Första hjälpen/L-ABC

L-ABC står för, Livsfarligt Läge, Andning, Blödning och psykisk Chock eller Cirkulationssvikt. L-ABC talar om i vilken ordning man ska prioritera olika skador vid en olycksplats. Man startar med att undanröja det livsfarliga läget, innan man kontrollerar om en person inte kan andas eller att det finns risk för att andningen ska upphöra. Därefter åtgärdar man allvarliga blödningar och förebygger cirkulationssvikt (fysisk chock). Hjärt-lungräddning är en stor del av första hjälpen och har därför en egen sida för att tydliggöra hur det går till att genomföra så kallad HLR.

Livsfarligt läge

Om en person befinner sig i omedelbar närhet av en livsfarlig plats till exempel där det är risk för brand/ explosion, måste personen flyttas omedelbart för att förhindra ytterligare skador. Befinner sig personen på en trafikerad väg måste bilar varnas med varningstrianglar eller personer ställas ut som stoppar trafiken. I en skidbacke kan man sätta upp skidorna eller stavarna i kors ovanför olycksplatsen för att markera att en olycka har inträffat.

 

Andning

Kontrollera personens andning. Om personen inte andas ska man skapa öppna personens luftvägar. Detta gör man genom att placera två fingrar på hakspetsen och en hand på pannan. Böj sedan huvudet försiktigt bakåt-uppåt. Saknas andning eller om andningen är otillfredsställande (enstaka stönande andningar) ska Hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas.

Minnesregeln: Om medvetslös och ingen eller onormal andning, larma 112 och starta HLR.

Avsnittet om HLR hittar du via den här länken eller från menyn ovan

Luftvägsstopp

Det finns två typer av luftvägsstopp:

1. En person som ”sätter i halsen” och kan hosta. Denna person bör uppmanas att hosta hårdare.

2. En person som inte kan hosta eller andas på grund av ett luftvägshinder, ska böjas framåt. Därefter placerar man en hand på bröstbenet och ger upp till 5 ryggslag med handloven mellan skulderbladen. Om det inte hjälper, ska man ställa sig tätt bakom personen. Knyt den ena handen och placera den strax ovanför naveln med tum-sidan närmast magen. Lägg den andra handen ovanpå den knutna handen. Utför upp till 5 buktryck snett inåt och uppåt. Upprepa ryggslag och buktryck tills luftvägshindret avlägsnas. Har man inte fått bort ett luftvägshinder efter 1-2 minuter kommer den drabbade att bli medvetslös på grund av syrebrist. Då ska man ringa 112 direkt! Därefter utför man HLR men med tillägget att man tittar i munnen före varje inblåsning. Ser man något som man kan få tag i med fingrarna och som kan avlägsna, så gör man det.

En medvetslös person med normal andning ska placeras i stabilt sidoläge.
Läs mer om stabilt sidoläge här i avsnittet om Hjärt-lungräddning. 

Blödning

När andningen är normal ska fokus läggas på att större blödningar ska stoppas. Det viktigaste är att man sätter ett tryck på såret/skadan med handen eller med hjälp av ett tryckförband. Den skadade bör dessutom ha den skadade kroppsdelen i högläge (= över hjärtat) och vila.

Blödningar brukar delas in i yttre blödning och inre blödning. Vid en skada kan det vara lätt att missa att en person fått ytterligare skador i form av en inre blödning på grund av att allt fokus läggs till det som är synligt. Genom att ställa frågor som till exempel - Var gör det ont? - Gör det ont på någon annan plats? kan du få livsavgörande information som du kan vidarebefordra till ambulanspersonalen, om den drabbade hamnar i ett medvetslöst tillstånd.

När det gäller yttre blödning delas den in i tre olika typer av blödningar:

1. Pulsåderblödningar (artärblödning) sprutar eller pulserar ut ljusrött (syrerikt) blod. Detta är den farligaste typen av blödning.

Behandling: Skapa snabbt ett tryck direkt över skadan. Placera den skadade kroppsdelen högt. Lägg personen ner med fötterna i högläge. Förebygg chock/cirkulationssvikt.

2. Blodåderblödning (venblödning) har en mörkare färg (på grund av att det är syrefattigt). Behandling sker enligt pulsåderblödning ovan.

3. Kapillärblödningar är till exempel ett vanligt skrubbsår. Behandling: Rengör såret med tvål och vatten.

Småsår, skavsår, blåsor, stick- och skärsår

Nonchalera inte småsår, skavsår och sticksår. Det kan finnas risk för infektion och även det lilla såret kan orsaka ett längre träningsuppehåll om det inte sköts på ett riktigt sätt direkt.

Behandling: Rengör såret med tvål och vatten. Ibland kan det behövas en mjuk borste för att avlägsna smuts och grus.

Har man fått en vätskefylld blåsa kan man sätta fast en skumgummiplatta, med ett hål i mitten vid själva blåsan, med kirurgtejp/sporttejp, så att det ej trycker direkt på den ömmande blåsan. Man kan även rengöra blåsan och området runt denna och därefter tömma blåsan på vatten med hjälp av att göra ett hål i blåsan underkant med en nål (som ska vara steriliserad, genom att man eldar på nålen). Sedan täcker man blåsan med kirurgtejp/sporttejp.

Om det är djupa sår kan man dra ihop sårkanterna med kirurgtejp. Om ett sår behöver sys ska det ske så fort som möjligt. Dock alltid inom 6 timmar.

Lägg skyddsförband över sår som är öppna för att förhindra infektion.

Näsblödning

Vid näsblod ska man klämma på mjukdelarna och sätta sig framåtlutad. Man kan gärna föra in en stor hårt rullad bomullstuss i näsborren. Kontakta läkare om blödningen ej upphör inom 30 minuter. Näsblod efter slag mot huvudet ska betraktas som allvarligt och ska därför alltid undersökas av läkare.

 

Cirkulationssvikt (fysisk chock)

Om personen förlorat mycket blod/vätska kan denne drabbas av cirkulationssvikt. Behandlingen för att förhindra detta är att man placerar den skadades ben i högläge. Man ska inte placera benen i högläge vid skallskador och vid rygg/nackskador. Vid skallskador ska den skadade personen ligga plant och vid rygg/nackskador ska man ej förändra kroppsställningen.

Chock kan förebyggas genom vila, värme och varsamhet.

Vila – Lägg den skadade ner,  med benen i högläge.

Värme – Lägg något varmt över den skadade, till exempel en filt. Eventuellt också en filt under personen för att minska nedkylningen mot underlaget, om skadan tillåter detta. Vid befarad rygg- och nackskada ska man undvika att röra den skadade.

Varsamhet – Ha kroppskontakt med den skadade och prata lugnt med personen. Kroppskontakten kan bestå av att du lägger en hand på den skadades axel eller håller i personens hand. Ställ frågor som kan ge värdefull information för ambulanspersonalen, om den skadade skulle hamna i ett medvetslöst tillstånd. Sträva efter att få hjälp med att avlägsna personer som kan stressa dig under ditt arbete. Lyssna aktivt på den drabbade.

Du ska inte ge vätska till en person som hamnat i ett chocktillstånd! Detta kan medföra livsfara, eftersom det kan finnas inre skador som ännu inte har upptäckts. Är den skadade törstig kan man fukta personens läppar.  

Fortsätt kontrollera andningen. Skulle andningen upphöra eller bli otillfredsställande, ska HLR påbörjas. Otillfredsställande andning eller agonal andning som den även kallas, är en stönande oregelbunden andning som ej ger en tillfredsställande syresättning.

Glöm inte att larma 112!