Om det ändå skulle hända

I det här kapitlet tar vi upp följande:

• Vikten av snabba beslut och snabb information
• Utrymning, inrymning, utestängning och omledning
• Åtgärder vid en väpnad attack
• Bombhot
• Livräddande åtgärder
• Möjlighet till stöd efter en händelse

 

Snabba beslut och snabb information

Tidsaspekten vid ett terrorattentat är mycket kritisk, då skadeutfallet är som störst i inledningen av attacken. De allra flesta som skadas eller dör i ett attentat gör det inom de första 15 minuterna. Det är därför mycket viktigt vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits innan ett terrorattentat, men det är även viktigt vilka beslut och åtgärder som vidtas under ett pågående attentat.

Attentat där gärningspersoner använder sig av vapen sker ofta mycket snabbt och innebär i regel ett stort antal skadade och döda. Det är därför viktigt att beslut fattas och genomförs snabbt, även om situationen är kaotisk och kanske även livshotande för den som ska fatta beslut. Beslut och åtgärder bör inte senareläggas för att invänta anvisningar eller insatser från polis.

Efter ett hot eller under ett attentat är det svårt att förstå hela omfattningen eller att förutse hur situationen kommer utvecklas. Sannolikheten för att personal och ansvariga kan agera snabbt och korrekt ökar om de känner till olika typer av hot och attentat och deras typiska kännetecken och vilka insatser som kan vara aktuella.

Det är därför nödvändigt med regelbunden utbildning och övning. Utbildning och övning bidrar till att ansvariga och funktionärer kan fatta snabba beslut på bristfälligt underlag, genomföra goda riskbedömningar och öka organisationens förmåga att hantera ett attentat.

Utrymning, inrymning, utestängning och omledning

Vid en attack eller annan händelse krävs en planering för utrymning av publik och tävlande bort från den farliga platsen. Ibland kan också inrymning eller utestängning vara aktuellt. Då håller man det farliga utanför arenan eller området och publik och tävlande inne. Vid stora motionslopp behövs också en planering för var alla tävlande ska ta vägen om ett attentat eller olycka sker längre fram på vägen, stigen, eller spåret.

Det är viktigt att inse att alla arenor och tävlingsområden är unika. Planer för utrymning, inrymning, utestängning och omledning måste alltså göras för varje arena och varje evenemang.

Risker vid förflyttningar på folktäta platser

Det medför särskilda risker när ett stort antal människor plötsligt börjar förflytta sig. Rörelsen kan lika gärna bero på det upplevda hotet som på ett verkligt hot. Människor kan bli rädda och folkmassan kan röra sig på ett snabbt och oordnat sätt.

Forskning visar dock att de flesta beter sig rationellt utifrån den information de har vid krissituationer. En snabb och oordnad förflyttning bort från ett verkligt eller uppfattat hot är en naturlig och logisk reaktion.

När många rör sig snabbt eller oorganiserat under trängsel är det större risk för att någon snubblar eller faller, vilket kan leda till att personen trampas ned eller kommer in på ytor som man inte kan ta sig ifrån beroende på trängsel. Riskerna kan förvärras av trottoarer, trappor och rulltrappor. Trappor som ska användas av stora folkmassor, till exempel på arenor, bör därför utformas med ledstänger som avdelare och andra åtgärder för att minska trycket mot enskilda flaskhalsar.

Oordnade förflyttningar kan också öka riskerna för dem som är mer utsatta, såsom barn och personer med funktionsnedsättning.

Utrymning

Utrymning är en lämplig åtgärd när publik snabbt behöver avlägsnas från en farlig plats och ta sig till en relativt säker plats. Utrymning kan ske genom närmaste utgång eller via särskilda utgångar som funktionärer visar vägen till.

Delvis utrymning

Delvis utrymning är bra om man behöver prioritera de personer som befinner sig närmast hotet och utsätts för en stor risk. Den här typen av utrymning kan man välja för att begränsa antalet som förflyttas för att inte överbelasta passager och därmed skapa ytterligare risker på grund av trängsel. Detta är särskilt relevant på evenemang och arenor med stor publik och hög persontäthet.

