Inför evenemanget

I det här kapitlel kan du läsa följande:

• Olika arenor, olika förutsättningar
• Så här bedömer ni riskerna
• Så här skyddar ni er

Hur kan man då tänka? Och vad kan man göra? Framför allt handlar det om att tänka efter före, att genomföra förarbetet på ett bra sätt. Gå igenom vilka risker som finns, var sårbarheten finns och vilka säkerhetsåtgärder som är möjliga att genomföra.

På de här sidorna ska vi gå igenom grundläggande skyddstaktik. Tyngdpunkten kommer att ligga på enklare åtgärder som kan ha effekt för de vanligaste formerna av attentatsmetoder, det vill säga väpnade attacker, sprängladdningar och fordon som vapen. Skyddet kan bestå av fysiska hinder och teknik av olika slag, men också medveten personal och medvetna funktionärer med insikt som vet vad de ska göra om ett attentat skulle hända. Det kan vara fullt tillräckligt med närvarande personal som frågar besökare – Kan jag hjälpa till med något?

Även åtgärder som genomförs för att hindra brott eller som ska skydda mot olyckor är också värdefulla för att stärka skyddet mot terrorism och hot. Till exempel bra belysning, möjligheter till uppsikt, öppna ytor, kameraövervakning, brandskydd och trafikhinder av olika slag.

Olika arenor, olika förutsättningar

Självklart är förutsättningarna för att skapa ett säkert evenemang väldigt olika för olika arrangörer. På en arena som regelbundet används för stora evenemang och matcher kan man bygga upp ett permanent fysiskt skydd och en säkerhetsorganisation som fungerar över tid. För ett enstaka eller årligt återkommande arrangemang som sker utanför en arena är den möjligheten mer begränsad.

Vi kan göra en uppdelning i sju kategorier när de gäller de typer av arenor och evenemang som vi vänder oss mot. En gemensam nämnare är att alla idrottsevenemang samlar mycket folk, som ju är förutsättningen för att det ska vara ett reellt mål för hot eller attacker på något sätt.

1. Arrangemang på moderna arenor. Moderna arenor har redan från början ett yttre skydd och är utrustade med kameror, moderna informationssystem och kanske till och med metalldetektorer. Men även på en och samma arena skiljer sig säkerhetsarbetet åt, beroende på evenemanget. Det är annorlunda att arrangera en seriematch i fotboll eller ishockey mot att genomföra ett VM-kval med utländska supportrar, eller att göra ett arrangemang med exempelvis hästar eller monstertruckar.
2. Arrangemang på äldre arenor. Samma sak gäller här som vid modernare arenor, med skillnaden att det är lite svårare att bygga ett hållfast skydd runt arenan och att anläggningen i sig kan vara lite mer svårarbetad.
3. Publiksporter utan fast arena. Hit kan vi räkna till exempel stora golfturneringar eller Svenska rallyt. Här är det naturligtvis svårt att skapa ett skydd runt tävlingsområdet, och svårt att ha fullständig uppsikt.
4. Stora motionslopp. Hit kan vi räkna till exempel Vasaloppet, Vätternrundan, Lidingöloppet och O-ringen. Tävlingar som lockar tiotusentals deltagare, har ett mycket utbrett och svårövervakat tävlingsområde men ändå ett målområde där många tusen är samlade på en liten yta.
5. Motionslopp i storstäder. Stockholm Marathon och Göteborgsvarvet är exempel på detta. De liknar de andra motionsloppen, förutom att publiken är mycket större och att loppen passerar platser som i sin tur kan vara mål för attentat, som broar, kända byggnader och andra ikoniska platser.
6. Stora ungdomsturneringar. Gothia Cup i Göteborg och handbollsturneringen Eken Cup i Stockholm lockar mängder av barn och ungdomar som samlas på svårövervakade områden.
7. Enstaka stora arrangemang. VM, EM och andra stora evenemang i olika sporter arrangeras regelbundet i Sverige. Här finns ingen organisation som arbetar år från år.

Trots alla olikheter när det gäller arenor och andra förutsättningar är ändå alla säkerhetsåtgärder uppbyggda kring samma principer.

