Working Equiation TR X

1. Detta reglemente innehåller regler för alla nivåer av tävlingar i working equitation, förkortat WE, och har så långt som det är möjligt fastställt bestämmelser för alla de händelser som kan tänkas inträffa under tävling. Det är omöjligt att täcka in allt och det är tävlingsledningens uppgift att i fall som inte omfattas av dessa regler fatta beslut som är i linje med grenens och sportens anda och följer intentionerna i detta reglemente, dess bilagor samt i Svenska Ridsportförbundets TR I Gemensamma bestämmelser. Reglerna gäller för alla ryttare som tävlar working equitation. När begreppet häst i allmänna ordalag används i texten, avses såväl häst som ponny. Med begreppet ryttare omfattas även pararyttare.

Ryttare som inte följer regler i detta reglemente kan drabbas av avstängning, böter, straffavgift, varning, muntlig tillrättavisning eller på grund av inträffat fel få poängavdrag eller bli utesluten ur momentet.

Avstängning: Ryttare kan, i enlighet med RF:s stadgar 14 kapitlet och/eller TR I, bli avstängd för att ha överträtt regler i detta reglemente när som helst under tävling. Ryttare som har blivit avstängd får inte delta i något ytterligare moment av tävlingen och kan inte heller bli placerad.

Uteslutning:

• Ryttare kan bli utesluten från ett delmoment som en åtgärd för inträffat fel och detta är inte en bestraffning.
• Åtgärden utesluten används vid överträdelse där ingen annan åtgärd föreskrivs.
• Uteslutet ekipage i delmoment får starta övriga delmoment, men har 0-resultat från det uteslutna momentet och placeras efter ekipage som fullföljt alla moment, oavsett totalpoäng.
• Domare kan utesluta ekipage som inte är kapabla att fortsätta ritten.

Utgått på egen begäran: Ryttare kan besluta sig för att utgå under något av momenten. Ryttare som utgår kan få tillåtelse av överdomaren att starta i annat moment.

Strykning: Ryttare som inte startar i ett moment bedöms vara struken och får inte fortsätta tävlingen. Ryttare som av någon anledning stängts av, uteslutits, utgått eller har strukit sig i något delmomenten ska i resultatlistan alltid läggas efter de ekipage som fullföljt oavsett totalpoäng. Det ska noteras i slutresultatet att ekipaget uteslutits (U), avstängts (A), utgått (UG) eller strukit sig (S).

Protest kan inlämnas enligt TR I gällande följandet av regler enligt TR I och TR X. Protest mot domarens bedömningar i enskilda momenten kan inte göras.

För pararyttare gäller av Svenska Ridsportförbundet utfärdat Medicinskt kort alternativt kan personliga årliga dispenser utfärdas utifrån aktuell funktionsvariation. Ansökan om dispens görs till Svenska Ridsportförbundet. Pararyttare kan av arrangören få tillstånd att inspektera banan med medhavt motordrivet fordon.

Exempel på dispenser (observera att andra än de här uppräknade kan förekomma):

• Resårband runt fot, fötter (eller liknande).
• Rida med tvåhandsfattning i svår klass.
• Användande av spö, spön.
• Kardborrband i sitsen.
• Handtag, öglor på tyglarna.
• Ögla på sadeln för tyglarna.
• Programläsare, Banläsare.
• Lättridning i all trav.
• Längre tid att inspektera banan.
• Undantag för vissa hinder på teknikbanan.
• Annan väg eller utförande av vissa hinder.
• Behålla tygelfattningen i hälsningen om hälsningen annars medför svårigheter.

Pararyttare får ta emot hjälp efter start om det är nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. Programläsare/banläsare får användas även via headset.

Working equitation består av tre olika moment:

1. Dressyr 2. Teknik 3. Speed

Momenten genomförs alltid i denna ordningsföljd.
1. Dressyr
Dressyrrörelser rids och bedöms i en tiogradig skala enligt den beskrivning av de olika rörelsernas utförande som finns i Bilaga – Dressyrrörelser.
De olika dressyrprogrammen finns på ridsport.se.

2. Teknikmoment
Teknikmomentet rids enligt banskiss och bedöms enligt samma tiogradiga skala som dressyren. Bedömningsgrunder och utformningen av hinder i olika svårighetsgrader beskrivs i bilaga.

3. Speedmoment
Speedmomentet rids på tid med hinderfel omräknat till sekunder. Speedmomentet kan ridas enligt samma eller en annan bansträckning som teknikmoment . Även hinder som inte varit med i teknikmomentet kan ingå.

Anmälan sker via Svenska Ridsportförbundets Tävlingsdatabas TDB. Ryttare som inte avanmält i tid och inte kommer till start ska utan anmodan betala en administrativ avgift om 200 kr till arrangören senast 7 dagar efter tävlingen.

