Sportkörning TR V

Detta TR innehåller regler för sportkörning och syftar till att tävlingarna ska ske under så lika förhållanden som möjligt samt ur djurskyddshänseende, vara normgivande i all hantering av hästen. Reglerna för tävlingar i sportkörning upprätthålls av de officiella funktionärerna. Det är dessas uppgift att se till att detta reglemente samt Svenska Ridsportförbundets TR I Gemensamma bestämmelser, följs. I de fall som TR I och TR V skiljer sig åt gäller det som står i TR I. Om specifika regler saknas ska beslut fattas utifrån sportens anda och i de fall tolkningarna går isär på tävlingsplatsen är det alltid överdomarens, och när överdomare saknas domarens, beslut som gäller. I TR I benämns ryttare, kuskar och voltigörer som ryttare, men reglerna gäller för alla tävlande. Kuskar och groomar som inte följer TR I och TR V kan bestraffas enligt TR I moment 191. Överdomare och i förekommande fall domare har rätt att avvisa ekipage som bedöms vara en säkerhetsrisk. När begreppet häst används allmänt gäller det både häst och ponny. Regler som endast gäller för häst märks med ”H”, och ponny med ”P”. Parakuskar benämns ”Para”, U25-kuskar ”U25” juniorer ”J”, children ”Ch” och barn ”Barn”. Svårighetsgrader definieras i moment 509.1.

Sportkörningens fullständiga tävlingsform utgörs av momenten dressyr, maraton och precision. Dressyrens avsikt är att bedöma hästarnas harmoni, eftergift, lätthet, rörelsefrihet, framåtbjudning, smidighet, regelbundenhet i rörelserna samt att de är rätt ställda. Dessutom bedöms kuskens ställning på kuskbocken, noggrannhet, allmänt hanterande av hästarna samt presentation av ekipaget.

Maratons avsikt är att testa hästarnas lydnad, kondition och uthållighet samt kuskens skicklighet och förmåga att hålla föreskrivna tempon och gångarter. I maraton körs en till tre sträckor med definierade minimi- och maximitider. På sista sträckan körs även hinder vilka innehåller obligatoriska portar som måste passeras i rätt ordning.

Precisionens avsikt är att testa hästarnas lydnad, smidighet och uthållighet samt kuskens förmåga att hålla föreskrivna tempon. Fyra typer av anspänningar tävlar inom körning: enbet, par, tandem och fyrspann. Dessa följer samma grundläggande regelverk med specifika justeringar där detta anges i relevant moment. Körtävlingar kan arrangeras över en, två eller tre dagar beroende på svårighetsgrad.

Sportkörningen ställer höga krav på hästens mångsidighet: lydnad, styrka och uthållighet. Hästen måste vara i gott tävlingsmässigt skick. I varje moment erhåller ekipagen straffpoäng. Ekipaget med lägst straffpoäng vinner. I fullständiga tävlingar räknas resultaten i de olika momenten samman, medan det i tävlingar med enskilda moment utdelas pris i varje moment.

1. Häst som startar i Lätt B eller Lätt A får starta tidigast 1 april det år hästen blir 4 år. I medelsvår klass är lägsta ålder minst fem år och i svår klass minst sex år.
1.1. Från och med det år häst fyller 21 år får den i svår klass endast
starta dressyr- och precisionsmomenten.

2. ”P” Enbet ponny som är minst 120 cm får starta i svår klass.

3. Ponny under 86 cm får starta i ordinarie dressyr- och precisionsklasser.

4. I fullständig tävling får varje häst endast starta en gång/moment. Hästen får starta maximalt tre gånger per dag i tävlingar som arrangeras i enskilda moment. Varje häst får endast starta en gång i maraton per dag/meeting.

5. På tävlingsområdet ska hästen ledas i huvudlag/träns med bett eller i grimma med kedjegrimskaft som löper under hakan, över nosryggen eller genom munnen. På hästen ska ID-bricka med väl synligt nummer bäras. För par- och fyrspann kan A–F användas som ett tillägg till numret för att särskilja ekipagets hästar åt.

6. Det är inte tillåtet att binda upp hästar utan tillsyn på tävlingsplatsen, förutom i permanenta spiltor.

7. Hästar får inte vistas på campingområdet eller på platser som arrangören märkt upp med hästförbud. Områden med hästförbud ska framgå av anläggningsskissen.

8. För att säkerställa att inget bett använts som orsakat skada på hästen ska en domare, eller en av denne utsedd funktionär, kontrollera munnen och betten på varje häst efter varje delmoment.

9. Vid otillåten hantering av häst och/eller blod på häst gäller TR I moment 174.
9.1. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakat av kuskens inverkan ska ekipaget stängas av.
9.2. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än kuskens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175.
9.3. Upptäcks blod, sår eller svullnad under tävlingskörningen ska tävlingskörningen omedelbart avbrytas.

10. Vid olydnad får hästen göras uppmärksam genom att kusken använder körspöet för att korrigera hästen och avvärja en olycka. Körspöet ska i så fall användas i omedelbar anslutning till olydnaden. Det är förbjudet att utföra körspövirvlar med vinande ljud.

1. I dressyr och precision är det valfritt att ha hästen skodd. I maraton ska hästen vara skodd på alla hovarna.

2. Hästen/hästarna får skos med valfritt slag av skor. Skor med vikter är förbjudna. Hovboots är tillåtna, ska sitta på även under hästbesiktning. Byte av hovboots för att påverka vikten mellan moment är inte tillåtet.

3. Under tävling får endast tappad eller skadad sko bytas.

4. Hovslagare ska finnas tillgänglig under maratondagen.

1. Olika selar får användas i de olika delmomenten. Selarna ska vara säkra, rena och väl anpassade till hästen och vagnen.

2. Hästen/hästarna ska i samtliga deltävlingar vara korrekt anspända, det vill säga med draglinor, svängel och tömmar, i paroch fyrspannsklasser även stångkoppel eller stångkedjor. Svängeln kan vara i metall, trä eller av repmodell. I Lätt B är det tillåtet att köra utan svängel och draglinor i dressyr och precision, men det rekommenderas inte.

3. Ringar, spännen eller andra anordningar på selen som kan påverka tömmarna är förbjudna. Alla hjälptömmar är otillåtna. Om främre tömringen gör att tömmens linje bryts är det tillåtet att inte använda de tömringarna. För fyrspann är endast förbindelseremmar tillåtna mellan coller eller bröstor samt tömmarna. Förlöparna får inte vara fästa vid varandra på något annat sätt.

4. Svansgaffel är tillåtet. Svansen får inte bindas vid sele, vagn eller draglinor.

5. Förspänd häst har fri betsling, med bett som är i munnen. Bettlöst, till exempel hackamore, är förbjudet på förspänd häst, men tillåtet när hästen leds eller rids. Bettbyte endast tillåtet när häst är frånspänd.

6. Huvudlag med nackstycke, sidostycken med eller utan skygglappar, pannband, käkrem och nosgrimma/nosrem ska användas. Huvudlag med sänkt käkrem, typ micklem, är inte tillåtet.

7. När skygglappar används ska de vara anpassade så att det inte stör synen framåt och inte heller ligger så nära att de irriterar hästens ögon. Huvudlag ska säkras för att förhindra att hästen skakar av sig huvudlaget, detta kan ske med en rem mellan käkrem och nosgrimma eller att nackstycket fästs/flätas in i manen.

8. Det är förbjudet att binda tungan på hästen.

9. Flughuva får användas i alla delmoment. Den ska ge utrymme för fastsättande av nackstycke och pannband och får endast täcka hästens öron och panna. Flughuvan får inte vara fastsatt i nosremmen och måste tillåta fria öronrörelser. I maraton och precision tillåts även insektsskydd som skyddar hästens ögon och nos. Dessa får inte hindra fritt luftintag. I maraton är flugtäcke tillåtet, förutom under B-sträckan. Efter avslutat moment kan överdomaren, eller någon denne utser, kontrollera att inget förbjudet har täckts över och att andningen inte hindrats.

10. Huvor i terapeutiskt syfte, typ fenwickhuva, är inte tillåtna under tävlingsmomenten.

1. I detta reglemente avser begreppet vagn en- och tvåaxlade fordon. För enbet och tandem får en- och tvåaxlade vagnar användas, men par och fyrspann ska ha tvåaxlade vagnar. Ingen del av vagnen får vara bredare än utsides spårvidd, med undantag för navkapslar, stänkskydd och svänglar på vagnar som används i dressyr och precision.

2. Vagnarna kan ha luftfyllda däck, hårdgummihjul eller järnhjul i Lätt B, Lätt A och medelsvår. I svår klass ska vagnen ha hårdgummihjul eller järnhjul. ”Para” Parakuskar får köra med valfria däck/hjul.

3. Vid fullständiga tävlingar ska samma vagn användas i dressyr 12 och precision. En annan vagn får användas i maraton. Det är tillåtet att byta ut skadade eller felaktiga delar på vagnen. Byte av vagn kan godkännas av överdomare eller domare, om särskilda skäl finns, till exempel allvarlig skada på vagnen.

4. Ekipagenummer med minsta storlek 15 × 10 cm ska finnas väl synligt på vagnen för att ekipaget ska kunna identifieras. I maraton ska groom/ar bära ekipagenummerlapp på ryggen i A4-storlek med siffror som är minst 18 cm höga.

5. I maraton ska vagnen vara försedd med minst två vita reflexer framåt, gula/orangea reflexer på sidorna samt minst två väl synliga röda reflexer bakåt. I svår klass ska vagnen vara försedd med lyktor i dressyr.

6. ”H” Avståndet mellan draglinorna för samtliga anspänningar ska vara minst 60 centimeter i dressyr och precision. Avståndet mellan draglinorna i maraton ska vara minst 55 centimeter. Förlöparnas svänglar ska vara minst 50 centimeter. ”P” Avståndet mellan draglinorna, ska vara minst 50 centimeter i alla moment.

7. ”H” För enbet ska avståndet mellan häst och svängel i dragläge vara minst 50 centimeter eller minst 40 centimeter mellan häst och fasta dockor. ”P” Måttet mellan ponnyns has och svängeln ska vara minst lika långt som avståndet mellan marken och hästens has.

8. ”H” För par- och stånghästar ska avståndet mellan varje häst och vagn i dragläge vara minst 50 centimeter till svängel. Stångkoppel ska vara minst 30 centimeter, längden mäts från mitten av toppen på stången. Stången ska nå till mitten av halslängden då hästarna är i drag. Om ok används får det inte ligga bakom bogarna. Fyrspannens förvåg ska vara minst en meter. Svänglar och förvågens bredd, stångens samt stångkopplets längd ska vara så långa att de ger hästarna tillräcklig frihet att röra sig vid stången. Alla mått ska anpassas efter storleken på ponnyn, ponnyerna ”P” ska kunna arbeta avslappnat och i frihet.

9. Broms är inte obligatoriskt, om vagnen saknar broms ska baksele användas. Enbets- och tandemekipage ska alltid använda baksele, även om vagnen har broms. Groom får sköta veven till vändkransbroms. ”Para” Bromsen får skötas av groomen eller vara omgjord till en handbroms.

10. I dressyr och precision ska vagnen vara försedd med säte bakom eller bredvid kusken. Om vagnen har två säten ska groomen/ groomarna sitta på det bakre sätet. Säten för groomar måste vara säkert fastsatta och möjliggöra för groomarna att snabbt och säkert ta sig ur vagnen. Från 3*-klass enbet/par måste groomen sitta i mitten i vagnens färdriktning (framlänges eller baklänges). Undantag dressyrvagnar konstruerade med säte i sidled. Om vagnen saknar ett bakre säte placerat i mitten, är det tillåtet i Lätt B och Lätt A att groomen står upp. En stående groom ska hålla i sig med båda händerna, stå mittcentrerat, långt fram och med tyngdpunkten över sina fötter. Groomen får följa med i rörelsen, men inte att hänga utanför vagnen eller flytta vagnen.

