Våld i idrotten
En grundförutsättning i arbetet med att kunna upptäcka, hantera och förebygga våld är att ha en gemensam definition. Om vi har en samförståelse för vad våld kan vara, är det lättare att få syn på våldet och agera när något händer, samt att bygga strukturer för att förebygga våld.
Den definition vi utgår ifrån och som ofta används för att definiera våld är:
"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något den vill." (Per Isdal, psykolog och terapeut.)
Socialstyrelsen beskriver våld på följande sätt:
“Våld är ett mångtydigt begrepp som i både forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet. Exempel på det är nedsättande kommentarer, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och isolering från vänner och familj.”
Lindrigt och grovt våld
Figuren nedan illustrerar lindrigt och grovt våld, för att visa på bredden och hur olika former våld kan utövas.
- Längst ned: Nedvärderande kommentar, bilder, skämt, blickar.
- Näst längst ned: Knuffar, muntliga påhopp.
- I mitten: Tafsande, slag, hot sparkar.
- Näst längst upp: Våldtäkt, misshandel, övergrepp.
- Längst upp: Mord.
Det grövre våldet i toppen är det som människor oftast tänker på som våld. Våldet i botten erkänns mer sällan som våld, men förekommer i större utsträckning än det i toppen och är det vi kallar lindrigt våld. Det finns inte ett rakt samband mellan att något i botten händer och att något längst upp i toppen förekommer, men det grövre våldet har ofta trappats upp över lång tid och i många steg. Modellen visar att även nedvärderande kommentarer, bilder och skämt räknas in i definitionen våld och är viktigt att agera mot i ett tidigt skede.
Lindrigt våld i idrotten kan vara omklädningsrumssnack, med en jargong som nedvärderar individer eller grupper, till exempel i form av sexism, homofobi och rasism. Det kan också vara bilder som skickas utan samtycke eller skämt på annans bekostnad.
Reflektera
- Finns det en förståelse för vad våld är i er förening/förbund?
- Har ni pratat om hur lindrigt våld hänger ihop med och möjliggör grövre våld?
- Finns det tillräckligt med kunskap om våld i er förening? Om inte, hur kan ni skaffa er mer kunskap?
- Hur kan tränare och ledare rustas för att kunna upptäcka och hantera våld i vardagen?
- Upplever du att det finns inslag av digitalt våld i din förening? Vad kan ni göra för att motverka och förebygga det?
Olika former av våld
Våld förekommer i olika former. Våldshandlingar kan ha olika karaktär och består ofta av en kombination av olika handlingar. Här beskrivs en rad olika vanliga typer av våld och hur dessa kan förekomma i idrotten.
Psykiskt våld kan handla om nedsättande kommentarer, förlöjliganden, glåpord, hot, tvång och trakasserier. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering. Psykiskt våld kan ske genom exempelvis mobbning, trakasserier och emotionella övergrepp.
Definition av mobbning
Mobbning är kränkande behandling som upprepas under en längre tid. Den kan vara fysisk, som till exempel slag och knuffar, men även psykisk, som exempelvis elaka kommentarer, miner och utfrysning. Mobbning definieras och avgörs utifrån den utsattas upplevelser, inte av den som utsätter.
Mobbning händer inte bara före, under eller efter träning, den händer lika ofta online. Nätmobbning är en form av mobbning som sker på internet, oftast på sociala medier. Nätmobbning kan till exempel vara elaka meddelande, obehagliga bilder eller texter som läggs ut och sprids på internet.
Mobbning är inte bara något som sker mellan två individer. För att få en helhetsbild måste vi lyfta blicken och se till saker som tryggheten i gruppen, ledarskapet i föreningen och normerna i samhället. Det är lätt att begränsa bilden av mobbning till något som sker mellan aktiva idrottare inom föreningen. Men det räcker inte. Mobbning kan även ske mellan tränare och aktiva, mellan ledamöter i styrelsen, mellan föräldrar och tränare och så vidare.