• 3-årig och yngre häst får aldrig starta.
• 4-årig häst får starta till och med Lätt B, högst en klass per dag.
• 5-årig häst får starta till och med klass Lätt A, högst en klass per dag om tre moment ingår.
• 6-årig och äldre häst får starta högst en klass per dag då alla tre moment ingår.
• Om tävlingen omfattar ett eller två moment får häst starta två gånger per dag till och med Lätt A.
• Från och med medelsvår får häst starta högst en klass vid endagstävling.
• Till och med Lätt B får häst starta två gånger i samma klass med olika ryttare om tävlingen omfattar ett eller två moment.
• Häst och ponny tävlar mot varandra på lika villkor.
  Ingen kategoriindelning. Mätintyg för ponny behövs inte.
  Ryttare över 20 år får tävla ponny, oavsett kategori, under
  förutsättning
  att ekipaget är proportionerligt.

Arrangör kan via TDB begränsa antalet anmälda. Klass ska alltid begränsas till högst 40 ekipage. Startordningen bestäms av tävlingsarrangören genom lottning. Om det är många anmälda ekipage kan uppdelning av klassen i olika avdelningar ske. Arrangören kan dela tävlingen i junior, young rider och seniorklass.

Hjälm med hakbandet i funktion ska bäras vid all ridning inom tävlingsområdet. Skyddsväst får bäras i samtliga moment. Till och med utgången av det kalenderår ryttaren fyller 18 år ska skyddsväst av godkänd typ bäras i teknik- och speedmomentet. Skyddsväst får bäras utanpå, innanför eller utan annat ytterplagg. Riddräkten ska ge ett snyggt helhetsintryck och vara ändamålsenlig. Klädsel ska, förutom ridbyxor och ridstövlar/ridskor med klack, bestå av en kombination av en tröja/skjorta och väst, alternativt en tröja/skjorta och ridkavaj/annan åtsittande jacka. Shortchaps utan fransar får användas. Vid lagtävling bör enhetlig riddräkt för laget användas.

Ett ridspö med maximal längd 110 centimeter får bäras vid framridning. Vid medtagande av spö in på banan belastas -2 poäng i dressyr och teknikmoment samt med 5 10 sekunders tidstillägg i speedmomentet.

Sporrar får bäras i samtliga klasser. Sporrar ska bäras rättvända. Sporrens hals ska vara rak eller mjukt böjda från mitten av sporrens skänklar. Om hjulsporrar används ska trissorna kunna rotera och ska vara avrundade. De får inte vara utformade så de kan skada hästen. Till och med utgången av det kalenderår ryttaren fyller 18 år ska sporrarna vara trubbiga och maximalt 15 millimeter långa med undantag av junior som startar Msv A eller svår klass.

Träns består av minst nackstycke, sidostycken, käkrem och pannband.
1. I samtliga klasser tillåts:
1.1. oledat, ledat och tvåledat tränsbett utan kedja eller hiss/hävstångsverkan, eller
1.2. oledat pelhambett eller likvärdigt oledat stångbett med aktiv
kedja och delta, eller
1.3. oledat kimblewickbett/jaktstång/jaktkandar med aktiv kedja och med tygel löpande eller i övre fäste, eller
1.4. bettlöst träns med tyglarna fästade på var sin sida om hästens huvud.
1.5. I lätt klass får bettet vara lätt böjt och ha mjukt formad låg port.
Avstånd mellan mundel och tygelfäste får inte överstiga 5 cm.
1.6. Hackamoore får ha en total maxlängd på skänkeln på 17 cm och får inte ha kedja eller metall mot nosryggen. Kedja av metall under hakan får användas.

2. I medelsvår och svår klass får, förutom ovanstående, även följande användas:
2.1. komplett kandar
2.2. oledat pelham eller annat oledat stångbett med delta eller
dubbla tyglar.

3. Underskänkelns längd på stångbett i medelsvår och svår klass får
inte överstiga 10 cm.

4. I svår klass får, förutom ovanstående, komplett kandar eller annat oledat stångbett användas utan delta och med endast en tygel. I de fall ryttaren väljer att använda två tyglar ska ena tygeln antingen kopplas bort före ingång på tävlingsbanan eller läggas i en loop kring andra tygeln och där hänga löst.

5. Då annat än tränsbett används får endast engelsk nosgrimma användas i kombination med detta.

6. På 4-årig häst får endast bettlöst eller tränsbett användas.

7. Bettskivor och bettejp är tillåtet i samtliga moment.

8. Om bettlyftare används ska denna vara i originalutförande från tillverkaren.

9. Betsling får bytas mellan de olika momenten. Då teknik och speed sker i omedelbar följd utan att banan lämnas får betsling inte bytas.

10. Bosal, ställbart delta och tyglar med elastisk effekt får inte användas.

Domare ska utesluta ryttare som inte hanterar betsling enligt Code of conduct/Uppförandekod. Om uteslutning skett får inte omstart ske och inte heller start i följande moment på samma betsling.

