Normer, normkritik och intersektionalitet
Här får du lära dig om normer, normkritik och intersektionalitet: tre viktiga delar i arbetet med att skapa en inkluderande och trygg idrottsmiljö.
Att ha kunskap om normer och normkritik är viktigt för att kunna lägga fokus på rätt ställe i förändringsarbetet − på det som är självklart och oskrivet och som vi sällan pratar om, men som spelar stor roll för vem som har möjlighet att delta, leda och påverka ett sammanhang.
Att förstå intersektionalitet är viktigt för att kunna se samband mellan olika maktstrukturer och för att synliggöra olika exempel på att till synes homogena gruppen inte alltid är det. Exempelvis att gruppen kvinnor inte är en homogen grupp, utan kan vara av olika ålder, ha olika bakgrund, sexuell läggning och funktionalitet, och att detta påverkar en individs eller en grupps förutsättningar att vara en del av idrottsmiljön.
Normer är outtalade förväntningar och sociala ”regler” som vi alla förhåller oss till och samtidigt är med och återskapar − eller utmanar. De flesta människor gör både och, det vill säga både återskapar och utmanar normer. Det handlar om hur vi agerar, omedvetet eller genom aktiva val, i olika situationer.
Den som uppfattas vara enligt normen får ofta fördelar, som att känna sig självklar, medan den som utmanar eller bryter normer och därmed våra förväntningar oftare blir ifrågasatt, mer synlig och ibland exkluderad. Normer kan också samverka, så att den som utmanar flera normer blir extra utsatt. En person som är kvinna och har en synlig funktionsnedsättning kan bli dubbelt utsatt i idrotten när mansnormen och funktionsnormen är stark; du förväntas vara man och utan funktionsnedsättning.
Normer i förening
En idrottsförening eller ett förbund som ser över sina egna normer skapar möjlighet för fler att vara en del av gemenskapen. För att förändra idrotten till en mer inkluderande miljö är det viktigt att vi förstår vilka normer som riskerar att exkludera människor och varför vi gör olika saker.
Det kan till exempel handla om att förstå:
- varför vi väljer olika idrotter
- hur det kommer sig att normer förändras inom några idrotter men är mer statiska i andra
- hur vi fördelar resurser
- hur vi väljer att uppmärksamma och prata om olika idrottsutövares prestationer.
Normer kan ses som självklarheter som blivit till “sanningar” för att de sällan uttalas och kritiken mot dessa är ett sätt att sätta det självklara i ljuset för att komma fram till en mer faktabaserad utgångspunkt. Med normkritik är möjligheterna större att sätta in rätt åtgärder för att komma åt skevheter i maktfördelning, resursfördelning eller möjligheter att leda och påverka sin idrott.
Varför ska vi synliggöra normer och vara normkritiska?
Normkritik synliggör vilka normer som är rådande i samhället och vilka av dessa som begränsar människors livsvillkor på olika sätt. Det betyder inte att alla normer är dåliga, utan snarare att normer bör synliggöras eller kritiseras för att hitta och utmana de som riskerar att exkludera människor. Normkritik innebär att vi tittar på normerna (de oskrivna reglerna) i en specifik situation eller miljö, istället för på de individer som utmanar dem, för att få syn på vem som gynnas och vem som missgynnas av hur idrotten är utformad idag.
Tydliggör vilka normer som finns i den egna miljön
Ofta märks normer först när någon bryter mot dem.
Om alla i en grupp har liknande familjeliv, bakgrund och funktionalitet är inte alltid normen att vara på ett visst sätt så uppenbar för de som passar in. När någon kommer in i gruppen och bryter mot normen − någon som lever på ett annat sätt, har en annan bakgrund eller en funktionsnedsättning − blir det ofta tydligt vilka förväntningar som finns i gruppen. Fokus kan hamna på den som avviker från normen istället för på normen i sig. Det är aldrig den person som bryter mot normen som är problemet, utan den miljö som inte är anpassad för olika typer av människor, livssituationer och förutsättningar. Därför är det viktigt att fundera på detta innan någon som bryter normen blir den som måste påpeka problemet.
Reflektera
Här finns några områden och frågor att börja med för att synliggöra vilka som får fördelar respektive nackdelar av hur idrotten är utformad idag:
- Tävlingsregler – För vem/vilka är dessa utformade och av vem? Inkluderas till exempel alla kön av tävlingsbestämmelserna?
- Idrottens olika rum – Vem passar bäst in i styrelserum, omklädningsrum och träningsanläggning och vem kan ha svårare att känna sig bekväm?
- Lagindelningar – Varför delar vi in lag/grupper på det sätt vi gör och varför? Kan det vara något som sker av gammal vana? Vem gynnas och vem missgynnas av hur det ser ut idag?