Bedöm riskerna       

Att identifiera, värdera och hantera risker är en viktig del av arbetet inför ett evenemang. Vissa av riskerna går kanske att ta bort, andra kan minskas medan några av de risker man upptäcker kanske måste accepteras.

Att identifiera och värdera möjliga risker är ett bra sätt att öka medvetenheten och förståelsen i hela organisationen. Arbeta för att så stor del av organisationen ska vara med i bedömningen.

Här ser ni en modell som ofta används vid riskbedömning. Den kan vara ett bra stöd när ni går igenom de tänkta riskerna i just ert arrangemang.

Utgångspunkter i riskhanteringsprocessen
En bra utgångspunkt är att göra en beskrivning av vad som ska skyddas. Det viktigaste att skydda är naturligtvis människor (medarbetare, funktionärer, besökare och deltagare). Men även fysiska objekt, till exempel byggnader och utrustning, kan vara värt att skydda. Slutligen kan varumärken och anseende vara skyddsvärda.

Riskidentifiering
Riskidentifiering handlar om att försöka komma fram till vad som kan hända. För att kunna identifiera risker är det nödvändigt att ha kunskap om vilka metoder som gärningspersoner använder sig av och förståelse för vad terrorister kan ha för avsikter och kapacitet att genomföra ett attentat.

Tidigare har vi gått igenom hot- och riskbilden och några av de potentiella attentatsmetoderna. De mest vanligt förekommande metoderna är användning av skjutvapen, hugg- och stickvapen, fordon som vapen, olika typer av improviserade sprängladdningar och anlagda bränder.

Här följer några förslag på frågor som kan ställas för att bedöma risker kopplat till terrorism och hot:

• Uppehåller sig eller passerar ett stort antal människor arenan eller tävlingsområdet?
• Förknippas vi på något sätt med kända personer eller organisationer som skulle kunna vara måltavlor? (Kungen åker Vasaloppet, statsministern på besök, organisation som utmärkt sig i känsliga sammanhang …)
• Skulle vi kunna drabbas om en närliggande byggnad eller anläggning utsätts för ett attentat? (Viktig bro, slott, stadshus, köpcentrum …)
• Finns det sårbarheter i vår verksamhet som gärningspersoner skulle kunna utnyttja för ett attentat, till exempel bristfällig säkerhet?
• Är det enkelt för en gärningsperson att skaffa sig kunskap om till exempel våra säkerhetsrutiner och fysiskt skydd?
• Vilka attentatsmetoder kan vara aktuella för vår verksamhet? Finns det exempel från övriga delar av världen för verksamheter som liknar den vi har?

I filmen kan ni följa en presumtiv gärningsman. Hur många brister kan ni upptäcka?

Riskanalys
En riskanalys går vanligtvis ut på att besvara de tre frågorna ”vad kan hända?”, ”hur sannolikt är det?” och ”vad blir konsekvenserna?”. Svaret på den första frågan har delvis besvarats i samband med riskidentifieringen.

Ett terrorattentat är en mycket sällsynt händelse, varför bedömningen om hur sannolikt ett attentat är bör tonas ned eller till och med uteslutas. Fokus när det gäller terrorism bör i stället vara att bedöma vilka konsekvenser som en viss händelse får och vilka sårbarheter som finns.

Riskutvärdering
Riskutvärdering innebär att bedöma om en risknivå är acceptabel eller inte och vilka möjligheter som finns att reducera eller ta bort risken. Eftersom det inte finns någon fastslagen nivå för vad som utgör en acceptabel eller tolerabel risk, handlar riskutvärderingen ofta om att värdera ett antal alternativ för hur risken kan reduceras. Själva värderingen går ut på att väga fördelar mot nackdelar med de föreslagna åtgärderna och komma fram till huruvida åtgärden bör genomföras eller inte.

Värderingen bör utgå från den effekt som de föreslagna åtgärderna beräknas ha på risknivån, det vill säga hur mycket de reducerar risken, samt de kostnader som åtgärden medför.

