Struktur och rutiner

En tydligt definierad värdegrund som genomsyrar hela föreningen är en viktig del i att skapa en trygg idrott. Värdegrunden är de värderingar och ställningstaganden som föreningen har kommit överens om och som ska gälla alla medlemmar.

Den svenska idrottsrörelsens värdegrund vilar på fyra grundprinciper:

1. Glädje och gemenskap
2. Allas rätt att vara med
3. Rent spel
4. Demokrati och delaktighet

Om ni som förening vill, kan ni utöka grundprinciperna med ord/värden som är särskilt viktiga för er.

Vad grundprinciperna innebär finns beskrivet i Idrottsrörelsens idéprogram Idrotten Vill (pdf).

Gör värdegrunden levande

För att värdegrunden ska få fäste i er förening är det bra om så många som möjligt är involverade i att ta fram och utveckla den. Den ska tydligt kommuniceras till alla medlemmar samt deras eventuella vårdnadshavare, och värdegrunden behöver brytas ner i handlingar. Vad är ett önskvärt beteende? Vilka beteenden är inte ok? Hur vet ni om ni själva gått över gränsen?

Värderingarna bör efterlevas genom vad vi säger, vad vi gör och vilka beslut vi tar för föreningens verksamhet. Som medlem i en förening, eller vårdnadshavare till en medlem, ansvarar du för att representera föreningens värdegrund. Värdegrunden ska genomsyra och vägleda hela verksamheten från arbetet i styrelserummet till tävlingar och de dagliga aktiviteterna. Det kräver att ni kontinuerligt pratar om och arbetar med den.

Se filmen nedan, den beskriver hur ni som förening kan ta er an arbetet med att göra er värdegrund levande.

Att ta värdegrunden från ord till handling

Ett sätt för en förening att göra värdegrunden konkret är att tillsammans ta fram spelregler i respektive grupp (exempelvis lag, träningsgrupp eller styrelse), vilka beskriver hur man ska bete sig med och mot varandra inom gruppen. Reglerna gör det enklare för alla att stå upp för och efterleva värdegrunden. Se filmen nedan för exempel och inspiration.

Gruppens spelregler

Verktyg

Samtalsunderlag för att ta er värdegrund från ord till handling - Lärgruppsplan idrottens värdegrund (pdf)

Kontakta ert RF-SISU-distrikt för att få hjälp med ert värdegrundsarbete.

Föreningen bör alltid ha en genomarbetad och uppdaterad handlingsplan för om något skulle hända. Planen bör innefatta både hur föreningen ska hantera olika scenarion samt rutiner kring uppföljning av händelsen. Bestäm i förväg vilken person som ansvarar för de olika stegen i handlingsplanen samt hur planen hålls uppdaterad. Tänk på att handlingsplanen ska följas konsekvent, oavsett vilka individer som är inblandade.

Ladda gärna hem och använd mallen handlingsplan i förening (pdf)

Från 1 januari 2020 ska alla idrottsföreningar kontrollera utdrag ur belastningsregistret för alla ledare som har direkt eller regelbunden kontakt med barn under 18 år. Det utdrag som ledaren ska visa upp är ett så kallat begränsat registerutdrag. Det innebär att det endast visar de grova brotten mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, barnpornografibrott eller grovt rån.

Att visa upp utdragen är något som alla bör göra, oavsett hur länge en person verkat i en förening eller hur väl man känner varandra. Det är viktigt att föreningen skapar en rutin för att med viss regelbundenhet kontrollera sina medarbetares utdrag, exempelvis vartannat år.

Här finns en kortfattad guide om registerudrag, anpassad till idrottsföreningar (pdf).

Tränarskapet är ett förtroendeuppdrag

Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om en medarbetare har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång ska personer som utses av styrelsen ta ett samtal med medarbetaren och förklara att arbete med barn inte är lämpligt. Behöver ni stöd i detta samtal kan ditt RF/SISU distrikt vara till hjälp.

Vid anställning eller rekrytering är en annan viktig del att samla in referenser på ledarna för att fastställa att de är lämpliga för rollen. Det är ingen rättighet att vara en ledare inom föreningsidrotten: det är en viktig roll och det är väsentligt att ledarna har goda intentioner och vill alla aktivas bästa.

Här kan du testa dina kunskaper om registerutdrag (quiz öppnas i nytt fönster).