Hur kan mobbning förebyggas?
Idrotten ska vara en plats för glädje och gemenskap men ibland uppstår mobbning ändå. Ett förebyggande arbete är viktigt och det kräver långsiktighet samt att vi gör det tillsammans. Det finns några punkter som ni bör diskutera tillsammans för att möjliggöra ett långsiktigt förebyggande arbete:
Reflektera
- Vad kan ni konkret göra för att förebygga nätmobbning i er förening?
- Vad gör ni om ni upptäcker att någon inom er verksamhet mobbas? Antingen aktiv, ledare, styrelseledamot eller förälder.
- Vilka miljöer är särskilt riskfyllda inom er verksamhet där mobbning kan uppstå?
- Hur kan ni arbeta för att minimera dessa risker?
Reflektionsfrågorna kan användas som grunden till det förebyggande arbetet inom en styrelse eller arbetsgrupp kring trygghet inom föreningen. Tänk på att bryta ner arbetet i konkreta handlingar som i exemplet nedan.
Frågeställnig. Vad kan ni som förening konkret göra för att förebygga mobbning?
Hur kan ni göra detta? Utbilda våra ledare i vad mobbning är och hur de ska hantera mobbning i sina grupper.
När ska detta vara gjort och vem ska göra detta? Trygghetsgruppen besöker uppstartsträff för ledare och utbildar ledarna i januari.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd.
Trakasserier inom idrotten
Trots att idrotten ska vara välkomnande och inkluderande för alla så finns det normer, oskrivna regler, som sätter ramarna för vem som är mest självklar och vem som inte anses vara självklar i sammanhanget.
Normen bärs upp av oss genom hur vi pratar, hur vi beter oss och vad vi gör. Detta till exempel genom att vi tar vissa saker för givet och gör saker av gammal vana. Vissa normer kan vara positiva och leda till att individer känner sig välkomna och inkluderad i vår förening. Andra normer kan däremot vara negativa och leda till att individer känner sig utanför och gärna inte vill vara med i vår förening. Trakasserier har att göra både med vilka som är i majoritet och hur inkluderande miljön är i övrigt.
Hur kan trakasserier förebyggas?
Ett sätt att förebygga trakasserier är att arbeta med diskrimineringsgrunderna. Hur kan vi som förening bli mer inkluderande? Vilka når vi? Vilka når vi inte? Fundera på vad och vem som är mest självklar i föreningen, och vad det går att vara öppen med eller inte (såsom kärleksliv, religionstillhörighet och funktionsförmåga).
Reflektera
- Vilka normer ser ni inom er förening?
- Hur får dessa normer personer att vilja vara med i er förening?
- Hur kan dessa normer få personer att inte vilja vara med i er förening?
- Vad kan ni göra för att stärka de normer som inkluderar och hur kan ni minska de normer som exkluderar?
Föreningsledarens roll
Som tidigare nämnts finns ett stort värde i att koppla det förebyggande arbetet till roller och makt då de ofta har ett stort inflytande. Du som föreningsledare i en förening har en formell maktposition och då också ett inflytande. Du är en förebild och du kan visa hur man förväntas tala och bete sig mot varandra inom er förening.
Som föreningsledare har du också en möjlighet att vara ett stöd till era tränare i dessa frågor. Tydlighet är otroligt viktigt. Var tydliga med vilket material som ska kommuniceras ut. Vad är viktigt för ledare att veta i er förening för att kunna arbeta förebyggande mot trakasserier och hur ställer sig föreningen i frågan?
Reflektera
- Vad kan du/ni konkret göra för att förebygga trakasserier inom er förening?
- Vad gör ni om ni upptäcker att någon inom er verksamhet trakasseras?
- Vilka miljöer är särskilt riskfyllda inom er verksamhet, där trakasserier kan uppstå?
- Hur kan ni arbeta för att minimera dessa risker?
