Tankar mot handboll i världsklass

Teknik- och taktikträning

Det är viktigt att sätta ett tidigt fokus på individuell försvars- och anfallsteknik och starta sammankopplingen med grunder (samarbete) i försvar och anfall. Kom ihåg att individuell teknik alltid finns som ett moment även när man samarbetar med flera spelare.

Målvaktsträning

För att bli en världsmålvakt är det viktigt att i tidig ålder bana in en grundteknik som gör det möjligt kan utnyttja sin fysik på bästa sätt och att ha kontroll på kroppen. Många målvakter som kommer upp till seniornivå har saknat denna grund vilket gör att de haft svårt att ta nästa steg. Vi vill att alla målvakter i ett tidigt skede ska lära in rätt rörelser för att kunna äga sin egen träning, och de måste lära sig att behärska balans och teknik för att kunna utföra rörelserna/övningarna på ett korrekt sätt.

Vi vill också att målvakterna ska få ökad förståelse för målvaktsspelet i allmänhet och hur de genom progression kan anpassa övningarna till rätt nivå. Att träna spelförståelse med en korrekt grundteknik och en tydlighet i övningarna skapar goda förutsättningar för att bli en målvakt i världsklass.

idrottspsykologi

Riksläger 1–4 och Regionläger 1–4 följer ett och samma upplägg och innehåll. Vid riks- och regionläger 1 och 2 samspelar psykologi och fysiologi i en föreläsning kring en elitsatsning utifrån ett livslångt och holistiskt perspektiv: att träna mot elitidrott. Vid riks- och regionläger 3 genomförs upplevelsebaserade övningar med temat samarbete i grupp. Därefter följer diskussion och återkoppling  till  gruppsykologi  och temat utmaningar i vardagen. Vid riks- och regionläger 4 genomförs samtal och reflektion kring begreppen stress, känslor, beteende och prestation. Parallellt sker en instruktörsutbildning utifrån ämnet idrottspsykologi, där vi arbetar med observation, filmning och samtal med fokus på ledarskap och kommunikation.

Idrottsfysiologi

Grundtanken med spelarutbildningen är att ge en helhetsbild, det vill säga visa vad som tar en spelare från att vara hel och frisk, via att lära sig grundläggande och grenspecifik fysisk träning till att så småningom omsätta detta till handboll.

Grundläggande fysisk träning

Grundträningen finns med i alla åldrar inom handbollen men har väldigt olika innehåll och omfattning. Allt från att skapa den atletiska grunden i form av rörlighet, motorik, koordination och balans, till att spetsa förmågan till kraftutveckling för de mest tränade spelarna. Grundträningen är den del av träningen som skapar en bas för exklusiva kvaliteter såsom sprint och spänst, vilka är de fysiska förmågor som används och påverkar spelarna direkt på plan vid träning eller match. Det är också den grundläggande träningen som gör det möjligt att genomföra den högintensiva träning och stora träningsmängd som krävs för att skapa en handboll i världsklass. God grundträning med rätta belastningar skyddar också från överbelastningsskador och tar oss snabbare tillbaka vid rehabilitering av skador.

Grenspecifik fysisk träning

Grenspecifik är den träning som utvecklar spetskvaliteter, som sedan omsätts till teknik- och handbollskvaliteter. Med rätt grundträning och optimal grenspecifik fysisk träning utvecklar spelaren sin förmåga att kunna använda handbolls- tekniska färdigheter på bästa sätt. I internationell handboll så räcker det inte att ha goda tekniska färdigheter, utan det ställs också krav på att kunna genomföra exempelvis stegisättningar/finter i högsta fart med kraft. Grenspecifik fysisk träning skapar den fart, kraft och explosivitet som krävs och genomförs i handbollsspecifika övningar.

Handboll

Handboll och handbollsträningar ligger till grund för vad träningen ska innehålla i perioder och skeden av grundläggande och grenspecifik fysisk träning. Efter att i unga år byggt en atletisk grund, ska nu tekniska och taktiska målsättningar styra planeringen av den fysiska träningen.