11. Ingen får vara fastspänd vid vagnen. Det är tillåtet för groomen att hålla i ett bälte eller liknande runt kusken som stöd för kusken. ”Para” Parakusk får använda säkerhetsbälte/sele samt valfri typ av kuskbock. Remmar och klämmor som används ska vara snabbutlösande. Då rullstol används ska den vara ordentligt fastsatt. Elektrisk rullstol får inte användas.

12. Kusk ska i alla deltävlingar medföra den reservutrustning som kusken anser sig behöva, med tanke på ekipagets säkerhet. Om någon utrustning går sönder eller lossnar under dressyr och precision, ska domaren ge signal (och avbryta tidtagningen i precision). Kusken ska då stanna och låta en groom stiga av för att åtgärda felet.

13. Om vagnen inte motsvarar vagnsreglerna tilldelas straffpoäng enligt strafftabell. Överdomare kan bestämma att det ska ske en slumpmässig eller en gemensam kontroll av vagnars vikt och/eller bredd före start eller efter mål.

14. Vagnsbredder och vikter för vagnar enligt tabell

Vagnsbredder och vikter för vagnar (pdf)

1. Kusken ska i dressyr och precision ha långärmat och långbyxor/lång kjol, körförkläde, godkänd hjälm, handskar samt körspö i handen. Pisken ska vara anpassad till ekipaget och lång nog att nå hästen/hästarna vid däckelläget. På fyrspannsekipage får piskens snärt bindas upp.
”Barn” I barnklass ska körspöet finnas på vagnen. När det används behöver det inte hållas av kusken, utan får hållas i och användas av groomen.
”Para” Parakuskar kör med de hjälpmedel som framgår av deras medicinska kort, se mom 534.9.

2. Vid bangång ska man vara välklädd och bära huvudbonad.

3. Groom ska bära långärmat och långbyxor/kjol, godkänd hjälm och handskar.

1. Godkänd hjälm och skyddsväst eller ryggplatta är obligatoriskt för samtliga personer på vagnen. På ridsport.se står vad som krävs för att hjälm och skyddsväst ska vara godkänd. För ryggplatta krävs level 2 EN 1621-2.

2. Körspö ska finnas på vagnen under hela maratonmomentet, men behöver inte hållas i handen. Endast kusken får använda pisken. För att byta pisk får den överräckas från groomen.

3. ”Barn” I barnklass ska körspöet finnas på vagnen. När det används behöver det inte hållas av kusken, utan får hållas i och användas av groomen. ”Para” Parakuskar kör med de hjälpmedel som framgår av deras medicinska kort, se mom 534.9. 16

4. Byxor (shorts) som slutar ovanför knäna är inte tillåtna.

1. Mottagande av hjälp från personer utanför ekipaget, inklusive funktionärer är förbjudet, med följande undantag:
1.1. Vid framkörning till samtliga moment, både från marken och vid tömmarna.
1.2. Kommunikation med domare, teknisk delegat, veterinär eller funktionär i samtliga moment för att få eller följa instruktioner.
1.3. Kommunikation under maraton.
1.4. All hjälp under pausen under maraton.
1.5. All hjälp vid olycka eller för att förhindra olycka.

2. Groomen får kommunicera med kusken i maraton och precision i alla klasser, men i dressyr är det endast tillåtet i Lätt B med bedömning clear round samt i barnklass. Groomen får alltid uppmärksamma kusken på domarens signaler.

3. Det är förbjudet att använda elektronisk kommunikationsutrustning under dressyr och precision. Handhållen elektronisk kommunikationsutrustning som mobiltelefon är alltid förbjudet att använda när hästen körs, detta gäller även groom som inte är på vagnen. Se även TR I moment 137.

4. Groomen ska vara på vagnen medan ekipaget utför tävlingsmomenten, annars erhålls straffpoäng, se regler för respektive moment.

5. Groomen får hantera veven till vändkransbromsen, övrig hjälp med att handha bromsar eller tömmar under tävlingsmomenten är förbjudna.

6. Om en groom behöver leda hästen får groomen göra detta genom att leda i tömmen i den del som är mellan bett och främre tömring. Ekipaget erhåller då straffpoäng enligt tabell.

7. Det är endast banbyggare och domare som får göra ändringar på banor. Om kusk, groom eller en person som kan kopplas till en kusk gör ändringar, medför detta att den kusken avstängs från den aktuella tävlingen och bestraffas med straffavgift.

Definitionen av ett ekipage är kusk, groom/ar, häst/ar och vagn.
1. Kusken ansvarar alltid för att denne uppfyller kvalificering och övriga regler enligt Svenska Ridsportförbundets TR I och TR V.

2. Åldersgränser på kusk och groom

Åldergränser på kusk och groom (pdf)

3. Alla förspända ekipage ska alltid ha en person på vagnen, som
håller i tömmarna.

4. Vid anspänning och frånspänning ska medhjälpare finnas vid ekipaget. I övrigt ska medhjälpare befinna sig högst 50 m från ekipaget på tävlingsplatsen för att omedelbart kunna hjälpa till. För kusk yngre än 17 år som kör hingst ska medhjälparen alltid befinna sig i direkt anslutning till ekipaget.

5. På tävlingsbanorna ska enbets- och parekipage ha en kusk och en groom på vagnen. Fyrspannsekipagen ska ha en kusk och två groomar.

6. Samtliga som kör, åker vagn eller rider på tävlingsområdet ska bära godkänd hjälm, personer under 18 år ska även bära godkänd skyddsväst.

7. Vält vagn medför uteslutning i respektive delmoment.

8. Reklam på kusk, groom, vagn och selar, se TR I moment 151.

9. Överdomaren/domaren/domarna har rätt att, av säkerhetsskäl, underkänna valet av groom.

10. Person med medicinskt kort får inte vara groom.

11. Ekipage räknas som startande i en fullständig tävling när de kör in på dressyrbanan. I de enskilda momenten räknas ekipage som startande när det kör in på dressyrbanan, startar första sträckan i maraton eller passerar startlinjen i precision.

TR V 2023 Sportkörning 508 (pdf)

1. I sportkörning arrangeras olika klasser utifrån hästarnas storlek och anspänning. Om egen klass inte bildas, se moment 535.1 om sammanslagning av klasser. Det finns fyra svårighetsgrader: Lätt B, Lätt A, Medelsvår (msv) och Svår, vilka skiljer sig åt genom en stegring i svårighetsnivå. Tävlingar i sportkörning arrangeras som fullständiga tävlingar, vilka omfattar dressyr, maraton och precision. Det är även möjligt att arrangera tävlingar i enskilda moment, alternativt att öppna momenten för anmälan i de fullständiga tävlingarna.

1*-tävling är tävling i Lätt B, endagars fullständig Lätt A, medelsvår samt när enskilda moment arrangeras.
2*-tävling är flerdagars fullständig tävling i Lätt A.
3*-tävling är flerdagars fullständig tävling i medelsvår.
4*-tävling är flerdagars fullständig tävling i svår.
5*-tävling är flerdagars fullständig tävling i svår med premier samt SM.

2. ”Barn” Barnklass arrangeras i Lätt B, öppen för kuskar 8 – 11 år. Barnkusk 8 – 9 år får starta med kategori A- eller B-ponnyer i enbet, barnkusk 10 – 11 år får även köra C-ponny i enbet, se moment 500.2. Barnkuskarna bildar alltid egen klass om det finns minst två startande barn. Groom får läsa dressyrprogrammet och får hålla i tömänden bakom kuskens händer. Groom får även hantera körspöet och visa väg i dressyr och precision. Barnkuskar har ingen maxtid på precisionsbanan. Tillåten tid är 1 minut per 100 meter väglängd.

3. Lätt B kan arrangeras med bedömningen clear round eller bedömning A. Vid bedömning clear round rangordnas inte ekipagen. Kriterier för clear round är i dressyr högst 80 straffpoäng, i maraton och 21 precision 0 straffpoäng. Tid i maratonhinder ger inte straffpoäng. => Bedömning A innebär att ekipagen rangordnas och placeras.

4. I Lätt B är galopp förbjudet i samtliga moment och vid all körning på tävlingsområdet.

5. Fullständiga körtävlingar arrangeras över en, två eller tre dagar i Lätt B, Lätt A och medelsvår klass. Lätt A, Medelsvår och Svår är tävlingsklasser med ökande svårighetsgrad. Rekommendation är att Lätt B och Lätt A arrangeras under högst två dagar. Svår klass ska arrangeras under två eller tre dagar. Då svår klass arrangeras som enskilda moment kan tävlingen arrangeras på en dag.

# Svår klass med premier, fullständig flerdagarstävling
körs som 5*-tävling.

6. Vid två- eller tredagars tävling arrangeras maraton med tre sträckor för alla klasser, förutom i Lätt B där endast sträcka B ingår. Vid fullständig endagstävling körs endast sträcka B i alla klasser, enligt moment 516. När maraton arrangeras som enskilt moment som en del i ett fullständigt kval, ska maraton arrangeras med tre sträckor.

7. Då enskilda moment arrangeras körs dressyr och maraton enligt moment 515 och 516. När dressyr och/eller precision enligt moment 515 och 517 arrangeras som enskild deltävling får arrangör utlysa samma svårighetsgrad två gånger. I dressyren med olika dressyrprogram och i precisionen med olika bedömningar.

Det är tillåtet att arrangera varianter av dressyr och precision. I propositionen ska klasser utlysas i enlighet med TR.

1. Inomhustävling. Särskilda dressyrprogram är framtagna, se Svenska Ridsportförbundets hemsida, för ridhusmått 20 × 60 meter till alla svårigheter. När tävlingen arrangeras i ett ridhus med andra mått ska det framgå av propositionen om volter och övrigt ökas proportionerligt eller om det är enligt programmet. Även precision är tillåtet att arrangera inomhus. Banor och antal hinder ska anpassas till storleken på ytan som finns att tillgå.

2. Lagtävling. Får ingå i alla klasser. För att använda resultatet för ett ekipage i resultatsammanställningen ska ekipaget ha genomfört tävlingen utan uteslutning i något moment.

3. Kürdressyr. I propositionen ska bedömningsmetoden för tävlingsformen förklaras. Ekipagen får poäng för innehåll och allmänt intryck. Programmet får vara maximalt 11 minuter. Efter 10 minuter ges en första signal. Efter 11 minuter ges en andra signal för att markera att ekipaget omedelbart ska avsluta uppvisningen. Musik bör användas.

4. Tidstävling precision. Vid tidstävling utdelas straff enligt moment 530. Straffpoängen byts ut mot straffsekunder, vilka läggs till ekipagens ordinarie tid. Det ekipage med lägsta sammanlagda tid vinner. Om flera ekipage hamnar på samma sluttid, rangordnas ekipagen efter snabbaste tid banan körts på eller genom omkörning ,vilket ska anges i proposition.