Övning - Case
Lyssna på ljudfilen Nedslag på styrelsemötet, fundera och diskutera sedan nedanstående frågor:
- Vad ger scenariot er för känsla?
- Vilka tendenser till trakasserier kan ni se här?
- Vad skulle ni ha gjort som ledamoten som lyfter sin idé i denna situation?
- Vad skulle ni ha gjort som en annan ledamot i det här rummet?
Emotionella övergrepp kan ske genom
- att vi pratar med någon på ett negativt sätt – ger kritik, skäller ut, raljerar eller skämtar nedlåtande
- att vi har ett olämpligt beteende – blickar, himlande med ögonen, suckar eller andra gester
- att exkludera eller behandla någon orättvist – favorisera eller ignorera någon.
Emotionella övergrepp kan ske både mellan vuxna och barn, mellan barnen och mellan vuxna. Dessa beteenden kan resultera i att den som blir utsatt blir ledsen, känner besvikelse, otrygghet eller otillräcklighet. Det är känslor och upplevelse som vi inte vill att någon inom vår verksamhet ska behöva uppleva, framför allt inte som resultat av hur vi behandlar varandra.
Härskartekniker
Härskartekniker är en form av kränkande behandling där en person nedvärderar en annan eller en grupp i syfte att stärka sin egen maktposition. Om du blir utsatt för en härskarteknik är det inte ovanligt att känna sig nedtryckt eller förolämpad. Ibland använder vi oss av härskartekniker utan att vi tänker på det, om du kommer på dig själv att utföra en härskarteknik är det viktigt att vi uppmärksammar det och ber om ursäkt.
Det finns en rad olika härskartekniker som har identifierats, exempel på dessa är:
- Osynliggörande som syftar till att få en person att känna att hen inte är viktig. Det kan till exempel vara genom att stänga dig ute, inte möta din blick eller inte presentera dig.
- Förlöjligande, att bli hånad eller utskrattad. Det kan framställas som att det som sägs är skämtsamt men det sker på din bekostnad och gör att du känner dig nedtryckt.
- Underhållande av information, då du inte får ta del av information som innefattar dig.
- Dubbelbestraffning, att oavsett vad du gör så blir det fel och ifrågasätts.
- Påförande av skuld och skam, när någon ger dig skuld eller skam för något som du inte har gjort.
Emotionella övergrepp inom idrotten
Emotionella övergrepp uppstår i idrotten ofta på grund av det stora fokuset på prestationer och resultat. Det finns risk att emotionella övergrepp uppstår när personer jämförs och värderas utifrån vad de presenterade på den senaste tävlingen, träningen eller övningen. Speciellt hög risk för att det begås emotionella övergrepp är det när denna värdering påverkar hur de aktiva blir behandlade när de deltar i idrotten.
Övning - Case
Lyssna på ljudfilen Tränarproblematik, fundera och diskutera sedan nedanstående frågor:
- Vad bör ledamoten göra?
- Hur kan föreningen förebygga att ledare visar sådana beteenden?
Hur kan emotionella övergrepp förebyggas?
Ett sätt att förebygga emotionella övergrepp är genom att öka medvetenheten och kunskapen kring vad dessa övergrepp är och hur de kan ta form. Genom kunskap och att medvetet granska sin omgivning kan vi också agera om det skulle ske.
Minska även fokuset på de idrottsliga prestationerna. Det bör vara nolltolerans gentemot att kritisera barn för hur de presterar inom idrotten. Det finns inget värde i att säga eller visa för någon att de inte presterar så som vi hade önskat. Arbeta i stället för att komma med positiv och konstruktiv kritik, aldrig negativ. Fokusera på det positiva och hjälps åt genom samtal att diskutera vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas.
Genom att jobba för en positiv miljö i er förening och visa att ni värderar de mjuka värdena så som gemenskap och att alla ska må bra, arbetar ni också för att skapa en trygg miljö som de aktiva och resten av era medlemmar kan trivas i.
