Vad är terrorism?

I detta kapitel tar vi upp följande:

• Terrorismen - en bakgrund

• Attentatsmetoder
• Attentatets olika faser
• Tidigare terrorattentat med idrottskoppling
• Hur kan man skydda sig mot terror?

 

Terrorism - en bakgrund

Terrorism är inget nytt fenomen, utan har använts i århundraden av både stater och politiska grupper. 11 september-attentaten 2001 mot World Trade Center och Pentagon, sprängattentaten i London 2005, sprängningen och skjutningarna i Norge 2011 och dådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 är exempel på terrorism - våldsdåd som drabbar många människor och skapar oro och rädsla i samhället. 

Flera attentat har också riktats mot idrottsevenemang. Två av dem, som vi kommer att ta upp längre ner, är bombdådet mot Boston Marathon 2013 och självmordssprängningarna vid Stade de France 2015.

Under de senaste åren har terrorattentat oftare än tidigare utförts av ensamma gärningspersoner eller en mindre grupp som använt sig av enkla metoder och där målet för attentatet är allmänheten.

Inom EU har medlemsländerna kommit överens om en gemensam definition av terroristbrott, vilken också har införts i svensk lag (Lagen om straff för terroristbrott). Enligt denna definition är terroristbrott handlingar som syftar till att:

• injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp
• tvinga myndigheter och organisationer att vidta eller att avstå från att vidta beslutade åtgärder
• destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller mellan stater.

Ordet terrorism kommer från latins terror som är kopplat till rädsla, fruktan.

Terrorismen är en medveten metod när man anser att andra påverkansmetoder inte fungerat. Målsättningen är att påverka politiska beslut. Den allmänhet som skadas vid aktionerna är inte mål i sig utan instrument för att nå målet.

Terrorismen har under de senaste decennierna förändrats. Tidigare tog man ofta gisslan för att förhandla till sig fördelar (exempelvis under OS i München 1972, vid det iranska ambassaddramat och vid olika flygplanskapningar). Idag vill de ansvariga skapa rubriker, sätta skräck i befolkningen och nå ut med sitt budskap genom att döda så många som möjligt.

Hotnivån i Sverige

Hotnivån i Sverige har sedan 2010 bedömts ligga på nivå 3 av 5. Nivå 3 innebär ett förhöjt terrorhot och att ett attentat kan ske under året. 

Det är Säkerhetspolisen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. Bedömningarna gäller oftast på ett års sikt. Terrorhotnivån utvärderas löpande och kan justeras när som helst under året.

På Säkerhetspolisens webbplats finns uppdaterad information om terrorhotnivån. 

Särskilt sårbara platser och tillfällen

Civila folksamlingar är det troligaste målvalet för ett terrorattentat i Sverige. Ett eventuellt terrorattentat kommer troligen att ske på platser som är svåra att skydda samtidigt som de kan ge ett masskadeutfall.

Platserna är av sin natur öppna och publika och gjorda för att rymma mycket människor. Det är en svårighet att skydda dessa människor samtidigt som man bibehåller det öppna samhället.

Våldsbejakande miljöer

I Sverige har tre våldsbejakande miljöer identifierats.

Våldsbejakande Islamistiska miljön
Det främsta terrorhotet mot Sverige kommer ifrån Sunniislamistiska grupperingar med kopplingar till ISIS/Daesh och Al-Qaida. Nationellt centrum för terrorbedömning har i sin helårsbedömning för 2019 gjort bedömningen att terrorhotet från islamistiska grupperingar i Sverige är på nivå 3 av 5, vilket innebär en förhöjd risk. Allmänheten är troligaste målvalet för ett sådant attentat.

Vit makt-miljön
En annan gruppering som anses utgöra ett hot är vit makt-miljön. Här pekas dock politiska meningsmotståndare samt objekt och individer kopplade till migration ut som de troligaste målvalet för ett attentat. Hotet från dessa grupper anses vara 2 av 5, ett lågt hot.

Vänsterautonoma miljön
Autonoma vänstergrupper är främst opinionsbildande, men våld mot politiska meningsmotståndare inom vit makt-miljön är möjlig. Hotnivån anses här vara 1 av 5, vilket innebär att inget identifierat hot finns.

Mer om våldsbejaklande miljöer finns att läsa på Säkerhetspolisens webbplats.

Vilka är gärningsmännen?