5. Poängjakt precision. Vid poängjakt markeras varje hinder med en poäng baserad på hindrets svårighetsgrad. Kusken väljer själv vilka hinder, vilken ordning och från vilket håll hindren ska köra. Varje hinder får köras maximalt två gånger. Alla hinder markeras med poäng (10 – 100 poäng/hinder) som erhålls för felfritt klarat hinder. Om ett hinder rivs ger det 0 poäng och hindret kan inte köras igen. Ett hinder markeras som Joker, detta är värt 200 poäng. Vid rivning av Jokern dras 200 poäng från totalsumman. I propositionen ska det anges hur lång tid ekipagen har på sig att samla poäng. När tiden för körningen utgått avbryts körningen på signal från domaren och ekipaget avbryter då sin körning, varvid alla ekipage har samma körtid. Om ekipaget är inne i ett hinder räknas även det hindrets poäng. Det ekipage som har flest poäng vinner, vid lika poäng kan omkörning ske på förkortad tid. En alternativ bedömning är att domaren avbryter körningen med signal när tiden för körningen utgått. Kusken måste därefter köra genom ett hinder till, tidtagningshindret, varvid tidtagningen stoppas. Med denna bedömning vinner det ekipage som har flest poäng och snabbast tid. Återuppbyggnad av banan sker inte förrän domaren har blåst av startande kusks körning.

6. Caprilli. Caprilli är en kombination av dressyr och precision, där koner placeras på dressyrbanan längs vägen i dressyrprogrammet. I proposition anges dressyrprogram och hinderbredd. Banbyggare behövs inte. Dressyrpoängen räknas om till straffpoäng, straff adderas för eventuella rivna bollar. Banan byggs inte upp förrän efter genomfört program, varje hinder kan endast rivas en gång.

7. Arenakörning är en tävlingsform som ska genomföras på ett inhägnat eller avskärmat område, inne eller ute. Hindren består av en blandning teknikhinder och konpar. Det är en tidstävling där ekipagen startar en gång och kör alla teknikhinder och konparen i nummerordning, i teknikhindret körs portarna i bokstavsordning. Till den tid ekipaget får läggs de straffpoäng som ekipaget ådragit sig under sin runda som tidstillägg, omräknat till sekunder.

1. Kusk och häst kvalificeras var för sig. Kusk som kvalificeras för enbet är också kvalificerad för par och vice versa. Kusk som kvalificeras för fyrspann är också kvalificerad för tandem och vice versa, denna kusk är även kvalad för enbet och par. Det är alltid kuskens högsta kvalificering som gäller för ekipaget.

2. För par och tandem ska minst en av de anspända hästarna vara kvalificerad för aktuell klass. I fyrspann ska minst två av de anspända hästarna vara kvalificerade för aktuell klass. ”Para”. Samma kvalificeringar gäller för parakusk mellan klasserna, såväl vid fullständiga tävlingar som mellan enskilda moment

3. Alla kvalificeringar gäller i 24 månader, därefter ska kusk/häst starta en klass lägre än den ursprungliga kvalificeringen. Om kusk/ häst får ett godkänt resultat i den lägre klassen är kusk/häst åter kvalificerad för den högre klassen, se även moment 511.14.

4. Resultat från utländska tävlingar räknas som kvalificering på motsvarande nivå i det svenska kvalificeringssystemet. De svenska kvalificeringsreglerna ska uppfyllas även om häst/kusk har tävlat på en högre nivå utomlands. En tävling per svårighetsgrad ska ha körts i Sverige. Ett ekipage med två kvalificerande resultat i medelsvår klass under de senaste 24 månaderna får starta i lägst Lätt A.
4.1. Uppklassning: ett ekipage med två kvalificerande resultat i medelsvår klass under de senaste 24 månaderna får starta i lägst Lätt A. Ett ekipage med två placeringar i svår klass under de senaste 24 månaderna får starta i lägst medelsvår klass, par, tandem och fyrspann med ny häst är inte uppklassade.

5. Svenska Ridsportförbundets grundkrav för start för kuskar och hästar som ska uppfyllas i samtliga klasser är grönt kort, licenser, vaccinationer och för ponnyer i ponnyklass SvRF:s mätintyg.

6. Lätt B
6.1. ”Barn”. Två kvalificerande starter med Lätt B clear round ska 25 genomföras innan start med bedömning A.
6.2. För kuskar lägst 12 år. En kvalificerande start med Lätt B clear round ska genomföras innan start med bedömning A.

7. Lätt A. Kusk ska vara lägst 12 år och ha minst två kvalificerande starter i samtliga delmoment i Lätt B (varav en ska vara med bedömning A).

8. Medelsvår. Minst två kvalificerande fullständiga tävlingar i Lätt A ska ha genomförts.

9. Svår. Minst två kvalificerande fullständiga två- eller flerdagarstävlingar i Medelsvår ska ha genomförts.

10. För hästarna gäller samma kvalificering som för kuskarna; två kvalificerande starter per klass ska genomföras för att få starta i en klass högre. I Lätt B krävs en kvalificering med Lätt B clear round-bedömning och en med Lätt B bed. A innan start i Lätt A. ”Barn”. För häst i barnklass krävs två kvalificerande starter med Lätt B clear round-bedömning innan start får göras i Lätt B bed. A.

11. SM. Se ridsport.se under Tävling.

12. Kvalificerande resultat innebär att straffpoäng i dressyr ska vara högst 80 i Lätt B och Lätt A, samt högst 70 i medelsvår klass. Dessutom ska kusk/häst ha genomfört maraton och precision utan uteslutning. Maraton ska genomföras utan uteslutning. I precision ska straffpoängen vara högst 20. Kriterier i maraton och precision gäller i samtliga klasser.

13. Kval ska göras på fullständiga tävlingar i alla svårighetsgrader. För Lätt B kan kval göras på enskilda tävlingar utan krav på att dessa kopplas samman i en proposition. Kusk/häst ska då ha ett godkänt resultat i vart och ett av de tre delmomenten inom 12 månader. För Lätt A och Medelsvår klass kan kval göras på enskilda tävlingar som kopplas samman i en proposition, kombinerad tävling, godkänd av Svenska Ridsportförbundet. En eller flera dressyr- eller precisionsresultat kan då kopplas till ett 26 maratonresultat för att erhålla en godkänd kvalificering. Detta ska ske inom 70 dagar. Dressyr och precision får köras inomhus. Maratonsträckor ska köras utomhus, hinderområden får byggas inomhus. Resultaten från en kombinerad tävling förs in av respektive arrangör i TDB och är därmed kvalificeringsgrundande. Om dressyr och precision utlyses som en sammanslagen klass utgår inga championatspoäng för dessa två moment.

14. Kusk som tävlat i minst 24 månader och genomfört minst fyra godkända fullständiga tävlingar i lägst Lätt A får starta alla hästar i Lätt A.
14.2. Uppklassning Ekipage med två kvalificerande resultat i medelsvår klass under de senaste 24 månaderna får starta i lägst Lätt A. Ett ekipage med två placeringar i svår klass under de senaste 24 månaderna får starta i lägst medelsvår klass. Par, tandem och fyrspann med ny häst är inte uppklassade.

15. Kusk som är kvalad med enbet/par och önskar starta i tandem/ fyrspann ska starta en klass lägre än denne är kvalad till i enbet/par.

16. När kusk startar med färre hästar och använder samma hästar som deltog i tidigare anspänning har kusk rätt att starta samma klass. Om kusk använder nya hästar som inte är kvalade får kusk gå ner en klass.

17. Landslagsledaren har möjlighet att avgöra tävlingsstart för ekipage som ingår i landslaget.

18. Kusk som inte har godkänd kvalificering enligt TR V, men har erfarenhet från lägst 3*-ig FEI-tävling med godkänt resultat, kan ansöka till Svenska Ridsportförbundet om att få detta godkänt som svensk kvalificering. Detta gäller då kusken har samma anspänning, alternativt startar med färre anspända hästar. ”Para”. Gäller även parakuskar som deltagit i para-VM.

1. Kvalificering mellan klasserna är detsamma som mellan de fullständiga tävlingarna, se moment 511.
2. Före start i maraton ska kusken kunna visa upp ett dressyrprotokoll med högst 80 straffpoäng i lägst den klass kusken avser att starta i. Dressyrkvalificeringen gäller i 12 månader. Två godkända maraton per svårighetsnivå krävs för att kvalificera till en högre klass. I Lätt B en clear round och en bedömning A godkänd för start i Lätt A.

Översikt över kvalificeringsregler finns på ridsport.se under Sportkörning.

1. Syftet med funktionskontrollen är att kontrollera att ekipagen uppfyller bestämmelserna i TR. Bedömningsgrunderna finns på ridsport.se under Sportkörning.

2. I Lätt B och Lätt A är funktionskontroll obligatorisk före start i dressyr och maraton samt i precision då den körs som enda moment.
2.1. Funktionskontrollen ska ske i god tid innan respektive delmoment. Kontrollen utförs av domaren eller annan utsedd person. Ekipage med brister i utrustningen som kan äventyra säkerheten, ska åtgärda dessa före start. Om så inte sker ska startförbud utfärdas.
2.2 ”Para”. Säkerhetsanordningar kontrolleras av överdomare, vilket inte behöver ske vid funktionskontrollen.

3. Spannkontrollen är frivillig och arrangeras som en fristående tävling. Syftet med spannkontroll är att bedöma/poängsätta ekipagets presentation, innefattande ekipagets sammansättning samt att utrustningen är välputsad och väl anpassad till ekipaget.

4. Bandage, strykkappor eller liknande får inte användas i funktions/spannkontroll före dressyr. Vid funktionskontrollen inför maraton och precision är det tillåtet.

Gällande dressyrprogram finns på ridsport.se under Sportkörning.

1. Följande tempo i km/h gäller:

Tempon maraton (pdf)

2. Följande sträcklängder och omfattning på hinder gäller:

Maxlängd sträckor (pdf)

1. Följande tempon, hinderbredder och bedömningar gäller i de
olika svårighetsgraderna:

Moment 517 (pdf)

1. Dressyrprogrammen finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning/dressyrprogram. I alla tävlingar ska dressyrprogrammet köras från minnet.

2. Domarnas bedömning sker individuellt, samverkan mellan domarna får inte förekomma sedan tävlingen har startat. Då fem domare dömer placeras de vid C, R, S, V och P. Vid tre domare placeras dessa vid C, B och E. Vid två domare placeras en vid C och den andre domaren placeras vid B eller E. Om endast en domare dömer placeras denne vid C.

3. Sedan dressyrbanan färdigställts får kuskarna beträda banan utan häst före tävlingens början.

4. Programmet ska påbörjas inom 90 sekunder från domarens signal, annars utesluts ekipaget från momentet. Domaren äger rätt att ge ny starttid om speciella skäl finns.

5. Hälsning sker genom att tömmarna tas i vänster hand. Antingen behåller kusken körspöet i samma hand som tömmarna, och hälsar med högerarmen rakt ner och en nick/bugning, alternativt tar man man körspöet i högerhanden rakt ut och en nick/bugning. ”Para”. Tillåtet att hälsa med enbart en nick utan att ta tömmarna i en hand.

6. Övergångar mellan gångarter och tempon ska utföras tydligt, men mjukt och ska ske när hästens nos (förlöparna/förlöparen i fyrspann/ tandem) når den i programmet angivna punkten, där inget annat anges i programmet. Taktmässigheten ska bibehållas. Hästen ska förbli på tömmen med en lätt förbindelse med kuskens hand.

7. I dressyr tilldelas poäng för varje numrerad rörelse och för varje rubrik i allmänt intryck enligt följande (halvpoäng får utdelas):

10 Utmärkt
9 Mycket bra
8 Bra
7 Ganska bra
6 Tillfredsställande
5 Godkänt
4 Otillfredsställande
3 Ganska dåligt
2 Dåligt
1 Mycket dåligt
0 Ej utfört

8. I dressyren bedöms hästarna i par, tandem eller fyrspann som en helhet och inte som individuella hästar.

9. I Lätt A och medelsvår klass, där dressyrprogram för 80 meters bana används, kör fyrspannskuskarna avvikelser med valfri tömfattning.

