Ta självskattningen vidare

När det gäller större strategiska frågor är det viktigt att göra rätt, både i det lilla och i det stora. En policy är en viljeriktning och något som ni som organisation kan luta er mot när ni ska fatta olika typer av beslut. Inom området hållbar utveckling är det extra viktigt, då det handlar om stora och gränsöverskridande frågor.

I avsnittet Goda exempel kan du läsa hur andra har gjort och hur en policy kan se ut. I avsnittet Fakta och fördjupning finns också att antal viktiga policys som svensk idrott gemensamt har enats om för området.

Evenemang har ofta stor påverkan på miljön, men är också en möjlighet att sprida kunskap och påverka människor, både miljömässigt och socialt. Evenemang kan också skapa stora sociala mervärden i lokalsamhället, där de arrangeras. Till exempel fler idrottsanläggningar, arbetstillfällen och fler aktiva.

Det här kan ni kan börja med:

• Ta del av RF:s verktyg Hållbara idrottsevenemang för mer vägledning om hur ni kan anordna ett mer hållbart evenemang. Mer information finns under avsnittet Verktyg och resurser.

I en hållbar värld är produktionen av mat och dryck i harmoni med och stärker ekosystemen. Detta i stället för som idag, då det är vanligast med industriella lösningar som utarmar natur och hav och baseras på fossil energi och överuttag av råvaror.

Livsmedelsproduktionen står för cirka 20–25 procent av svenskarnas totala klimatpåverkan samtidigt som matsvinnet i Sverige uppgår till 95 kilo per person och år. Hur mycket av det som kommer från idrottsrörelsen är svårt att uppskatta. Det vi vet är att många specialidrottsförbund och idrottsföreningar bedriver matservering inom ordinarie verksamhet eller i samband med större evenemang, matcher, cuper eller läger. Att jobba aktivt med att minska sin påverkan från mat kan därför ha stora effekter.

Det här kan ni kan börja med:

• Servera säsongsbaserad och närodlad mat. Erbjud vegetariska och veganska alternativ.
• Fasa ut användningen av engångsförpackningar.
• Minska matsvinnet genom smarta portionsstorlekar och ta vara på det matsvinn som ändå uppstår, antingen genom att återanvända det eller se till att det blir biogas.

Inköp är en kraftfull möjlighet att påverka leverantörer till ökad hållbarhet i alla delar av kedjan i såväl fjärran produktionsländer som här hemma och vid transporter och leverans.

Utmaningarna är många och vid varje inköp ska vi reflektera kring vilka sociala och ekologiska utmaningar som kan vara aktuella. Exempel i idrottsvärlden är bland annat risken för omfattande miljöproblem och kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med tillverkning av sportkläder och utrustning.

Globalt produceras över 100 miljoner ton textil årligen, varav ungefär hälften görs av råolja. I västländer som Sverige köper vi i snitt 13 kg kläder per person och år samtidigt som vi slänger runt 8 kg årligen, varav 60 % är i gott skick. Samtidigt släpper klädindustrin idag ut mer växthusgaser än flyg- och sjöfartstrafiken ihop. Därför är det viktigt att ställa rätt frågor och vara medveten vid sina inköp.

Det här kan ni kan börja med:

• Fundera på om inköpet verkligen är nödvändigt.
• Undvik att byta kläder ofta. Behåll till exempel matchstället eller kläderna för volontärer flera säsonger, anordna klädbytardagar och undvik att märka dem med namn.
• Ställ hållbarhetskrav på leverantörer, till exempel att de garanterar goda arbetsvillkor, inte tillåter barnarbete, följer FN:s konvention om mänskliga rättigheter och är miljömärkta.
• Återvinn de saker som ni inte längre behöver.

Enligt RF:s siffror genomförs drygt 150 000 (baserat på antalet LOK-stödstimmar 2019) träningstillfällen per dag. Utöver det tillkommer matcher, träningsläger, cuper, evenemang och elitidrottens internationella verksamhet. Aktiviteter medför mycket resande, ofta med bil och ibland med flyg. Idrottsrörelsen är idag helt beroende av resor. Samtidigt vet vi att summan av alla inrikesresor i Sverige står för en tredjedel av de totala utsläppen och personbilstrafiken för en majoritet av det.

Det här kan ni kan börja med:

• Se över hur ni kan skapa möjligheter för samåkning till matcher och träningar. SportAdmin (och andra administrationsverktyg inom idrottsrörelsen) erbjuder den tjänsten.
• Uppmuntra fler att cykla. Undersök om det är några åtgärder ni kan göra för att underlätta för fler att cykla. Genom att fler cyklar bidrar vi inte bara till mindre utsläpp, utan vi skapar också mer positiva hälsovärden.
• Välj tåget framför flyget vid längre resor.

Idrottsanläggningar och lokaler är en del i idrottens arbete med hållbar utveckling. Nästan 40 procent av all energi som produceras i Sverige går till uppvärmning av byggnader. Idrottsanläggningar har generellt sett ganska hög energiförbrukning och det finns mycket att göra för att energieffektivisera och köpa in grön el.

Det här kan ni börja med:

• Stäng av elektriska apparater när de inte används.
• Säkerställ att ni har ett grönt elavtal med förnybar energi för både uppvärmning och elförbrukning.
• Se över och effektivisera tekniska lösningar.

Globalt förlorar vi runt 100 djur- och växtarter per dag. Idrotten är precis som all annan mänsklig verksamhet helt underordnad naturen och ska aktivt bidra till biologisk mångfald. De idrotter som utövas i naturen och/eller i samspel med djur har stora möjligheter att inspirera och agera för en bättre utveckling och naturligtvis till ansvarsfull djurhållning.

