Fotbollsutveckling

Följande spelformer gäller:

2010 inledde Svenska Fotbollförbundet ett arbete med att skapa en central plan för lärande. Inledningsvis prioriterades att skapa en spelarutbildningsplan för 6-19-åringar, men under hela arbetet diskuterades spelformer som en viktig del av lärandet. Den första versionen av spelarutbildningsplanen presenterades 2013. Fokus riktades då istället mot spelformer och 2014 bildades en projektgrupp för nya nationella spelformer.

Projektgruppen analyserade nuvarande spelformer i Sveriges 24 distrikt samt i andra länder. Med fokus på barnens bästa och med utgångspunkt i Fotbollens, spela, lek och lär samt spelarutbildningsplanen och tränarutbildningen formades sedan ett förslag på nationella spelformer. Det första förslaget presenterades för distriktsförbunden 2016. Distrikten lämnade feedback på förslaget som sedan testades och justerades inför representantskapsmötet 2017 då svensk fotboll beslutade att de nya spelformerna skulle gälla från och med 2019. Det innebar att 2018 blev ett prövoår då de flesta distrikt spelade med de nya spelformerna. 2018 blev därför ett viktigt år där spelformerna testades i större utsträckning även utifrån ett praktiskt perspektiv. Efter fortsatt analys och feedback gjordes ytterligare några justeringar i spelformerna. Från och med 2019 gäller spelformerna i hela landet och är då väl genomarbetade och testade.

Att ha nationella spelformer för barn- och ungdomsfotboll innebär stora möjligheter för svensk fotboll. Bland annat har spelarutbildningsplanen kunnat uppdateras med ett tydligare fokus på matchen som lärtillfälle och en nationell utbildning för domare i barn- och ungdomsfotboll har kunnat tas fram.

Nu fortsätter arbetet med att implementera spelformerna. Bland annat genom en succesiv anpassning av spelplaner och målstorlekar. Viktigast är dock att implementeringen sker genom att föreningar och ledare låter matchen bli ett lärtillfälle där spelare uppmuntras att våga testa saker från träning. Därför finns från och med 2019 spelformsutbildningar som beskriver det viktigaste för ledare att tänka på i varje spelform utifrån lärande och livslångt intresse för fotboll. Spelformsutbildningarna ska ses som ett komplement till ordinarie tränarutbildningar. Tränarutbildningarna går djupare i spelets alla delar och är fortfarande nödvändiga för att ledare ska ges bästa förutsättningar för att skapa bra lärande både vid matcher och träningar.

Fotboll för barn 6-7 år. Här hittar du spelformen 3 mot 3.

Fotboll för barn 8-9 år. Här hittar du spelformen 5 mot 5.

Fotboll för barn 10-12 år. Här hittar du spelformen 7 mot 7.

Fotboll för ungdomar 13-14 år. Här hittar du spelformen 9 mot 9.

Fotboll för ungdomar 15-19 år. Här hittar du spelformen 11 mot 11.

Spelformer - fotboll

Anfallsspelet delas upp i speluppbyggnad och kontring vilka båda syftar till att ta sig till skedet komma till avslut och göra mål. Försvarsspelet delas upp i förhindra speluppbyggnad, återerövring och förhindra och rädda avslut. Alla försvarsskeden går ut på att ta bollen där förhindra speluppbyggnad och återerövring annars kan leda till att laget tvingas övergå till skedet förhindra och rädda avslut. Denna uppdelning kallas för spelets skeden och blir succesivt tydligare i spelet ju äldre spelarna är.

I spelarutbildningsplanen har SvFF valt att introducera samtliga skeden först i spelformen 7 mot 7. I spelformerna 3 mot 3 och 5 mot 5 är skedena färre för att spelet ska vara enklare att förstå – det kan vara svårt för unga spelare att skilja mellan exempelvis kontring och speluppbyggnad.

Figur: Spelets skeden i 3 mot 3 och 5 mot 5 - anfallsspel och försvarsspel.

Spelet

Exempel på fotbollsaktion:

• Spelförståelse: Ska jag skjuta eller passa?
• Teknik: Hur träffar jag bollen i skottet för rätt placering och hårdhet?
• Fysiologi: Hur mycket kraft kan musklerna producera för få fart på bollen?
• Psykologi: Vågar jag skjuta när det är det bästa alternativet? Trots att jag missade det förra skottet.