10. Resultat /poängberäkning dressyr Dressyrresultatet redovisas i straffpoäng, vilken erhålls genom att ekipagets dressyrpoäng dras från programmets maxpoäng eller enligt anvisningarna på FEI programmen. Vid flera domare läggs poängsummorna samman och delas med antalet domare. Ekipagets dressyrresultat anges med två decimaler. Övriga straffpoäng för till exempel felkörning ges av C-domaren och läggs till straffpoängen. Det ekipage som erhåller den lägsta straffpoängen placeras först i dressyren.

11. I alla klasser, utom i Lätt B, ingår presentation, som är en bedömning av ekipagets helhetsintryck. Bedömningen sker när programmet körs. I bedömningen ingår; uppträdande av kusk och groom, att kläder passar till ekipaget, hästens puts och kondition, typ av vagn, tillpassning och puts av seldon och vagn. Det är tillåtet att starta med maratonvagn till och med 3*-svår klass.

12. Om kusken kör fel ska domaren vid C ge signal och avbryta ekipaget. Ekipaget ska sedan fortsätta programmet från den plats där felkörningen inträffade.

13. Om hela ekipaget kommer utanför dressyrbanan under pågående dressyrkörning utesluts ekipaget. Om endast en del av ekipaget kommer utanför banan eller om staket rivs ska poängavdrag göras på grund av att det inte är korrekt väg för rörelsen.

14. Om seldon lossnar eller går sönder ska groomen kliva av och åtgärda felet, även om domaren vid C inte har gett signal och uppmärksammat ekipaget.

15. Allt motstånd såsom sparkande, stegrande och liknande anses som olydnad/istadighet och ekipaget får straffpoäng av domaren vid C enligt strafftabell. Vid tre olydnader blir ekipaget uteslutet.

16. Om domaren vid C finner att häst visar tydlig hälta och att denna inte kan betraktas som en tillfällig orenhet i gången, ska körningen avbrytas och ekipaget ska lämna banan i skritt. Domaren vid C:s beslut kan inte överklagas. Hästen utesluts från fortsatt deltagande i tävlingen.

17. Bandage, strykkappor eller liknande får inte användas. Om en häst har haft bandage/benskydd under dressyren ska dessa avlägsnas efter programmets genomförande och hästen ska inspekteras av en domare, alternativt en funktionskontrollant.

1. Halt: Hästen ska stå rak, uppmärksam, orörlig och vara redo att röra sig vid minsta uppmaning från kusken. Frambenen ska vara lodrätt ställda och bakhovarna ungefär lodrätt under höftknölarna. Vikten ska fördelas mellan alla fyra benen, som parvis ska vara i höjd med varandra.

2. Skritt: En regelbunden, otvungen, fyrtaktig gång med måttlig steglängd. Hästen ska, med lätt kontakt, skritta energiskt med lugna, jämna och bestämda steg där bakhovarna åtminstone ska sättas i framhovarnas spår. Stor vikt läggs vid skrittens renhet.

3. Arbetstrav: En framåtgripande, aktiv tvåtaktig gångart där hästen, på tömmen, bär sig själv i balans och rytm med jämna, elastiska steg och engagerat bakbensarbete. Bakhovarna ska sättas i marken åtminstone i framhovarnas spår.

4. Samlad trav: Hästen ska bli kvar på tömmen och röra sig energiskt framåt med en större grad av engagemang som till följd av mer undersatta och böjda bakben ger en lättare framdel och gången mer lyft och rörlighet. Halsen ska höjas och välvas med nacken som högsta punkt. Nosen får inte hamna bakom lodplanet.

5. Mellantrav: Mellantrav ligger mellan arbetstrav och ökad trav men är i sin karaktär rundare än den ökade traven. Hästen ska röra sig med ökat påskjut från bakbenen och i något livligare tempo än i arbetstrav samt med en moderat ökning av steglängden. Kusken ska tillåta hästen att föra nosen något längre framför lodplanet än i arbets- och samlad trav.

6. Ökad trav: kännetecknas av att hästens diagonala skenben är parallella och steglängden ökas så att traven med ett tydligt övertramp vinner mer mark. Genom god bogfrihet ska framhoven sättas i marken på den punkt mot vilken den är på väg i stegets längsta moment. Kusken låter hästen bli något längre och friare i formen, hästen ska fortfarande vara på tömmen utan att hänga på den, nosen ska vara aningen framför lodplanet. Hästen ska förbli i balans med bibehållen rytm med steg av samma storlek. Ökad takt är inte efterfrågat och anses vara ett allvarligt fel.

7. Arbetsgalopp: En framåtgripande, aktiv gångart med regelbunden tretakt. Hästen ska visa god balans, förbli på tömmen utan att hänga i handen och gå fram med lätta rytmiska språng och god bakbensaktivitet. I höger galopp är fotförflyttning i följande ordning: vänster bak, vänster diagonal (vänster fram och höger bakben samtidigt), höger fram, följt av ett svävningsmoment 35 med alla fyra hovarna från marken innan nästa språng påbörjas. Kvaliteten på galoppen bedöms av det allmänna intrycket, regelbundenheten och lättheten. Hästen ska förbli rak på raka spår och korrekt böjd på böjda spår.

8. Samlad galopp: Kännetecknas av ökat engagemang i bakbenen och ökad lätthet i framdelen. Tempot är lägre än i arbetsgalopp. Galoppsprången förkortas och hästen ska visa mer höjd fram. Balansen förbättras och hästen blir därigenom smidigare.

9. Ökad galopp. Kännetecknas av att hästen med bibehållen rytm genom ökat påskjut från bakbenen maximalt ökar språnglängden och därigenom vinner mer mark. Hästen ska förbli på tömmen men ska, utan att ta för mycket stöd i bettet, visa en något längre och friare form.

10. Ryggning: Hästen ska vara kvar på tömmen och villigt gå bakåt i en rak linje, benen ska lyftas och sättas ned i diagonala par. Övergången till nästa rörelse ska ske mjukt och omedelbart.

11. Diagonal sidvärtsrörelse: Hästen ska i det närmaste vara parallell med långsidan, lätt ställd från rörelseriktningen. Det inre benparet ska trampa framför och förbi det yttre benparet.

12. Förlöparna böjda från spåret: Rörelsen utförs i samlad trav. Förlöparna ska placeras så att den yttre förlöparens svans är i linje med stången. Förlöparnas bogar ska vara innanför spåret med en konstant vinkel på cirka 30 grader och en svag, men konsekvent ställning i nacken. Det inre bakbenet och det yttre frambenet går i samma linje så att förlöparna arbetar på tre spår. Påskjut, rytm och engagemang ska bibehållas. För mycket ställning i nacken resulterar i tappad rytm och smidighet. Stånghästarna ska vara raka.

13. Övergångar: Övergångar mellan gångarter ska alltid göras smidigt och omedelbart med hästen kvar i balans och på tömmen. En övergång ska ske då nosen når den föreskrivna platsen, om inte annat anges. Övergångar från ökade – eller mellangångarter till samlade – eller arbetsgångarter ska inte ske endast genom att hästen bromsas, utan framförallt genom ökat undertramp.

14. Längning av överlinje: Låta hästen ”ta” tömmarna, sträcka sig lång och låg – framåt och nedåt men samtidigt bibehålla rytm och takt. Kusken håller kontakten i tömmarna och tar tillbaka hästen i föregående form efter att längning är visad.

**tabell mm

B-sträckans maxlängd ska inkludera hindrens längd.
B-sträckan ska motsvara cirka en kilometer per hinder, inklusive hindrens längd.
Tempon och sträckor finns i moment 516. Tempo får alltid sänkas av teknisk
delegat eller överdomare om det råder speciella väderleks- eller markförhållanden.ration

1. Maraton indelas i en (B) eller två (A, B) sträckor se moment 516 Funktionskontroll LB, LA Warm up zon Asträcka Paus 5 min Paus 5–10 min ev warm up hinder Bsträcka max 2 min fönster = 3 min fönster = 2 min 38 och 521. Som ett alternativ till A-sträckan kan arrangör välja att ha ett område att köra på, en Warm up (WU) som jämställs med A-sträckan WU är 20 minuter för alla klasser. Under WU ska hästen hållas i rörelse. Samma regler gäller som på A-sträckan. Arrangör kan sätta upp maratonhinder i anslutning till WU-området, av säkerhetsskäl ska hindret finnas på ett separat område. Hindret placeras mellan paus och start på B-sträckan. Före B-sträckan finns en obligatorisk paus på markerad plats. Efter WU är paustiden 5 minuter och efter A-sträckan är den 5 – 10 min. Vid paus ska arrangör tillhandahålla vatten och hinkar. Under pausen får samtliga personer stiga av, men en kusk eller groom ska alltid finnas på vagnen och handha tömmarna.

2. Start och mål på sträckorna markeras med skyltar. Startskylten placeras så att ekipaget kan starta från halt.

3. Tiden för varje sträcka tas med fast tidtagning, som sköts av utsedda tidtagare med synkroniserade klockor, inte mobiltelefoner eller liknande, vid start och mål på varje sträcka. När tidtagning sker med automatiskt tidtagningssystem (exempelvis chip) ska det finnas en funktionär vid start A och en vid start B. Sträckan ska kompenseras så ingen tid går förlorad för ekipaget.

4. Vid starten av respektive sträcka ska tidtagare räkna ner till starttiden. Ekipaget ska starta från halt eller skritt utan att passera startlinjen innan starttiden. Om ekipaget inte är klar att starta vid officiell starttid ska tidtagaren notera den verkliga starttiden och ekipaget bestraffas med 0,25 straffpoäng per påbörjad sekund. Om ekipaget är mer än en minut sent ska domaren meddelas. Domaren tar beslut om ekipaget får starta B-sträckan. När A-sträckan har ersätts av WU finns ingen fördröjd starttid, utan sen start medför direkt straff.

5. Överdomaren/domaren har rätt att stoppa ett ekipage för att meddela att domaren har allvarliga anmärkningar kring handhavande av körspö, röst eller liknande. På anmodan av domare är kusk skyldig att stanna. Om kusk inte stannar är ekipaget omedelbart uteslutet.

6. Naturliga svårigheter i form av grindhål, skarpa svängar, vatten och branta backar får ingå.

7. Banan ska märkas väl synligt, på höger sida om vägen, med gula hänvisningsskyltar (pilar). Ekipagen ska vid passage ha skylten på sin högra sida och därefter köra enligt pilens riktning. Ekipaget får inte avvika mer än 10 meter från skyltarna och den anvisade vägen.

8. På sträckorna ska avståndsmarkering finnas vid varje kilometer, dessutom ska en skylt markera den punkt som ligger 300 meter före mål B.

9. Sista hindret ska ligga minst 300 meter från mål på sträcka B, om inte överdomare/tekniske delegaten beviljar undantag.

10. För att markera obligatoriska delar av banan används pliktportar (stolpar med en vit skylt till vänster och en röd skylt till höger) vars antal beror på banans utformning. Ett nödvändigt antal pliktportar används till att visa ekipagen den angivna vägen för att inte missförstånd om avvikelse/bansträckning ska kunna ske.