• Sadel ska användas vid ridning.
• Alla typer av sadlar förutom damsadel får användas.
• Sadel ska vara försedd med stigläder, stigbyglar och sadelgjord.
• Dämpande mellanlägg är tillåtet. Mellanlägg får placeras mellan sadel och vojlock eller under vojlock.
• Dämpande sitstillägg för ryttare är tillåtet.
• Brösta, förgjord, sadelgjordsskydd och svanskappa är tillåtet, sporrskydd inte tillåtet.

Vid genomförande av dressyrmomentet är det inte tillåtet att ha någon form av benskydd, lindor eller boots. Överträdelse bestraffas med -2 poäng. Vid all annan ridning är benskydd, benlindor och boots tillåtna. Boots får vara av sådan modell att de skyddar undersidan av hoven, men får inte väga mer än 400 gram vardera.

Vid framridning och under tävlingsmomenten är det förbjudet att använda alla slags hjälptyglar.

Longering, med användande av en lina och eventuella inspänningstyglar, är tillåtet om det sker på av arrangören tilldelad plats och inte stör övriga ryttare.

Huvor och luvor är otillåtna, förutom enkla öronluvor som dekoration, ljuddämpning eller flugskydd.

Flätning av man och svans samt glitter och mönsterrykt på bakdelen är tillåtet.
Röd rosett i svans ska användas på häst som har benägenhet att sparka.

Nummerlapp ska bäras väl synligt på hästen under hela tävlingsdagen. Om nummerlapp saknas, har fel nummer eller inte är synlig på hästen kan detta bestraffas med straffavgift om 100 kronor.

WE-tävlingar klassas enligt följande:
1*- Debutant, Lätt E, Lätt D, Lätt C
2*- Lätt B, Lätt A
3*- Msv B, Msv A, Svår
4*- SM

Tävling kan anordnas med klasser från 1* till 4* samma dag med samtliga tre moment. Förenklad tävling med endast teknikmoment eller två moment, varav det ena är teknik, får arrangeras i samtliga svårighetsgrader. Tävling kan ske enskilt eller som lagtävling. Vid tävlingar som är officiella kval för internationella mästerskap rids svår klass enligt Waves internationella reglemente.

Debutantklass: Debutant, Lätt E, Lätt D aktuellt dressyrprogram för klassen, teknikbana med 6–12 hinder. Ingen speed rids i dessa klasser.
Lätt klass: Lätt C, Lätt B, Lätt A aktuellt dressyrprogram för klassen, teknikbana med 8–14 hinder, speedbana med 8–12 hinder.
Medelsvår klass: aktuellt dressyrprogram för klassen, teknikbana med 10–16 hinder, speedbana med 10–16 hinder. Om teknik/speed rids på 20 × 40 bana ska hinderantalet vara 8–14.
Svår klass: aktuellt dressyrprogram för svår klass, teknikbana med 12–18 hinder, speedbana med 12–18 hinder. Om teknik/speed rids på 20 × 40 bana ska hinderantalet vara 10–14.

• Medtagande av headset eller andra tekniska hjälpmedel in på tävlingsbanan är inte tillåtet. Tillstånd kan ges av domare eller överdomare.
• Programläsare är tillåtet i samtliga moment. Läsning ska ske högt och helt i enlighet med text för respektive dressyrprogram och banskiss.

Framridning får endast ske på av arrangören anvisad plats. Häst och ponny behöver inte särskiljas. På tävlingsplatsen får hästen arbetas endast av ryttare som ska starta den under tävlingen eller pågående meeting. Överträdelse mot ovanstående medför avstängning ur klass. Det är tillåtet för arrangören att tillhandahålla valfria teknikhinder på framridning till teknik- och speedmoment.

I svår klass ska hästen ridas med enhandsfattning så snart man beträder tävlingsbanan och fram till dess ritten är avslutad. Den fria handen används endast till att korta längden på tyglarna och får inte utföra några andra hjälper. Den får inte heller röra tyglarna mellan den tygelbärande handen och hästens mun. Att röra eller klappa hästen framför tygeln ger första och andra gången -2 poäng respektive +10 sekunder. Vid tredje tillfället innebär det uteslutning. Justeringen av tyglarna med fria handen måste vara ögonblicklig. Ett grepp med fria handen som inte är i rörelse kan av domaren tolkas som en ”indirekt hjälp” och kan leda till uteslutning.

När tävlingsbanan iordningställts för tävling, och är försedd med skylt ”Banan stängd”, får ryttare inte beträda banan. Överträdelse mot ovanstående medför avstängning från klassen.

Varje domare värderar i dressyr och teknikmoment, i bedömningsgrupp ingående rörelser och hinder, med ett betyg från 0–10 enligt följande:

Halvpoäng får användas. Samtliga domares poäng ska räknas vid
resultatsammanställningen.

I klasserna Lätt E, Lätt D, Lätt C och Lätt B är lättridning tillåtet i alla moment. I teknikmomentet gäller lättridning endast på transportsträckorna.

För kurmoment ska ryttaren medföra förinspelad egen musik.

