Reining TR IX

TR IX innehåller regler för reiningtävlingar. TR I innehåller gemensamma bestämmelser. I de fall där texten i TR I och TR IX skiljer sig har TR I företräde. Tävlingsbestämmelserna ska tillämpas vid tävlingar anordnade av organisationer anslutna till Svenska Ridsportförbundet. Bestämmelserna syftar till att ryttare vid tävling ska få tävla under så lika förhållanden som möjligt och bedömmas efter samma normer vid alla reiningtävlingar. Det åligger överdomaren, domaren och tävlingsjuryn att ansvara för att bestämmelserna upprätthålls på tävlingsplatsen. TR ska vara normgivande vid all form av ridning och träning samt hantering av hästen ur djurskyddshänseende. Tävlande som inte följer regler i detta reglemente kan bli avstängda, uteslutna och/eller bötfällas, såvida inte annat straff föreskrivs i det relevanta momentet. Domare har rätt att avvisa ekipage som bedöms vara farliga för tävlande, funktionärer och publik. Alla som är på en tävlingsplats måste komma ihåg att de som arrangerar en tävling gör det med stora ideella insatser, tar ledigt från sina ordinarie arbeten för att just ni ska kunna komma och tävla. Sportens anda måste vara att vi gör detta tillsammans, att alla hjälps åt och att alla ska hålla humöret uppe så att det bidrar till en trevlig stämning.

Vid en reiningtävling visar häst och ryttare rörelser på en rektangulär bana efter fastställda reningmönster eller i fritt komponerade program med obligatoriska rörelser till musik, så kallad Freestyle. Momenten i reningmönster bedöms av en eller flera domare. I bedömningen lägger domarna stor vikt vid hästens utbildningsstatus i relation till programmens svårighetsgrad, att hästen arbetas på ett för hästen riktigt sätt, vid harmonin mellan ryttare och häst samt vid korrektheten i rörelsernas utförande.

Beskrivning av reiningens mål och hur rörelserna ska utföras, se kapitel Reining: 3:2 Reiningens Grundprinciper.

Reiningprogram finns på ridsport.se

1. Tävlingskombinationer
I reining får flera typer av tävlingar arrangeras på samma dag i följande kombinationer:

• 5*/4*/3*/2*/1* tävling
• Inbjudningstävling och klubbtävling

2. Hästbesiktning
Hästbesiktning krävs för FEI klasserna CRI1*, CRI2* CRI3*CRIO3* samt 5*/4*/3* tävling. Se även TR I moment 173.

3. Giltiga dokument
Vid inbjudningstävling och högre krävs giltigt vaccinationsintyg. Det är ryttarens ansvar att vaccinationsintyg kan uppvisas på tävlingsplatsen. Se TR I moment 170.

4. Ryttarkategorier. Se TR I moment 111.9

2.1. 5*/4*-tävling För att en arrangör ska få arrangera 5*/4*-tävling ska tävlingsplatsen uppfylla krav som bestäms av Svenska Ridsportförbundets reiningkommitté vad gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och mediakapacitet. ”H” På 5*/4*-tävling måste Msv eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Msv. ”Para” Svenskt Mästerskap, cupfinaler samt internationella kval.
2.2. 3*-tävling
”H” På 3*-tävling måste Msv klass eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A.
”Para” Alla grader ska erbjudas. På 3*-tävling är ryttare tillåten att i lagtävling och framridningsklass rida en svårighetsgrad lägre än sin klassificering. 
2.3. 2*-tävling
Klasser som får förekomma är:
”H” Lätt B-, Lätt A- och Msv klasser.
”Para” Alla grader ska erbjudas. På 2*-tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad.
2.4. 1*-tävling
Klasser som får förekomma är: ”H” Lätt D, Lätt C-, Lätt B-, Lätt A-program.
”Para” Alla grader ska erbjudas. På 1*-tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad och utan medicinskt kort.
2.5. Inbjudningstävling
För arrangerande klubb och högst tio inbjudna klubbar. Klasser enligt bestämmelserna för 1* tävling. Godkänd reiningdomare måste anlitas. Ansökan om inbjudningstävling, med angivande av klasser, lämnas senast en månad före tävlingens genomförande till reiningkommitén för godkännande.
2.6. Klubbtävling Tävlingen är öppen endast för arrangerande klubbs medlemmar. Alla klasser kan ingå. För klubbtävling ska reglementet gälla i alla moment som rör säkerhet, handhavande av hästen samt uppträdande mot funktionärer, medtävlande och andra närvarande. Vad gäller tävlingens tekniska utförande i övrigt beslutas detta av arrangören. Jordbruksverkets bestämmelser om veterinär närvaro gäller. I tävlingsledningen ska en av Svenska Ridsportförbundet utbildad funktionär, såsom ridlärare, domare, tränare eller motsvarande ingå. För att få starta ska ryttaren vara medlem i en klubb tillhörande Svenska Ridsportförbundet. Som medlem räknas den som betalt medlemsavgift innevarande år hos den arrangerande klubben.
Clear Round
Clear Round-klasser arrangeras på 2*/1*, inbjudnings- och klubbtävlingar. Tävlingsledningen beslutar vilken score deltagande ekipage ska uppnå för att räknas som clear round.

1. Reiningmönstren fastställs av Svenska Ridsportförbundet inför varje kalenderår. Endast gällande mönster får användas. Reiningmönster finns på ridsport.se

2. Såväl internationella som svenska reiningmönster rids ur minnet. Vid 1* tävling och lägre har ryttare rätt att använda egen programläsare som placeras så att domare inte störs (stillastående, utanför banan. Programläsaren får endast läsa programtexten.