Riskbehandling
Riskbehandlingen syftar till att reducera eller ta bort risker och utgår från riskutvärderingen. Utgångspunkten kan vara en bedömning av hur effektivade de säkerhetsåtgärder som redan finns är och var svagheterna finns. Det kan även finnas säkerhetsåtgärder som mer syftar till skydd mot till exempel olyckor eller brottslighet som även är effektiva mot terrorism. De åtgärder som identifieras i riskbehandlingen bör beskrivas i en säkerhetsplan. Beskriv till exempel era målsättningar om vad som ska uppnås, vem som ansvarar för de olika åtgärderna och vilka tidsförhållanden som råder för de olika åtgärderna.

Samverkan/ansvarsfördelning/lagar

Oavsett om det ska spelas landskamp på Friends Arena genomförande av Vätternrundan krävs en samverkan med olika externa parter som till exempel polis, markägare, landsting, kommuner, transportföretag. Dessa lyder dessutom under olika lagstiftningar och det är viktigt att informera sig om vad som gäller och vilket område som kan ha påverkan på evenemanget.

Så skyddar ni er

Vi kommer i det här kapitlet att först att gå igenom olika fysiska skydd, och sedan beskriva hur funktionärer och annan personal kan fungera som ett viktigt skydd. Till sist hur fysiska och organisatoriska skydd kan samverka för att hindra de vanligaste typerna av attacker.

Tekniska säkerhetsåtgärder som kamerabevakning återkommer vi med i kapitel 3 I samband med arrangemanget.

Fysiska skydd

Fysiska säkerhetsåtgärder är ett viktigt skydd för att avlägsna eller reducera risker och sårbarheter mot terrorism. Säkerheten blir vanligen effektivast och billigast om man tar hänsyn till fysiska säkerhetskrav redan när man planerar och bygger en anläggning eller planerar ett tävlingsområde.

Med fysiska säkerhetsåtgärder menar vi staket, stängsel, grindar och trafikhinder av olika slag. Vi brukar kalla detta för skalskydd. Denna typ av säkerhetsåtgärder kan dels förhindra gärningsmän att ta sig in till publiktäta områden, dels gör de att arrangörerna får en tydligare överblick över vad som sker på arenan eller tävlingsområdet. Det är viktigt att dessa typer av åtgärder planeras tillsammans med räddningstjänst och polis så att hindren inte förhindrar utryckningsfordon att snabbt ta sig fram.

Det är mycket viktigt att man i största möjliga mån undviker att skapa flaskhalsar när man bygger upp sitt fysiska skydd. Många människor som är samlade i en trång passage eller på ett litet område ökar risken för att något ska hända. Det gör det svårare att upptäcka eventuella faror och gör en utrymning svår med risk för personskador.

Omfattningen av fysiska säkerhetsåtgärder ska alltid ställas emot verksamhetens behov av tillgänglighet och möjligheterna att uppfattas som en inbjudande miljö. Ett tävlingsområde får naturligtvis inte se ut som ett fängelse.

Stängsel/Staket

Stängsel eller staket är ett viktigt skydd och kan användas tillsammans med andra skyddsåtgärder, som till exempel kamerabevakning och belysning, för att höja säkerheten. Stängsel och staket bör kontrolleras regelbundet så att de är i gott skick och fyller sitt syfte. Stängsel eller staket kan vara bra för att:

• markera gränsen mellan områden som allmänheten har tillgång till och vilka som inte är tillgängliga
• kan fungera som gräns mellan deltagare och publik i motionslopp
• avskräcka en gärningsperson från att begå brott
• försvåra och fördröja ett pågående attentat
• fungera som ett skydd mot fordon som vapen
• öka skyddsavståndet vid attentat där sprängämnen används.

Lås
Lås kan vara elektroniska, mekaniska eller en kombination av de bägge.

En förteckning bör föras över vilka nycklar som lämnas ut och regelbundna kontroller bör genomföras för att undvika att obehöriga kan skaffa sig tillträde till området eller anläggningen. Det bör även finnas en utarbetad rutin för vilka åtgärder som vidtas om nycklar kommer bort.

Används elektroniska lås som öppnas med passerkort eller koder är det viktigt korthanteringen är noggrann och att koder är personliga och byts ut regelbundet.

Sektionering
Avgör vilka områden eller delar av byggnaden eller anläggningen som allmänheten har tillträde till. Det är viktigt att gränserna mellan de olika områdena är lätta att uppfatta, vilket kan ske med hjälp av till exempel stängsel, olika låssystem eller skyltar.