• Msv A får ridas även utan egen musik om ryttaren väljer det. Då kan arrangören tillhandahålla musik och ryttaren får 5 poäng i musikbetyget.
• Musik ska på ryttarens tecken startas före inridning på medellinjen och ska räcka programmet ut.
• Vid två- eller tredagars tävling ska ryttaren erbjudas ett kort soundcheck.
• Media för musik och tid för eventuellt soundcheck meddelas av
  arrangören.
• Det är tillåtet att arrangera Msv A och svår klass utan musik. Detta ska i så fall anges i propositionen. Betyg för musik utgår och total maxpoäng minskas med 10.

Bedömning av utförda tekniska svårigheter sker i tiogradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende övergångar, gångarter (renhet och regelbundenhet), takt, balans, självbärighet och energi samt ryttarens sits och hjälpgivning samt effekten av de samma.

Ritten påbörjas när ryttaren vänder upp på medellinjen, Ryttare måste starta inom 45 sekunder efter startsignal annars bestraffas detta med poängavdrag -2 poäng från varje domare. Vid hälsning i början och slutet av dressyrprogrammet ska ryttaren ta tyglarna i en hand och hälsa. Betygssättningen av ritten är avslutad när ryttaren utfört programmets avslutande hälsning. För kürprogram gäller att tiden räknas från framridning efter första halten och avslutas då ryttaren gör sista halten. Vid överskriden maxtid i kürprogram betygsätts inte de moment som utförts efter maxtidens utgång. Före start (inridning) och efter den avslutande hälsningen ska ingenting påverka betygssättningen.

Dressyrmomentet: sker enskilt på en rektangulär bana, 20 × 40 meter, enligt för varje klass angivet program. Hela banan får utnyttjas före startsignal om det inte finns utrymme att rida runt banan. Om avvikelse från måtten är nödvändiga och kürklass förekommer måste de avvikande måtten anges i propositionen.

Rittens bedömning erhålls genom att lägga ihop det totala antalet poäng från samtliga domare. Omedelbart efter varje ritt ska domarordföranden, med sina domarkollegor, kontrollera att avdrag för felridningar samt andra poängavdrag noterats. Felridning ger första gången -2 poäng, andra gången -4 poäng och vid tredje gången utesluts ekipaget ur momentet. Om ryttaren rider in på banan med spö ska domaren uppmärksamma ryttaren på detta. Ryttaren ska omgående lämna ifrån sig spöet och får ett avdrag på två poäng från varje domare. Om domarordföranden av misstag inte noterar eller avbryter korrekt vid felridning räknas detta till ryttarens fördel.

• Då ryttare medvetet lämnar banan i annan gångart än skritt och uppsutten.
• Då ekipage med alla fyra (4) benen är utanför banan under pågående ritt.
• Då ekipage lämnar genom banans in- eller utsläpp och inte återkommer inom 20 sekunder.
• Vid avfallning eller omkullridning. Hästen ska ledas ut från banan.
• I svår klass: vid beröring av hästen framför tyglarna med fria handen.
• I svår klass - vid byte av tygelförande hand under rittens gång.

Målet med momentet är att synliggöra ekipagets förmåga att lugnt, med stil, harmoni och precision utföra samtliga hinder. Hindren representerar både svårigheter som kan påträffas i vardagen eller sådant som kan visa lydnad och ett bra samspel samt förtroende mellan häst och ryttare.

Teknik sker enskilt på bana med minsta mått 20 × 40 meter. Hela banan får utnyttjas före startsignal. Hinder får inte provas. Ryttare får inspektera banan till fots, innan tävlingsmomentets början, minst 15 minuter under en speciellt utlyst tid när banan kommer att vara ”öppen”. Information om öppettiderna finns anslagna tillsammans med startordningen. Ryttare måste lämna banan efter stängning. Banan får inte ändras i någon del efter visning. Om det ändå är nödvändigt ur regel eller säkerhetssynpunkt ska ryttarna få tillfälle gå banan igen.

• Banskiss ska publiceras senast 12 timmar före tävlingens start.
• Hindren är numrerade.
• Start och mållinje markeras med rött till höger och vitt till vänster.
• Entrémarkering och avslutsmarkering på teknikhinder kan användas med rött till höger och vitt till vänster.
• Gångartsväxling ska anges på banskiss och ska markeras på tävlingsbanan med rött till höger och vitt till vänster eller med skylt. Markering för gångartsväxling kan vara samma som hindermarkering. Vissa hinder rids alltid i skritt oavsett markering alternativt får ridas i skritt utan att belastas med underkänt betyg (se bilaga Teknik/speed-hinder).

Debutantklass rids i skritt.
Lätt E – Lätt B:1 rids i trav. Lättridning är tillåtet förutom inne i teknikhinder.
Lätt B:2 rids teknikhinder i skritt/trav nedsittning med transportgångart
galopp.
Lätt A och högre klasser rids i galopp och teknikhinder i skritt/galopp.
Hinder och transportsträckor ska ridas i nedsittning. Linjen lans-ring-lans rids alltid i bibehållen gångart i Lätt klass, oavsett om det är numrerade hinder eller rids som A,B,C
På lydnadshinder får alltid lätt sits och galopp användas.