En gärningsman som agerar ensam är mycket svårare att upptäcka än en större organisation. Ju fler personer som är inblandade desto större risk att något läcker och att myndigheter får nys om deras planer.

Några kännetecken på dagens gärningsmän:

• Agerar ensam eller i en mindre grupp.
• Genomför attentat med enkla medel som inte kräver kunskap eller planering.
• Är ideologiskt driven och har blivit radikaliserade på mycket kort tid.
• Bor ofta på orten för attentatet eller har någon form av koppling till platsen.
• Är ofta känd av polisen för mindre förseelser som snatterier, stölder och trafikbrott.

Den ensamme gärningsmannen lämnar ofta mycket lite spår runt sig. Exempel är Anders Behring Breivik som levde isolerat i över ett års tid för att förbereda sitt terrorattentat mot regeringskvarteret i Oslo och på Utöya. Rahkmat Akilov är ytterligare ett exempel på en gärningsman som agerade självständigt när han stal lastbilen vid Drottninggatan.

Majoriteten av alla terrorister är män. Det finns kvinnliga exempel, men de är få.

Attentatsmetoder

De senaste åren har utvecklingen alltså gått mot ensamma gärningspersoner eller mindre grupper som använt sig av enkla metoder och där målet för attentatet är allmänheten. Historiskt sett så har emellertid metoderna för attentat ändrat karaktär vid flera tillfällen, varför det inte ska uteslutas att mer komplexa och storskaliga attentat kan komma att genomföras även i framtiden.

De vanligaste attentatsmetoderna har under senare år varit användning av eldhandvapen, hugg- och stickvapen, improviserade sprängladdningar (IED) samt användning av fordon som vapen. Det är även dessa metoder som har förorsakat flest dödsfall.

Ett exempel på terrorbrott som ändrat karaktär kan nämnas flygplanskapningarna under 70-talet som mer eller mindre upphört helt sedan mer omfattande säkerhetskontroller införts.

I detta kapitel kommer vi kort att beskriva de olika attentatsmetoderna. Hur en arrangör av ett idrottsevenemang kan skydda sig återkommer vi till längre fram.

Väpnade attacker

Väpnade attentat kan ske med skjutvapen eller hugg- och stickvapen. Väpnade attentat kan även ske i kombination med användning av improviserade sprängmedel eller med fordon som vapen. Attentat som genomförs med hjälp av hel- eller halvautomatiska vapen innebär i regel mycket stora skadeutfall under en mycket kort tid.

De åtgärder som genomförs av enskilda personer och organisationer – ofta innan polisen har kommit till platsen – får därför stor betydelse för att reducera skadeutfallet. Även åtgärder som enbart fördröjer en gärningsperson en kort stund kan reducera skadeutfallet avsevärt.

Improviserade sprängladdningar

Improviserade sprängladdningar eller Improvised Explosive Device (IED) kan vara ett effektivt vapen för terrorister. Improviserade sprängladdningar kan delas in i tre huvudgrupper: fordonsburna, placerade eller personburna.

Det finns några varianter av IED som använts ofta. I västvärlden är det mest vanligt att improviserade sprängladdningar placeras på attentatsplatsen i en väska eller i någon form av behållare som till exempel en papperskorg. Det förekommer även att sprängladdningen placeras i ett fordon eller i försändelser som till exempel brev och paket.

Fjärr- och tidsutlösta bomber
Radiokontrollerade bomber utlöses elektroniskt och trådlöst med hjälp av en sändare och en mottagare, till exempel med hjälp av mobiltelefon. En tidsutlöst bomb utlöses med hjälp av en timer. Bomberna placeras ut med en tanke om att de ska skapa så lite misstänksamhet som möjligt och kan därför vara svåra att upptäcka.

Bilbomber
En fordonsburen bomb levereras till målet med hjälp av ett fordon. Fordonsburna bomber medför ofta stora skadeutfall med många dödsfall och stor materiell förstörelse, framför allt när de har parkerats nära folksamlingar och byggnader eller körts in i dem av en självmordsbombare.

Bomb under bil
Improviserade sprängladdningar under fordon är små bomber som vanligtvis fästs eller placeras undertill på ett fordon och är avsedda att döda eller allvarligt skada personerna inuti fordonet. Beroende på konstruktion, storlek och placering kan de även skada eller döda andra som befinner sig i dess närhet samt orsaka materiell skada på den omgivande miljön. Metoden är välkänd och har tidigare använts vid attentat.

