Fakta om idrott och hållbar utveckling
Idrottsrörelsen har gemensamt identifierat följande områden som viktiga:
Ekologisk hållbarhet
De flesta föreningar och evenemang bedriver någon form av kiosk- eller serveringsverksamhet. Vilken mat ni serverar har betydelse för klimat och miljö. Hur mycket mat som slängs har också betydelse.
I Sverige står maten för cirka 25 procent av hushållens klimatpåverkan. Maten ger även upphov till spridning av gifter och är en av våra mest vattenkrävande sektorer. Vi behöver minska matens klimatpåverkan, bland annat genom en minskad köttkonsumtion. Klimatbudgeten för en måltid enligt One Planet Plate är 0,5 kg CO2e per måltid (lunch/middag) eller totalt 11 kg CO2e per vecka. För att uppnå det behöver vi öka andelen grönt på tallriken – med bland annat protein från växtriket – och äta mindre men bättre kött.
En annan utmaning för idrotten är att ta tillvara all mat och minska matsvinnet. Genom att minska matsvinnet finns det stora möjligheter att bidra till en bättre miljö. Matsvinnet står för 8–10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen och varje år slänger vi i Sverige 19 kilo ätbar mat per person och år. Det motsvarar 40 måltider för en vuxen person på ett år.
Information om matens miljöpåverkan och vad ni kan göra för att minska den (WWF:s webbplats).
Idrottsrörelsen har en stor och ohållbar omsättning av kläder, utrustning och material. Textilindustrin generellt, och producenter av denna typ av kläder specifikt, brottas med omfattande miljöproblem och utmanande arbetsförhållanden. Mycket av kläderna och utrustningen innehåller konstgjorda fibrer såsom polyester och lycra. De materialen härstammar från och utvinns ur fossil olja. Det gör dem svårare att återvinna eller återanvända jämfört med naturfiber som svensk ull och lin.
Användning av konstgjorda fibrer leder till att mikroplaster ökar i alla naturmiljöer, vilket skadar växt- och djurlivet. I förlängningen skadar det även oss människor. En del funktionsplagg behandlas med kemikalier i syfte att göra dem antibakteriella och få bort lukt. Det påverkar naturen negativt och kan även ha en påverkan på oss människor.
Lågpristextilier produceras ofta i länder med vattenstress, otydlig miljölagstiftning samt tuffa arbetsförhållanden och av leverantörer i flera olika led. Utmaningar med fossil energi vid produktion och långväga transporter ger dessutom en betydande klimatpåverkan. Här ligger möjligheten i att hitta partners som har god insyn i sina leverantörskedjor och tydliga åtaganden att fasa ut svårnedbrytbara och toxiska kemikalier som fluorerade ämnen och silver, samt att styra från fossila till förnybara fibrer och till en vatteneffektiv produktion. Det är viktigt att enbart leverantörer som sätter goda arbetsförhållanden och säkerhet för medarbetare i första rummet anlitas.
Att jobba med bra leverantörer men också återanvändning av material är därför viktigt för idrottsrörelsen och där vi har möjlighet att göra skillnad.
Information om miljö och hållbarhet (Hallå konsuments webbplats).
Idrottens logik bygger på att människor kan transportera sig till träningar, tävling och olika typer av evenemang. Det är en utmaning när det gäller såväl klimatpåverkan som i fråga om ett jämlikt och tillgängligt idrottande.
Inrikesresorna står för en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Klimatpåverkan från bilresor, inte minst fritidsresandet, behöver minskas i Sverige för att det ska vara möjligt att nå de nationella målen. En stor del av fritidsresorna är kopplade till organiserad idrottsutövning på olika nivå och för olika åldrar. Varje dag genomförs 150 000 träningstillfällen för barn och unga över hela Sverige och därtill kommer verksamheter som inte är LOK-stödsgrundande.
Negativa hälsoeffekter kopplade till övervikt och fysisk inaktivitet ökar i Sverige. Inom idrottsrörelsen finns en stor utmaning med unga som lämnar idrotten och det pågår ett omfattande strategiskt arbete för att vända trenden och bidra till hållbar utveckling. Tillgänglighet, fysisk såväl som social, har identifierats som två centrala delar i idrottsrörelsens strategiska plan för 2025. För idrottsrörelsen handlar en jämlik och jämställd idrottsrörelse om en tillgänglig idrott där alla människor, oavsett förmåga och resurser, har möjlighet att vara med. Idag är bilen ofta en förutsättning för att kunna delta och att förändra beteendet när det gäller transporter har stor möjlighet att bidra till positiva effekter för tillgänglighet, ökad jämlikhet och fysisk aktivitet samt en mer jämställd idrott.