Om ni som förening arbetar strategiskt enligt barnkonventionen och utbildar era ledare och medlemmar kring barnens rättigheter så arbetar ni också förebyggande. Barnens bästa ska alltid värderas främst och det ligger aldrig i barnets bästa att få negativ kritik eller uppleva dessa typer av emotionella övergrepp.
Reflektera
- Hur vanligt tror du emotionella övergrepp är?
- Vad kan ni konkret göra för att förebygga emotionella övergrepp i er förening?
- Vad gör ni om ni upptäcker att någon inom er verksamhet utför emotionella övergrepp?
- Vilka miljöer är särskilt riskfyllda inom er verksamhet, där emotionella övergrepp kan uppstå?
- Hur kan ni arbeta för att minimera dessa risker?
Fördjupande forskning
Inger Eliasson, forskare på Umeå Universitet har forskat på förekomsten av emotionella övergrepp inom svensk barn- och ungdomsidrott. Hör Inger berätta om studiens utformning, resultat och svar från barnen hon intervjuat i filmen nedan.
Heder bygger på idéer om att vissa beteenden anses skada det sociala anseendet. Hedersrelaterat våld bygger på föreställningen att en familjs heder främst är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig och det finns en rad beteenden som anses kunna skada hedern. Även pojkar och män kan skada hedern om de till exempel inte beter sig enligt strikt definierade könsroller. De kan också tvingas delta i kontroll av syskon och släktingar och bli begränsade i val av partner.
Vilka beteenden anses skada hedern?
Hedersnormer ser olika ut och kan inte kopplas till en specifik kultur. Det är till exempel vanligt att tjejer får frågan hur de ska ta sig hem och får höra att de ska vara försiktiga när de går själva på kvällen. Det är inte lika vanligt att killar får den frågan. Detta sker trots att statistiken visar att unga killar råkar ut för mer våld i det offentliga rummet än vad tjejer gör. Det finns en rad olika beteenden som kan anses skada hedern, men ofta handlar det om att kontrollera kvinnors sexualitet på olika sätt.
Definition av hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla en kollektiv moral, normer och värderingar som råder inom till exempel en familj, en släkt eller ett större kollektiv, för att skydda eller återupprätta en familjs eller en större släkts heder och sociala anseende. Det som skiljer det från annat våld i hemmet är att många personer är aktiva i det, ofta familjen eller andra närstående.
Utsatta personer
Utöver kvinnor är Hbtqi-personer speciellt utsatta i en hederskontext på grund av att de inte alltid passar in i traditionella könsroller. Det kan både handla om vem man blir kär i och vem man identifierar sig som eller själv vill vara. Föräldrar eller släktingar kan försöka omvända personer för att återställa hedern eller skydda den när det upptäcks att en familjemedlem till exempel är homosexuell. Också personer med intellektuell funktionsnedsättning utgör en speciellt utsatt grupp. Funktionsnedsättningen kan anses som en skam i familjen.
Hur kan hedersrelaterat våld se ut?
Upplevelser av att ha förlorat heder kan leda till att våld anses vara lösningen för att återta hedern. Hedersrelaterat våld kan se olika ut och sträcka sig från begränsningar av vardagliga val till ett liv under extrem kontroll så som till exempel kontroll av klädsel, vem någon träffar eller är vän med.
Våldet kan bestå av fysiska bestraffningar och i värsta fall mord. Våldsuttrycken liknar på många sätt våld i nära relationer. Också hedersrelaterat våld kan delas in i bland annat psykiskt, fysiskt, socialt, sexuellt och materiellt våld. Uttryck som är utmärkande för hedersrelaterat våld är
- könsstympning,
- barnäktenskap,
- tvångsgifte.
Det kan också handla om att en person förs ut ur landet i syfte att bli bortgift eller ”uppfostrad”. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort samhällsproblem och prioriteras av regeringen som en del i att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Reflektera
- Finns det en förståelse i föreningen/förbundet för vad hedersrelaterat våld och förtryck är?
