsta (högst 148 cm). Kategori D-ponny tävlar upp till hinderhöjder på 1,35 meter (svår). För de andra kategorierna är det lägre hinder i respektive klass både på höjden och på längden. Skillnaden mellan hinderhöjden i kategorierna är 10 cm.

Genom att variera hur hindren står i förhållande till varandra längs banan, gällande avstånd och olika hinderkombinationer, kan banans svårighetsgrad öka eller minska.

I rättuppstående hinder är hinderdelarna placerade rakt ovanför varandra. Det kan vara bommar/plank, men även grind och mur räknas till rättuppstående. Oxer och trippelbarr är så kallade längdhinder med bommar i hindrets fram- och bakkant. Här krävs att hästen sträcker på sig - länger sig - för att kunna hoppa felfritt över.

Alla regler för banhoppning och tävling finns i Tävlingsreglemente III (TR III).

Sportkörning

I sportkörning tävlar man med häst eller ponny i fyrspann, par och enbet. Sportkörningen har, liksom fälttävlan, tre delprov - dressyr, maraton och precision. I dressyren körs ett givet program i gångarterna skritt och trav, för enbet även i galopp.

I dressyrprovet poängbedömer domaren även hästarnas och vagnens skick och kuskens och medhjälparnas klädsel med mera. Det ska vara snyggt och propert och utrustningen ska blänka. Maratonprovet påminner om fälttävlans uthållighetsprov. Ekipagen forcerar hindren genom de portar som angetts. Tidtagningen startar när ekipaget går in i hindret och stoppas när ekipaget kört ut genom portarna.

Det avslutande precisionsprovet körs längs en given bana mellan koner med vätskefyllda plastbollar på toppen. Banan körs på tid och ingen boll får trilla ner.

Mounted Games

Sporten utövas främst av ungdomar och endast ponnyer får användas. Sverige har sedan 1998 anordnat SM i mounted games.

Mounted games är en lagsport och är i dagligt tal ”lekar till häst”. Det kräver stor smidighet och uthållighet hos ekipagen. I laget ingår 4 personer. Grenarna som används vid tävling kan varieras. Några exempel är slalomridning, att fånga upp ringar med ett träsvärd eller att placera flaggor i koner.

Den siste ryttaren i varje lag ska bära ett hattband för att domaren ska kunna hålla reda på vem som rider sist i varje lag. Bandet får inte överlämnas till annan ryttare när grenen väl har börjat.

Samtliga grenar startas med hjälp av startflagga utan muntlig förvarning. Det lag som är först i mål (med sina fyra ryttare) vinner. Ryttaren måste sitta grensle i sadeln när mållinjen passeras, men fötterna behöver inte vara i stigbyglarna.

Parasport

Parasport - Att tävla med funktionsnedsättning

Inom ridsportförbundets parasportverksamhet finns två grenar: paradressyr och parakörning. TR regler för tävling för parasportryttare finns i respektive TR i dessa grenar. Även WE har regler för parasportryttare.

I paradressyren kan du antingen tävla på egen häst eller låna häst av arrangören. Tidigare reds alla dressyrtävlingar på lånade hästar, men allteftersom sporten utvecklades både i Sverige och internationellt, utvecklades även möjligheten att tävla på egen häst. Tävlingarna delas in i fem grader, beroende på hur mycket funktionsnedsättningen påverkar ridningen. Ryttaren rider program som är speciellt utformade för att passa de olika graderna.

Reining

Reiningen är en sport som passar hela familjen eftersom en välskolad reininghäst fungerar lika bra i skogen som på tävlingsbanan. Sporten är också otroligt publikfriande med sin fart och precision. Publiken som tittar på en reiningtävling får vissla, tjoa och klappa händerna hur mycket de vill!

Reiningens ursprung kommer från arbetet med hästar och boskap på en ranch och blev sedemera en tävlingsgren i USA och är där erkänd som sport sedan 1949.

När du tävlar i reining ska hästen gå villigt (inte visa några tecken på motstånd), ryttaren ska kunna guida hästen och kontrollera varje rörelse hästen gör (hästen ska inte "tänka själv" utan lyssna på sin ryttare).

I en reiningtävling rids ett så kallat mönster, det vill säga olika manövrar i en viss bestämd ordning. Ett reiningmönster rids i galopp och innehåller ett antal manövrar bland annat galoppombyten, spinn och sliding stop.