Brev- och paketbomber
Är en bomb som är innesluten i ett kuvert, paket eller motsvarande och är tänkt att utlösas av offret själv eller med hjälp av tids- eller fjärrutlösning.

Självmordsbomber
Självmordsbomb innebär att bomben medförs till målet och avfyras av en gärningsperson som själv dödas eller skadas. Det kan ske med hjälp av ett fordon eller en människa. Bomben kan även placeras på ett ofrivilligt offer och kallas då för personburen bomb.

Effekterna av improviserade sprängladdningar
Improviserade sprängladdningar kan orsaka stor förödelse. Det är inte bara själva lufttryckvågen som kan vara dödlig – splitter från såväl sprängladdningen som omgivningen, till exempel glassplitter och metallfragment, kan utgöra en fara på långt avstånd från själva explosionen. Enstaka splitter från sprängladdningen kan flyga över 1 000 meter och splitter från fönsterrutor som går sönder kan orsaka skada på mycket stora avstånd från själva explosionen.

Fordon som vapen

Fordon kan förutom att transportera sprängladdningar även användas för att bryta igenom avgränsningar, ramma och skada infrastruktur eller skada och döda människor. Metoden kallas för attack med fordon som vapen.

Metoden är inte särskilt komplex, och den har använts av terrorister för att attackera mål där många människor är samlade, vilket ofta har resulterat i stora skador. Attacker med fordon som vapen kräver lite eller ingen utbildning eller övning och är därför relativt enkelt att genomföra. Attackmetoden kan användas i kombination med användning av eldhandvapen, hugg- och stickvapen samt improviserade sprängladdningar. Kombinationer av attackmetoder kan användas för att fullfölja en planerad attack eller som reserv om till exempel fordonet kör fast eller går sönder.

Det finns många typer av fordon som kan orsaka ett stort antal dödsfall och allvarliga skador och det kan vara svårt att få stopp på ett tungt fordon.

Anlagd brand

Anlagd brand är av flera anledningar en relativt enkel metod för att orsaka omfattande skador. Att anlägga bränder kräver liten eller ingen träning eller särskild kunskap. Det kräver inte heller några stora förberedelser och det är enkelt att införskaffa brännbara vätskor och liknande som kan användas för att accelerera brandförloppet.

Brand och brandrök kan medföra omfattande skador på såväl människor som egendom. Bränder med skadade eller omkomna får ofta ett stort medialt genomslag. Anlagd brand som attentatsmetod är inte vanligt förekommande, men kan ske genom till exempel utplacering av brandeffekter som med hjälp av tidsutlösning startar brandförloppet eller genom användning av brandbomber som kastas mot byggnader eller människor.

Statistik visar att anlagda bränder normalt startar i saker som papper, kartonger, skräp eller andra brännbara föremål. Ibland används en brännbar vätska för att påskynda brandförloppet. Bränderna anläggs vanligtvis i utrymmen som det inte finns någon naturlig uppsikt över, exempelvis trapphus, undanskymda korridorer, toaletter och inte minst på byggnaders utsidor och i containrar.

Attentatets olika faser

Ett terrorattentat kan genomföras oplanerat och utan egentliga förberedelser. En tillfällig ingivelse eller att tillfället bedöms som fördelaktigt kan vara tillräckligt för att en gärningsperson ska begå ett attentat.

Många attentat är dock noggrant planerade, främst för att undgå upptäckt innan attentatet och för att få ett så stort skadeutfall som möjligt. Även attentat som genomförs med enkla medel och metoder kan vara mycket noggrant planerade. Ett planerat attentat kan beskrivas i olika faser.

Val av mål
Ofta har gärningspersonen någon form av kunskap eller relation till det valda målet och kan därigenom bedöma möjligheterna för att lyckas med ett attentat. Målet kan till exempel vara förenat med någon form av symbolik eller att gärningspersonen ofta befinner sig vid eller passerar platsen för det valda målet.

Planering
Under planeringsfasen bedömer gärningspersonen säkerhetsnivån på platsen för attentatet och vilka sårbarheter som kan utnyttjas. Då sker informationsinhämtning och rekognosering, vilket kan ske på plats, på nätet eller genom kontakter med anställda eller funktionärer.

Övning
Ofta sker en förövning inför attentatet. Syftet kan vara att bedöma tidsåtgången, vilka problem som kan uppstå, vilken respons som kan förväntas från omgivningen eller om det finns behov för alternativa handlingssätt.