11. Ett officiellt informationsmöte där ekipagen får information om maratonbanans sträckning och utformning ska hållas av banbyggaren med stöd av domare och tävlingsledning. Samtliga ekipage ska ha möjlighet att närvara (vid behov kan flera tillfällen arrangeras). Banan är officiellt öppnad efter informationsmötet. Samtliga deltagare ska senast vid det officiella informationsmötet få banskisser, hinderskisser och körschema. Banskissen ska innehålla en översikt över banans sträckning inklusive pliktportar, kilometermarkeringar och hindernummer. Hinderskisserna ska visa hindrets utformning, de olika klassernas portar samt eventuella rivningsbara delar. Körschemat anger ordningsföljden på pliktportar, kilometermarkeringar och hinder.

12. Då banan är officiellt öppnad måste kuskar och groomar tillåtas att inspektera banan. Kuskar och groomar ska hålla sig till banans 40 sträckning och följa bestämmelser om eventuellt förbud mot motortrafik. Inga fordon eller cyklar får medföras i maratonhindren. ”Para” Kusk har rätt att inspektera maratonbanan inklusive hinderområden med fyrhjuling, permobil eller liknande i gångfart. Inga passagerare får åka med.

13. Maratonsträckorna stängs för inspektion när första ekipaget startar på respektive sträcka.

En maxtid beräknas för varje sträcka enligt tempon i moment 516.

1. Om en eller flera hästar bryter över i en annan gångart än den som är tillåten ska det korrigeras inom 5 sekunder, annars tilldelas 1 straffpoäng/påbörjad period om 5 sekunder. I Lätt B är endast skritt och trav tillåtet. Avsiktlig galopp medför uteslutning. I Lätt A, medelsvår och svår klass är det fri gångart på alla sträckor. I övriga klasser fri gångart på alla sträckor.

2. Avvikelse från sträcktider på A- och B-sträcka medför straffpoäng. Vid underskriden minimitid eller överskriden maximitid erhålls 0,25 straffpoäng per sekund.

3. Tidsgränsen på sträcka A är maxtiden + 20 %. Tidsgränsen på sträcka B och transportsträckan är dubbla maxtiden.

4. Tid för eventuella avbrott på sträckan, som kusken inte styr över, ska kusken notera.

5. Under de sista 300 meterna på sträcka B är endast skritt och trav tillåtet. Avsiktlig galopp medför uteslutning.

6. Kusk och groom får inte stiga av vagnen på sträckorna förutom i pausen innan B-sträckan. Ekipage får göra halt på sträckorna för att reparera vagnen, selen eller av annan orsak som kräver omedelbar åtgärd. Ekipaget ska stå helt stilla. Kusk eller groom ska alltid befinna sig vid tömmarna på vagnen, se straffpoängtabell, lämnar båda personer vagnen utesluts ekipaget. Om sista hindret är mindre än 300 meter från mål ska ekipaget stanna inom 30 meter från utgången av hindret för att reparera. Ekipaget erhåller inte straffpoäng för uppehållet, men tidtagningen fortgår.

7. Ekipage får inte stanna på sträckorna utan anledning.

8. Vid passerande av start och målgång på sträckor samt genom straffzoner och pliktportar ska kusk och groom vara på vagnen.

9. Ekipagen ska passera hinder och eventuella pliktportar i rätt ordning och från rätt håll.

10. Det är inte tillåtet att lägga volter, köra sicksack eller på annat sätt avvika från bansträckningen mer än 10 meter.

11. Körspö ska finnas på vagnen, under hela maratonmomentet, men behöver inte hållas i handen.

12. Byte av groom under maratonmomentet är inte tillåtet.

13. Ekipaget ska passera mål på sträcka B med samma antal hästar som vid start. Tappade eller demolerade järn- eller gummiskoningar accepteras, men saknat hjul, skadad eller saknad stång eller skakel är inte tillåtet, inte heller lös draglina eller stångkoppel

Alla pliktportar, in- och utgångar samt portar i hinder ska markeras med en vit
markering till vänster och en röd markering till höger.

Gällande mått anges i bilden.

Antal hinder och portar varierar med klassens svårighetsgrad, se moment 516.

1. Fasta maratonhinder består av stolpar, vatten, träd, sandbankar eller liknande med uppmärkta portar som ska köras i rätt ordning. Hinder får konstrueras där det inte finns naturliga förutsättningar. Hinder ska tillverkas av kraftigt material som inte kan gå sönder eller flyttas under tävlingen. Mobila hinderdelar får användas separat eller i kombination med fasta hinderdelar. Om möjligt ska hindret anpassas efter terrängen. Hinderlängden får inte överstiga 250 meter.

2. Straffzon är mellan in- och utfarten i hindret och markeras med onumrerade obligatoriska vita och röda skyltar. Publikavskärmning ska finnas 10 meter från närmaste port, utom där naturliga eller av människan gjorda begränsningar inverkar eller om domaren medger undantag. Avstånd i och utanför hinder, se moment 524.

3. Konstruerade vattenhinder får inte vara djupare än 30 centimeter. För naturligt vatten får överdomaren tillåta ett maximum på cirka 50 centimeter. Underlaget i alla vattenhinder ska vara fast. Staket ska sättas upp i öppna vattenhinder för att förhindra att hästar bryter ut på djupt vatten. Vattenhinder är tillåtet att visa häst för hand på 1*- eller 2**-tävling enligt arrangörs anvisningar.

4. Portar markeras med par av vita och röda skyltar, väl synliga från alla håll. Portar som ska köras i en bestämd ordning är markerade med A, B, C och så vidare (maximalt F). Som en valmöjlighet får maximalt två portar markeras med samma bokstav två gånger. Portar som får köras i valfri ordningsföljd är omarkerade. Ingen markerad port får vara smalare än 2,50 meter och minst en väg genom hela hindret ska vara minimum 2,50 meter. Delar i hinderportar får vara lägst 1,30 meter. Mobila hinderdelar får ha en lägsta höjd på 1 meter. Det är överdomarens och/eller tekniske delegatens uppgift att se till att hinderdelar är säkra och godkänna hinderdelarna.

5. Det är tillåtet att använda sig av totalt 24 rivningsbara delar i hinderområdena om banan består av permanenta hinder. Vid mobila hinder ska alla hinderdelar förses med minst en rivningsbar del. Rivningsbara delar är aldrig ”fria”, utan rivning innebär alltid straffpoäng närhelst den inträffar. Kusk eller groom får inte förhindra att rivningsbar del faller. Exempel på rivningsbara delar finns på ridsport.se under Sportkörning.

6. Om någon mobil hinderdel välts eller flyttas så den blockerar port som ännu inte körts, stoppas ekipaget av hinderchefen, som blåser i visselpipan och håller upp en röd flagga. Tiden stoppas och väntetid tas. Efter att hindret byggts upp fälls flaggan ned och kusken kan återigen köra. Klockan startas på samma ställe den stoppades. Väntetiden rapporteras till kusken då denne kör ut ur hindret och noteras på hinderprotokollet.

7. En väntzon ska finnas för varje hinder dit ekipaget hänvisas om det finns ett annat ekipage i hindret eller om hindret av annan orsak inte är klart för att köra. Väntetid ska tas av hinderpersonalen och noteras i hinderprotokollet samt meddelas kusken. Väntetiden ska anges i hela minuter.

8. Det sista hindret ska ligga minst 300 meter från mål på sträcka B, om inte överdomare/tekniske delegaten beviljar undantag. Avståndet mellan två hinder ska vara minst 200 meter.

9. Vid fullständig endagstävling ska arrangör använda sig av ett hinderområde mindre än vid ett enskilt maraton. Istället läggs precisionsbanan som en del i maraton, någonstans under B-sträckans gång. Precisionsbanan får maximalt ha 15 konpar. Ingen in-/utfart eller start-/mållinje ska finnas, då ingen enskild tid tas på precisionsbanan. Ekipaget kör in i första konparet på sträckan, kör hela banan i rätt ordning och när sista konparet är passerat är precisionen färdig. Grundläggande precisionsregler gäller. Groom får stå, men inte grooma. Eventuella straffpoäng kusken noteras för, till exempel rivna bollar, läggs till totalresultatet, men inte till maratonresultatet.
9.1. Om arrangör vill separera momenten ska tilltänkt överdomare godkänna detta innan propositionen skrivs.

1. I maratonhinder är det fri gångart, undantag i Lätt B, och ekipagen erhåller 0,25 straffpoäng för varje sekund som de är inom straffzonen. Vid resultaträkning läggs tiden från samtliga hinder samman. I Lätt B bedömning clear round får ekipage som klarar varje hinder inom 5 minuter inga straffpoäng för tiden i hinder.

2. Tidsgränsen för varje hinder är 5 minuter. Ekipage som inte har passerat alla portar och lämnat hindret genom utgångsskyltarna inom tidsgränsen utesluts. Hinderchefen ska blåsa två signaler i sin visselpipa för att markera att ekipaget är uteslutet. Hinderchefen ska meddela maratondomaren om ekipagets uteslutning. Ekipage som har överskridit tidsgränsen i ett hinder är automatiskt utesluten.

3. En port är passerad då hela vagnen har passerat mellan portens markeringar. Ekipaget ska passera hindrets portar i rätt ordning. Portarna är fria först sedan ekipaget har passerat dem i rätt riktning och ordningsföljd. Porten får därefter köras igen, i vilken riktning som helst och när som helst. Exempelvis ska ekipaget först passera port A i rätt riktning, innan port B passeras. A är nu ”fri” och får passeras, i vilken riktning som helst.

4. Ekipage som kör port i fel ordning eller riktning erhåller straff. Efter felkörning räknas alla portar som fria tills dess korrigering har skett. Ekipage som inte korrigerar vägen utesluts.

5. Groom får sätta ned en fot åt gången på marken eller på vilken del som helst i ett hinder utan att erhålla straffpoäng.

6. Varje gång groom sätter båda fötterna på marken i ett hinder erhålls straffpoäng för avstigning. Även om båda fyrspannsgroomarna sätter båda fötterna i marken erhålls endast straffpoäng för avstigning av en groom.

7. Groom som har stigit av vagnen behöver inte följa ekipaget genom resten av hindret. Groomen kan stiga på vagnen maximalt 30 meter utanför hindret.

8. Om hästen/hästar spänns ifrån i hindret utesluts ekipaget.

9. Kusken ska stanna omedelbart och vidta nödvändiga åtgärder när en häst har fått ett ben över stången, förvågen, skakeln, draglinan eller gått omkull och fortfarande ligger ner. Groom får inte klättra på skakel/stång eller över hästens rygg för att åtgärda situationen.

1. Maratonresultatet erhålls genom att ekipagets straffpoäng för sträckor och hinder adderas, summan anges med två decimaler. Ekipaget med lägst straffpoäng vinner. Vid lika straffpoäng vinner det ekipage som har lägst straffpoäng på B-sträckan.

1. Banan ska vara 500–800 meter lång och innehåller numrerade hinder med röda skyltar till höger och vita skyltar till vänster. Skyltarna ska placeras vid sidan av hinderdelarna på ett avstånd av högst 20 cm. Inomhus är det tillåtet att använda numrering på konerna. Ett enkelhinder utgörs av två koner. Kombinationshinder utgörs av flera sektioner och kan bestå av konpar, bommar, bro eller vatten som alla innehåller portar som markeras med bokstäver. Banan får kortas ner vid inomhusprecision. Skisser på hinder finns på ridsport.se under Sportkörning.

2. Klasser med bedömningarna Clear round eller A:0 får ha högst 20 hinder. Vid bedömning A med två faser ska fas 1 innehålla maximalt 16 hinder och fas 2 ska innehålla 8–10 hinder. Båda faserna tillsammans får ha maximalt 24 hinder. Fas 2 kan innehålla både nya och tidigare körda hinder. De får vara fem (5) centimeter smalare än hinderbredden i fas 1. Kombinationshinder får inte ingå i fas 2.

