Foderlära

Hästens foderstat beskriver vad hästen ska äta vid varje utfodring och baseras på hur stor hästen är, hur mycket den arbetar, ålder och vilket temperament den har. Ett analyserat grovfoder är en förutsättning för att kunna göra en foderstat. Genom att analysera grovfodret och ta reda på näringsvärdet får du reda på i vilken omfattning hästens foderstat behöver kompletteras med andra fodermedel.

Till avelsston, föl, unghästar samt högpresterande tävlingshästar ska man alltid ge analyserat grovfoder för att säkerställa en god hållbarhet och bra prestationer. Även till ridskolehästar är det viktigt att analysera grovfodret men då främst sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom att analysera och beräkna en foderstat bidrar man också till en hållbar hästhållning eftersom man kan minska överutfodring av till exempel fosfor och andra resurskrävande kraftfoder, som kanske inte egentligen behövs.

Även om hästen inte behöver äta kraftfoder så behöver den oftast mineraler som kan ges separat. Ett vanligt misstag vid upprättandet av foderstater inom ridsporten är att överskatta hur hårt arbete hästen gör. Det resulterar då lätt i överutfodring, framför allt med kraftfoder eller grovfoder med mycket höga näringsvärden.

Underhållsbehov

Gemensamt för alla hästar är att de har ett underhållsbehov av energi och näringsämnen som protein, mineraler och vitaminer. Underhållsbehovet är det behov hästen har när den inte gör någonting utöver att vara häst, det vill säga när den inte arbetar, ger di eller är dräktig, tränas eller ska öka eller minska i hull och vikt. Hur stort underhållsbehovet av energi är beror främst på hur stor hästen är (i första hand är det hästens vikt, inte höjden, som är vägledande för hästens underhållsbehov). En häst som väger 600 kg har följaktligen ett större underhållsbehov än en ponny på 200 kg. Utöver underhållsbehovet pratar man om tilläggsbehovet, vilket också varierar från häst till häst och med hur hårt arbete den gör. Vid ”vanlig” ridning är skillnaden mellan underhålls- och tilläggsbehov mindre än de flesta tror. Som hårdare arbete räknas ridskoleverksamhet där hästen går flera timmar om dagen och träning och tävling i högre tävlingsklasser. Att lära sig sätta samman en optimal foderstat kräver dels teoretiska kunskaper, dels stor känsla för hästen. Till en början gör du klokt i att ta hjälp från någon med stor erfarenhet och kunskap, men det finns ett par enkla tumregler som kan vara bra att känna till.

Vid normalt arbete brukar man säga att hästens dagliga fodergiva av både hö och kraftfoder ska vara ungefär 2 kg per 100 kg kroppsvikt. Hästen får inte utfodras med mindre än 1 kg grovfoder (torrsubstans) per 100 kg kroppsvikt. Rekommenderad giva är dock 1,5 kg grovfoder (torrsubstans) per 100 kg kroppsvikt, vilket i kg grovfoder motsvaras av cirka 1,7–2,5 kg. För hästar som står på halm alternativt går i gräshage kan grovfodergivan minskas då även halm är ett grovfoder. Men inte bara mängden grovfoder är avgörande utan också mängden näring. Näringsinnehållet i grovfodret bestäms bland annat av hur gamla växterna är vid skörd. Unga och späda gräsplantor innehåller mer näring än äldre, förvuxet gräs. Vid inköp av grovfoder ska du begära en analys av partiet, både näringsinnehåll och hygienvärden.

Tänk på att hästen är känslig för foderbyten, framför allt grovfoder, eftersom tarmbakterierna som ska bryta ner grovfodret behöver tid för att anpassa sig. Vänj den långsamt (cirka två veckor) vid ett nytt foder eller vid övergång från bete till hö. Det är lika stort foderbyte för hästen att gå från ett hö till ett annat hö som att byta från hö till hösilage.

Begreppsförklaringar

Protein – kroppens byggstenar som underhåller och förnyar hästens celler.

SMR – smältbart råprotein, den del av proteinet som hästen kan tillgodogöra sig.

Energi – kroppens bränsle. Det är viktigt att komma ihåg att om du tycker att din häst behöver mer energi så behöver den troligen i första hand mer träning för att bygga upp sin kondition.

MJ/kg – megajoule per kilo, den enhet som används för att mäta energi.

Mineralämnen – behövs för att bygga ett starkt skelett och för musklernas arbete.