Också avskilda zoner för publik och tävlande i motionslopp fungerar som sektionering.

Sektionering gör det lättare för arrangörerna att överblicka området, samtidigt som det gör det svårare för en gärningsman att fritt röra sig på arenan eller området.

Ordning och reda minskar risken
En god skötsel bidrar till att byggnader, anläggningar och tävlingsområden blir trevligare och mer attraktiva, men det bidrar även till att förbättra möjligheterna för att upptäcka och hantera ett terrorattentat.

Om lokaler och tävlingsområden städas och underhålls kontinuerligt medför det att det är lättare att upptäcka det som avviker från normalbilden. Det blir till exempel svårare att placera ut improviserade sprängmedel eller gömma undan farliga föremål som kan användas under ett attentat. Det blir lättare att upptäcka till exempel brännbara föremål och skräp som blockerar utrymningsvägar och som kan ta eld vid en attack.

Att tänka på:

• Se över avfallskorgar och granska deras placering och storleken på öppningen.
• Använd genomskinliga påsar i avfallskorgarna så att det går lättare att göra en första genomsökning efter misstänkta föremål.
• Håll allmänna områden som entréer, toaletter och öppna ytor rena, prydliga och väl upplysta.
• Lås kontor, rum, förvaringsskåp, förråd och containrar som inte används.
• Se till att allt har en plats och att saker ställs tillbaka på sin plats efter användning.
• Håll miljöer så öppna som möjligt så att det blir lättare att överblicka och förhindrar att föremål göms.
• Se till att första hjälpen-utrustning hålls i gott skick och att släckutrustning kontrolleras och servas.
• Kontrollera att utrymningsvägar inte är blockerade och att nödutgångar fungerar.
• Se till att utryckningsfordon kan komma fram men att övrig trafik ska kunna hindras eller begränsas.

 

Organisatoriskt skydd

Medarbetarna utgör en viktig resurs i organisationens säkerhetsarbete. En god säkerhetskultur hos alla som arbetar med ett evenemang bidrar till att reducera risker och sårbarheter i organisationen samt att attentat och incidenter kan hanteras på ett effektivt sätt.

En god säkerhetskultur handlar om att alla som arbetar med evenemanget har kunskap om vilka hot som finns, hur organisationens säkerhet och kommunikation är utformad och har kunskap och vilja att bidra till att förbättra och upprätthålla säkerheten.

Organisationens vidtagna säkerhetsåtgärder bör vara tydliga och enkla att uppnå och utan att det dagliga arbetet inskränks i allt för stor omfattning. Strävan bör vara att skapa en miljö där viljan att göra rätt är större än rädslan för att göra fel.

Här beskrivs några av de roller som på olika sätt arbetar vid ett evenemang och är delaktiga i säkerheten kring arrangemanget.

Funktionärer, publikvärdar/entrévärdar
Funktionärer är ett samlat begrepp för alla som arbetar med arrangemanget. Publikvärdarna är funktionärer som arbetar med säkerhet och service på arenor där de har återkommande uppdrag. Publikvärdarna är privatpersoner som ställer upp frivilligt, ofta utan någon betalning.

De ingår ofta i organisationens säkerhetsplanering och har en viktig funktion i händelse av exempelvis utrymning.

De är i många fall första linjen av säkerhet kring en arena, eftersom de ofta finns redan utanför entréerna. Synliga funktionärer som välkomnar en publik har en avskräckande effekt för terrorister. Man pratar ofta om ”The power of hello”.

Publikvärden har också rätt att visitera publiken och titta igenom väskor, enligt ett speciellt avtal. Läs mer om visitation i kapitel 3, I samband med evenemanget.

Väktare
Bevakningsbranschens definition av en väktares bevakningsuppgift är att denna ska förebygga, förhindra samt försvåra bränder, brott och andra olyckor. Väktaren är anlitad av ett företag, till exempel en arenaägare, för att bedriva bevakning. Hen kan också anlitas av idrottsarrangör för att bevaka arenor och tävlingsområden, främst nattetid.

Har inga särskilda befogenheter mer än envar. Men har i vissa fall rätt att bära fängsel/batong. Batong får endast användas i självförsvar.

