Self-compassion

I ditt liv som aktiv finns många utmaningar och det är troligt att du någon gång (eller kanske till och med rätt ofta) misslyckas med något. Hur du då bemöter dig själv är avgörande för hur du kommer att må. Om du kan möta dig själv med självmedkänsla i denna stund av misslyckande har du bättre förutsättningar att kunna hantera situationen på ett bra sätt, att lära dig av ditt misslyckande och ta nya steg framåt.

Tyvärr har elitidrottare ofta tvärt om en kritisk inre röst. Självtvivel och självkritik är vanligt hos elitaktiva efter ett misslyckande. Det finns en övertygelse hos många elitidrottare att den kritiska inre röst behövs för att utvecklas vidare, att det är till hjälp och nödvändigt att ”piska sig lite själv” när man har misslyckats. Detta är problematisk då den kritiska inre rösten kan förstöra mycket och sällan eller aldrig är positiv för den psykiska hälsan. Den ser i stället till att du fokuserar mindre på vad du faktiskt kan lära dig av misslyckandet och mer på dina självkritiska tankar, vilket kan skapa ännu mer obehag i stunden, samt göra att du blir mer rädd för att misslyckas nästa gång.

Self-compassion innehåller tre olika delar: mindfulness, common humanity och self-kindness.

Mindfulness handlar om att vara närvarande fullt ut i en situation, även om den innebär lidande (t.ex.efter ett misslyckande), och att vara det utan att döma. Mindfulness är centralt för self-compassion, för innan du har blivit medveten om situationen, och dina inre reaktioner på den, kan du inte hjälpa dig själv. Att låta obehagliga tankar och känslor vara, och att ha insikten om att de är övergående upplevelser som kan få finnas, är ett viktigt första steg.

Common humanity. Att inse att misslyckanden, otillräckligheter och tillkortakommanden är en del av att vara människa, och att alla upplever det till och från, är även det en viktig insikt. Kanske kan du känna dig ensam i svåra perioder, tänka att du är ensam om att uppleva det du möter just nu. Då hjälper det att förstå att vi alla sitter i samma båt och att det kanske till och med är så att det finns någon i din nära omgivning som upplevt eller upplever samma sak som du.

Self-kindness handlar om att behandla sig själv med värme, omsorg och acceptans, såsom vi skulle behandla vår bästa vän som har det svårt. Istället för att ha den där kritiska inre dialogen efter ett misslyckande, varför inte försöka prata med dig själv precis så som du skulle prata med en nära vän som råkat ut för samma sak?

Compassion handlar om att möta andra människor med vänlighet, omsorg och förståelse, vilket kan vara ett viktigt förhållningssätt för att skapa trygga och positiva miljöer, till exempel i klubbar och landslagsgrupper.

Vad kan du göra själv?

• Lär dig mer om mindfulness, då det är en viktig del i self-compassion.
• Träna på mindfulness som en grund för att utveckla self-compassion.
• Träna på att bli medveten om vad du uppskattar hos dig själv. Hur ofta klappar du dig på axeln för de små saker du gör varje dag?
• Ett viktigt steg är att bli medveten när kritiska och tvivlande tankar om en själv dyker upp. Träna på att bli medveten om när din inre röst blir kritisk och tvivlande, och stanna upp ett ögonblick. Fundera sedan på hur du skulle möta din bästa vän om hen yttrade samma tankar om sig själv – vad skulle du säga då? Hur skulle du coacha din bästa vän i den situationen? Vilka ord skulle du välja för att stötta din vän? Vilket tonläge skulle du använda? Hur skulle ditt kroppsspråk se ut när du pratade med din vän? Försök sedan överföra det till hur du möter dig själv i samma situation.

 

Lästips

• Läs mer i avsnittet Mindfulness
• Läs mer om self-compassion på self-compassion.org och compassionportalen.se

 

Övningar

För att utöka din förmåga att vara närvarande i nuet:

 

För att bli mer vänlig mot dig själv och kunna hantera motgångar:

Fler övningar hittar du på de två webbplatser som är listade ovan under Lästips.

 

När och var ska du söka hjälp?

Om du vill utveckla din self-compassion för att må och prestera bättre, rekommenderar vi dig att söka stöd i form av idrottspsykologisk rådgivning. Kontaktmöjligheter hittar du i avsnittet Hjälp att få.