Maktförhållanden
Att vara tränare och ledare i en idrottsförening innebär alltid att befinna sig i en maktposition då du leder verksamheten som de aktiva befinner sig i. Att vara i en maktposition betyder att du har ett ansvar att arbeta förebyggande och våga agera om någonting sker i verksamheten.
Inom idrottsrörelsen finns riskfaktorer när det gäller olika typer av våld. Ett exempel är relationen mellan dig som tränare och de aktiva eftersom det är en nära relation som präglas av en beroendeställning. Begreppet beroendeställning syftar till att de aktiva är beroende av dig som ledare då du har en viktig roll i deras möjlighet att lyckas och utvecklas inom idrotten. Detta exempel bygger på formell makt, men det finns även informell makt inom idrotten som bygger på sociala hierarkier eller status och som kan leda till beroenderelationer. Lär dig mer om formell och informell makt i filmen nedan.
Som tränare och ledare har du en viktig roll för de aktiva inom verksamheten. Du är en förebild och auktoritet, men du har också kunskap kring hur simidrott bedrivs. Många aktiva kan därför känna uppskattning och till och med kärlek för dig som tränare. Denna beundran skapar en maktsituation som kan utnyttjas. Det bör alltid undvikas att en ledare är ensam med de aktiva. Var alltid två tränare och/eller ledare per grupp/lag vid varje tränings- och tävlingstillfälle.
Du måste vara medveten om den maktposition du befinner dig i och hur den påverkar ditt sammanhang. Det är särskilt riskfyllt när makten är samlad hos enstaka individer och få personer fattar de flesta eller samtliga beslut kring verksamheten. Genom delaktighet minskar den typen av makt.
Härskartekniker
Härskartekniker är en form av kränkande behandling där en person nedvärderar en annan person eller en grupp i syfte att stärka sin egen maktposition. Den som blir utsatt för detta kan känna sig nedtryckt eller förolämpad. Ibland använder människor härskartekniker utan att tänka på det, och om du kommer på dig själv med att göra detta är det viktigt att du uppmärksammar det och ber om ursäkt. Här är några exempel på härskartekniker:
- Osynliggörande, till exempel att utestänga en person, inte möta hens blick eller inte presentera personen. Tekniken syftar till att en person ska känna att hen inte är viktig.
- Förlöjligande handlar om att håna eller skratta ut någon. Det kan verka skämtsamt, men det sker på någons bekostnad.
- Undanhållande av information innebär att en person inte får ta del av information som gäller personen.
- Dubbelbestraffning innebär att oavsett vad personen gör så anser omgivningen att det är fel och ifrågasätter personen.
- Påförande av skuld och skam är att ge någon skuld för något som hen inte har gjort eller få personen att känna skam.
I samtalsunderlaget Maktens påverkan och konsekvenser (pdf) får du möjlighet att reflektera över din maktposition och hur du kan använda den för att skapa en trygg miljö i föreningen.
Tystnadskultur
Idrotten är en plats som ska präglas av glädje och en gemenskap med många vänskapsband. I de flesta fall är dessa relationer något positivt. De kan dock bidra till en kultur där människor inte vill rapportera problem eftersom de är rädda att anklaga någon oskyldig och/eller inte vill rapportera en vän. I stället skapar de ursäkter för vännens beteende.
Om rädslan eller obehaget att ”skvallra” på en kollega eller vän får ledare eller aktiva att avstå från att rapportera bidrar det till en tystnadskultur, och då minskar möjligheten att avbryta och förhindra våld. Det måste vara enkelt och tydligt vart de aktiva kan vända sig om någonting händer inom verksamheten. Samma sak gäller vart du och övriga ledare kan vända er.
En tystnadskultur kan finnas i organisationer men också hos enskilda personer. Den bidrar till att det känns mer otryggt att berätta än att vara tyst. Att prata öppet är förknippat med vissa risker, exempelvis att bli ifrågasatt, anklagad eller utfryst. En anledning till att vara tyst kan också vara att inte vilja förstöra för laget, tränaren, föreningen eller idrotten. (Källa: Susanne Johansson Från policy till praktik (pdf)).
I filmen nedan får du höra forskaren Susanne Johansson berätta mer om tystnadskultur samt hur och varför en sådan kultur kan uppstå inom idrotten.
Med makt följer ansvar men också en stor möjlighet att påverka det sammanhang du befinner dig i en positiv riktning. Det är upp till dig och alla andra med makt och ansvar inom en förening att uppmuntra och skapa strukturer för en samtalskultur. Alldeles för ofta kan personer som ser eller upplever våld inte hantera det eller vågar inte rapportera det eftersom de är rädda för konsekvenserna. Det är viktigt att du vågar prata om tystnadskultur och ställa frågor till aktiva och andra inom verksamheten för att skapa goda förutsättningar för samtal.
Reflektera
Fundera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.
- Har du själv varit tyst i något sammanhang där du egentligen inte höll med men valde att vara tyst på grund av att du kände dig obekväm? I så fall, hur kändes det?
- Upplever du att det finns en tystnadskultur i din förening eller gruppen du leder? I så fall, inom vilka frågor/områden?
- Vilka maktpositioner finns i din förening? Det kan till exempel vara förtroendevalda eller andra beslutsfattare så som tränare och ledare. Finns det sätt att ge fler möjlighet att vara delaktiga i vissa frågor?
| Tillbaka till Tillit och förtroende | Till Sociala medier |