Ätstörningar
Gemensamt för många som utvecklat en ätstörning, är en överdriven upptagenhet av tankar på mat, vad som ska ätas, kroppsvikt och kroppsfigur samt en stark rädsla för att gå upp i vikt. Att vara missnöjd med sin kropp och starkt dömande mot hur den ser ut, är den mest centrala drivkraften i en ätstörning. Kroppsvikten och kroppsformen blir avgörande för hur personen värderar sig själv. Ätstörningarna syns inte alltid på utsidan, vissa är väldigt smala, medan andra kan ha en normal kroppsvikt.
Mat är en viktig del i en idrottssatsning och idrottare är vanligen väl medvetna om det. Idrottare är också väl medvetna om hur deras kropp ser ut och hur den fungerar.
Detta är inte problematiskt i sig, så länge idrottaren har ett sunt förhållningssätt till både mat och sin kropp, men för vissa idrottare kan strävandet efter den perfekta kroppen i den specifika idrotten bli problematiskt.
Forskning visar att ätstörningar är vanligare bland elitidrottare än bland icke-idrottare. I vissa idrotter, där låg kroppsvikt (t.ex. uthållighetsidrotter), en specifik kroppsvikt (t.ex. idrotter med viktklasser) eller en smal figur (t.ex. estetiska idrotter) är centralt, finns särskilt hög förekomst av ätstörningar.
Om en idrottare går ner i vikt och belönas med exempelvis snabbare tider eller högre poäng, kan denna belöning sporra till att gå ner ännu mer i vikt, och en ohälsosam process startas. Här är det viktigt att inse att en viktnedgång kan leda till förbättrad prestationsförmåga, men endast kortsiktigt. För lite mat under längre tid kommer alltid att påverka prestationsförmågan negativt.
Symptom
Det finns olika typer av ätstörningar, där anorexi och bulimi är vanligast inom idrotten. Det är viktigt att veta att elitidrottare med ätstörningar sällan är underviktiga, vilket bland annat beror på en stor mängd muskelmassa. Klicka på respektive diagnos för att få veta mer.
- Du håller ner ditt energiintag (t.ex. genom bantning, genom att hoppa över måltider, genom att utesluta vissa livsmedel med högt energiinnehåll), vilket leder till låg kroppsvikt eller låg fettprocent.
- Du är överdrivet rädd för att gå upp i vikt eller bli tjock och försöker med olika beteenden att hålla kroppsvikten låg, till exempel genom att träna extra utöver din vanliga träning eller genom att kräkas eller ta laxermedel.
- Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med verkligheten. Du tycker att du är tjockare än du egentligen är.
- Du tänker väldigt mycket på mat och på din kropp.
- Din självkänsla hänger starkt ihop med hur du upplever din kroppsform och din kroppsvikt.
- Du undviker att äta med andra för att kunna äta just så som du vill.
- Du mår psykisk dåligt, kan ha symptom som vid exempelvis ångest och nedstämdhet, ha svårt att koncentrera dig och att fatta kloka beslut.
- Du svarar dåligt på träningen. När du styrketränar får du till exempel inte förväntade resultat i muskeluppbyggnad.
- Om du är kvinna: du har oregelbunden mens eller ingen mens alls.
- Du riskerar att få ett urkalkat skelett med risk för frakturer och skador.
- Du har episoder med hetsätning, det vill säga faser där du äter extremt mycket mat under en relativt kort tid.
- Under dessa episoder kan du uppleva att du tappar kontrollen över ditt ätande.
- Du försöker kompensera detta matintag och undvika att gå upp i vikt, till exempel genom att kräkas, använda laxermedel, fasta eller träna extremt mycket.
- Din självkänsla hänger starkt ihop med hur du upplever din kroppsform och din kroppsvikt.
- Du undviker att äta med andra för att kunna äta just så som du vill.
- Du drar dig undan socialt umgänge för att du skäms för dina problem.
Vad kan du göra själv?
Eftersom ätstörningar ofta kommer smygande över tid kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Därför uppmanar vi dig att söka vård så fort du känner igen dig i symtomen ovan eller anar att du börjar utveckla en ätstörning.
Nedanstående tips kan du testa när dina symptom är mycket lindriga.
- Berätta hur du mår och om dina tankar kring mat och din kropp. Det kan hjälpa att formulera och uttrycka sina känslor för någon annan, som en nära anhörig eller vän.
- Ät regelbundna måltider. Om du försöker undvika kalorier genom att hoppa över måltider kommer du bara att bli extra hungrig inom några timmar, vilket kan leda till att du äter för mycket då och blir ledsen över det igen. Regelbundet matintag (3 huvudmåltider och 2–3 mellanmål) är viktigt för att stabilisera din blodsockernivå och därmed ha lättare att ta kloka beslut.
- Var uppmärksam på om du brukar jämföra din kropp och hur mycket du äter med andra. Sådana jämförelser är vanliga bland personer med ätstörningar. De är en del av problemet och gör inte problemet mindre. Var uppmärksam och försök avstå från det beteendet.
- Var uppmärksam på om du har en tendens att titta dig i spegeln, mäta och bedöma din kropp. Dessa beteenden är problematiska eftersom de bekräftar en eventuell missnöjdhet med kroppen. Var uppmärksam och försök avstå från sådana beteenden.
- Lär dig mer om self-compassion och hur du kan bemöta dig själv på ett vänligt sätt.
Lästips
- Läs mer om ätstörningar på 1177.
- Läs mer i avsnittet Self-compassion.
- Läs mer om att ha en hållbar karriär och om att skapa såväl kroppslig som psykisk balans i broschyren Den hållbara idrottaren (pdf).
När och var ska du söka hjälp?
Ätstörningar är allvarliga – de kan vara farliga för kroppen. Det är viktigt att du söker hjälp så tidigt som möjligt. Tänk även på att en ätstörning påverkar din prestation negativt i det långa loppet. För att få klarhet i ditt problem rekommenderar vi dig att göra ett självtest. Här hittar du testet.
Om du mår mycket dåligt och är i behov av att komma i direkt kontakt med vården ska du söka akut vård.
Om du mår dåligt på grund av ditt ätande och hur din kropp ser ut, om du har flera av ovan nämnda symptom samt upplever att du har svårt att fungera normalt i din vardag, rekommenderar vi dig att söka hjälp inom vården.
Om du märker att du tänker alltmer på ditt matintag och på din kropp och inser att detta kan bli ett problem, trots att symptomen som nämns ovan inte stämmer in på dig, rekommenderar vi dig att söka stöd i form av idrottspsykologisk rådgivning.