Ytor som görs till platser för idrott har en påverkan på naturmiljön. Dels har det en påverkan på naturen på platsen, dels medför de förändringar av marken. Det är inte bara den miljö vi ser framför oss som påverkas. Det sker även i andra naturmiljöer där tillverkning, destruering, återvinning och återanvändning förekommer. Användning av naturmiljö för idrottsytor kan ibland även ge en positiv miljöpåverkan för biologisk mångfald. Det kan till exempel hindra igenväxning.
Många idrotter är beroende av stora mängder färskt vatten för sina anläggningar och för sitt utövande. Den förbrukningen är i längden och i stora volymer inte hållbara. Dessutom har idrottsanläggningar i många fall hög energiförbrukning i jämförelse med andra samhällsfastigheter. Genom anläggningsstödet i idrottslyftet finansieras dock årligen projekt med energieffektiviseringar.
Idrottsytor skapar samtidigt möjlighet till social hållbarhet i form av ökad folkhälsa och demokrati. De fungerar också som en samlingsplats i lokalsamhället och kan bidra till ökad lokal utveckling för delar av samhället.
Idrott kan ha betydande negativa effekter på den biologiska mångfalden, genom att idrottsplatser byggs och används och att idrottsevenemang arrangeras. Att förstå och hantera de potentiella negativa effekterna och möjligheterna till bevarande, är avgörande för att säkerställa att idrottsarenor och sportevenemang levererar framgångsrikt både ur ekonomisk och operativ synvinkel.
IUCN:ns rapport biologisk mångfald och idrottsytors påverkan (pdf).
Många och stora evenemang inom idrott och friluftsliv innebär en ökad belastning både för natur- och kulturmiljön. För att värna miljön behövs mer hållbara lösningar. Därför vill RF öka kunskapen kring faktorer som transporter, attityder, materialanvändning, konsumtion och tillgänglighet. Men evenemang berör också många sociala frågor, inte minst vilka sociala mervärden de kan skapa där de arrangeras.
Social hållbarhet
Resan mot livslång idrott börjar i ett föreningsliv där den vanligaste idrottaren är elva år. Det ser lite olika ut för olika idrotter men klart är att antalet deltagartillfällen för barn och ungdomar upp till 25 år totalt sett fortsätter att minska i hela landet, och har gjort så de senaste tio åren.
Undersökningar som RF har gjort visar samtidigt att ungdomar lägger relativt liten vikt vid tävling. De allra flesta fortsätter att idrotta för att det är roligt och de som inte idrottar skulle kunna tänka sig att börja om de fick vara med bara för att det är skoj. Den förändring idrottsrörelsen vill uppnå med Strategi 2025 kan sammanfattas med ”från triangel till rektangel”. Med ambitionen att vara en rörelse för livslångt idrottande behöver det traditionella synsättet förändras, där idrottsrörelsen kan illustreras som en pyramid med en bred bas som utgörs av barn- och ungdomsidrott och en spetsig topp i form av elitidrott.
Förändringen innebär att alla, oavsett ålder och ambitionsnivå, har möjlighet att idrotta i förening under hela livet. I den förändrade idrottsrörelsen finns en koppling mellan bredd- och elitidrott, men verksamheten kompletteras med en utvecklad verksamhet för människor under hela livet. En hållbar idrott handlar om att bidra till hälsa och välbefinnande över tid.
Folkbildningen ger kunskap och kraft åt människors tankar, idéer och vilja att utvecklas. Kärnan består av dialogen i det mänskliga mötet, där varje deltagare är medskapare. I en tid av blixtsnabba förändringar bidrar idrottsrörelsens folkbildning med lärmiljöer där alla tillåts växa i ett respektfullt samspel människor emellan.
Ett av folkbildningens starkaste kännetecken är att den är fri (från statlig styrning) och frivillig för deltagarna. Det är alltså deltagarna själva som ska bestämma vad de vill tala om och på vilket sätt de vill genomföra samtalet.