Riktad utrymning

Riktad utrymning kan användas om ett område är eller kan komma att bli farligt eller om en viss utrymningsväg skulle innebära att man passerar genom eller nära ett hotat området. Det här alternativet kan innebära längre utrymningstid, men samtidigt innebära en högre säkerhet. Vid riktad utrymning måste personal och besökare känna till de olika vägarna, vilket innebär att de måste vara tydligt utmärkta med olika benämningar. Det måste samtidigt finnas möjlighet att kommunicera till besökare och personal vilka utrymningsvägar som ska användas genom exempelvis belysning, högtalare eller personal på plats som informerar.

Tävlingar med hästar är ett exempel där riktad utrymning blir aktuellt. Hästarna kan ju i många fall inte använda samma utgångar som människorna.

Utrymning som sker vid attentat kan skilja sig från utrymning vid brand

I Sverige finns en lång erfarenhet och kunskap för att minska riskerna för och konsekvenserna av bränder. Det är därför troligt att personal, funktionärer och besökare känner till rutiner vid brand, däribland utrymning.

Men utrymning behöver inte vara den bästa åtgärden vid alla situationer – och även när utrymning är det bästa alternativet, är det inte säkert att den bör genomföras på samma sätt som vid en brand. Vid brand är det lämpligt att använda alla tillgängliga utgångar. Vid ett attentat kan det vara lämpligt att i stället hänvisa människor till särskilda utgångar, vilket påverkar planeringen.

Om det finns ett högtalarsystem kan detta ge större flexibilitet så att man kan ge upplysningar och anvisningar som är anpassade efter incidenten samt bekräfta för funktionärer och besökare att det rör sig om en verklig nödsituation.

Utrymningsplaner för personer med funktionsvariation

Den som äger eller nyttjar byggnader eller anläggningar ska vidta åtgärder för att bland annat hindra eller begränsa skador till följd av brand. Beroende på vilken verksamhet som bedrivs ska det därför finnas en planering för utrymning av de som befinner i anläggningen eller byggnaden, vilket även innefattar människor med funktionsnedsättning. Planeringen bör även inbegripa situationer då det inte brinner men som ändå kräver utrymning, inrymning eller förflyttning till skyddad plats.

På vissa arenor kan det finnas en särskild utrymningsplats, där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning.

Återsamlingsplatser vid utrymning

Om man ska utrymma till en återsamlingsplats eller skingras från platsen beror främst på vilken verksamhet som bedrivs och hur förutsättningarna ser ut på platsen, vilket gäller såväl för bränder som för attentat. De främsta syftena med en återsamlingsplats är att kunna räkna över personal och besökare för att räddningsledningen eller polisen ska få information om det finns kvar någon i anläggningen eller byggnaden.

Ett annat syfte kan vara att en stor mängd människor i rörelse inte ska vara i vägen eller störa en pågående räddnings- eller polisinsats.

Finns det ingen möjlighet eller behov av att räkna över människor eller att det är en liten risk för att människor i rörelse är i vägen för räddningsinsatsen, finns det heller inget behov av återsamlingsplatser.

Har verksamheten ansvar för till exempel barn eller människor med funktionsnedsättning, som inte kan förväntas ta ansvar för sig själva, finns det vanligen ett behov av en återsamlingsplats. Återsamlingsplatser är dock inte alltid ett bra alternativ under ett attentat, eftersom de människor som finns på återsamlingsplatsen kan angripas som en del av terrorattentatet.

Människor söker sig naturligt till varandra efter en incident och därför bör funktionärer få utbildning i att uppmuntra dem att skingras när så är lämpligt.

Om återsamlingsplats inte används bör utrymningsvägar, i den utsträckning det är möjligt, styras och att människor anmodas att avlägsna sig tillräckligt långt bort från incidenten. En riktlinje kan här vara 500 meter.

Inrymning och utestängning

Om hot eller fara uppstår utanför en anläggning eller byggnad kan det vara säkrare att låta människor stanna kvar, eftersom en utrymning kan utsätta människor för fara från till exempel en angripare utanför byggnaden.