Om den tekniska utvecklingen eller det taktiska spelet ställer krav på en mer utvecklad fysisk förmåga, så ska detta styra träningen först i grundträningsfasen, därefter i grenspecifik fysisk träning. Exempelvis så visar figuren nedan att om det finns behov av ökad styrka för att kunna hoppa högre eller bli kraftfullare i de tre första stegen, så blir knäböj direkt kopplat till den tekniska utvecklingen på grundstyrkenivå och handbollsspecifika spänsthopp på grenspecifik nivå.

Träningsplanering

För att nå önskad effekt av träningen krävs en målsättning och en planering. Det som styr en plan är dess mål (inkl. delmål), exempelvis handboll i världsklass.

Vad gör vi under grundträningen? Vad gör vi när vi tränar grenspecifik fysisk träning under förberedelseperioden eller under tävlings- och matchsäsong? Tester blir ett nödvändigt verktyg för att säkerställa och mäta fysisk utveckling, likaså den utvärdering och feedback som följer efter testerna. Genom att följa och utvärdera utifrån principen för specificitet – man blir bättre på det man tränar på – optimeras träningen grenspecifikt, det vill säga man utvecklar de individuella handbolls- färdigheterna. Men det är också viktigt att påpeka att principen ska användas i lagom omfattning och att den kopplas till kunskapen om fysisk utveckling, principen om variation och principen  om individualisering.

För att lyckas med en långsiktig säsongsplanering och en kortsiktigare träningsplanering behöver man också koppla samman målsättning, träning och tester till en krav- och kapacitetsprofil i handboll.

En viktig kvalitet och förutsättning är att varje spelare tar ansvar för sin träning. De ska se till att skaffa sig de kunskaper som behövs för att planera sin fysiska träning tillsammans med övrig teknisk och taktisk träning på ett sätt som leder till världseliten.

Kravprofil

En förutsättning och grund för en träningsplanering är en väl underbyggd kravprofil som beskriver volym och belastning i matcher samt belastning, omfattning och behov av träning. Möjligheter till återhämtning och vila mellan träning och matcher ska också ingå i träningsplaneringen.

Tester

Det finns två tydliga intentioner med spelarutbildningens tester:

1. Utbildningstester: Hur genomför vi testet? Varför testar vi? Hur följer vi upp testerna? Hur använder vi dem i träningsplaneringen?
2. Mät-tester: Svenska Handbollförbundet samlar in och använder testresultat för uppföljning för att få en bild av hur exempelvis uthållighetsvärden ser ut på gruppnivå under ett visst år. Hur ändras värden över tid? Kopplingen till trender? Hur blir utfallet på de prioriteringar, de insatser i träning/utbildning som förbundet genomför?

Tabellen visar de tester som genomförs på de olika lägren.
Den visar även skillnaden mellan utbildnings- och mät-tester.

Begreppsförklaringar

Tilläggsträning

Fysisk träning som utförs utanför handbollsplanen och utanför den specifika handbollsträningen.

Tilläggsbelastning

Vikt utöver kroppsvikt, exempelvis skivstång och medicinboll.

Omställningsövning

Övning sammansatt av flera moment för att träna snabba övergångar mellan rörelser och kvaliteter, exempelvis övergången mellan fotarbete och sprint. Omställningsförmåga kallas ibland agility.

Exklusiv kvalitet

Fysisk kvalitet som går att överföra direkt till handbollsplanen, exempelvis spänst, omställningsförmåga (agility) och sprint. Motsats till grundträning och kvaliteter såsom styrka och uthållighet.

Mät-tester

Testresultat för uppföljning för att få en bild av hur exempelvis uthållighetsvärden ser ut på gruppnivå under ett visst år. Hur ändras värden över tid? Kopplingen till trender? Hur blir utfallet på de prioriteringar/insatser av träning/utbildning som förbundet genomför?

Utbildningstester

Hur genomför vi testet? Varför testar vi? Hur följer vi upp testerna? Hur använder vi dem i träningsplaneringen?

Micro-teori

Kort teori, lärande på före, efter eller under träningspasset?