Inom idrottsrörelsen förväntas alla agera om de ser något som inte hör hemma inom idrotten. Alla ska också få stöd och hjälp om de råkat ut för något. Ansvaret att agera gäller särskilt alla vuxna, oavsett roll inom idrotten. Alla vuxna har ett ansvar för barn och unga i sin närhet och i den verksamhet man är del av eller ansvarar för. Varje vuxen förväntas därför agera när ett barn eller en ungdom signalerar att något inte är bra. För att kunna agera och få hjälp behöver alla – barn, unga och vuxna – veta vem de ska vända sig till.

Säkerställ därför att alla medlemmar och vårdnadshavare till medlemmar har information om vart de ska vända sig då något hänt eller vid misstanke om att någon far illa. Säkerställ också att alla har information om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Informera även om vart man vänder sig om det finns någon form av hinder för att vända sig till föreningens styrelse, så som personkopplingar eller att oron är kopplad till styrelsen.

På rf.se kan du läsa mer om vart du kan vända dig vid oro och otrygghet.

Försök identifiera i vilka relationer, situationer och miljöer i och runt föreningens verksamhet som det finns risk för exempelvis osunda träningsmetoder, diskriminering eller sexuella övergrepp. Titta särskilt på de miljöer där barn och ungdomar idrottar och ta hjälp av listan över riskfaktorer nedan.

• Tystnadskultur. Något som kännetecknar en tystnadskultur är att de som är en del av den vet att vissa saker pratar man inte högt om. Den kan finnas i organisationer men också i enskilda personer, och bidrar till att det känns mer otryggt att berätta än att vara tyst. Att prata öppet är förknippat med vissa risker, exempelvis att bli ifrågasatt, anklagad eller utfryst. En anledning att vara tyst kan också vara känslan av att annars förstöra för sitt lag, sin tränare,  sin förening eller sin idrott. Det gör att man avstår från att berätta om sånt man varit med om, är orolig för eller misstänker sker, om man inte kan bevisa det. Du kan lära dig mer om tystnadskultur på webbplatsen Lär dig om trygghet och inkludering.
• Personkult. Ibland utvecklas en slags idolisering och personkult knuten framför allt till enskilda ledare, särskilt om personen i fråga är karismatisk eller framgångsrik. Det ökar risken att de runt om avfärdar signaler om missförhållanden och olämpliga beteenden.
• Felaktiga idéer om övergrepp, förövare och utsatt. Om problembilden bygger på fördomar blir det svårt att hantera och förebygga problemet på ett bra sätt. Bestämda idéer exempelvis om hur en förövare ser ut, hur en utsatt beter sig eller hur ett övergrepp går till, kan bidra till att vi inte upptäcker övergrepp eller tar det på allvar då någon larmar. Att skaffa sig kunskap och en konkret, välinformerad problembild är därför avgörande.
• Känsliga situationer och nära relationer. Vi ska vara måna om att behålla de nära relationerna och förtroendena människor emellan; det är något av det finaste med idrotten. Samtidigt är relationen mellan ledare och aktiv inom idrottsrörelsen en riskfaktor då den karaktäriseras av en ojämn maktrelation. En konkret risksituation är då en ledare befinner sig ensam tillsammans med en eller flera aktiva. Det gäller inte minst i situationer som kan uppfattas som känsliga eller olämpliga av integritetsskäl och i de fall det rör sig om barn och ungdomar. Minimera även privat kontakt mellan ledare och enskilda medlemmar (särskilt barn och ungdomar).
• Alkoholkonsumtion. Alkohol kan vara förknippat med fest och firande, men kan också vara svårt att hantera och kan, förutom risk för ohälsa, innebära en säkerhetsrisk och risk för otrygghet både för den som dricker och för dem runt om. Alkohol ska inte förekomma alls i samband med barn- och ungdomsverksamhet.
• Osunda idéer om vikt, kropp och mat. Det är viktigt att äta rätt om man idrottar, särskilt om man är ung och kroppen växer. Därför behöver unga aktiva få information som hjälper dem att tänka kring mat och att äta sunt. Osunda eller felaktiga föreställningar om vikt, kropp och kosthållning som kommuniceras i en idrottsmiljö kan öka risken för både skador och ätstörningar. Det är viktigt att ha rätt kunskap och att vara medveten om att området omges av starka ideal som påverkar den aktiva. Ledare ska inte kommentera vikt och kroppsform eller uppmuntra till viktnedgång. De ska undvika att prata om kroppsviktens koppling till prestation. Fokusera i stället på träning, kost, optimal återhämtning och välbefinnande som prestationsfrämjande faktorer.
• Osunda idéer om skador, sjukdom och smärta. Det kan som idrottsledare eller vårdnadshavare vara svårt att avgöra om den aktiva bör avstå från träningen eller inte. Det är viktigt att reflektera över sättet att prata om skador, sjukdom och smärta i verksamheten och att arbeta för att få bort en eventuell bild av att smärta och skador är en naturlig del av idrottandet.
• Fysiska faror och resande. Det kan finnas fysiska säkerhetsrisker där verksamheten bedrivs, i form av exempelvis trasig utrustning, tunga saker som kan ramla ner/välta och branta trappor. Även resande kan innebära säkerhetsrisker och ökad risk för otrygghet. Fundera därför över vad ni kan göra för att motverka faror.
• Användande av bilder från verksamheten. Det kan vara både roligt och viktigt med bilder men innan du fotograferar medlemmar, kom ihåg att du måste fråga om samtycke. Om du fotograferar barn behöver vårdnadshavare ge sitt godkännande. Var försiktig, sprid inte bilderna på sociala medier innan du vet att det är okej.

