Tand- och munvård

I modern hästhållning behöver många hästar få hjälp med sin mun, åtminstone en gång om året av en veterinär med vidareutbildning inom tandvård. Vid en riktig munundersökning hålls munnen öppen med hjälp av en munstege och hästen får lugnande medel, för att veterinären lättare ska kunna kontrollera hela munnen. Tidigare var standardåtgärden att raspa hästens tänder årligen. På senare år har forskning och erfarenhet gett ny kunskap om hästens mun, och ökad medvetenhet om vilka problem som kan drabba den.

Hästar kan drabbas av:

• Karies (hål i tänderna)
• Frakturer i tänderna som inte ägaren upptäckt kan ge upphov till infektioner som i sin tur kan leda till bihåleinflammationer.
• Vargtänder:Vargtanden är en liten tand som kan ge problem hos vissa hästar, särskilt i kombination med något bett. Tanden växer framför den långa raden med kindtänder. Det är ett relativt enkelt ingrepp att ta bort vargtänder.
• Hakar i överkäken: De första kindtänderna på bägge sidor i överkäken kan få en hake i framkanten som förändrar hästens möjlighet att tugga sitt foder. Den störda tuggmekanismen ger i sin tur sår i slemhinnan, tänderna kan börja rubbas i läge, skapa foderfickor och i värsta fall medföra tandlossning. Det är viktigt att regelbundet åtgärda dessa hakar och göra dem mindre genom slipning.
• Felaktig utrustning ger skador i munnen: Hästar som rids eller körs utrustas i de flesta fall med betsel och huvudlag med nosgrimmor. Det är viktigt att bettet, oavsett vilken typ, är tillpassat efter munstorleken hos respektive häst eller ponny. Vilken typ av bett som passar varierar från individ till individ. Även nosgrimman kan ge skador i hästens mun genom tryck på slemhinnan. För att undvika ensidig belastning bör man växla mellan olika bett och olika nosgrimmor.