- Utrustning och kläder – För vem är utrustning och kläder framtagna och anpassade? Vilka kroppar kan ha kläderna och vem kan känna sig bekväm i dem?
- Varför det ser ut som det gör och vem som tjänar eller förlorar på det är viktigt att fundera på. Vem har bestämt att det ska vara så? Finns det något mer inkluderande sätt att göra på?
Förändra så att fler får plats
Ett exempel på när normkritik som perspektiv är till hjälp kan vara när en idrottsförening försöker se vem som är den självklara typiska medlemmen, utövaren eller ledaren och vill synliggöra egna normer och konsekvenserna av dem. Om den typiska medlemmen i föreningen visar sig vara en man i medelåldern, betyder det samtidigt att personer med andra kön och åldrar inte är lika självklara. Med ett normkritiskt perspektiv tittar föreningen på verksamheten och förutsättningarna istället för på individen. Att förändra så att fler får plats kallas ibland för att arbeta normkreativt. I idrotten använder vi också normmedveten idrott som ett sätt att beskriva en målbild där vi är medvetna om de normer som finns och förhåller oss aktivt till dem.
Att göra
Se filmen nedan; den kan fungera som en hjälp för att börja se sin egen förening eller sitt förbund ur ett normkritiskt eller normmedvetet perspektiv. Vad är det vi ska titta efter och hur börjar vi? Vad är viktigt att tänka på i arbetet för att ta oss framåt?
Normer samverkar och olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och förstärker varandra. Hur en person behandlas eller uppfattas grundas inte endast på en sak, som exempelvis kön, sexuell läggning eller etnicitet, utan dessa identitetskategorier korsar varandra. En intersektionell analys syftar till att se hur diskriminering uppstår i skärningspunkten mellan olika identitetskategorier. Ordet intersektionalitet kommer från engelskans intersection, som betyder vägkorsning eller skärning.
Intersektionalitet kan också fungera som en tankemodell för att komma ihåg att alla människor har olika erfarenheter både av att vara normbrytare och att passa in eller att följa normen.
Konkret handlar det ofta om att lägga till perspektiv när vi skapar beslutsunderlag, en bra regel är ”alltid kön men aldrig bara kön”. Genom att lägga på flera filter får vi bättre svar. Till exempel skriver Susanna Geidne och Kajsa Jerlinder i rapporten Jämlik idrott och funktionsnedsättningar att flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den grupp som i minst utsträckning deltar i föreningsaktiviteter. Flickor med synnedsättning, liksom gruppen ungdomar med nedsatt rörelseförmåga, är å andra sidan lika föreningsaktiva som de utan funktionsnedsättning.
Exempel
Bilden nedan representerar vikten av att tänka på flera aspekter samtidigt. Vi ser en grupp människor med synliga funktionsnedsättningar. Även om gruppen på vissa sätt kan verka homogen så finns en rad aspekter att ta hänsyn.
Reflektera
- Gruppen män och kvinnor har en väldig bredd. Fundera på vilka förutsättningar olika kvinnor och olika män har i er förening/ert förbund. Vilka har lättast att kunna ta del av er verksamhet?
- Hur ser representationen ut om ni utgår ifrån alla sju diskrimineringsgrunderna?
- Vilka röster finns med i att ta fram problemformuleringar och lösningsförslag på utvecklingsområden i föreningen/förbundet? Vilka perspektiv är tydliga och vilka saknas?
Metoder att använda som stöd i arbetet
För att skapa en djupare förståelse av intersektionalitet och varför det är viktigt att ha med i arbetet med inkludering och trygghet går det bra att använda Teflontestet och Privelege walk − två olika metoder vars fokus är på normer och privilegier/fördelar och makt. Du kan läsa mer om metoderna här nedan. Ladda gärna hem mallarna och använd dem.
Teflontestet är ett sätt att få syn på sig själv och sina fördelar/privilegier som kan komma av att tillhöra normen och vara självklar i ett sammanhang. Syftet med testet är att underlätta för att aktivt kunna förhålla sig till normerna i den egna föreningen eller förbundet. Att förstå hur normer kan gynna och missgynna olika personer/grupper, och vara aktiv i att utmana dem, är ett bra sätt att nyttja sin formella eller informella maktposition.
Privilege walk är en metod för att som grupp kunna diskutera och reflektera tillsammans över hur samhällets och idrottens normer kan komma att påverka individers och gruppers vardag och möjlighet till att delta, leda och påverka sin idrott och sitt liv. Metoden finns i olika versioner, där det går att utgå ifrån sig själv (passar för en grupp som känner varandra väl) eller gå in i en roll som tilldelas (passar en grupp som känner varandra lite mindre väl). Den senare är den som presenteras här.