Uttrycket hinder motsvarar en svårighet som ska lösas av ryttaren. Hindret avslutas då man passerat förbi sista hinderdelen i till exempel slalom. Begreppet hinderdel omfattar såväl själva hindret som numrering och annan hinder- eller gångartsmarkering, men inte dekorationer i anslutning till hinder. Beskrivning av hindren som används i teknik – och speedmomenten och även sättet att utföra dessa beskrivs i bilaga. Endast hinder som finns beskrivna i denna bilaga får användas. Ett hinder får endast förekomma fysiskt en gång per bana med undantag för sidvärts över bom. I det fall samma hinder används två gånger ska repetitionen ske i annan riktning. Arrangören ansvarar för att banan är korrekt i ordning. Ryttaren har rätt att före start be funktionär ställa lansen i önskat läge. Om till exempel en mugg hänger fel ska ryttaren ändå använda rätt hand och markera manövern som om den utfördes. Om det inte går ska ryttaren få möjlighet rida om. Ridning med lans på annat hinder än ringen får inte förekomma i lätt klass. För att ett hinder ska betraktas som korrekt utfört måste ryttaren:

• Genomföra hindret i rätt riktning och gångart enligt banskiss.
• Utföra den tekniska manövern som krävs på avsett hinder.
• Lämna hinder i rätt riktning enligt banskiss.

Ritten påbörjas efter startsignal och då ekipaget passerar startlinjen i rätt riktning. Ritten avslutas då ekipaget passerar mållinjen i rätt riktning. Före start och efter målgången får ingenting påverka betygssättningen. Traditionell hälsning på huvuddomaren bör ske. Ryttare måste starta inom 45 sekunder efter startsignal, annars bestraffas detta med två poängs avdrag från varje domare. Passerande av startlinjen åt fel håll belastas inte med poängavdrag. Det är inte tillåtet att ha två ekipage inne på tävlingsbanan samtidigt.

1. Bedömningen blir 0 på aktuellt hinder:

• Vid försök att beträda, påbörja eller avseende vägen genom hindret inte fullfölja enskilt hinder under mer än 30 sekunder. Därefter ger domarens signal att fortsätta till nästa hinder.
• Vid ofullständigt genomförande av uppgift i hinder enligt hinderbeskrivning.
• Om hinder ska ridas med lans och den tappas får ekipage avbryta för att funktionär ska räcka lansen till ryttaren innan fortsatt ritt. Väntasignal ges inte.
• I lätt klass ger byte av arbetshand på olika eller i samma hinder avblåsning och 0 poäng på aktuellt hinder. I medelsvår och högre ger byte av arbetshand uteslutning ur momentet.
• Då hinderdel rubbas ur läge som omöjliggör fullföljande.

2. Islag/nedslagning eller vältning av hinder eller hinderdel eller felaktig gångart i hinder medför lägre bedömning på respektive hinder.

3. Domaren ger signal vid felaktig gångart mellan hinder. Detta medför lägre bedömning på närmast följande hinder samt påverkar betyget under allmänt intryck i teknikmoment.

4. Om ryttaren rider in på banan med spö ska domaren uppmärksamma ryttaren på detta. Ryttaren ska omgående lämna ifrån sig spöet och får ett avdrag på två (2) poäng från varje domare.

5. Omedelbart efter varje ritt ska domarordföranden kontrollera med sina domarkollegor att eventuella poängavdrag noterats.

Bedömning av utförda tekniska svårigheter sker i tiogradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende övergångar, gångarter (renhet och regelbundenhet), takt, balans, självbärighet och energi, ryttarens sits och hjälpgivning, effekten av desamma samt ryttarens vägval mellan och fram till hindren. I bedömningen lägger domarna stor vikt vid hästens utbildningsstatus i relation till programmens svårighetsgrad, att hästen arbetas på ett för hästen riktigt sätt, vid harmonin mellan ryttare och häst samt korrektheten av hindrens utförande.

4. Uteslutning inträder automatiskt i följande fall:

• Fel väg enligt hinderbeskrivning om nästa hinder påbörjats.
• Fel ordningsföljd på hinder eller hinder som inte ingår.
• Nedslagning av hinderdel eller markering för hinder som inte redan utförts.
• Då ryttare medvetet lämnar banan i annan gångart än i skritt och uppsutten.
• Då hästen med alla fyra benen är utanför banan under pågående ritt.
• Om maxtid på 8 minuter överskrids.
• Då ekipaget fått 0 på tre hinder.
• I svår klass: Vid byte av tygelförande hand under rittens gång.
• Avfallning eller omkullridning.
• Hästen ska ledas ut från tävlingsbanan.
• Hård ridning
• Om ekipaget ej passerar startlinjen åt rätt håll efter att startsignal givits.
  Lämnande av banan utan att ha passerat mållinje åt rätt håll.
• I medelsvår eller svår klass, om ryttaren utan signal från domaren avbryter försök att genomföra hinder och fortsätter till nästa.
• I medelsvår eller svår klass, om hinder inte påbörjas inom 30 sekunder.
• I Lätt E-Lätt A ingen uteslutning, i stället 0 poäng på hindret och signal att fortsätta.
• Om hinder vidrörs eller rids i sin helhet före start.