Väktare räknas enligt lagen som tjänstemän. Våld eller hot mot en väktare är att klassa som våld mot tjänsteman/hot mot tjänsteman, vilket innebär att det är en straffskärpning att hota en tjänsteman.

Ordningsvakt
Ordningsvakten arbetar på förordnande av polismyndigheten. Hen har rätt att bruka våld om nödvändigt för att lösa en tjänsteåtgärd, enligt polislagen.

Ordningsvakten är anställd eller inhyrd av en arrangör eller ett privat företag men lyder under polisen. Arbetar med att motverka störningar mot den allmänna ordningen och brott. Har rätt att avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta.

Ordningsvaktebn ingår ofta i utrymningsorganisationen. Vid arenaevenamang är det ofta ett krav från myndigheter att ett antal arenautbildade ordningsvakter måste finns på plats.

Polis
Polisen innehar statens interna våldsmonopol och ansvarar för ordning, säkerhet och brottsbekämpning i Sverige.

Svensk polis har under de senaste åren inte bara förstärkt sin förmåga att möta terrorhot de har även tryckt ut kompetensen med insatskapacitet ut i landet. Förut var det bara Stockholm, Göteborg och Malmö som hade insatsförmåga.

Utöver kvalificerad insatskompetens över hela landet han även förmågan att hantera pågående dödligt våld hos enskilda poliser höjts.

Tillträdesbegränsning

Tillträdesbegränsning är en viktig del av säkerheten och kan bestå av behörighets- och säkerhetskontroller av personer, föremål och fordon. Behörighetskontroller syftar till att tillse att inte obehöriga vistas på platser som inte är öppna för allmänheten. Säkerhetskontroller syftar till att tillse att inget säkerhetshotande förs in i byggnader, områden eller anläggningar.

Den här typen av kontroller är naturligtvis bara möjliga för arenor och tävlingsområden som är helt stängda och där alla måste passera särskilda ingångar. Men en begränsning av tillträde för allmänheten kan göras för känsliga delar även på ett öppet tävlingsområde. Och trafik kan begränsas genom grindar och staket.

Avgör om funktionärer och besökare ska ha tillträde till alla områden eller om det bör finnas särskilda behörighetsområden. Om arenan har passerkort bör funktionärer bära dem synligt. Det bör finnas tydliga rutiner för utfärdande av passerkort med bland annat bekräftelse av identitet vid uthämtning. Det bör också finnas rutiner för hantering av tillfälliga passerkort.

Om verksamheten kräver behörighetskontroller för fordon finns det ett antal saker att tänka på. Den bästa lösningen är att begränsa antalet fordon som har tillträde till anläggningen eller området. Fordon som behöver tillträde ofta bör förses med passerkort och vara kopplat till ett visst fordon. Hanteringen av passerkort bör skötas på samma sätt som vid all annan tillträdeskontroll.

Det bästa är om tillträde endast ges åt fordon som är föranmälda och där identiteten på förare och passagerare är bekräftad.

Skyddsåtgärder vid väpnade attentat

Vid ett väpnat attentat där skjutvapen används kan kunskap om skydd mot eldgivning vara avgörande för att undkomma en attack. Att visa så liten måltavla som möjligt och att utnyttja omgivningens möjligheter till skydd kan göra att verkan från eldgivning blir mindre. Även att lägga sig ner på marken utan skydd i övrigt kan reducera skadeutfallet.

Med tanke på det snabba händelseförloppet vid väpnade attacker är en väl utarbetat planering för utrymning av särskild vikt. Tänk på att vanans makt är stor och att människor drar sig till de utgångar som de vanligtvis använder. Det kan därför finnas anledning för arenor och anläggningar att vid utsläpp använda flera utgångar som rutin. Det är också viktigt att uppmana besökare, resenärer och publik att bege sig långt från platsen. Här kan 500 m vara en tumregel.

Sektionering av byggnader och tävlingsområden kan vara en viktig skyddsåtgärd. Sektioneringen försvårar för en gärningsperson att förflytta sig obehindrat mellan olika delar av byggnaden eller området. Även om hindren endast fördröjer en gärningsperson kan det vara tillräckligt för att gärningspersonen ska avstå eller välja en annan väg, och det ger polisen tid att ingripa.