3. Som ett alternativ får två enkelhinder numreras med samma nummer upp till två gånger per bana.

4. Hinderbredden beräknas utifrån vagnarnas spårvidd, se moment 504.14 och 517.1. Mätning av vagnarnas spårvidd sker vid funktionskontrollen i Lätt B och Lätt A samt enligt arrangörens instruktion i medelsvår klass. I svår klass är spårvidden fast, stickprov av vagnsbredder förekommer.

5. Banbyggaren får minska bredden på fem enkelhinder i fas 1 med fem (5) centimeter, detta ska anges på banskissen.

6. Precisionsbanan ska vara öppen för besiktning till fots under minst 90 minuter före första start. Domaren kan minska denna tid, men den får aldrig understiga 60 minuter. Vid bangång får en person gå med kusken.

1. Bedömningen i precision varierar och ska anges i propositionen, följande bedömningar finns:
1.1. Clear round: Innebär att endast en grundomgång/fas 1 körs och att ekipage som är utan straff på hinder och inom maxtiden, erhåller rosett. När denna bedömning används vid enskilda moment tävlingar, kan arrangören meddela i proposition om ekipage som erhållit straffpoäng får köra banan en gång till, men rosett kan då inte erhållas.
1.2. A:0: Innebär att endast en grundomgång körs. Det ekipage med minst antal straffpoäng vinner, vid lika antal straff vinner det ekipage som har snabbast tid. Om ekipagen har samma antal straffpoäng och samma tid förklaras ekipagen likaplacerade.
1.3. A med två faser: Innebär att ekipage som är utan straffpoäng i fas 1 fortsätter i fas 2 direkt utan ny startsignal. Om ekipaget har straffpoäng i fas 1 avbryter domaren ekipaget genom signal. Vinner gör det ekipage som har lägst straffpoäng i fas 2. Om antalet straffpoäng är lika vinner den med snabbast tid. Om ingen från fas 1 är utan straffpoäng vinner den med minst antal straffpoäng och snabbaste tid i fas 1. 2. I grundomgången/fas 1 ska kusken hälsa på domaren så snart ekipaget kommit in på precisionsbanan.

3. När ekipage kommit in på tävlingsbanan och den är klar ges tydlig startsignal av domaren. Efter signal ska startlinjen passeras inom 45 sekunder.

4. Om ekipaget inte kommit in på tävlingsbanan när precisionsbanan är klar, ges startsignal ändå. Om ekipaget inte passerat startlinjen inom 45 sekunder, ger domaren ytterligare en signal och ekipaget är uteslutet.

5. Ekipage som inte passerar start- eller mållinjen utesluts.

6. Ekipage som passerar startlinjen och kör genom ett hinder innan startsignal givits, tilldelas straffpoäng och ska starta om efter att domaren gett startsignal.

7. När ett ekipage kör ett hinder efter målgång rapporteras detta till överdomaren, som kan utdöma böter om högst 500 kronor.

8. Tidtagningen startas då första hästens nos passerar startlinjen och tidtagningen stoppas när den första hästens nos passerar mållinjen. Tidtagning sker med stoppur (anges med tiondelar) eller elektronisk tidtagning (anges med hundradelar), inte med mobiltelefon eller liknande. I svår klass är det obligatoriskt med elektronisk tidtagning. Om arrangören inte har elektronisk tidutrustning att tillgå får överdomaren ge tillåtelse till annan tidtagning.

9. All tid över tillåten maxtid multipliceras med 0,5 straffpoäng/ sekund. Straffpoängen anges med två decimaler.

10. Precisionstempon finns i moment 517, tidsgränsen är dubbla maxtiden. Ekipage som överskrider tidsgränsen utesluts.

11. När tävlingen startat får endast överdomare/teknisk delegat besluta att ett grovt fel har begåtts vid mätning av väglängden. Detta får göras senast efter att tre ekipage har fullföljt banan och innan nästa ekipage startar. I sådant fall har överdomaren/tekniska delegaten rätt att göra en justering av väglängden och därmed maxtiden. Om väglängden ökas ska eventuella straffpoäng för de tre första ekipagen regleras i enlighet med den nya maxtiden. Om väglängden kortas får maxtiden inte sänkas lägre än att de ekipage som redan kört klarar maxtiden.

12. Vid speciella väder och markförhållanden får överdomaren ta beslut om att sänka tempot. Detta beslut ska tas senast 30 minuter innan klassen startar.

13. Hindren ska köras i turordning, enligt instruktion på banskiss. Ett hinder bedöms vara passerat när hela vagnen passerat mellan numreringarna. Om ett ekipage kör hindren i fel följd ska domaren ge signal när hela ekipaget har passerat hindret och ekipaget utesluts. Om flera klasser med olika bansträckning arrangeras samtidigt ska hinder som inte ingår i den aktuella klassen tydligt avmarkeras.

14. Rivning av en eller båda bollarna i ett hinder alternativt rivning av en sektion i ett kombinationshinder ger straff. Vid rivning av hinder som inte ingår i aktuell klass, andra markeringar eller blomsterarrangemang som kan finnas på banan erhålls inga straffpoäng.

15. Om ett ekipage, på grund av olydnad eller vägran, kör på ett hinder eller hinderdel alternativt flyttar det ur sitt läge, utan att ha passerat hela hindret rätt ska domaren ge signal och avbryta tidtagningen. Hindret byggs upp, därefter ger domaren signal och tidtagningen fortsätter när ekipaget passerar det uppbyggda hindret. Om olydnaden sker inne i ett kombinationshinder som resulterar i att hindret ska byggas upp igen ska ekipaget alltid börja om från A. Vid olydnad i ett öppet kombinationshinder (serpentin, zick-zack) som innebär att hindret inte rivs fortsätter ekipaget från den port olydnaden skedde utan att domaren ger signal.

16. Olydnad. Följande betraktas som olydnad:
16.1. Vägran innebär att hästen stannar eller ryggar, frivilligt eller inte, framför ett hinder eller inne i ett kombinationshinder. Detta medför att ekipaget bestraffas för olydnad.
16.2. Istadighet innebär att en häst, av vilken anledning som helst, vägrar att gå framåt med eller utan ryggning, vänder sig helt eller delvis om, stegrar sig eller liknande.
16.3. Olydnad kan också vara att ett ekipage, i ett öppet kombinationshinder, lägger en volt, passerar hindrets längdlinje eller korsar sin egen väg. Undantaget när banan är ritad så att vägen korsar sig själv.

17. Straffpoäng för olydnad läggs samman var det än sker eller när helst det inträffar på precisionsbanan.

18. Ekipage som river hinder eller del av ett hinder som redan har körts, får straffpoäng.

19. Ekipage som river ett hinder eller del av ett hinder som ska köras, får tidspåslag och straffpoäng.

20. Hinder, stående på banan, som inte står i tur att köras får inte köras i någon riktning. Överträdelse medför uteslutning. Det är dock tillåtet att passera genom en serpentin eller zick-zack samt att passera start- eller mållinje under körning mellan två hinder.

21. Om det föreligger tveksamhet att ett hinder är rätt passerat, har kusken rätt att köra klart hela banan. Domaren/domarjuryn avgör i efterhand om fel begåtts eller inte.

22. Groomens position ska vara densamma från det att ekipaget passerar startlinjen tills ekipaget går över mållinjen på precisionsbanan. Groomen får inte luta sig eller på annat vis hjälpa till att hålla vagnen på plats.

23. Om tömmar, draglinor, skakel, stångkoppel eller stångkedjor lossnar eller går sönder under körningen, ska domaren ge signal och avbryta tidtagningen. Kusken ska låta en groom stiga av för att åtgärda felet.

24. Ekipage erhåller straff när groom leder häst genom hinder.

25. Om domaren finner att häst visar tydlig hälta och att denna inte kan betraktas som en tillfällig orenhet i gången, ska körningen avbrytas och ekipaget ska lämna banan i skritt. Domarens beslut kan inte överklagas. Hästen utesluts från fortsatt deltagande i tävlingen.

26. Misstänker kusken att konbredden på precisionsbanan är fel kör vederbörande efter målgång direkt fram till domaren och påtalar det. Om konbredden är för smal tas straffpoäng för rivningar på felmätta portar bort, övriga straffpoäng och tid kvarstår. Om konbredden är korrekt kvarstår ekipagets fel samt ytterligare 3 straffpoäng erhålls.

1. Avstängning (A) Kusk och/eller groom kan bli avstängd för att ha överträtt regler i detta reglemente när som helst under en tävling. Kusk och/eller groom som blivit avstängd får inte delta i någon ytterligare del av tävlingen eller bli placerad.

2. Utesluten (U) Ekipage kan bli utesluten från deltävling. Utesluten är inget straff utan en åtgärd som domaren dömer på grund av inträffat tävlingstekniskt fel under tävlingsmomentet. Åtgärden ”utesluten” finns förtecknad bland övriga bedömningar. Det är underförstått att ”utesluten” används där inget annat specifikt straff föreskrivs. Uteslutet ekipage i dressyr eller maraton får starta i precision.

3. Utgått (UG) Kusk kan besluta sig för att utgå under någon av deltävlingarna. Domare kan också ålägga den kusk att utgå om ekipaget inte är i form att f

4. Strukit sig (S) Kusk som inte startar i en deltävling bedöms vara struken och kan inte fortsätta tävlingen. Kusk/ekipage som av någon anledning stängts av, uteslutits, utgått eller har strukit sig i något delmoment ska inte ingå i totalresultatet. Det ska endast noteras i generalprotokollet att de har avstängts (A), uteslutits (U), utgått (UG) eller strukit sig (S).

1. Avstängning (A) Kusk och/eller groom kan bli avstängd för att ha överträtt regler i detta reglemente när som helst under en tävling. Kusk och/eller groom som blivit avstängd får inte delta i någon ytterligare del av tävlingen eller bli placerad.

2. Utesluten (U) Ekipage kan bli utesluten från deltävling. Utesluten är inget straff utan en åtgärd som domaren dömer på grund av inträffat tävlingstekniskt fel under tävlingsmomentet. Åtgärden ”utesluten” finns förtecknad bland övriga bedömningar. Det är underförstått att ”utesluten” används där inget annat specifikt straff föreskrivs. Uteslutet ekipage i dressyr eller maraton får starta i precision.

3. Utgått (UG) Kusk kan besluta sig för att utgå under någon av deltävlingarna. Domare kan också ålägga den kusk att utgå om ekipaget inte är i form att f

4. Strukit sig (S) Kusk som inte startar i en deltävling bedöms vara struken och kan inte fortsätta tävlingen. Kusk/ekipage som av någon anledning stängts av, uteslutits, utgått eller har strukit sig i något delmoment ska inte ingå i totalresultatet. Det ska endast noteras i generalprotokollet att de har avstängts (A), uteslutits (U), utgått (UG) eller strukit sig (S).

1. Efter varje moment placeras ekipagen i enlighet med de straffpoäng som erhållits. Ekipaget med lägst straffpoäng vinner momenten.

2. Vid en fullständig tävling, där alla tre moment ingår, ska ekipagen placeras genom addering av de straffpoäng som de erhållit i varje moment. Till totalresultatet räknas precisionsstraffen från fas 1. Ekipage med lägst sammanlagda straffpoäng vinner den fullständiga tävlingen.

3. Om flera ekipage har samma straffpoäng efter tre moment, vinner ekipaget med lägst straffpoäng i maraton. Om ekipagen fortfarande har samma straffpoäng, vinner ekipaget med lägst straffpoäng i dressyr.