Det här kan ni kan börja med:

• Ta bort alla former av icke nedbrytbara bekämpningsmedel.
• Ta hand om naturen om ni har verksamhet där. Förlägg inte tävling och träning till naturreservat eller vattenskyddsområden.
• Om det är möjligt, sätt upp fågelbad, humlebon och bikupor i anslutning till er verksamhet.

Fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa. Målet är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för alla människor. Svensk idrotts strategiska mål är det livslånga idrottandet. Därför ska vi vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

Det här kan ni börja med:

• Att alla ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Att träna och utvecklas på sina villkor betyder egentligen att en aktivitet alltid ska känns bra i magen och vara schysst och rättvis för alla. Det gäller både för träningar och tävlingar.
• Om ni inte redan gör det, se om det går att bredda verksamheten så att ni erbjuder träning till både barn och äldre.
• Se om ni har möjlighet att erbjuda prova på-verksamhet, så att fler kan komma och ta del av er idrott eller er föreningsverksamhet.
• Planera er barn- och ungdomsverksamhet utirån RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

SISU Idrottsutbildarnas grunduppdrag är att verka för och bidra till idrottsrörelsens utveckling genom folkbildning och utbildning. Det är en betydelsefull verksamhet för att få människor i föreningar att växa och på så sätt bidra till ett fortsatt starkt föreningsengagemang hos människor.

Det här kan ni kan börja med:

• Använd materialet på den här webbplatsen som grund i en folkbildande insats i din organisation.
• Utgå från lärgruppsplanen till den här webbplatsen i diskussionen med ditt förbund eller din förening.
• Ta del av SISU:s verksamheter och utbildningar. På regional nivå söker du upp ditt RF-SISU distrikt.

Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att alla oavsett kön ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

Samhället i stort är inte jämställt, och det är inte heller idrotten. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Det innebär att vi måste arbeta utifrån samhällsperspektivet och utifrån vår egen historia, med sikte på framtiden och hur vi vill att den ska se ut. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både av organisationer och individer.

Det här kan ni kan börja med:

• Uppmuntra alla lika mycket - ambition har inte att göra med kön.
• Tänk på vilket språk ni använder i er organisation. Språket spelar roll – säg ifrån när du hör sexism och kränkningar.
• Ge samtliga utrymme att komma till tals, oavsett kön.
• Att vara tränare eller domare handlar om kunskap och ledarskap, inte om kön.

Idrotten spelar en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Inkludering handlar om att du som finns eller vill finnas i verksamheten ska känna dig välkommen och att det är idrottens struktur som bör anpassas till att så många som möjligt kan känna det. Den som har mest makt och/eller som tillhör normen har stort ansvar och kan bidra till inkludering. Du ska känna dig sedd, få ta del av gemenskapen samt känna att du har möjlighet att vara delaktig och att du kan påverka utformningen av verksamheten. Idrottsrörelsens värdegrund är tydlig med att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar.

Det här kan ni kan börja med:

• Se om era verksamheter är inkluderande och ifall det finns normer som gör att inte alla känner sig välkomna.
• Fundera på vem som är den mest självklara eller mest representerade personen i er verksamhet. Undersök varför det ser ut så och vilka grupper som är underrepresenterade.
• Undersök om mångfald efterlevs bland utövare, ledare, förtroendevalda och anställda.
• Undersök om det finns segregerade grupper i verksamheten och vad det i så fall beroro på. Fundera på vad ni kan göra för att involvera dessa grupper i den ordinarie verksamheten för att skapa möjligheter för långsiktigt engagemang.

Idag finns det människor som inte har råd att ta del av föreningsidrotten. Man brukar säga att de ekonomiska trösklarna är ett hinder. Genom att sänka eller helt ta bort de trösklarna kan fler ta del av våra verksamheter. Ett annat sätt att bidra till ekonomisk hållbarhet är att se över hur organisationen placerar sitt sparade kapital.

Det här kan ni kan börja med:

• Se över om ni kan sänka era kostnader så att fler har möjlighet att delta. Tänk på att det kan handla om mer än själva medlems- och träningsavgiften. Undersök till exempel samarbete med Fritidsbanken eller arrangera egna klädbytardagar. Det öppnar upp för fler att få tillgänglig utrustning samtidigt som det innebär minskad miljöbelastning.
• Det finns flera organisationer som jobbar med att stötta enskilda utövare som inte kan delta på grund av ekonomiska skäl. Det finns också föreningar som tagit egna initiativ till att starta en fond där medlemmar kan söka ekonomiskt stöd till träningsavgiften.
• Välj en bank, fondförvaltare eller ett försäkringsbolag som kan hjälpa dig att placera på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling. Förslag: Ställ frågan hur de säkerställer att er kapitalförvaltning bidrar till det internationella klimatmålet (att hålla oss väl under 2 grader, med sikte på max 1,5 grader).

Idrottsrörelsen är en stor och viktig del av det svenska samhället. Företeelser som finns i samhället förekommer oftast också inom idrotten – det gäller även avarterna. Korruption, matchfixning och ekonomisk brottslighet är några exempel. För att förbund och föreningar även fortsättningsvis ska ha frihet att bedriva verksamhet på sitt eget sätt, är det idrottsrörelsens ansvar att visa att vi är villiga att jobba med de etiska utmaningar vi står inför. Genom att ta dessa frågor på största allvar och arbeta för att hitta lösningar skapas kunskap och medvetenhet inom detta viktiga område.

Det här kan ni kan börja med:

• Läs dokumentet RF:s kod för demokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar. Mer information finns under avsnittet Verktyg och resurser på denna webb.