Följande säkerhetsåtgärder är också verksamma:

• Tillträdeskontroller till anläggningar och områden från entréer, utrymningsvägar, garageinfarter och varuintag.
• Genomsökning av personliga tillhörigheter och fordon för tillträde till byggnader och anläggningar.
• Utökad närvaro av uppmärksamma och medvetna funktionärer på platser där många människor rör sig.
• Öka möjligheterna att snabbt kunna varna och ge anvisningar till funktionärer och besökare vid ett väpnat attentat, till exempel genom ett högtalarsystem.
• Se till att utrymningsvägar är fria och lättillgängliga för att möjliggöra en snabb utrymning av ett stort antal människor.

 

Skyddsåtgärder mot sprängladdningar

Om du tror att ditt evenemang riskerar att utsättas för en bomb finns det både fysiska åtgärder och rutiner som kan minska risken.

Den mest effektiva skyddsåtgärden mot sprängladdningar är att öka avståndet mellan det som ska skyddas och den förmodade attentatsplatser. Även några fåtal meter kan reducera verkan av sprängladdningen avsevärt.

Här är några åtgärder

• Attentat kan föregås av rekognosering och övningar – dokumentera och var uppmärksam på misstänkt beteende.
• Kamerabevakning och bevakning med säkerhetspersonal kan avskräcka en gärningsperson eller avslöja förberedelser.
• Upprätta tillträdesbegränsningar, se till att inte obehöriga uppehåller sig på områden som inte är tillgängliga för allmänheten.
• Använd fysiska barriärer för att hindra fordon från att köra in på området eller anläggningen genom entréer och liknande. Förutom byggda hinder kan diken, branta sluttningar och andra naturliga hinder fungera som effektiva barriärer. Se mer under Skyddsåtgärder mot fordon som vapen.
• Skapa rutiner för leveransmottagning. Se till att alla varor som levereras är beställda och att förpackningarna verkligen innehåller det de ska.
• Närvaro av medveten och utbildad personal kan vara tillräckligt för att en gärningsperson ska avstå från ett attentat.

 

Skyddsåtgärder mot fordon som vapen

Att fordon kan användas som vapen har vi blivit sorgligt medvetna om under de senaste åren. Men med relativt enkla medel kan vi hindra fordon att köra in på olämpliga platser, eller åtminstone minska hastigheten på dem rejält. Och med minskad hastighet minskar vi också risken för skador och dödsfall rejält.

Fordonshinder kan egentligen se ut hur som helst. De kan vara naturliga hinder som vattendrag, diken, jordvallar, stenar och trädplantering. Även andra vanligt förekommande objekt, som trappor, blomlådor, konstverk och cykelställ, kan placeras och utformas som skydd mot fordon som vapen.

Det viktigaste vid placering av fordonshinder är att de ska hindra fordon att få en rak väg in till ett känsligt område. Hindren ska tvinga fordonen att sakta in och svänga, vilket ökar säkerheten.

Fordonsbarriärer kan delas upp i tre olika typer: passiva, aktiva och temporära.

Passiva

Fasta barriärer som inte kan manövreras eller sänkas kallas passiva. Barriärerna kan i stor utsträckning utformas så att de smälter in i den befintliga miljön. Passiva barriärer kan dock innebära begränsningar för till exempel framkomlighet för utryckningsfordon, vilket måste beaktas i planeringen. Passiva barriärer måste i allmänhet förankras för att vara effektiva.

Ett hinder mot fordon som vapen kan helt smälta in i omgivningen, som den här trappan. 

Aktiva
Aktiva barriärer kan avaktiveras eller manövreras för att släppa igenom fordon under begränsade tider. Används ofta på platser med bevakning och är i allmänhet en kostsam lösning. Aktiva barriärer kräver kontinuerligt underhåll.

Temporära
Temporära barriärer innebär att hindren placeras ut tillfälligt som skydd om risken och sårbarheten för en viss plats ökar under en tidsperiod, som till exempel vid ett evenemang. Förfabricerade temporära barriärer är i regel inte lika motståndskraftiga som passiva och aktiva barriärer. Temporära lösningar kan vara kravallstaket, tunga fordon och containrar. Det viktigaste är som sagt att minska hastigheten på det fordon som försöker forcera hindret.