- Vad kan ni annars göra för att fylla på med mer kunskap?
- Hur kan ni införliva arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i det övriga arbetet med att förebygga våld och skapa en trygg och inkluderande idrott?
Lästips
Nationella centrets webbplats för hedersrelaterat våld och förtyck.
Fysiskt våld kan bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar och stryptag men kan också vara mycket mer än så. Det kan till exempel vara att:
- klämma, nypa, eller riva,
- slå eller sparka,
- bli fasthållen,
- hotad med vapen eller tillhyggen,
- knuffad eller dragen i håret,
- kasta något på någon,
- gömma rullstol, kryckor, mediciner eller andra hjälpmedel som någon kanske behöver för att röra sig och må bra.
Inom våldsforskningen om våld i nära relationer går det att se att våldet ofta trappas upp men inte alla våldsutövare använder sig av fysiskt våld.
Definitioner av sexuellt våld, trakasserier och övergrepp
- Sexuellt våld kan innebära olika former av sexuellt påtvingade handlingar. Det kan till exempel vara att tvinga den utsatta att se på pornografi, samlag utan samtycke, sexuella trakasserier och användning av ett sexuellt kränkande språk.
- Sexuella trakasserier är en form av diskriminering. När en person blir utsatt för en handling av sexuell natur som blir kränkande räknas det som sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier är straffbara enligt lag. Exempel på sexuella trakasserier är att ta på någon på ett sätt som personen tycker är obehagligt eller skrämmande. Att prata med eller kommentera någon på ett sexuellt sätt som den personen upplever som obehagligt är också sexuella trakasserier.
- Sexuella övergrepp är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja. Detta gäller även om handlingen inte kan rubriceras som brott enligt lagen. Exempel på sexuella övergrepp är att tvinga någon se på när man gör något sexuellt, att göra något sexuellt mot någon som varken kan uttrycka sin vilja eller skydda sig, att fota eller filma någon i sexuellt syfte, att försöka köpa eller byta till sig sex eller bilder.
- Sexuella övergrepp och trakasserier gentemot barn kännetecknas av att förövarna utnyttjar barns beroendeställning och att barnet utsätts för sexuella handlingar eller trakasserier som de inte förstår eller är mogna för. Finns misstanke eller vetskap om sexuella övergrepp ska det anmälas direkt.
- Grooming. När vuxna utvecklar nära kontakter med barn i syfte att utnyttja dem sexuellt kallas det för grooming. För förövaren är syftet att skapa kontakt med barnet och minska risken för misstanke och att bli upptäckt. Grooming kännetecknas av att förövaren bygger upp ett förtroende och en stark relation till ett potentiellt offer för att allt eftersom sudda ut gränser. Detta för att bryta ner bilden av vad som är normalt och acceptabelt för att sedan kunna begå övergrepp. Ofta sker grooming via kommunikation på sociala medier och mobiltelefoner.
Se filmen nedan och lär dig mer om hur grooming kan gå till och barns utsatthet på nätet.
Filmen ovan kommer från RF-SISU Västra Götalands utbildning Motverka sexuella övergrepp.
Sexuella övergrepp och trakasserier inom idrotten
Trots idrottens nollvision förekommer tyvärr sexuella övergrepp och trakasserier där, liksom i hela samhället. Dessa kan ske i alla typer av idrotter och nivåer. De som utför sexuella övergrepp och trakasserier kan vara alltifrån tränare och ledare till jämnåriga kompisar. Dessa kränkande handlingar kan ske i träningslokaler och omklädningsrum, i samband med tävlingar och sociala aktiviteter eller under resor.
Gråzoner
Vissa relationer hamnar i ett gränsland, det kan handla om etiska, professionella, regelmässiga och lagliga gråzoner. Sådana typer av gråzoner går även att finna inom idrotten, till exempel om det uppstår en sexuell relation mellan en tränare och en aktiv. Även i de fall då dessa relationer inte är olagliga är de ofta inte lämpliga, då tränaren i situationen alltid befinner sig i en maktposition till den aktiva.