Reiningmönster

Reining är en bedömningsport. I bedömningen av reining utgår bedömningen från start med ”70 poäng”, där ekipaget (ryttare/häst) bortsett från domarens intryck också kan få straffpoäng för uppenbar olydnad eller exempelvis vid fel galopp.

En korrekt utförd manöver ger ”0” (noll), inget avdrag eller påslag. Därefter kan ryttaren med 1⁄2-poängs intervaller, få avdrag eller plussa på med -1 1/2 eller +1 1/2 poäng per manöver. En korrekt ritt med hög svårighetsgrad och med 3 poängs påslag kan då t ex ge 73 poäng, en ritt med avdrag på 3 poäng ger då t ex 67 poäng.

Voltige

Voltige är sporten - eller balansövningen - som föddes inom kavalleriet. Som publik- och tävlingsgren är den relativt ny. Voltigen har som mål att "vara en lagsport för ungdomar där man genom träning och tävling uppnår en fin gemenskaps- och samhörighetskänsla".

För seniorlag, internationellt och nationellt finns en undre åldersgräns på 7 år i svår klass. För juniorlag ligger åldersgränsen på 7-18 år. Individuella voltigörer får tävla i ordinarie individuell klass från och med det år de fyller 14. Uppåt finns ingen åldersgräns. Det finns en juniorklass för de individuella mellan 14 och 18 år. I miniorklass är åldersgränsen 7-14 år. Hästen måste vara minst 6 år.

Svår klass: Laget har sex medlemmar. Denna klass delas in i A-, B- och C-lag beroende på vilken poäng laget uppnått vid tidigare tävlingar. Det som skiljer lagen åt är att C-lag endast får vara två på hästen samtidigt medan A- och B-lag får vara tre. Hästen ska röra sig på en volt med minst 15 meters diameter och alla rörelser måste utföras i galopp.

Voltige tävlas i en obligatorisk och en fri avdelning (kür) med eget musikval. Samtliga voltigörer måste visa alla de obligatoriska övningarna och minst en övning ur det fria programmet.

Varje övning bedöms från 0 till 10 poäng och avdrag görs bland annat om voltigören glömmer att stå på knä före Fana och stående om han eller hon faller i avhoppet. Det fria programmet bedöms utifrån svårighetsgrad, sammansättning och utförande (mekanik, smidighet, höjd och schvung), och programmet ska vara omväxlande.

Working Equitation

Working Equitation har varit en tävlingsgren inom Svenska Ridsportförbundet sedan 2009 och bygger på dressyrens grunder. Grenen innehåller tre delmoment som samtliga syftar till att frambringa god ridning, nämligen dressyrtest, tekniktest och farttest (speed).

Dressyrtestet rids på en 20x40 meters dressyrbana. I lätt och medelsvår klass rider man efter ett fast dressyrprogram. I svår klass rider man en kür. I lätt och medelsvår klass ingår trav, men i svår klass endast galopp. Hästen ska gå på tygeln och det är samma princip som i vanlig dressyr.

Det andra momentet i working equitation är teknikmomentet. Filosofin med tekniktestet är att efterlikna arbetet på fält och gårdar. Man ska öppna grindar, rida över broar, göra små hopp, rida volter och utföra olika uppgifter samt rygga ut ur en trång passage.

Sista momentet är ett farttest (speed). Här rids en bana på enbart tid, precis som i en omhoppning. För att snabbt kunna komma runt banan gäller det att ha en smidig och lydig häst.

För att börja rida Working Equitation (WE) behöver du ingen speciell ”WE-häst”. Det viktigaste är att den har ett bra temperament och är lyhörd. Hästen behöver inte vara av en viss storlek eller av en viss ras. Den behöver heller ingen vidare hoppförmåga eller utmärkande gångarter, då det inte bedöms. Ponnyer och ridhästar tävlar mot varandra, såväl som barn och vuxna. Det innebär att även vuxna kan tävla på ponny, så länge som ekipaget är proportionellt. Det här innebär att WE verkligen är en gren för alla!

Sporten utvecklar och förbättrar ryttarens sits, balans, hjälpgivning, koordination, planering av bra ridvägar och anpassning av tempo. Hästen får en allsidig utbildning som baseras på dressyrens grunder. Lägg därtill både förtroende- och miljöträning. WE uppmuntrar till både god ridning och lyhörda samt uppmärksamma hästar, samtidigt som den är ett fantastiskt sätt att få både häst och ryttare motiverade och entusiasmerade. Förtroende och samspel mellan ryttare och häst, noggranna vägar, precisionen, men ändå lite fart och fläkt. WE innehåller allt, den kompletta ridsportgrenen!