• Speedmomentet sker enskilt på bana med minsta mått 20 × 40 meter.
• Traditionell hälsning på huvuddomaren bör ske.
• Hela banan får utnyttjas före startsignal.
• Hinder får inte provas.
• Det är inte tillåtet att ha två ekipage inne på tävlingsbanan samtidigt.
• Speedmomentets banskiss måste sättas upp två (2) timmar innan starten på momentet. Ryttare får inspektera banan till fots, innan tävlingsmomentets början, minst 15 minuter under en speciellt utlyst tid när banan kommer att vara öppen. Information om öppettiderna finns anslagna tillsammans med startordningen. Ryttare måste lämna banan efter stängning. Banan får inte ändras i någon del efter visning. Om det ändå är nödvändigt ur regeleller säkerhetssynpunkt ska ryttarna få tillfälle att gå banan igen.
• Arrangören ansvarar för att banan är korrekt i ordning. Ryttaren har rätt att före start be funktionär att ställa lansen i önskat läge. Om till exempel en mugg hänger fel ska ryttaren ändå använda rätt hand och markera manövern som om den utfördes. Om det inte går ska ryttaren få möjlighet att rida om.
• Det rekommenderas att minska antalet hinder jämfört med teknikmomentet, framför allt i klasser där samtliga moment rids samma dag. Antal hinder får maximalt vara samma antal som i teknikmomentet i aktuell klass. Hinder får läggas till och tas bort och bansträckning får ändras jämför med teknikbana i samtliga svårighetsgrader.
• Start- och mållinje ska användas.

Hindren ska ridas med samma väg som i teknikmoment och avslutas då man passerat förbi sista delen i till exempel slalom. I speedmoment får ridning med lans på annat hinder än ringen endast förekomma i medelsvår och svår klass.

Bedömningen av speedmomentet ska basera sig på summan av följande:

1. Tid för genomförandet av ritten.

2. Tidstillägg för hinderfel:
2.1. 10 sekunders tidstillägg för varje nedslagen hinderdel.
2.2. 30 sekunders tidstillägg för ofullständigt genomförande av uppgift i hinder enligt hinderbeskrivning.
2.3. 30 sekunders tillägg då ryttaren inte tydligt uppvisat försök att utföra hindret innan han rider vidare mot nästa hinder. I medelsvår eller svår klass blir ekipaget uteslutet.
2.4. 30 sekunders tillägg om ekipage slår omkull stolpe som mugg ska hängas på.
2.5. 30 sekunders tillägg vid byte av arbetshand i lätt klass. I medelsvår och svår klass sker uteslutning vid byte av hand.
2.6. 30 sekunders tidstillägg om lansen studsar ur eller tunnan ramlar.

3. Bonus för fångad ring ger tio sekunders avdrag.

4. Inget tidstillägg vid missad eller nedslagen ring.

5. Att rida in på banan med spö medför ett tidstillägg på 10 sekunder.

6. I det fall hinder ska ridas med lans och den tappas får ekipage avbryta för att funktionär ska räcka lansen till ryttaren innan fortsatt ritt. Väntasignal ges inte. Innebär 10 sekunders tillägg samt den tid det tar.

7. Vid hård ridning ska domaren avbryta ritten och utesluta ekipaget.

Ritten påbörjas efter startsignal och då ekipaget passerar startlinjen i rätt riktning. Tidtagningen startas då ekipaget med någon del passerar startlinjen i rätt riktning eller i det ögonblick de 45 sekunderna räknats ner, efter det att startsignal getts. Passerandet av startlinjen åt fel håll belastas inte med poängavdrag.

Uteslutning sker automatiskt vid:

• Avfallning eller omkullridning. Hästen ska då ledas ut från banan.
• Fel väg enligt hinderbeskrivningen om nästa hinder påbörjats, fel ordningsföljd på hinder, eller ridande av hinder som inte ingår.
• Nedslagning av hinderdel eller markering för hinder som inte redan utförts.
• Vid lämnande av hinder över avspärrning.
• Då ryttare medvetet lämnar banan i annan gångart än skritt och uppsutten.
• Då hästen med alla fyra benen är utanför banan under pågående ritt.
• Att i svår klass röra hästen framför tyglarna med fria handen.
• Att i medelsvår eller svår klass byta arbetshand.
• Vid hård ridning.
• Om ekipaget inte passerar startlinjen åt rätt håll efter att startsignal
  givits.
• I Lätt E-Lätt A då tidstillägget överstiger 90 sekunder.
• I medelsvår och svår klass: om ryttaren utan signal från domaren avbryter försök att genomföra hinder och fortsätter till nästa.
• I medelsvår och svår klass om hinder inte genomförs inom 30 sekunder.
  