Ta gärna del av den forskning som Centrum för idrottsforskning sammanställt under temarubriken Vägen till en tryggare idrott.

Tydlighet minskar risken för otrygghet

En viktig del i att minimera risker för otrygghet handlar om att vara tydlig. Det måste vara tydligt för alla i föreningen vad som är okej och vad som inte är det. Ett sätt att vara tydlig kan vara att komplettera värdegrunden med policys eller riktlinjer (kallas ibland exempelvis spelregler eller uppförandekod) för exempelvis sociala medier, alkohol, resor och/eller relationer och kontaktvägar.

Ta gärna hjälp av de policys som RF tagit fram om er verksamhet behöver tydlighet kring något område.

Det är bra om föreningen har tillgång till ett brett kontaktnät om något skulle hända. Sammanställ och sprid kontaktuppgifter till externa stödfunktioner (exempelvis sociala myndigheter, samtalsstöd, barnrättsorganisationer och hälsovård). Se till att kontaktuppgifterna hålls uppdaterade. Exempel på personer eller funktioner som det är bra att ha kontaktuppgifter till:

• Kommun: Socialtjänst och barn- och ungdomsverksamheter (eller liknande). Ni kan även kolla upp om just er kommun erbjuder krishanterings- och samtalsstöd.
• Landsting: BUP (barn- och ungdomspsykiatri).
• POSOMs krisgrupper: Erbjuder krishantering och består av psykoterapeuter, psykologer, präster, kristraumatologer och insatspersonal för akut krisstöd.
• Kvinnojourer.
• Samtalsstöd vid oro (exempelvis Bris för barn och unga och Bris för vuxna).
• Riksidrottsförbundets Idrottsombudsman och visselblåsarfunktion.
• Ert RF-SISU distrikts kontaktperson i trygghetsfrågor.
• Organisationer som arbetar med hederskultur och hedersrelaterat våld
• Organisationer som arbetar för barns rättigheter och som finns representerade i er kommun (exempelvis Bris, Rädda Barnen, UNICEF Sverige och Friends).
• Organisationer som arbetar med inkludering och normer (exempelvis RFSL, Add Gender, RFSU och Mångkulturellt centrum).

Samarbeta med andra föreningar i trygghetsarbetet och lär av varandra. Ta gärna hjälp av RF/SISU i det distrikt där föreningen finns, för att få kontakt med lokala aktörer och föreningar.

Okunskap är en riskfaktor och kan bland annat bidra till att egna och andras upplevelser av otrygghet ifrågasätts och att misstankar avfärdas. Otrygghet och svåra frågor som exempelvis sexuella övergrepp behöver göras hanterbart, genom att ses som ett kunskaps- och utbildningsämne. Erbjud därför aktiva, ledare och vårdnadshavare utbildning i ämnen som är viktiga i arbetet för en trygg miljö. Utbildning och träning i att använda de nya färdigheterna är en nyckel för att gamla strukturer ska brytas och nya byggas.