Vid en bedömning av möjligheterna för en inrymning eller utestängning är det viktigt att identifiera:

• möjligheterna att säkra ingångs- och utgångsmöjligheterna med fysiska medel
• möjligheterna att hindra människor från att lämna eller komma in i anläggningen

Om man inte har lyckats förhindra ett attentat kan det ändå vara möjligt att störa och fördröja angriparna och minska antalet dödsfall betydligt genom att genomföra en utestängning.

Utestängning, särskilt under insläppet till ett evenemang, kan leda till att många stängs ute och blir mer utsatta för det uppfattade hotet. Om man låter insläppet fortsätta kan det däremot hända att man släpper in hotet på anläggningen och gör dem som är där inne mer utsatta. Varje fall måste bedömas utifrån den information man har vid den aktuella tidpunkten och därför är det avgörande att ha bra interna och externa informations- och kommunikationssystem.

Vid så kallad inrymning är målet att samla människorna på säkra platser inom anläggningen. Det kan handla om att föra publik från en läktare som anses riskabel till motsatt sida av arenan, eller få all publik bort från utgångarna och in mot centrum av arenan.

Omledning

Vid stora motionslopp med tiotusentals deltagare är det viktigt att planera för var alla deltagare ska ta vägen om något händer längre fram på banan. Vid ett attentat, eller olycka, kommer den utsatta platsen att ha fyllts på med tusentals deltagare inom ett par minuter, och fler kommer bakifrån och trycker på. Då är det viktigt med snabba beslut och en väl inövad plan så att strömmen av tävlande mot den utsatta platsen kan stoppas.

Om det är möjligt bör det finnas möjligheter att leda de tävlande en annan väg förbi det farliga området. Att de trycks ihop på ett litet område är i sig en fara.

För att lyckas med en sådan manöver behövs en tydlig plan för hur funktionärerna ska agera vid ett stopp vid en speciell plats, och det måste finnas enkla och snabba kommunikationer mellan olika platser längs banan, så att funktionärer vid tidigare passager kan stoppa eller dirigera om de tävlande.

Åtgärder vid väpnad attack

Nedan finns råd om hur man bör agera då gärningspersonen använder sig av skjutvapen. Även om råden är utformade för väpnade attentat så kan de vara tillämpliga även vid andra situationer. Ofta kan det vara svårt att bilda sig en tydlig uppfattning om vad som sker och de olika attentatsmetoderna kan användas i en kombination med varandra.

• Lokalisera faran och avlägsna dig så fort som möjligt
• Om möjligt hjälp andra att undkomma
• Exponera dig inte, sök den mest skyddade utvägen
• Varna andra personer för faran
• Genomför aktiva åtgärder för att förbättra din och andras chans att överleva
• Chansa hellre och spring från faran än att stanna kvar och be för ditt liv
• Gärningspersonen kommer att fortsätta tills någon aktivt avbryter honom.
• Misstänker du att skyddet inte skyddar mot eldgivning, lägg dig ner och visa så liten målyta som möjligt!
• Ta kontroll över dig själv och situationen.

 

Bombhot

De allra flesta bombhot är falska och avsedda att skapa oro och störningar. Det förekommer att terrorister framför verkliga bombhot, men även falska hot förekommer för att skrämma allmänhet, företag, myndigheter eller särskilda grupper. Syftet kan också vara att dra uppmärksamhet till sin sak eller att vilseleda polisen.

Klicka på bilden för att höra ett exempel på framfört bombhot.

Många bombhot framförs per telefon, men det blir allt vanligare att de kommer via e-post eller sociala medier. Oavsett hur orealistiskt ett hot verkar så är det ett brott och bör polisanmälas via 112. Det är viktigt att alla som kan tänkas bli mottagare av ett hot är förberedda och vet hur de ska notera upplysningar och vidarebefordra dem till polisen samt att relevanta åtgärder vidtas.