Temporära farthinder vid VM i Skidskytte i Östersund. Långtradare ställdes upp för att skydda vid prisceremonierna i centrala staden.

Skyddsåtgärder vid brand

Skydd mot en anlagd brand är till vissa delar samma som mot en naturligt uppkommen brand. Det finns åtgärder att vidta både i och utanför byggnaden som syftar till att minska risken för att brand anläggs och att minska konsekvenserna om en brand ändå uppstår.

Utvändiga åtgärder:

• Löst brännbart material som kan användas för att anlägga en brand, exempelvis skräp, kartonger, byggmaterial, soptunnor, bänkar och dylikt, bör i möjligaste mån tas bort alternativt placeras så att en brand i föremålet inte riskerar att spridas in i byggnaden. Minst sex meter från fasad kan vara ett riktvärde, och förankra gärna saker som är lätta att flytta. Även en container som står nära en byggnad kan utgöra en brandrisk.
• Försök se till att papperskorgar inte lämnas överfulla, och undvik att placera papperskorgar under skärmtak eller monterade på vägg. Välj gärna papperskorgar av obrännbart material.
• En god utvändig belysning kan avskräcka en gärningsperson att anlägga en brand.
• Framkomligheten för räddningsfordon behöver vara god och får inte försvåras av hinder i form av exempelvis parkerade bilar, bommar och containrar. Eftersom dessa ofta ingår som ett skydd mot fordon som vapen, krävs en god planering tillsammans med räddningstjänster när skalskyddet planeras. 

Invändiga åtgärder:

• Rensa i möjligaste mån bort löst brännbart material och förvara exempelvis skräp, kartonger och dylikt i låsta utrymmen dit besökare inte har tillträde.
• Utrymningsdörrar och korridorer som utgör utrymningsvägar ska vara fria från brännbart material och inte blockerade.
• Utrymningsskyltar och vägledande markeringar är synliga och hela. Elektriska skyltar ska lysa. Utrymningsplaner är synligt placerade vid entréer.
• I större byggnader, exempelvis arenor, som är uppdelade i brandceller ska dörrar i brandcellsgränderna vara stängda eller uppställda med en magnethållare som släpper vid ett automatiskt brandlarm. Dörrarna får inte ställas upp på andra sätt, exempelvis med en kil.
• Brandredskap, exempelvis handbrandsläckare och inomhusbrandpost, är anpassade för verksamheten och synligt placerade och markerade.
• Om anläggningen har automatiska brandlarm, utrymningslarm och/eller sprinklersystem bör dessa kontrolleras regelbundet och underhållas så att de över tid är fullt funktionsdugliga.

 

Öva och utbilda funktionärer

Övning och utbildning är en viktig säkerhetsåtgärd. Det är en bra metod för att öka förmågan att hantera ett attentat, men även för att testa och kontrollera om vidtagna säkerhetsåtgärder är tillräckliga. Genom övning kan även verksamhetens sårbarhet identifieras och den bör genomföras regelbundet eller om förutsättningarna förändras. Övning behöver inte alltid ta stora resurser i anspråk, utan kan ofta genomföras med hjälp av enkla medel och metoder.

Utgå ifrån de scenarier och hotbilder som ni identifierat i kapitel 2. Arbeta för att även involvera till exempel polis och räddningstjänst i planering, utbildning och övning.

Utbildningen kan innehålla följande:

• Kunskap om attentatsmetoder.
• Rutiner för utrymning, utestängning och omledning. (Läs mer om detta i kapitel 5)
• Rutiner för ledning, kommunikation och larmning. (Läs mer om detta i kapitel 4)
• Åtgärder vid hot. (Läs mer om detta i kapitel 5)
• Kunskap om och åtgärder vid upptäckt av misstänkt beteende och misstänkt föremål. (Läs mer om detta i kapitel3)
• Första hjälpen och kunskaper om hur man stoppar blödningar. FILM (Läs mer om detta i kapitel 5)

Här kan du gå vidare till nästa kapitel - I samband med evenemanget