Referenser och lästips
Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Balan, A. & Green, J. (2019). Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Forskning om undervisning & lärande, Vol 7, Nr 3.
Barkley, R. (1997). ADHD and the nature of self-control. New York: The Guilford Press, A Division of Guilford Publications, Inc.
Borg, G. (1962). Physical performance and perceived exertion. Studia psychologica et paedagogica. Series altera 0346–5926, 11. Lund: Gleerups.
Center for Disease Control and Prevention. (2010). The association between school-based physical activity, including physical education, and academic performance. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services.
Chapman, S. med flera (2013) Front. again neurosci., Shorter term aerobic
exercise improves brain, cognition, and cardiovaskular in aging. DOI: 10.3389/
fnagi.2013.00075.
Colcombre, S. med flera (2004) Cardiovaskular fitness, cortical plasticity, and aging. PNAS
Cöster, M. E. med flera (2018). Extended physical education in children aged
6–15 years was associated with improved academic achievement in boys. Acta
Paediatr.2018;107(6):1083–7.
Donnelly, J. E. med flera (2016). Physical activity, fitness, cognitive function, and academic achievement in children: A systematic review. Medicine & Science in Sports & Exercise (MSSE), vol. 48, nr. 6, s. 1223–1224. Summary written for American College of Sports Medicine.
Duvner, T. (1997). ADHD. Stockholm: Liber.
Erickson, K I. med flera (2010) Exercise training increases size of hipocampus and improves memory. PNAS 2010. DOI: 10. 1073/pnas.1015950108
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Folkhälsomyndigheten (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Fritz, J. (2017). Physical activity during growth. Effects on bone, muscle, fracture risk and academic performance. Lunds universitet. Avhandling.
Guthold, R., Stevens, G.A., Riley, L.M., Bull, F.C. (2020) Global trends in insufficient physical activity among adolescents: a pooled analysis of 298 population-based surveys with 1.6 million participants. The Lancet. Child & Adolescent Health
Hagströmer, M. (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? I: De aktiva och de inaktiva. Om ungarnas rörelse i skolan och på fritid. Centrum för idrottsforskning. TMG Tabergs.
Hillman, C. H., Castelli, D. M. & Buck, S. M. (2005). Aerobic fitness and neurocognitive function in healthy preadolescent children. Medicine & Science in Sports and Exercise, vol. 37, nr.11, ss. 1967-74.
Hansen, A. (2016). Spring från stressen. I: Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna. Fitnessförlaget, s. 36ff, s. 76.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsen, F. & Mattsson, M. (2013). Kondition och uthållighet. För träning, tävling och hälsa. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Lima, R. A. med flera (2019). Physical Activity and Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance: A 3-Year Longitudinal Study. J Phys Act Health. Mar 1;16(3):177–183. doi: 10.1123/jpah.2017-0587
Marques, A., Gómez, F., Catunda, R. & Sarmento, H. (2017). Association between physical education, school-based physical activity, and academic performance: a systematik review. Retos, 31, s. 316–320.
Mehta, R. (2016). Standing up in class makes children SMARTER: Pupils can get a brain boost if they spend lessons on their feet. Mail Online. Science & Tech.
Mind (2018). Unga mår allt sämre- eller? Kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018. Hämtat 2020-01-28
Mullender-Wijnsma, M. J. med flera (2015). Improving Academic Performance
of School-Age Children by Physical Activity in the Classroom: 1-Year Program
Evaluation. Journal of School Health, 85(6), s. 365–371.
Nyberg, G. (2017). Få unga rör sig tillräckligt. I: De aktiva och De inaktiva. Om ungas rörelse i skola och på fritid. Centrum för idrottsforskning, 2017:2. TMG Tabergs.
Sjöwall, D., Hertz, M. & Klingberg T. (2017). No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents, Frontiers in Psychology, 8:1342.
WHO, World Health Organization (u.d.). Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health. Hämtat 2020-01-28
Wheeler, M., Green, D., Dunstan, D. & Gardiner, P. (2017). Could Too Much Sitting Be Bad for Our Brains? Neuroscience Elsevier SciTech Connect, August 3
Läs- och webbtips
Centrum för idrottsforskning. De aktiva och De inaktiva. Om ungas rörelse i skola och på fritid.
Generation PEP. Rörelse i skolan för ökad inlärning.
Hansen A. (2019). Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier Fakta.
Riksidrottsförbundet. Rörelsesatning i skolan
Robertini M. & Kyséla N. (2016). Träna kroppen och hjärnan med roliga lekar. SISU Idrottsböcker.
Robertini M. & Kyséla N. (2011). Träna med roliga lekar utomhus. SISU Idrottsböcker.
Skolverket. Mer rörelse i skolan.
Skolverket. Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande.
