Hälsoekonomiska vinster
Forskning visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kan följande hälsovinster och besparingar förväntas:
- 5 ungdomar kommer inte drabbas av depression.
- 25 ungdomar kommer inte ha symtom som magont, huvudvärk med mera.
- En mindre besparing görs i sjukvården för ett antal färre läkarbesök och mindre konsumtion av antidepressiva läkemedel.
- Skolresultat kommer att förbättras för minst 5 elever tack vare mindre sjukdom/symtom.
Världshälsoorganisationen WHO har i en rapport räknat ut vad bristen på fysisk aktivitet kostar olika länder, i form av sjukdomar och vårdkostnader som vi hade kunnat undvikas om vi rörde oss mer. För Sveriges del handlar det om 1,3 miljarder kronor årligen. Den här rapporten visar vilken enorm potential som finns i att satsa på fysisk aktivitet.
Här kan du läsa mer om rapporten.
Effekter på fysisk hälsa
Personer som rör på sig har bättre hälsa än personer som inte gör det. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten syns hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt.
Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter och högt blodtryck.
Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har också visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Effekter på psykisk hälsa
Många barn och unga lider av mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress och sömnbesvär. Andelen som mår dåligt har ökat under senare år.
Rörelse och träning har betydande positiva effekter för att förhindra eller lindra depressiva symptom. Regelbunden fysisk aktivitet har även en antidepressiv effekt hos personer med neurologiska sjukdomar. Träningen förbättrar livskvalitet och stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens. Dessutom minskar fysisk aktivitet oro hos personer som lider av oros- och stressrelaterad sjukdom.
Många sjukdomar som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Därför kan rörelse och idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt rörelse och ett mer aktivt liv som vuxen.
Några av idrottens viktigaste syften är att uppmuntra till en hälsosam psykosocial utveckling. Barn och unga får genom idrotten chans till att känna gemenskap, utveckla nya bekantskapskretsar och skapa sociala normer och attityder.
Sociala effekter av att vara med i en förening
Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger förutsättningar för många positiva sociala effekter.
Idrott i förening ger barn möjlighet att röra på sig, utmana sig själva och ha roligt tillsammans. Att lära sig nya saker och ta ansvar i en tillåtande miljö tillsammans med andra ökar självförtroendet. I en idrottsförening kan man känna gemenskap och hitta nya vänner. Idrotten är ett socialt och samhälleligt kitt som ger vänskap och meningsfullhet i vardagen och en känsla av sammanhang som är så viktig för framtidstro och tillhörighet i samhället.
På samhällsnivå bidrar idrott i förening både till bättre folkhälsa och integration.
Skolans effekter av att arbeta med rörelse
Skolan har en unik möjlighet att kompensera för ojämna förutsättningar för hälsosam fysisk aktivitet genom att utforma inkluderande aktiviteter och miljöer i skolan.
Skolor som arbetat aktivt för mer rörelse under skoldagen menar att det bidragit till bland annat ökad trivsel och trygghet på skolan.
För elever kan det innebära:
- bättre koncentrationsförmåga
- ökad inlärningsförmåga
- stärkt självförtroende
- ökad vakenhet.
Resultat av forskning visar att idrotts- och friluftsaktiviteter tycks motverka den ökade skolstressen bland unga. Därför är ett samarbete mellan olika aktörer, exempelvis skola och idrottsföreningar, av stor vikt för att minska ungdomars psykiska ohälsa och öka deras välbefinnande.
Föreningens effekter av samverkan med skola
Rörelse och idrott har positiva effekter på barns livskvalitet och på vårt samhälle i stort. Samtidigt har idrottsrörelsens prövningar växt med anledning av Coranapandemin. Dessutom kvarstår tidigare identifierade utmaningar där färre än tidigare söker sig till föreningsidrotten och allt fler lämnar den i tidig ålder. Det idrottsrörelsen identifierat och tillsammans kraftsamlar för att förändra genom Strategi 2025 är viktigare än någonsin.
För föreningar gör samverkan med skolan att man når många barn och vårdnadshavare, vilket både kan bidra till folkhälsa och föreningens utveckling och tillväxt.
Effekter av att nå de som är minst aktiva
Vi vill med denna satsning skapa bättre förutsättningar för alla, men framför allt för de som rör sig allra minst. Det är denna grupp som är i störst behov av ökad fysisk aktivitet – och där hälsofrämjande insatser gör mest nytta.
Forskning visar att det är fler flickor än pojkar som inte kommer upp i den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Vi vet också att de som idrottar i förening på fritiden i större utsträckning rör på sig tillräckligt mycket. Men föreningsdeltagandet är lägre för vissa grupper, som barn med funktionsnedsättningar, barn från socioekonomiskt svaga hushåll och flickor med utländsk bakgrund.
Att alla som vill ska kunna idrotta hela livet i föreningar, med fokus på glädje och utveckling är ett av idrottsrörelsens mål.