4. I tävling med enskilda moment utdelas pris i varje moment.

5. Vid fullständig tävling kan arrangören välja att dela ut pris även till placerade i varje moment.

6. Resultat ska senast fem (5) dagar efter tävling redovisas till Svenska Ridsportförbundet via TDB. Alla hästar, även reservhästen, ska rapporteras in.

1. Anmälan ska ske via Tävlingsdatabasen (TDB) och vara fullständig, annars betraktas den som ogiltig av arrangören. För mer information om hur anmälan går till finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida. Anmälan till tävling innebär att kusken tillåter publicering av namn och bild på internet.

2. Avanmälan/strykning sker via TDB. Avanmälningar/ strykningar gjorda via e-post eller telefonsamtal är ogiltiga då ekipaget betraktas som anmält tills avanmälan är reglerad i TDB. När ett ekipage avanmäler/stryker sig ska detta göras senast 30 minuter före klassens start. Ekipage som avanmält/strukit sig ska erlägga avgift för klass/klasser de avanmält/strukit sig från. Ekipage som inte kommer till start och inte avanmält/strukit sig ska dessutom erlägga straffavgift enligt propositionen.

3. För att kunna lösa licens ska kusken vara medlem i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet och inneha grönt kort.

4. Hästens passuppgifter, mätintyg med mera ska finnas i TDB för att hästlicens ska gå att lösa. ”P” Mätintyg för ponny ska visas vid behov. Ponny som tävlas som häst inom ridningen får tävla som ponny inom körningen.

5. I enbetsklass får två hästar anmälas, men endast en får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilken häst som deltar.

6. I par- och tandemklass får fyra hästar anmälas, men endast tre får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilka hästar som deltar. I fyrspannsklass får sex hästar anmälas, men endast fem får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilka hästar som deltar. Byte av häst i de olika momenten får ske vid start av varje deltävling, oberoende av status på tävling. Kusken ska i sekretaria57 tet uppge vilka hästar som används i respektive deltävling senast 30 minuter före ekipagets start. Det är inte tillåtet att ta bort en eller flera hästar och fortsätta tävla med mindre än två/fyra hästar.

7. Kusk får under samma meeting starta med flera hästar. Det ankommer på kusken att kunna starta från 30 minuter från målgång med första häst till start med andra häst. Groom och vagnsdelning är kuskens ansvar.

8. ”Para” Klasser för parakuskar anordnas i enlighet med Svenska Ridsportförbundets TR I och TR V. Parakusk i paraklass ska ha medicinskt kort utfärdad av Svenska Ridsportförbundet. Parakusk med medicinskt kort får även delta i ordinarie klasser med sina hjälpmedel/undantag godkända enligt sin klassificering.

9. ”Para” Alla parakuskar ska i samband med sin anmälan i TDB meddela arrangören vilka hjälpmedel och undantag kusken har rätt till. De kuskar som har medicinskt kort ska även skicka en kopia på kortet. Lista med hjälpmedel respektive undantag och det medicinska kortet ska även visas i sekretariatet och för överdomaren. När överdomaren (alternativt domaren i Lätt B samt Lätt A) är informerad är det dennes ansvar att se till att kusken blir korrekt bedömd. Kusk/målsman/ansvarig person ansvarar för sin klassificering. Kusk som startar utan att vara klassificerad avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. ”Para” Undantagen gäller inte generellt utan är kopplat till varje kusks funktionsvariation. Parakuskar tävlar med sina tempon etcetera enligt moment 516.

10. ”Para” I Lätt B får parakusk starta utan medicinskt kort.

11. ”Para” Intellektuellt funktionshindrande och gravt synskadade parakuskar får enbart vara med i dressyrmoment och får ha egen ropare. I övriga moment ska kusken själv kunna se och komma ihåg banan.

1. Anmälan ska ske via Tävlingsdatabasen (TDB) och vara fullständig, annars betraktas den som ogiltig av arrangören. För mer information om hur anmälan går till finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida. Anmälan till tävling innebär att kusken tillåter publicering av namn och bild på internet. 2. Avanmälan/strykning sker via TDB. Avanmälningar/ strykningar gjorda via e-post eller telefonsamtal är ogiltiga då ekipaget betraktas som anmält tills avanmälan är reglerad i TDB. När ett ekipage avanmäler/stryker sig ska detta göras senast 30 minuter före klassens start. Ekipage som avanmält/strukit sig ska erlägga avgift för klass/klasser de avanmält/strukit sig från. Ekipage som inte kommer till start och inte avanmält/strukit sig ska dessutom erlägga straffavgift enligt propositionen.

3. För att kunna lösa licens ska kusken vara medlem i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet och inneha grönt kort.

4. Hästens passuppgifter, mätintyg med mera ska finnas i TDB för att hästlicens ska gå att lösa. ”P” Mätintyg för ponny ska visas vid behov. Ponny som tävlas som häst inom ridningen får tävla som ponny inom körningen. 5. I enbetsklass får två hästar anmälas, men endast en får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilken häst som deltar.

6. I par- och tandemklass får fyra hästar anmälas, men endast tre får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilka hästar som deltar. I fyrspannsklass får sex hästar anmälas, men endast fem får medföras till tävling. Kusken ska i sekretariatet uppge vilka hästar som deltar. Byte av häst i de olika momenten får ske vid start av varje deltävling, oberoende av status på tävling. Kusken ska i sekretaria tet uppge vilka hästar som används i respektive deltävling senast 30 minuter före ekipagets start. Det är inte tillåtet att ta bort en eller flera hästar och fortsätta tävla med mindre än två/fyra hästar.

7. Kusk får under samma meeting starta med flera hästar. Det ankommer på kusken att kunna starta från 30 minuter från målgång med första häst till start med andra häst. Groom och vagnsdelning är kuskens ansvar.

8. ”Para” Klasser för parakuskar anordnas i enlighet med Svenska Ridsportförbundets TR I och TR V. Parakusk i paraklass ska ha medicinskt kort utfärdad av Svenska Ridsportförbundet. Parakusk med medicinskt kort får även delta i ordinarie klasser med sina hjälpmedel/undantag godkända enligt sin klassificering.

9. ”Para” Alla parakuskar ska i samband med sin anmälan i TDB meddela arrangören vilka hjälpmedel och undantag kusken har rätt till. De kuskar som har medicinskt kort ska även skicka en kopia på kortet. Lista med hjälpmedel respektive undantag och det medicinska kortet ska även visas i sekretariatet och för överdomaren. När överdomaren (alternativt domaren i Lätt B samt Lätt A) är informerad är det dennes ansvar att se till att kusken blir korrekt bedömd. Kusk/målsman/ansvarig person ansvarar för sin klassificering. Kusk som startar utan att vara klassificerad avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. ”Para” Undantagen gäller inte generellt utan är kopplat till varje kusks funktionsvariation. Parakuskar tävlar med sina tempon etcetera enligt moment 516.

10. ”Para” I Lätt B får parakusk starta utan medicinskt kort.

11. ”Para” Intellektuellt funktionshindrande och gravt synskadade parakuskar får enbart vara med i dressyrmoment och får ha egen ropare. I övriga moment ska kusken själv kunna se och komma ihåg banan.

1. Startordningen i dressyr bestäms genom lottning i varje klass.

2. I maraton startar alltid en lägre klass före en högre klass, med den lägsta kategorin först. Startordningen inom varje kategori lottas då det är möjligt. Överdomaren avgör om lottning kan frångås.

3. På en- och tvådagars tävlingar startar ekipagen enligt en i förväg lottad startordning. På tredagars tävling baseras startordningen i precision på den sammanlagda placeringen efter dressyr och maraton. Ekipaget med högst straffpoäng startar först.

4. När en kusk har anmält flera ekipage är det arrangörens ansvar att kusken får minst 30 minuter från målgång med första ekipage till start med nästa ekipage.

5. Avvikelser från ovanstående får göras då kusk startar flera hästar eller när flera ekipage delar vagn eller groom.

1. Veterinär ska medverka vid tävlingar i sportkörning enligt Jordbruksverkets regler (sjv.se). Arrangören är skyldig att hålla sig uppdaterad om vad som gäller.

2. Inför start i maraton ska hästarna visas vid hand på hästbesiktningen. Besiktningen ska ske samma dag som maraton arrangeras. Vid tveksamheter kan veterinären anvisa hästen till ett funktionärsövervakat område (inga spön är tillåtna). Hästen visas och besiktas igen på överenskommen tid. Hästen ska visas av samma person hela tiden. Om besiktningen är en ankomstbesiktning kan veterinären bestämma att hästen får visas nästa dag.

3. Vid tredagarstävling ska hästarna besiktigas före start i precision. Besiktningen ska ske samma dag som precisionen arrangeras. Veterinären behöver inte vid denna besiktning vara anställd av Jordbruksverket. Arrangören bestämmer själv om hästarna ska visas för hand eller vara förspända. Förspänd besiktning rekommenderas.

4. Häst som visas för hand ska ha huvudlag utan skygglappar, med bett eller motsvarande samt vara försedd med ID-bricka.

5. Endast veterinär, överdomare eller domare har rätt att avbryta ett ekipage för vidare deltagande i det aktuella momentet eller i tävlingen som helhet. Beslutet kan inte överklagas. Se även TR I moment 112.15, 173 och 175.

1. Dressyrbanan ska byggas på jämn och plan mark med fast underlag, gräs eller grus, storlek enligt respektive dressyrprogram. I klasserna Lätt B och Lätt A samt när programmet Svenskt Msv nummer 1 och 2 används kör fyrspannen på 40 × 80 metersbana. 60 Dressyrbanan ska vara märkt enligt bilaga 1.

2. Dressyrbanan ska begränsas av ett lågt staket som placeras omedelbart utanför uppmätt bana. Hörnen ska vara tydligt markerade med sammanhängande staket. På banans sidor får luckor med en maximal längd av två (2) meter finnas. Staketet ska vara så konstruerat att hästens hovar inte kan fastna. Rep eller metallstaket får inte förekomma. Det rekommenderas att bokstäverna markeras på staketet till exempel med svart tejp.

3. Dressyrbanans bokstäver ska placeras väl synliga 0,5–1 meter utanför staketet.

4. Domarna ska vara placerade minst fem (5) meter från banan och om möjligt minst en 0,5 meter ovanför marken.

5. Avståndet från dressyrbanan till publiken ska vara minst fem (5) meter.

6. En markerad framkörningsbana, med hörnmarkeringar, ska finnas på tävlingsplatsen. Framkörningsbanan ska helst ha samma underlag som dressyrbanan samt vara skild från publik.

1. Regler för maratonbanans utformning finns i moment 521.

2. Sträcklängder och tempon finns i moment 516. Vid speciella väderleks- eller markförhållanden får teknisk delegat eller överdomare besluta, senast en timme före första start, att sänka tempona.

3. Tidtabell för hela maratonmomenten kan utarbetas. Tabellen visar beräknade start och målgångstider för respektive ekipage, baserat på maxtider samt tid för den obligatoriska pausen och eventuella transportsträckor.

4. Vid extrema väderlek och markförhållanden kan överdomaren ge tillåtelse för groomar till ponnyer och enbet häst att bitvis springa bredvid ekipaget. Vid av- och påstigning ska ekipaget stå stilla.

5. För tävlingar i svår klass bör maratonbanan vara tillgänglig för inspektion och godkännande av överdomaren, domaren eller teknisk delegat minst två veckor före tävlingen.

1. Regler för maratonbanans utformning finns i moment 521.

2. Sträcklängder och tempon finns i moment 516. Vid speciella väderleks- eller markförhållanden får teknisk delegat eller överdomare besluta, senast en timme före första start, att sänka tempona.