Idrottens studieförbund nådde år 2020 ungefär 700 000 personer runt om i Sverige med totalt över 1 miljon studietimmar. Nära hälften av alla deltagare är personer under 25 år − där är idrottens studieförbund unikt.
En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att premiera en grupp över en annan. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer. Men varken samhället i stort eller idrotten är jämställd.
Det sker en utveckling, men fortfarande är det mycket kvar. Ser vi tillbaka hundra år, femtio år, tjugo år, så har mycket hänt för jämställdheten i samhället och idrotten. Antalet aktiva flickor och kvinnor har ökat, kvinnors representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis och kvinnor har stora framgångar inom många idrotter.
Idrottsrörelsen präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste arbeta utifrån samhällsperspektivet och utifrån vår egen historia, med sikte på framtiden och hur vi vill att det ska se ut. Målet är att vi 2025 har en jämställd idrott där alla oavsett kön har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
Vi har också gått till att se jämställdhet som en kvinnofråga till en framtidsfråga som rör alla, där hindrande och exkluderande normer är i fokus och stor möjlighet att förändra och utmana ligger hos de som tillhör normen och har makt.
I filmen nedan får du fem tips på hur ni kan förbättra jämställdheten i er verksamhet.
Inkludering handlar om att du som finns eller vill finnas i verksamheten ska känna dig välkommen. Du ska känna dig sedd, få ta del av gemenskapen samt känna att du har möjlighet att vara delaktig och att du kan påverka utformningen. Det finns ett antal hinder för att delta i idrottsrörelsen. Det kan handla om en persons ekonomiska begränsningar, men också om fysisk och psykisk tillgänglighet, samt hinder på grund av bristande jämställdhet och exkluderande normer.
Idrottsrörelsens mål är att medlemmarna i idrottsrörelsen år 2025 ska spegla befolkningen i Sverige. Möjligheterna att träna, tävla och engagera sig i en förening ska inte vara beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var man bor.
År 2025 känner sig alla oavsett kön, i olika åldrar och med olika förutsättningar och bakgrund välkomna till idrottsföreningen. Föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med. Träningen utvecklas efter individens kapacitet vilket utvecklar rörelseförståelse.
Ekonomisk hållbarhet
Här har vi valt att fokusera på två delar av ekonomisk hållbarhet; ekonomiska hinder att delta i idrotten samt ekonomiska placeringar.
Bland 15-åriga ungdomar med lågutbildade föräldrar och med små ekonomiska resurser är 30 procent medlemmar i en idrottsförening jämfört med 80 procent av de med högutbildade föräldrar och med stora ekonomiska resurser. Sannolikheten att ta del av föreningsidrotten varierar alltså med föräldrarnas socioekonomiska position.
Hur vi sparar våra pengar spelar stor roll. Beroende på hur vi investerar vårt sparade kapital kan vi bidra till en bättre miljö. Som exempel kan nämnas att svenska folkets besparingar som investerats i energirelaterade företag över hela världen leder till lika mycket koldioxidutsläpp som hela Sverige orsakar på ett år. Samtidigt visar detta att det finns möjligheter att påverka genom att använda vårt kapital till att investera på sätt som gynnar miljön.
I filmen finns mer information om hållbar utveckling och ekonomiska placeringar. Filmen är producerad av Världsnaturfonden WWF och Hyper Island-studenterna Ingrid Bergman, Emma-Gun Karlsson, Søren Rosenkrands Danielsen och Viktor Karlstrand.
Svensk idrott har gemensamt beslutat att vi ska stå för ”Good Governance”, vilket bland annat omfattar demokratiska processer, transparens och antikorruption. Den ökade kommersialiseringen inom svensk idrott, framför allt inom de stora lagidrotterna, men även inom vissa individuella idrotter, gör att ideella värden möter kommersiella värden och utmaningar, vilket också ställer särskilda krav på idrottsrörelsens styrelseledamöter. Svensk idrott bör inte enbart göras medveten om värdet av goda demokratiska styrningsformer på nationell nivå, utan den bör även agera aktivt för att den internationella idrotten ska reformeras. God styrning innebär att idrottens organisationer sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt.
| Tillbaka till Fakta och fördjupning | Till nästa avsnitt - Idrottens policydokument |