Attack
Attacken genomförs snabbt och är ofta över inom några minuter. Attackens utförande kan vara resultatet av ett förberedelsearbete som pågått under mycket lång tid.

Exploatering
Det är vanligt att gärningspersonen på olika sätt försöker förstärka effekterna av det genomföra attentatet. Detta kan till exempel ske genom utsända kommunikéer, användning av sociala medier eller bild- och filmmaterial som medför att attentatet lever kvar.

Tidigare terrorattentat med idrottskoppling

Flera attentat har inträffat i Västvärlden under de senaste decennierna. Naturligtvis kan vi nämna attackerna mot World Trade Center 2001, bombningarna i Madrids tunnelbana 2004 och bombdådet på Manchester Arena 2017.

Vi ska titta lite närmare på två terrorattentat med idrottskoppling: Bombdådet mot Boston Marathon 2013 och attentatet i Paris 2015, då bland annat nationalarenan Stade de France attackerades.

Bombdådet vid Boston Marathon

Bombdådet vid Boston Marathon inträffade måndagen den 15 april 2013, då två bomber sprängdes vid målområdet för Boston Marathon. Explosionerna dödade tre åskådare och skadade 185 personer bland löpare, publik och förbipasserande, varav 17 allvarligt. Det hade inte förekommit några indikationer tidigare om en nära förestående attack.

Två bomber detonerade med 12 sekunders mellanrum. Bomberna var placerade omkring 300 meter från varandra. Sprängningarna inträffade cirka två timmar efter att de första löparna nått mål. Omkring 27 000 tävlande deltog. Över 5 700 tävlande hade ännu inte nått målet när tävlingen avbröts.

Tekniska undersökningar visade att bomberna var hemmagjorda och hade placerats i en ryggsäck eller väska. FBI publicerade den 18 april bilder från övervakningskameror som visar två misstänkta män som bar på väskor strax före explosionen.

På kvällen den 18 april sköts en polisman ihjäl, vilket medförde att polisen och FBI kom två bröder på spåren, den 26-årige Tamerlan Tsarnajev och den 19-årige Dzjochar Tsarnajev, vilka identifierades som de båda misstänkta på övervakningskamerorna. Den ena av de båda bröder som fälldes för dådet uppgav motivet "vedergällning för amerikanska militära insatser i Afghanistan och Irak" som hade drabbat oskyldiga muslimer.

Filmen som visar när en av bomberna detonerar visar också hur svårt det är att skydda sig mot denna typ av attacker.

Attacken mot Stade de France

Tre grupper av män inledde sex attacker i Paris den 13 november 2015: tre självmordsbombare i en attack, en fjärde självmordsbombare i en annan attack, och skjutningar på fyra platser i fyra separata attacker.

Målet för de tre självmordsbombarna var landets nationella idrottsarena, Stade de France i förorten Saint-Denis. Frankrike spelade en vänskapslandskamp mot Tyskland, och både Frankrikes president Hollande och den tyska utrikesministern satt i publiken.

Den första självmordsbombaren hindrades från att komma in i stadion efter att en säkerhetsvakt vid en yttre visitationsring upptäckt självmordvästen. Några sekunder efter upptäckten detonerade attentatsmannen västen och tog livet av sig själv samt en åskådare på väg in på arenan.

Utredare antog senare att den första självmordsbombaren hade planerat att detonera sin väst inne i arenan, vilket skulle utlösa en panikartad publikström ut från arenan, där två andra självmordsbombare låg i beredskap. Men efter att den första självmordsbombaren avslöjades detonerade de både andra sina bombvästar i förtid och både dog.

Båda fotbollstränarna informerades om en händelserna, men spelare och fans hölls omedvetna om det tills matchen var slut. Man ansåg att säkerheten utanför stadion inte kunde garanteras om matchen avbröts omgående. Efter matchen genomfördes en så kallad inrymning, publiken fördes in på planen för att invänta evakuering tills polisen kontrollerat alla utgångar runt arenan.

Vid denna yttre ring av vakter upptäcktes bombvästen.

