Idrottspsykologi i praktiken
På Riksidrottsförbundet (RF) är arbetet med idrottspsykologi främst baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT) och dess nyare utveckling såsom Acceptance Commitment Therapy (ACT) och mindfulness.
Grunden i dessa interventionsmodeller är att jobba med våra tankar, känslor och beteenden, och öka förståelsen för hur de hänger ihop. Fokus ligger på att framkalla en beteendeförändring, vilket till exempel kan handla om att få en spelare att kommunicera mer med sina medspelare under matcher, eller att få en aktiv att lägga sig i god tid på kvällen för att få tillräckligt med sömn.
För att få till en beteendeförändring krävs det att idrottaren är eller blir medveten om vilka beteenden som är fördelaktiga och till hjälp, det vill säga vilka beteenden som ska förstärkas och vilka beteenden som inte är fördelaktiga och därför ska undvikas. I ett nästa steg är det viktigt att idrottaren utvecklar eller optimerar sitt sätt att hantera känslor och tankar, då dessa lätt kan stå i vägen för beteendeförändringen. Här intas ett acceptansbaserat förhållningssätt: Istället för att försöka kontrollera, trycka bort eller undvika tankar (till exempel ”jag är inte tillräckligt bra”) och känslor (till exempel nervositet), vilket i sig är mycket svårt, lär sig idrottaren att notera dessa inre upplevelser, acceptera dem och kunna se på dem med viss distans. Det i sin tur gör att hen kommer att bli mindre uppslukad av dessa upplevelser, och få mer utrymme för att göra det som är viktigt i stunden. Idrottaren visar psykologisk flexibilitet.
Psykologisk flexibilitet avser förmågan att kunna utföra beteenden som är viktiga för idrottaren, och att göra detta trots negativa tankar eller obehagliga känslor. I exemplen ovan kan det handla om att kommunicera med en medspelare trots att idrottaren känner stark irritation, eller att gå och lägga sig fastän tankarna snurrar runt i stil med ”jag har inte hunnit klart med allt”. Det centrala syftet med en idrottspsykologisk intervention är således att öka den psykologiska flexibiliteten hos idrottaren.
Att kunna agera psykologiskt flexibelt är en viktig ingrediens för idrottsprestation, och forskningen har även visat att psykologisk flexibilitet är förknippat med olika mått av välbefinnande och hälsa. KBT och ACT är därmed interventionsmodeller som kan användas vid frågor rörande både prestation och hälsa, vilket passar utmärkt för området idrottspsykologi.