Hovar

Utan hov ingen häst - är ett talesätt som det ligger mycket sanning i. Friska hovar spelar en stor roll för att hästen ska må bra och fungera. En duktig hovslagare är guld värd.

Hästen sägs vara ett entåigt däggdjur och en tåspetsgångare. Människan är däremot flertåig och hälgångare eftersom hon vid gång sätter ner hela fotsulan, inklusive hälen, mot marken eller underlaget. Hästens griffelben (på vardera sidan om skenbenet) är tillbakabildade ”tår”. Den här utvecklingen bidrar till att hästen kan röra sig snabbt men gör också att hoven bär upp väldigt mycket vikt och belastning på liten yta. Hovarna kan man likna vid hästens landningsställ, och det säger en del om krafterna. I galopp och vid hoppning kan belastningen – påfrestningen – motsvara mer än dubbelt upp av hästens vikt, det vill säga 1–2 ton

Här finns hovens delar som pdf.

Hovens utseende och kvalitet beror på en kombination av medfödd exteriör och hovvård. På utsidan ser hoven ut att vara en helt egen enhet på benet, men innanför hovkapseln har hoven enskilda ben, ledbrosk och ligament som ska hålla ihop alla delar: blodkärl, nerver plus den elastiska putan som är med och säkrar stötdämpningen i hoven. Det som händer i hoven påverkar benet högre upp, och tvärtom.

Hoven är elastisk och dämpar stöten vid isättning och klarar dessutom av en stor belastning. När hoven belastas utvidgas den i trakterna och går tillbaka igen när belastningen upphör. Den här rörelsen kallas för ”hovmekanismen”. Den är också viktig för blodcirkulationen i hoven. En hov växer ungefär 1 centimeter i månaden. En hovslagare bör verka och eventuellt sko hästen var 6:e–8:e vecka.