Symptom psykisk ohälsa
På den här sidan hittar du kortare beskrivning av några av de vanligaste symtomen på psykisk ohälsa. Därefter finns ett antal frågor där du själv får fundera utifrån dig själv och din vardag.
Om du känner igen dig kanske du ska söka vidare hjälp och prata med någon. På sidan Stöd att få hittar du tips på var du kan vända dig om du behöver hjälp att hantera din situation. Där finns det även beskrivet olika professioner som är vana att arbeta med och att ta hand om personer som mår dåligt.
Depression
Depression är en vanlig diagnos i befolkningen i stort. En tysk studie som har undersökt förekomsten av klinisk depression hos elitidrottare fann en prevalens av 15 procent för (Nixdorf et al 2013). Hos franska elitidrottare rapporterade 11,3 procent att de hade drabbats av minst en depressiv episod under sin livstid (Schaals el al. 2011) Inom idrotten har även ett samband mellan att drabbas av hjärnskakning under karriären och en ökad risk för depression kartlagts (Gluskiewicz 2007). Hos svenska elitidrottare var depressionssymptom en av de tre vanligaste formerna av psykisk ohälsa som rapporterades (opublicerade data).
Här kommer tre frågor som du kan ställa dig själv och som kan vara tecken på depression.
- Har du under de senaste två veckorna känt dig deprimerad eller nere större delen av dagen, nästan varje dag?
- Har du under större delen av tiden under de senaste två veckorna tappat intresse för det mesta runt omkring dig eller finner mindre glädje i saker du tidigare tyckt om?
- Har du sömnstörningar, känsla av värdelöshet eller svårt med koncentrationen så gott som dagligen?
Ångest
Att känna stress och ångest är mycket vanligt bland tävlingsidrottare. En tävlingssituation kan ge prestationsångest om förväntningarna på att lyckas. Det kan även uppstå i andra situationer som tester, resor, laguttagningar och jämförelser på träningar. Att uppleva det är inte skadligt, i stort sett alla idrottare oavsett idrottsnivå har någon grad av ångest i samband tävlingssituationer.
Ångest upplevs som stark känsla av rädsla, oro eller panik. Du kan känna av kroppsliga symtom som hjärtat slår snabbare, yrsel, svettningar, skakningar i kroppen, andningssvårigheter, orolig mage, tunnelseende, illamående o.s.v.
Här kommer några frågor du kan ställa dig själv och som kan vara tecken på panikångest och ångestrelaterad problematik:
- Har du, vid mer ett enstaka tillfälle, upplevt en attack av plötslig ängslan, rädsla obehag eller olust även i situationer där de flesta andra inte skulle känna så?
- Har du någon gång känt dig ängslig eller illa till mods på platser eller i situationer där det inte finns hjälp att få eller svårt att koma undan. Tex folksamling, i köer, när du är hemifrån på egen hand eller åker buss, tåg eller bil?
- Under den senaste månaden, har du varit rädd eller generad när du ståt i centrum för uppmärksamhet eller varit rädd för att bli förödmjukad.
- Överdriven rädsla eller oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar under de senaste 6 månaderna.
Ätstörningar
Ätstörningar har forskningsstöd för att vara mer frekvent förekommande hos idrottare än normalbefolkningen. Kvinnliga idrottare drabbas oftare än manliga. Speciella riskgrupper som har framkommit är idrottare i estetiska idrotter, idrotter med viktklasser så som t.ex boxning samt idrotter där vikt uppfattas som viktig prestationsfördel. Tvångsmässigt tränanade är även ett område som har belysts som ett beteende som kan kopplas till ett stört ätbeteende och/eller ätstörningar. Det har föreslagits att det är viktigt att uppmärksamma tvångsmässig träning som ett sätt att förbättra identifikationen av ätstörningar speciellt hos män som oftare än kvinnor inte är underviktiga.