Vitaminer – nödvändiga för att hästen ska växa normalt och hålla sig frisk.

Spårämnen – behövs i små mängder för viktiga funktioner i kroppen.

CA/P-kvoten – förhållandet mellan kalcium och fosfor i hästens foderstat. CA/P-kvoten bör vara 1,5 vilket innebär att hästen ska ha 1,5 gånger så mycket kalk som fosfor i foderstaten.

Fett – behövs för tillväxten men även för att hästen ska kunna tillgodogöra sig vissa vitaminer.

Växttråd (vt) – finns i grovfodret och gör att hästen kan tillgodogöra sig näringen i exempelvis kraftfoder bättre.

På webbplasten HästSverige finns en Foderskola där du kan lära dig mer om utfodring.

Även om hästar i stall utfodras flera gånger per dag går det inte att likställa med det nästintill ständiga sökandet efter föda som de har utvecklat under miljontals år. Hästar som lever i frihet, ägnar omkring 14–18 timmar per dygn åt att söka föda. Därför är halm, om den är av god hygienisk kvalitet och finns att tillgå, det strömedel som mest liknar hästens naturliga behov.

Att tänka på vid utfodring

• Hö och hösilage bör analyseras innan det används för att fastställa näringsinnehåll och att hygienen är god. Dessutom ska du lukta, känna och titta noga på fodret innan du ger det till hästen för att kontrollera att det inte försämrats under lagring. Hö ska till exempelvis lukta gott och inte damma.
• Fodra minst tre gånger per dag och på regelbundna tider.
• Om hästen ska ridas/tränas ska du inte ge den foder en timme före rid- eller träningspasset.
• Hästen mår bäst av att äta lite grovfoder innan den äter sitt kraftfoder.
• Kolla att hästen alltid har rent vatten.
• Stäm alltid av att hästen ätit upp gammalt foder innan du ger den nytt.
• Låt hästen stå i fred när den äter.
• Vänj hästen successivt vid nytt foder. Det gäller inte minst vid övergången till sommarbete. Det bästa är om hästen får öka betestiden stegvis under kanske en veckas tid. Går det inte att släppa hästen bara ett par timmar om dagen kan du vänja den vid gräs genom att låta den beta för hand. Även vid installning kan det vara klokt att du gradvis ändrar foderstaten för att undvika störningar i tarmen.
• Hästar mår inte bra av vare sig över- eller underutfodring så gör regelbundna hullkontroller och justera foderstaten.

Så ger du hästen foder

• En grundregel är att alla hästar som står i stallet fodras samtidigt.
• Missar du utfodringstiden bäddar det för onödig oro. Hästar kan visserligen inte klockan, men de har naturens klocka i sig och känner mycket väl av när det är dags att äta – så sträva efter att hålla tiden.
• Förbered utfodringen så att det går så snabbt och smidigt som möjligt att fodra hästarna.
• Ju kortare tid som hästarna behöver stå och vänta på sitt foder, desto bättre. Om det är praktiskt möjligt kan det vara klokt att fodra de ivrigaste först, alternativt ge dem en näve foder så att de har något att pyssla med tills det är deras tur att få sin foderranson.
• Kraftfoder ger du i en krubba. Krubban sitter i höjd med hästens bringa och vanligtvis nära eller i ett hörn.
• En del hästar dricker ur automatisk vattenkopp. Det är viktigt att vattenflödet är tillräckligt rikligt. Får hästen vatten i hink, se till att hinken är fäst så att den inte riskerar att välta. Undvik även karbinhakar och bärhandtag som hästen kan fastna i med mule och ögon.
• Det naturliga för hästen är att äta grovfoder från marken. Tänk på att inte lägga fodret direkt under krubban, då riskerar hästen att slå i huvudet, inte heller direkt innanför boxdörren så att hästen måste trampa i fodret när den går in och ut ur boxen.
• Det är alltid förenat med en viss skaderisk att utfodra hästar med en begränsad mängd grovfoder när de går tillsammans i en hage. Risken finns att det blir bråk om maten och att den häst som står lägst i rang blir utan. I stall som har utsläpp på morgonen och intag först på kvällen blir det samtidigt ett alltför långt uppehåll om hästarna inte får något lunchfoder ute. Då är det viktigt med rejäla avstånd mellan foderhögarna. Lägg gärna ut fler högar än det går hästar i hagen. På så sätt skapar du bättre förutsättningar för att alla hästarna i hagen får ta del av fodret, oavsett rang.