  Om ekipaget lämnar banan utan att passerat mållinjen åt rätt håll.
• Om hinder vidrörs eller rids i sin helhet före start.

Lastning/urlastning/ledande av häst på tävlingsplats ska ske i träns eller det huvudlag ryttaren avser att rida med men får också ske i grimma med kedjegrimskaft som är kopplat under eller över nosen under förutsättning att byte till huvudlag sker i stall, trailer/lastbil eller på annan anvisad plats.

Vid eventuell hästbesiktning ska hästen vara utrustad med träns. Om överdomare, domarordförande eller domare finner att häst visar hälta och att denna inte kan betraktas som en tillfällig orenhet i gången avbryts ritten och ekipaget ska lämna banan i skritt. Även vid annan nedsatt prestationsförmåga eller allmäntillstånd som bedöms olämpligt eller stötande ska domarordföranden avbryta och ekipaget lämna banan. Ekipaget avstängs och får inte fortsätta tävlingen .

Omedelbart före och efter avslutat delmoment för respektive ryttare ska hästkontrollanten kontrollera ekipaget avseende synlig förekomst av blodvite eller andra skador. Före start får hästkontrollanten endast genomföra okulär besiktning med uppsutten ryttare för att inte störa ekipaget. Överdomaren kan alltid besiktiga hästen, även fysiskt. I de fall då teknikmoment och speedmoment rids utan att banan lämnas ska inte besiktning ske mellan momenten. Hästkontrollanten ska rapportera till överdomaren eller utsedd person i tävlingsjuryn omedelbart om skäl finns för åtgärd samt avseende samtliga ekipage senast efter avslutad klass. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakat av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas och ekipaget uteslutas. Se även TR I moment 174.

Olämplig hantering/bestraffning av hästen medför avstängning.
Reglerna i TR I moment 174 gäller

Tävlingsjuryn består av överdomare (eventuellt domarordförande), tävlingsledaren samt ytterligare en person ur tävlingsorganisationen till exempel hästkontrollant eller banbyggare.

Överdomare enligt TR I. Både hopp- och dressyröverdomare får användas. Överdomare kan utan dispensansökan ersättas av domarordförande i samråd med tävlingsledare då tävling omfattar maximalt 20 ryttare/dag.

Domare får döma maximalt 40 ritter per dag. Som en ritt räknas antingen dressyrmoment eller teknikmoment. Speedmoment är inte bedömning och ingår inte i denna begränsningsregel. Domarnas antal ska vara en , två, tre eller fem. Vid 5*/4*/3* mästerskap ska minst tre domare döma. Domarordförande bestämmer domarnas placering. För överdomare och domare gäller bestämmelserna i TR I moment 182.

Domare och WE-banbyggare kan vara samma person om båda utbildningarna genomgåtts och domare examinerats på minst lägsta nivå som banbyggare och om separat banbyggnadschef finns. Vid behov kan banskiss för respektive tävlingsplats rekvireras från nationellt godkända WE B-banbyggare eller banbyggargrupp, mot en avgift. Namn på den som banskiss rekvireras från samt banbyggnadschef som ansvarar för banan på tävlingsplatsen ska då anges i propositionen. För att verka som banbyggnadschef måste man ha genomgången introkurs, alternativt själv ridit på minst Lätt A-nivå. Domare i teknik och speed har rätt att ta del av banskisserna minst två dagar före tävlingen. Domare och banbyggare/banbyggnadschef bör gemensamt gå banan före tävlingens start. Domare har alltid rätt att av säkerhetsskäl ändra bansträckningen samt ta bort, flytta och byta ut hinder/ hinderdelar.

Följande anordningar och personal ska finnas under tävlingen:

• Domarsekreterare.
• Banbyggare och/eller banbyggnadschef.
• En väl avgränsad och väderskyddad plats med bord och sittplatser för domare och domarsekreterare. Denna ska helst vara placerad 50 centimeter ovan mark.
• Filtar för domare och sekreterare.
• Godkända domarprotokoll för klassen med ryttares och hästars/ponnyers namn ifyllda.
• Högtalarsystem, tidtagarur, visselpipa eller ringklocka.
• Anordning för publicering av startordning och resultat.
• Avspärrningsanordningar för säkerhetens upprätthållande.
• Anläggningsskiss ska finnas uppsatt på tävlingsplatsen.
• Startlista vid framridningsplatsen.
• Personal för insamling av domarprotokoll samt uträkning och publicering av resultat.
• Personal för fortlöpande underhåll av banan.
• Personal för in- och utsläpp av ekipage där detta används.
• Funktionär som kontrollerar hästarna avseende eventuellt synliga skador omedelbart i anslutning till avslutad ritt.