Omedelbara åtgärder vid ett bombhot

Om du får ett hot på telefon bör du:

• Behålla lugnet och lyssna noga.
• Ha tillgång till en checklista över viktig information som ska skrivas ner.
• Om möjligt försöka få uppringaren att fortsätta prata medan du låter en kollega ringa 112.
• Skriva upp numret till den som ringer ifall det syns på telefonen.
• Skriva ner så mycket som möjligt ifall hotet består av ett inspelat meddelande.
• Låta bli att besvara, vidarebefordra eller slänga det om det kommer som ett sms, skriv i stället upp numret och följ polisens anvisningar.
• Veta vem du ska kontakta i organisationen, t.ex. säkerhetschef eller annan chef, så att denne kan bedöma hotet. Om hotet framförs ansikte mot ansikte bör du försöka att komma ihåg så många kännetecken som möjligt på personen som framför hotet. Om hotet framförs i ett brev, på en lapp eller som klotter ska du behandla det som bevismaterial och hindra andra från att röra det i väntan på polis. Om hotet kommer via e-post eller sociala medier ska du inte besvara, vidarebefordra eller slänga meddelandet. Skriv upp avsändarens e-postadress eller användarnamn och spara alla eventuella loggar så att polisen kan undersöka dem senare.

Bedömning av trovärdigheten i ett bombhot

Det är en svår uppgift att avgöra trovärdigheten i ett hot, särskilt om attacken uppges vara nära i tid. Detta är en vanlig metod för att lägga ytterligare press på mottagaren av hotet. Polisen kommer att utvärdera hotet så snart som möjligt, men det kan även finnas behov för till exempel verksamhetsutövare att själva göra en inledande bedömning för att bedöma vilka omedelbara åtgärder som behöver vidtas.

Om polisen har ytterligare information kommer de att ge lämpliga anvisningar, men om det inte finns någon detaljerad information blir det nödvändigt att ta hänsyn till ett antal faktorer:

• Går det att fastställa exakt var den påstådda bomben ska finnas? Finns det i så fall en synlig bomb på den platsen?
• Om hotet är vagt: skulle en utrymning kunna leda till att folk oavsiktligt förs närmare faran?
• Går det att se något misstänkt föremål?

 

Livräddande åtgärder

De större arenaidrotterna har i de flesta fall en organisation där arenan bemannas med publikvärdar. Många gånger erhåller publikvärdarna en kortare sjukvårdsutbildning typ L-ABC eller HLR och har då möjlighet att göra ett första ingripande. Vid de större arrangemangen är det som regel, att det finns sjukvårdskunnig personal på plats som kan utföra de mest akuta åtgärderna.

Vid mindre idrottsevenemang är det inte självklart att det finns en sjukvårdsorganisation på plats, utan då får man istället förlita sig på sjukvårdskunniga bland deltagarna eller i publiken. Bra i samband med mindre arrangemang att kontakta och förvarna närmaste primärvård/närakut att ett evenemang pågår i närheten.

 

Möjlighet till stöd efter en händelse

Det är viktigt att en organisation inte släpper en incident eller jobbig händelse. De inblandade behöver någon sorts stöd eller hjälp. Det är viktigt att hela organisationen gör detta, så alla får samma referensramar att hålla sig till. Prata!

De flesta föreningar/arrangör bör efter varje större match/arrangemangen genomföra en utvärdering av ”hur det gått och vad som kan göras bättre”. Man sammanfattar arrangemanget och tar med sig värdefull erfarenhet till kommande aktiviteter. Denna rutin är sedan länge implementerad i samband med de större lagidrotterna och även bland de deltagarstora arrangemangen.

Skulle det inträffa en ”allvarligare händelse” finns det krishjälp att kunna få hjälpa av. Även här har de större arrangemangen många gånger upparbetade rutiner som snabbt kan iscensättas vid behov. Mindre arrangörer kan många gånger få hjälp med olika kristeam från t ex kommuner eller från sjukvården som kan bistå med debriefing.

Värdefullt är att ha tänkt tanken utifall en ”allvarligare händelse” skulle inträffa, så startsträckan inte behöver bli så lång, när det väl inträffar något.