Fotbollsaktion

När en spelare gör ett ingripande i spelet kallas det för en fotbollsaktion. Fotbollsaktionen kan bestå av ett eller flera moment.

Fotbollsaktionen och informationsprocessen

Informationsprocessen beskriver spelarnas beslutsfattande på planen. Det är viktigt att spelare tillåts ta egna beslut utan rädsla för att misslyckas. På så vis lär sig spelarna av både lyckade och misslyckade aktioner och märker med tiden vad som fungerar bäst för dem.

Spelarna bör själva ta beslut om hur de ska hantera olika situationer på planen. På så vis påverkar de sin egen utveckling och kommer med tiden att märka vad som fungerar bäst just för dem. Olika lösningar kan fungera olika bra för olika spelare, och genom spelarnas beslut utvecklas olika spelartyper.

Om spelarnas beslutsfattande styrs av andra kan det leda till att de inte får träna på att ta egna beslut. Ledarnas uppgift är att uppmuntra spelarnas försök samt att samtala om olika situationer före och efter träningar och matcher, till exempel genom att ställa frågor om situationerna.

Spelarutbildningsplanen presenterar olika saker som laget och de enskilda spelarna kan använda för att lösa situationer, oavsett lagets spelsystem. Antalet saker som spelarna kan behärska ökar genom spelformerna i takt med att spelarna får mer erfarenhet av fotboll och mognar både fysiskt och psykiskt.

Varje spelares utveckling är unik, och det kan finnas spelare som löser situationer på planen genom att göra saker som i spelarutbildningsplanen presenteras först i en senare spelform. Detta är positivt och något som tränaren kan berömma. Däremot bör planeringen av träningar och matcher vara inriktad på att utveckla de saker som finns presenterade för den aktuella spelformen. På så vis blir spelarna ännu bättre på de sakerna innan laget går vidare till nästa spelform och då fokuserar på flera saker.

Fotbollspsykologi

Fotbollspsykologi är en viktig del av en fotbollsaktion. Det är även betydelsefullt för långsiktig utveckling och motivation samt för samarbetet med lagkamrater. Därför är det viktigt att fotbollspsykologiska färdigheter tränas och utvecklas. I spelarutbildningsplanen ges förslag på färdigheter som kan utvecklas för respektive spelform och ålder. De fotbollspsykologiska färdigheterna delas in i tre områden:

Långsiktig utveckling innebär att spelarna ska kunna ta ansvar, reflektera och göra val som är bra för glädje, lärande och utveckling på lång sikt.

Göra nästa aktion handlar om att spelarna ska kunna genomföra en fotbollsaktion med hög kvalitet oavsett vad som hänt tidigare. Detta är generellt kopplat till möjligheterna i spelet för respektive spelform.

Göra lagkamrater bättre innebär att spelarna ska kunna berömma och uppmuntra lagkamrater samt ta initiativ till kommunikation i syfte att utveckla sig själva, lagkamraterna och samarbetet i laget.

De fotbollspsykologiska färdigheterna utvecklas främst på fotbollsplanen, och träningen av dessa färdigheter bör integreras i fotbollsövningar.

Fotbollsfys

Fotbollsfys är en viktig del av en fotbollsaktions kvalité. Löpningar med snabb acceleration, effektiva inbromsningar och riktningsändringar i hög fart är exempel på fysiska krav i en fotbollsaktion. Spelarna bör därför kunna utföra fotbollsaktioner där de fysiologiska grundkvaliteterna ligger på en hög nivå. Detta är viktigt inte bara för kvaliteten på aktionerna utan också för att spelarna skall kunna utföra fotbollsaktionerna på ett säkrare sätt och därmed undvika skador.

De fysiska grundkvaliteterna

• snabbhet
• uthållighet
• styrka
• koordination
• rörlighet.

Fotbollsspelare blir bra på det de tränar. Spelarna bör därför prioritera att spela fotboll – det utvecklar fotbollsaktionernas alla delar. Träningen bör dessutom kompletteras med färdighetsövningar för optimal utveckling av fotbollsfys. Det är viktigt eftersom många faktorer påverkar belastningen i spelövningar, exempelvis spelarnas olika förmågor.