• Längd och bredd, samt underlagen på de olika banorna och på framridningsplatsen ska vara beskrivet i propositionen.
• Dressyr-, teknik- och speedbanan mäts mellan staketens/väggarnas innersidor.
• När tävling äger rum i större arenor ska staket om det är möjligt placeras minst två (2) meter från sarg eller annan avgränsning.
• Dressyrbanan ska vara inhägnad med staket eller sarg minst 30 centimeter högt.
• Teknikbana och speedbana ska vara väl avgränsade och inhägnade på ett betryggande sätt.
• Banans avgränsning ska vara sammanhängande och stängd under pågående ritt.
• Ett plant underlag med fri sikt ska alltid eftersträvas.

Preliminära startlistor ska publiceras senast tre (3) dagar före tävling. Ekipage ska starta i enlighet med den lottade programordningen. Då ryttare rider fler än en häst ska det om möjlig vara minst fem ekipage mellan hästarna. Den inbördes ordningen får inte ändras. Efteranmält ekipage ska starta först. Avsteg härifrån får endast vid särskilt vägande skäl beviljas av överdomaren/domarordföranden. Vid efteranmälda ekipage där fler hästar rids av samma ryttare ska sekretariatet efter att start- anmälningstiden gått ut, i första hand placera in andra hästen på första möjliga strykning eller om det inte går på extra startnummer. 36 Om fasta starttider publicerats är ryttare inte skyldig att starta tidigare än på angivet klockslag. Bortfaller ekipage från startlistan ska paus göras i tävlingen. Arrangören avgör vilken startordning som ska tillämpas i teknik- och speedmoment, förutom i nationella mästerskap.

Speaker bör referera häst och/eller ryttares prestation, bakgrund
eller meriter före startsignal eller efter målgång.

Tidtagning sker med hjälp av två separata tidtagare om digitala ur används eller med elektronisk tidtagningsutrustning jämte ett (1) digitalt ur. I mästerskap ska elektronisk tidtagning användas. Manuell tidtagning sker med hjälp av flaggning start/mål.

Vid alla tävlingar ska av Svenska Ridsportförbundet utgivna eller godkända protokoll användas. Original ska arkiveras under 24 månader. Poäng och erhållen procentsats i varje moment offentliggörs för ryttare och publik.

Dressyr: Poäng anges i antal och procent.
Teknik: Poäng anges i antal och procent.
Speed: Tid med eventuella tidstillägg och avdrag ger resultatordning.

Startande i varje moment får poäng enligt följande:
Segraren får poäng = antalet startande +1, om antalet startande understiger 10 får segraren 10 poäng.
Tvåan får poäng = antalet starter -1, om antalet startande understiger 10 får tvåan 8 poäng.
Trean får poäng = antalet starter -2, om antalet startande understiger 10 får trean 7 poäng och så vidare.
Vid lika placering erhåller båda aktuell poäng och nästkommande poängsteg hoppas över. Det vill säga en delad andraplats ger båda ryttarna poäng för 2:a plats och nästföljande får poäng för 4:e plats.
Den ryttare med högsta sammanlagda totalpoängen blir segrare i klassen.
Vid sammanräknad lika poäng avgörs placering 1 till 3 av totala resultatet i teknikmomentet.
Ekipage som uteslutits eller utgått i något moment ska ha poäng i genomförda moment, men placeras efter de som genomfört samtliga moment, oavsett sammanräknad poängsumma.
I mästerskapsklasser sker prisutdelning också i enskilda moment. Vid sammanräknad lika poäng i delmoment avgörs då placeringen av totalpoäng under Allmänna intryck i aktuellt moment.
Domarna får inte konferera under pågående klass, vare sig under eller mellan ritterna annat än för samordning gällande felridningar.
Betygsjämförelse (”normalisering”) får inte förekomma.

Prisutdelning ska om möjligt ske till häst. Arrangören har rätt att besluta att samtliga placerade i stället ska delta till fots. Arrangören kan välja att begränsa antalet ekipage eller ge samtliga placerade/deltagande möjlighet att medverka vid prisutdelning uppsutten på den häst som ryttaren ridit i klassen . Ryttare har rätt att avstå att ta in häst på prisutdelning. Ryttare ska bära reglementsenlig klädsel vid prisutdelning. I varje klass/moment räknas placerade enligt TR I. För att räknas som tävlingsklass ska minst två startande finnas. För att bli placerad måste ekipaget ha fullföljt klassen eller momentet.

Som startande betraktas ekipage som gjort uppridning vid A i dressyrmomentet, alternativt passerat startlinje i teknikmoment om dressyrmoment saknas i tävlingen.

Arrangören får dela ut priser i enskilda moment och ytterligare priser till exempel för bästa young rider eller junior. I mästerskapsklasser delas priser ut enligt TR i delmomenten. Tre mästerskapsmedaljer delas alltid ut under förutsättning att tävlingen genomförts i sin helhet av aktuella ekipage.