Snacka om rörelse
För att få barn och unga att röra på sig mer, krävs att de skapar en egen inre motivation för rörelse. Den förändringen hos det enskilda barnet bör alla vuxna hjälpas åt med – både i skolan, i hemmet och i idrottsföreningen. Vi har tagit fram en film och en samtalsguide som kan vara till hjälp i det arbetet.
Titta på den här filmen tillsammans med barnet och prata sen om hur det ser på rörelse och idrott.
Samtalsguide Rörelse och barn
Den här samtalsguiden är tänkt att användas av vuxna i samtal med barn och ungdom. Med stöd av guiden kommer du att utforska hur barn ser på sin egen vardag när det gäller rörelse och stillasittande. Syftet är att skapa inre motivation som leder till förändring hos det enskilda barnet, med skolan, hemmet och idrottsföreningen som stöd.
Det är viktigt att inte redan innan samtalet ha bestämt vad samtalet ska leda till, det är något som varje enskilt barn själv kommer fram till. Det är också viktigt att utgå från sig själv och prata om att rörelse i alla möjliga former är bra. Du som leder samtalet är mycket viktig och kan göra stor skillnad.
Det är bra om vi i samtalet är nyfikna och att vi bekräftar, sammanfattar och uppmuntrar.
Den här guiden är framtagen med inspiration från samtalsmetoden Motiverande samtal (MI). MI handlar om vägledning i att samtala för att skapa motivation till förändring.
Om ni vill kan samtalsguiden laddas ner som pdf här.
Börja här
Introducera samtalet utifrån er situation. Rekommendationen från folkhälsomyndigheten eller läroplanens mål kan vara utgångspunkten för samtalet. Folkhälsomyndigheten har nyligen kommit med rekommendationer kring hur mycket man ska röra på sig. De säger att man ska vara aktiv i minst 60 minuter per dag om man är i åldern 6–17 år. All rörelse är bra och att bryta stillasittandet är viktigt. Skolan har också ett uppdrag att erbjuda fysisk aktivitet under skoldagen, utanför ämnet idrott och hälsa.
Exempel på frågor att ställa som inledning till samtalet:
Använd den här informationen på det sätt du anser passa situationen:
Mycket händer i kroppen när vi rör på oss. Det finns mycket forskning på området och i stora drag kan man säga att de flesta känner sig piggare, kan koncentrera sig bättre, somnar lättare, känner sig gladare och tål stress bättre när de rör på sig mer. Man mår bättre helt enkel.
Det händer också positiva saker både i hjärnan och i kroppen när vi rör oss som kan påverka vårt mående när vi blir äldre. Till exempel ser man minskad risk för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer. Skelettet blir starkare. Rörelse minskar också risken för övervikt och depression. Om vi får bra vanor när vi är unga så hänger de ofta med när vi blir äldre.
Ta reda på mer om hur barnets vardag ser ut. Följande frågor kan användas:
Många tycker att det är kul att idrotta. Genom att vara med i en idrottsförening kan man hitta nya kompisar och göra kul saker. Det finns många olika möjligheter med olika idrotter. En del tycker det är roligt att träna och röra sig tillsammans med andra i lag, men det finns också individuella idrotter.
Avsluta med att sammanfatta vad ni har kommit fram till och fråga vad som är nästa steg.
Tacka för samtalet!
Tips för att komma igång
Några enkla tips för att komma igång är att ta trapporna i stället för hissen, gå eller cykla till skola och aktiviteter, eller gå av bussen en hållplats tidigare.
Varför inte ta en promenad tillsammans? På sidan Inspiration till rörelse och idrott kan ni få mer inspiration!