Makt, tystnads- och samtalskultur

Maktförhållanden
I idrotten möts människor från olika bakgrund och med olika förutsättningar, men också med olika formell och informell makt.

Makt kan ses som ett medel för att begränsa någons handlingsutrymme, och på samma gång ett medel för att utöka någons handlingsutrymme. Genom att göra förändringar och bekämpa orättvisor kan makt nyttjas på ett sätt som gynnar andra. Makt som begrepp kan uppfattas som negativt, men är neutralt. Makt kräver minst två parter och blir ofta synligt när vi inte vill samma sak.

Makt påverkar vår möjlighet att agera

Makt är inte heller statiskt. I många situationer skiftar maktpositioner, till exempel när vi byter samtalsämnen och därmed byter möjliga positioner att tala utifrån. Men makt är också strukturellt, vi måste förhålla oss till våra institutioner, samhällsstrukturer och traditioner. Det innebär att vi har med oss olika föreställningar – ofta oreflekterade – om hur något är eller borde vara. Makten kan ibland normaliseras på det sättet, vilket i sin tur påverkar hur vi ser på våra egna och andras roller, och därmed vilket handlingsutrymme som finns för att påverka och förändra. Det är i motståndet som vi ser att någon utövar makt. Motståndet kan ta sig många uttryck exempelvis genom att vi blir tysta eller att vi med hållning och kroppsspråk visar att vi inte är bekväma i situationen eller har tvingats göra något mot vår vilja. När makt utövas påverkar det vårt handlingsutrymme, alltså vår möjlighet att agera i olika situationer. 

Formell makt innebär ett stort ansvar

Den som har formell makt har ett stort ansvar att bidra till att skapa en miljö där det finns möjlighet att prata om saker som är fel eller som individer kan uppfatta olika. I en förening eller ett förbund kan det handla om att vara lyhörd för att olika individer och grupper kan uppfatta samma situation och miljö på olika sätt. För att ta reda på hur föreningen uppfattas behöver den beskrivas av många olika röster i olika positioner/roller.

Se filmen nedan som beskriver olika dimensioner av makt och hur vi inom idrotten påverkas av makt, eller påverkar genom makt.

Maktens påverkan och konsekvenser

Maktens påverkan och konsekvenser

Tystnadskultur
Något som kännetecknar en tystnadskultur är att de som är en del av den vet att man inte pratar högt om vissa saker.

Tystnadskultur kan finnas i organisationer, men också hos en enskild person, och bidrar till känslan av att det känns mer otryggt att berätta än att vara tyst. Att prata öppet är förknippat med vissa risker, exempelvis att bli ifrågasatt, anklagad eller utfryst. En anledning att vara tyst kan också vara känslan av att annars förstöra för sitt lag, sin tränare, förening eller idrott. Det gör att man avstår från att berätta om sådant man varit med om, sådant man är orolig för eller misstänker sker om man inte kan bevisa det (källa: Susanne Johansson Från policy till praktik). 

I filmen nedan får du höra forskaren Susanne Johansson berätta om tystnadskultur samt hur och varför den kan uppstå inom idrotten.

Tystnadskultur

Tystnadskultur

 Reflektera

  • Har du själv varit tyst i något sammanhang där du egentligen inte höll med men valde att vara tyst på grund av att du var obekväm? I så fall, hur kändes det?
  • Upplever du att det finns en tystnadskultur i din förening? Inom vilka frågor/områden, i så fall?
  • Vilka maktpositioner finns i din förening? Det kan vara förtroendevalda och andra beslutsfattare, tränare, ledare och inofficiella ledare som har hög status och därigenom makt. Finns det sätt att ge fler handlingsutrymme i vissa frågor?
Samtalskultur
Alldeles för ofta vågar personer som ser eller upplever missförhållanden och kränkande handlingar inte hantera eller rapportera dem på grund av rädsla för konsekvenserna. Det får inte hända.

För att råda bot på tystnadskulturen är det viktigt att föreningsledare och styrelser uppmuntrar och skapar strukturer för en samtalskultur; en kultur där vi pratar med varandra, vågar fråga och lyssnar om någon berättar något.

Våga fråga och lyssna på individen

Om en person befinner sig i en otrygg miljö kan det vara en faktor som leder till psykisk ohälsa. Vi måste därför våga fråga om något inte känns okej och visa att vi finns tillgängliga.  

I filmen nedan möter du Selene som till vardags jobbar på Mind, en organisation som arbetar med att främja psykiskt välbefinnande genom att utbilda och stödja. Hon berättar här om vikten att våga fråga och att vara en god lyssnare som ledare. 

Att våga fråga och vara en god lyssnare

Att våga fråga och vara en god lyssnare

 

Reflektera

  • Känner du själv tillit och trygghet i din förening?
  • Frågar du andra hur de mår? Frågor de dig?
  • Har ledare tillräckliga kunskaper för att skapa tillit och trygghet i din förening? Om inte, hur kan ni öka denna kunskap?