Viktigt att veta är att barn under 15 år anses för unga att ge samtycke, vilket betyder att alla sexuella handlingar med barn under 15 år är olagliga, oavsett vad barnet uttrycker.
Hur kan sexuellt våld förebyggas?
Att arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp och trakasserier kan kännas tungt och jobbigt, men det behöver det inte vara. Det är viktigt att ni som vuxna i en maktposition visar att sexuella övergrepp och trakasserier aldrig är okej. Det gäller att säga ifrån direkt ni ser något.
Det är av stor betydelse att ni diskuterar sexuella övergrepp och trakasserier inom er förening. Alla aktiva bör bli utbildade om sina rättigheter, och att alla alltid har rätt att säga nej till beröring som inte känns bra. Om ni pratar om kroppen, närhet, sexualitet och sådant som sker på nätet kan vi hjälpa varandra att få en sund bild av sig själv och andra. Förhoppningsvis kan ni även då göra det enklare för personer som bli utsatta att våga berätta vad som har hänt.
Glöm inte att ni som förening måste ha en samsyn kring vad sexuella övergrepp och sexuella trakasserier är och att ni diskuterar hur ni ska gå tillväga om någonting händer.
Reflektera
- Vad kan du konkret göra för att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i den eller de grupper som du leder?
- Vad gör ni om ni upptäcker att någon inom er verksamhet utför sexuella övergrepp eller trakasserier? Antingen gentemot en aktiv eller annan ledare.
- Vilka miljöer är särskilt riskfyllda inom er verksamhet, där sexuella övergrepp och trakasserier kan ske?
- Hur kan ni arbeta för att minimera dessa risker?
Fördjupande forskning
Susanne Johansson, forskare på GIH har genomfört en genomlysning av de tio största barn- och ungdomsidrotternas åtgärder mot sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. I filmen nedan kan ni ta del av forskningsrapporten.
Rapporten finns även att läsa som pdf.
Tips
RF-SISU Västra Götaland har en utbildning i att förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp.
Utöver ovanstående kategorier kan våld ta sig uttryck på följande sätt:
- Försummelse, till exempel genom att den utsatta inte får den hjälp med mat, medicin eller hygien som hen behöver.
- Digitalt våld, till exempel hotfulla eller kränkande sms eller kontroll av hur någon förflyttar sig via GPS.
- Materiellt våld, till exempel förstörelse eller stöld av den utsattas personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera.
- Ekonomiskt våld, till exempel ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.
Det mesta våldet utförs av killar och män även om de allra flesta killar och män inte utövar våld. Tjejer och kvinnor utövar också våld men inte alls i samma utsträckning som män och killar. (Källa: SCB, BRÅ.) Det beror på att det finns starka kopplingar mellan våld och manlighetsnormer, alltså förväntningar på män och killar och hur de ska vara. Det kan handla om att det är mer accepterat i en killgrupp att visa en viss typ av känslor, såsom aggressivitet och ilska, medan ”svaghet”, såsom osäkerhet eller att vara ledsen, inte är accepterat.
Förväntningar på att ta och ge lindrigt våld kan också vara en del i en sådan miljö, som kan kallas machokultur. Detta innebär att risken för våld kan vara större i miljöer där det finns starka manlighetsnormer, än i miljöer där klimatet är mer öppet, där det är okej att visa olika typer av känslor och där det sägs ifrån när någon uttrycker sexistiska eller homofobiska kommentarer.
Filmen Mansnormen visar exempel på hur maskulinitets/mansnormer kan ta sig uttryck i idrotten, vilka som gynnas av normen och vilka som kan missgynnas.
Fördjupningstips
Läs studien från Umeå Universitet om arbete med att utmana maskulinitetsnormer (pdf)
