Hemmet

Hemmet är förmodligen den viktigaste arenan kopplat till intresse för idrott och fysisk aktivitet och formandet av individen som medborgare. I vissa hem är idrotten en självklar del av livet och fritiden medan andra hem föraktar allt vad föreningsidrott heter. 

Det är förstås flera strukturer som styr villkoren i hemmet, såsom ekonomi och utbildning, men också var, rent fysiskt, hemmet är placerat. Bor du i en större stad är kanske möjligheterna att prova på olika idrotter större medan hem som är placerade långt ifrån idrottsanläggningar och föreningsliv skapar helt andra villkor för människor att idrotta.

Många idrottsföreningar är beroende av att föräldrar skjutsar och hämtar barn i samband med träningar och tävlingar. Men samtidigt kan det vara svårt för en del familjer att få ihop barnens fritidsintressen med exempelvis egna arbetstider. Saknas dessutom cykelvägar eller andra transportmöjligheter så tvingas kanske en del att välja bort vissa idrotter.

Vissa föreningar och ledare vill ha en tät och nära kommunikation med hemmet medan andra helst vill ha så lite som möjligt att göra med dessa saker. Ibland harmonierar idrottsföreningens och hemmets normer, och ibland krockar de. I syfte att inkludera underrepresenterade grupper kan en nära relation mellan idrottsföreningen och hemmet vara av största betydelse. Vissa ledare åker runt och knackar på hemma hos människor och berättar om idrottsföreningen och rekryterar på detta sätt spelare som aldrig skulle dykt upp spontant.

Att låna ut gratisutrustning och anordna prova-på-aktiviteter med skolungdomar kan underlätta för fler att hitta en väg till den organiserade idrotten. Medlems- och deltagaravgifter kan, beroende på den ekonomiska summan, vara en tröskel för vissa att utöva föreningsidrott. Och för andra kan det vara en alltför stor utmaning att ta sig till och från aktiviteterna, vilket kan få dem att avstå.

Ur ett vidare perspektiv drabbas alltså idrotten och de enskilda föreningarna av samhälleliga strukturer när det gäller demokratiska utmaningar som inkludering och utanförskap. Människor i utanförskap uppvisar också de lägsta folkhälsotalen. Föreningar och idrottsrörelsen behöver därför samverka med andra organisationer och institutioner för att kunna minska klyftor.

Under uppväxten och i hemmiljön skapas även våra värderingar och vår syn på såväl människan som samhället i stort. Vad som lyfts och synliggörs i hemmet präglar vårt sätt att vara och det vi säger och gör. På så sätt är det viktigt att försöka ha en dialog kring föreningens och förbundets värderingar och hur dessa ska prägla vårt sätt att vara mot varandra.

Frågor att reflektera över och diskutera:

  • Hur ser verksamheten ut i er organisation i dag?
  • Vad karaktäriserar en utövare och ledare i föreningen/förbundet i dag?
  • På vilka sätt arbetar föreningen/förbundet med värderingar?
  • Hur kan ni arbeta för att skapa ”spelregler” i föreningen och dess olika grupper, som följer föreningens värdegrund?
  • Hur kan ni arbeta för att se till att värdegrunden efterlevs, att ord blir till handling i verksamheten?
  • Hur kan ni involvera och arbeta med föräldrar eller närstående vuxna till utövarna?

Använd med fördel samtalsunderlaget för Internet och sociala medier som du hittar via denna länk