3. Tidtabell för hela maratonmomenten kan utarbetas. Tabellen visar beräknade start och målgångstider för respektive ekipage, baserat på maxtider samt tid för den obligatoriska pausen och eventuella transportsträckor.

4. Vid extrema väderlek och markförhållanden kan överdomaren ge tillåtelse för groomar till ponnyer och enbet häst att bitvis springa bredvid ekipaget. Vid av- och påstigning ska ekipaget stå stilla.

5. För tävlingar i svår klass bör maratonbanan vara tillgänglig för inspektion och godkännande av överdomaren, domaren eller teknisk delegat minst två veckor före tävlingen.

1. Precisionskörning ska äga rum på en inhägnad bana.

2. Start och mål markeras med vita och röda skyltar. Första hindret ska vara 20 – 40 meter från startlinjen och sista 20 – 40 meter från mållinjen. Avstånd mellan hinder ska vara minst 12 meter (15 meter för fyrspann).

3. Hinder numreras i ordningsföljd, med vita skyltar till vänster och röda skyltar till höger. Dessa ska placeras vid sidan av hinderdelarna på ett avstånd av högst 20 centimeter. Varje sektion i ett kombinationshinder ska vara bokstavsmarkerad.

4. Med undantag av kombinationshinder ska banan byggas så ekipagen har möjlighet att hålla tillräckligt snabbt tempo för att klara maxtiden.

5. Banskiss som anger precisionsbanans längd och maxtid ska anslås senast när banan öppnas.

6. För mer information kring regler på precisionsbanan finns i moment 529.

1. Hinder som kräver ryggning är inte tillåtna.

2. Det finns enkel- och kombinationshinder. Enkelhinder består av ett par koner uppställda som en port. Är portarna uppsatta med kortare än 12 meter (15 meter fyrspann) avstånd är det ett kombinationshinder. Det får finnas högst tre kombinationshinder på en bana.
2.1. Konstruktion på koner: höjd 30 – 50 centimeter, vikt minst 2,5 kg, topphålet ska vara 40 millimeter. Bollar 72 millimeter, vikt 200 gram. Röda och vita nummerskyltar som ska ha måtten minst 330 × 330 millimeter. Inomhus är det tillåtet med nummerskyltar man drar över konerna.

3. Placeringen av hindrets ena kon (innerkon i sväng) ska markeras på marken, så att hindret har samma läge genom hela tävlingen och att hindrets riktning inte förändras i förhållande till andra hinder.

4. Enkelhinder
Koner ska vara minst 30 centimeter höga och gjorda av något oförstörbart plastmaterial. Ovanpå varje kon placeras en plastboll fylld med vätska, så att den endast ramlar ner om konen vidrörs. Om andra slags hinder används, ska detta anges i propositionen. Enkelhinder utgörs av ett eller två konpar (vid oxer). Avståndet mellan första och andra konparet är 1,5 – 3 meter. Maximalt tre straffpoäng kan utdelas även om flera bollar rivs. Maximalt fem oxrar får finnas på en bana. Exempel på enkelhinder finns på ridsport.se under Sportkörning.

5. Kombinationshinder
Ett kombinationshinder får konstrueras av bommar eller liknande. Dessa ska vara rivningsbara och sektionen ska vara 40 – 60 centimeter hög. Hindret får inte vara längre än 30 meter. Varje sektion ska tydligt tillhöra någon av bokstavsmarkeringarna. Ett kombinationshinder får bestå av högst tre sektioner, utom serpentiner, zick-zacker, våg, dubbel box och dubbelt U, som får innehålla högst fyra sektioner. De kombinationshinder som är tillåtna finns beskrivna i på Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning.

6. Bro och vattenhinder
När vattenhinder och träbro ingår i banan ska detta meddelas i propositionen. Träbro eller bro av passande konstruktion som godkänts av domaren får användas. Bron får vara högst 20 35 centimeter över marken, ha en invändig bredd på minst tre (3) meter och ha en maximal längd på tio (10) meter. I lätt klass ska både staket och infångare finnas, i medelsvår och svår klass är det rekommenderat att staket och infångare används. Vid in- och utfart placeras koner, märkta A och B, med minst 2,50 meters bredd. Vattenhinder med minst tre (3) meters bredd, sluttande sidor och ett vattendjup på maximalt 30 centimeter. Vid in- och utfart placeras koner märkta A och B med minst 2,50 meters bredd.

1. Tävlingsjury.
Se TR I moment 183. Bildas för att behandla exempelvis protester, olämpligt uppträdande och olämplig hantering av häst.
2. Domarjury.
När det finns fler än en domare på tävlingsplatsen bildar dessa en domarjury. En domarordförande utses i juryn och vid dressyrmomentet sitter domarordförande vid C. Domarordförande är den som har övergripande ansvar för dressyrbedömningen.

1. På alla fullständiga, kombinerade och enskilda tävlingar ska en överdomare närvara under hela tävlingen. Vid enskilda momentseller kombinerade moment-tävlingar kan överdomare från annan gren utses. Vid fullständiga tävlingar ska domaren ha behörig överdomarutbildning för sportkörning.

2. Överdomarens uppgifter, se moment 181 TR I.

3. Vid tävlingar utan teknisk delegat ska överdomaren fungera som sådan. Efter varje avslutad tävling ska överdomaren skriva en överdomarrapport, blankett 528:1-4 och en incidentrapport som skickas till Svenska Ridsportförbundet.

4. Vid extrem väderlek; åska, hagel, eller liknande, ska tävlingen pausas eller ställas in.

1. Domarna ska vara godkända av Svenska Ridsportförbundet och anges i proposition, kuskmeddelande och program.

2. En domare får döma maximalt 40 ekipage per dag i dressyrmomentet. Om dressyr och precisionsmomentet arrangeras samma dag får domaren döma totalt 60 ekipage per dag.

3. Domarnas antal och behörighet ska vara följande;

Lätt B och Lätt A
Minst en domare med lägst C-behörighet.

Medelsvår
I dressyr en till tre domare varav en med lägst C+behörighet. När arrangör har flera domare på plats kan organisationen välja att använda två domare vid dressyrbedömningen. I maraton och precision krävs minst en domare med lägst C-behörighet. Svår klass I dressyr tre till fem domare varav en med lägst A-behörighet, övriga med lägst B-behörighet. I maraton och precision minst två domare varav en med lägst A-behörighet, övriga med lägst B-behörighet. När dressyr arrangeras på 20 × 60 metersbana får momentet dömas av en domare.

4. I lätt och i medelsvår klass ska i första hand domare med svensk behörighet användas.

5. I medelsvår och svår klass får domare inte döma ekipage som domaren regelbundet har instruerat under de tre föregående månaderna. Som regelbundenhet räknas minst en gång per vecka. Domare får inte heller döma egenägd häst, närstående kusk eller kusk som domaren tränar för.

'6. Om arrangör anser sig ha giltiga skäl att få undantag från antalet domare kan ansökan om dispens inlämnas till Svenska Ridsportförbundet.

1. Banbyggaren ska vara godkänd av Svenska Ridsportförbundet och anges i propositionen.

2. I fullständig tävling behöver det inte vara samma banbyggare i alla moment.

3. Banbyggaren är, under överinseende av den tekniske delegaten när sådan finns, i maraton och precision ansvarig för bansträckning och märkning av banan, hindrens utformning samt mätning av banan.

4. När banan är klar ska banbyggaren eller tekniska delegaten rapportera till domarordföranden. Domaren ska godkänna banan och därefter har domaren/domarna ensamma ansvaret för genomförandet av tävlingen.

5. Domarna, banbyggaren och dennes medhjälpare är de enda som har rätt att ändra någon del av banan. Om kusk, groom eller annan person som kan sammankopplas till ett ekipage, gör ändringar på banan avstängs ekipaget från alla moment i en fullständig tävling och tilldelas böter.

1. Teknisk delegat bör utses i svår klass, men kan utses till alla tävlingar om behov finns. Den tekniske delegaten utses av Svenska Ridsportförbundet. Information om kostnader för den tekniske delegaten får arrangören av Svenska Ridsportförbundets körkommitté.

2. Teknisk delegat ska kontakta tävlingsledningen i arrangerande klubb minst tre månader före planerad tävling.

3. Den tekniska delegaten har följande ansvar och uppgifter;
a) Bistå banbyggaren genom att inspektera banorna och förvissa sig om att de överensstämmer med reglementet, är säkra, samt att de blir rättvisa för alla deltagare.
b) Inspektera uppstallningen för att förvissa sig om att hästar inte kan komma till skada.
c) Se till att arrangerande klubb, vid behov, vidtar de åtgärder på banor eller annat som krävs för ett säkert genomförande av tävlingen.
d) Förvissa sig om att funktionärerna är väl insatta i sina arbetsuppgifter.
e) Meddela domarordföranden att arrangemangen är godkända och därefter fortsätta övervakningen av det tekniska genomförandet av tävlingen.

4. Efter tävling ska den tekniska delegaten skriva en ”Utlåtande teknisk delegat”, blankett 528:1-4 som lämnas till Svenska Ridsportförbundet.

1. Följande funktionärer, utöver domare, behövs i dressyr;
a) en sekreterare/domare
b) funktionär/er som sköter in/utsläpp
c) funktionär som kallar fram ekipagen
d) löpare som hämtar protokollen från domaren till sekretariatet.

1. Domare, eller av domaren utsedd funktionär, ska finnas vid mål på sträcka B för att kontrollera att bett och vagnar följer bestämmelserna. Övriga domare ska röra sig längs banan i enlighet med direktiv från domarordföranden.

2. En hinderchef ska finnas i varje hinder. Denne ansvarar för att hinderprotokoll ifylls korrekt. Hinderpersonalen ska ha stoppur, visselpipa, röd flagga, hinderprotokoll och hinderskisser för att notera ekipagens tid och väg genom hindret. Hur många funktionärer som behövs i varje hinder beror på hindrets storlek och utformning.

3. Observatörer ska notera att pliktportarna passeras från rätt håll och i rätt ordningsföljd, samt ansvarar för att avvikelser från reglementet noteras på protokollet. Observatör på skrittsträckan kan, där så är lämpligt, även vara tidtagare.

4. Vid förseningar som ekipaget inte kan påverka, ska en observatör notera tiden för förseningen på protokollet, så att tidsjustering kan göras. Det görs ingen tidsjustering för ett missöde som endast berör det enskilda ekipagets vagn, hästar eller personer som färdas på vagnen, eller för skada på eller justering av seldon, tappade skor eller liknande missöden.

5. Tidtagare ska finnas vid start och mål på varje sträcka. Tidtagaren vid start räknar ned till starttiden för varje ekipage. Alla starter ska ske från halt vid startlinjen. Tidtagaren vid mål noterar tiden när nosen på den första hästen passerar mållinjen. Tidtagarna protokollför tider för start och målgång. När tidtagningssystem med chip används, ska tidtagare finnas vid start A och B. Även när transportsträcka används måste tidtagning utföras.

6. Hinderchefer, tidtagare och observatörer ska anmäla sig i sekretariatet efter maraton. De ska vara tillgängliga för att kunna höras om eventuella händelser/incidenter. De får lämna tävlingsplatsen först efter tillåtelse av domaren.

1. En, alternativt två domare beroende på klassvårighet, ska döma
precision. Domarna bör placeras en bit ovan mark och i linje med
start och mållinjen.

2. Följande funktionärer, utöver domarna, behövs i precision;
a) en sekreterare
b) tidtagare
c) banchef
d) mätpersonal, antal efter behov
e) start-/målflaggare
f) funktionär/er som sköter in/ut släpp
g) en funktionär som kallar fram ekipagen