De fysiologiska grundkvaliteterna utvecklas genom allsidig träning. De är en viktig del i spelarutvecklingen och stimulerar till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. Spelarutbildningsplanen ger förslag på hur dessa grundkvaliteter kan tränas och utvecklas för respektive spelform och ålder.

Ett lags spelsystem består av följande delar:

• Arbetssättet beskriver lagets prioriteringar i spelets olika skeden, till exempel markerings- eller positionsförsvar i skedet förhindra speluppbyggnad. Begreppet introduceras i spelformen 7 mot 7.
• Formation anger antal spelare per lagdel. Laget är i formation när spelarna har intagit sina utgångspositioner. Begreppet introduceras i spelformen 7 mot 7.
• Roller är spelarnas uppgifter i spelets olika skeden, till exempel att en mittfältare ska befinna sig högre upp i planen än de övriga i lagets speluppbyggnad. Begreppet introduceras i spelformen 9 mot 9.
• Spelartyper avser spelarnas olika egenskaper, till exempel att en forward är snabb och en annan är stark. Begreppet introduceras i spelformen 11 mot 11.

Spelsystemet kan variera mellan spelets olika skeden. Ett exempel är att ett lag prioriterar bollinnehav i speluppbyggnad men spelar mer direkt i kontring. I anfallsspel spelar laget 4-3-3 men i försvarsspel 4-5-1.

I spelarutbildningsplanen presenteras inte några detaljer för spelsystem – det är mer utvecklande för ledare och spelare att tillsammans forma sina egna spelsystem efter sina förutsättningar. Det leder till att olika lag och föreningar spelar på olika sätt, och spelarna får därmed spela mot olika typer av motstånd. I SvFF:s tränarutbildning är spelsystem en viktig del, och där får ledare möjlighet att fördjupa sig i de olika delarna.

Spelarutbildningsplanen ger förslag på några grundläggande uppgifter och prioriteringar som alla lag kan förhålla sig till i respektive spelform och skede av spelet. Varje lag eller förening utvecklar sedan ett eget spelsystem för att genomföra uppgifterna och följa prioriteringarna.

Exempel på spelets skeden med prioriteringar för spelformen 9 mot 9.

Tredjedelar

Planen kan delas in i tredjedelar. Tredjedelarna kan användas som riktmärken i spelet. I försvarsspelet kan laget exempelvis börja pressa i den centrala tredjedelen. I anfallsspelet kan lagets arbetssätt förändras i de olika tredjedelarna. Laget kan till exempel välja att ta större risker i spelet när spelarna är i tredjedelen närmast motståndarnas mål jämfört med när de är i tredjedelen närmast det egna målet.

SvFF rekommenderar att planens tredjedelar introduceras i spelformen 7 mot 7 eftersom spelarna då kan använda retreatlinjerna som ungefärliga riktmärken för tredjedelarna. På så vis blir det tydligt och lätt för spelarna att förstå var de olika tredjedelarna är.

Spelytor

Spelytorna baseras på motståndarnas positioner och är ytorna framför och bakom motståndarnas lagdelar. Det innebär att spelytorna flyttas när motståndarna flyttar sig i djupled. Spelytorna används främst i anfallsspelet och kan hjälpa både bollhållaren och medspelarna att ta beslut. Exempelvis är det ofta fördelaktigt om bollhållaren kan förflytta bollen till spelyta framför samtidigt som medspelarna bör erbjuda passningsalternativ i olika spelytor.

SvFF rekommenderar att spelytor introduceras i spelformen 9 mot 9 eftersom offsideregeln gör att spelytorna framgår tydligare.

Korridorer

Korridorerna delar planen i sidled och är bra riktmärken för bland annat överflyttning och centrering i försvarsspelet. I anfallsspelet kan korridorerna hjälpa laget att formera sig för att kunna förflytta bollen över stora ytor exempelvis vid spelvändningar.

SvFF rekommenderar att korridorerna introduceras i spelformen 11 mot 11 eftersom planen då har komplett linjering med målområde vilket gör att spelarna lättare kan identifiera korridorerna.