Flera slutsatser kunde dras efter denna attack:

• Säkerhetskontroller är effektiva.
• Undvik köbildning – upprätthåll flödet.
• Beslutet om inrymning av publiken och utestängning av hotet var sannolikt effektivt.
• Viktigt med ett bra underlag för beslut om utrymning eller utestängning.
• Säkerhetskontroller bör ske även efter matchstart.
• Viktigt med kommunikationsmöjligheter till besökare.
• Erfarenheten hos entrévärdar och säkerhetskontrollanter är avgörande.

 

Hur kan man skydda sig mot terror?

För en idrottsarrangör finns ett antal åtgärder som kan minska risken för att ett terrorattentat ska inträffa eller för att begränsa konsekvenserna av ett sådant. De åtgärder vi kommer att gå igenom i den här utbildningen utgår ifrån fyra principer för skydd: avskräcka, upptäcka, försvåra och hantera.

De flesta som skadas eller dör i ett terrorattentat gör det under de första 15 minuterna.

Avskräcka: Genom att ha flera lager säkerhet bygger man en rigorös säkerhet. En potentiell gärningsman ska avskräckas att begå ett terrordåd då det tilltänkta objektet har för god säkerhet. Det innebär oftast att det till viss del finns synliga skyddsåtgärder, samtidigt som gärningspersonen inte har hela bilden om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. Gärningspersonen ska få en uppfattning om att skyddet är gott. Det finns ett stort signalvärde i att till exempel ha synliga skyltar med säkerhetsinformation och information på webbsidor som på olika sätt uttrycker den vikt som organisationen lägger vid säkerhetsfrågor. Eller att vid biljettutskick informera om att säkerhetskontroller kommer att genomföras.

Upptäcka: Varje sekund är viktig. Upptäcka innebär säkerhetsåtgärder som syftar till att verifiera att en attack sker eller kan komma att ske och att ge beslutsunderlag för motåtgärder. Exempel på upptäckande åtgärder är personell bevakning och tekniska övervakningssystem.

Försvåra: Försvåra innebär att fördröja en gärningsmans möjligheter att genomföra en attack samt att lindra konsekvenserna av en attack. Exempel på sådana åtgärder är stängsel, system för inpassering, fordonshinder och byggnadstekniska förstärkningar.

Hantera: Hantera innebär åtgärder som syftar till att stoppa och avbryta ett attentat, främst av säkerhetspersonal eller polis. Som enskild person är åtgärderna att fly, söka skydd och sedan larma.

Strävan bör vara att skyddsåtgärderna är sammanhängande med den omgivande miljön och att det finns flera lager av skydd. Vanligtvis kallas det för skydd på djupet eller lökprincipen. Ofta är det någon annan aktör som ansvarar för säkerheten utanför den egna anläggningen, byggnaden eller området. Men sårbarheter i den omgivande miljön kommer likväl att påverka den egna verksamheten. Det är vanligt att vidtagna skyddsåtgärder medför att nya sårbarheter istället uppstår på någon annan plats. Till exempel att säkerhetskontroller kan medföra köbildning utanför anläggningar och byggnader.

Förebygga, förhindra och försvåra - Nationella strategin

Utgångspunkten för Sveriges nationella och internationella arbete mot terrorism beskrivs i Förebygga, förhindra, försvåra – Den svenska strategin mot terrorism som togs fram 2015. I strategin framgår hur regeringen anser att arbetet mot terrorism ska bedrivas och hur det kan effektiviseras. Målet för all terrorismbekämpning är att undvika att terrorattentat begås. En viktig utgångspunkt är också att grundläggande fri- och rättigheter och rättsstatens principer säkerställs vid alla insatser för att bekämpa terrorism.

Arbetet delas in i tre områden.

Förebygga
Ett särskilt fokus ligger på området förebygga, där åtgärderna syftar till att motverka att personer utvecklar avsikt och förmåga att begå terrorattentat. Åtgärderna på detta område syftar dels till att motverka radikalisering och rekrytering till extremist- och terroristgrupper, dels till att påverka individers avsikt att begå eller stödja terroristbrottslighet.

Förhindra
Området förhindra handlar om att motverka och minska både förmågan och möjligheten att begå terroristattentat. Främst genom att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till och kan utbyta information samt att de har möjlighet att agera med ändamålsenliga och rättssäkra verktyg.

Försvåra
Handlar om att skapa och upprätthålla skydd för individer samt minska samhällets sårbarhet för terroristattentat. Om ett terroristattentat ändå genomförs måste samhället också kunna hantera konsekvenserna av det.

Här kan du gå vidare till nästa kapitel - Inför evenemanget