”Para” Vid alla tävlingar har ryttare rätt att använda programläsare. Headset får användas efter godkännande av domaren, då ska programläsaren stå vid funktionär eller vid domaren, som kontrollerar att endast programtexten läses.

1.1. Anmälan ska ske till tävlingsarrangören enligt propositionen.
1.2. Senaste tidpunkt för anmälan, återtagen anmälan och betaldagen för betalning av anmälningsavgift, framgår i propositionen.
1.3. Efteranmälan kan göras i mån av plats enligt propositionen senast klockan 18.00 dagen före tävlingen till tävlingsarrangören. Se TR moment 222.4.1.
1.4. Anmält ekipage betraktas som startanmält.

2. Innan den definitiva startlistan har fastställts får:
2.1. en ryttare byta ut en anmäld häst mot en annan av ryttaren riden häst, som inte tidigare varit anmäld i klassen, utan att det räknas som efteranmälan.
2.2. en anmäld häst ridas av en annan ryttare, än med vilken hästen anmälts, utan att det räknas som efteranmälan.
2.3. en ryttare utan att betala efteranmälningsavgift, i mån av plats, flytta en anmäld häst till en annan klass än där hästen ursprungligen var anmäld.
2.4. Reserver från reservlistan sätts in i startlistan i den tur de anmält sig, före klassbyten och efteranmälningar. Klassbyten sätts in före efteranmälningar. Reserver och klassbyten ska ur startordningssynpunkt behandlas som efteranmälningar.
2.5. Avsteg från dessa bestämmelser får endast ske vid särskilt vägande skäl och ska beviljas av överdomaren.

3.1. Avanmälan ska göras till tävlingsarrangören senast klockan 18.00 dagen före tävlingen.
3.2. Sena strykningar ska meddelas arrangören enligt anvisningar i propositionen eller ryttarmeddelandet.
3.3. Ryttare som inte avanmält till klass och inte kommer till start ska erlägga en administrativ avgift om 150 kronor.
3.3. Endast vid uppvisande av läkar-/veterinärintyg kan anmälningsavgiften återbetalas. Se TR I moment 131.6.

1.1. Häst får starta högst två gånger per dag, undantag se i 1.2. , 1.3. och 1.4. Ett ekipage kan inte göra fler än två starter per dag, oavsett status på tävlingen.
1.2. 4-årig häst får endast starta en gång per dag.
1.3. Häst som startas i FEI:s CRI*-klasser eller högre klass får endast starta en gång per dag.
1.4. Utökat antal starter: I klasser till och med lätt klass får häst från och med 7 års ålder göra totalt tre starter per dag. Detta kan ske med två eller tre ryttare. Två av hästens tre starter kan ske i samma klass, i detta fall med två olika  ryttare.

2. Förutom erforderlig kvalifikation gäller följande åldersgränser:

• 4-årig häst får starta i klasser till och med Lätt B från och med 1 april.
• 5-årig häst får starta i klasser till och med Msv.
• 6-årig häst får starta i klasser till och med Svår.

1. Kvalifikation

• Följer alltid ekipaget. Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation.
• Ska vara genomförd före efteranmälningstidens utgång.
• Ska anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start.
• Kan inte ske i Freestyleklasser.
• Gäller en period av 24 månader.

1.1. För kvalifikation är totalresultatet avgörande. För kvalifikation gäller endast resultat uppnådda med traditionell bedömning där utgångs score är 70 enligt gällande reglemente.
1.2. Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst 68 i score, flyttas ned en svårighetsgrad och ekipaget måste åter kvalificera sig.
1.3. Uppklassning sker endast ur Lätt klass. Ekipage som har fått över 70 poäng i Lätt A-klass eller högre är uppklassad och har inte rätt att starta Lätt D, Lätt C eller Lätt B.
1.4. Ekipage som startar utan att vara kvalificerat avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. Se TR I moment 132.
1.5. Uppklassat ekipage som startar i 1* tävling avstängs från klassen även om det upptäcks i efterhand.
1.6. Uppklassat ekipage som startar i Lätt D, Lätt C eller Lätt B avstängs från klassen även om det upptäcks i efterhand.
1.7. För ekipage där häst är 7 år eller äldre kan dispens från kvalifikationsreglerna ges av Svenska Ridsportförbundet.
1.8. Resultat i svenska, utländska nationella och internationella tävlingar räknas. Resultat i utländska tävlingar värderas enligt skala som Svenska Ridsportförbundet år för år bestämmer.
1.9. För att kunna tillgodoräkna sig kvalificering krävs att man löst både ryttar- och hästlicens i Sverige. Om resultat erhållits i klass som inte har motsvarighet i TR bestämmer Svenska Ridsportförbundet hur den ska värderas.

2. Till inbjudnings, 1*/2*/3*/4*/5*-tävling
2.1. För att starta i Lätt D- och Lätt C-klasser krävs ingen kvalificering.
2.2. För att vara startberättigad i Lätt B måste ekipaget ha kvalificerat sig i Lätt C genom att ha uppnått 68 poäng minst 3 gånger.
2.3. För att vara startberättigad i Lätt A måste ekipaget ha kvalificerat sig i Lätt B genom att ha uppnått 68 poäng minst 3 gånger.
2.4. För att vara startberättigad i MSV klass måste ekipaget ha kvalificerat sig i Lätt A genom att ha uppnått 68 poäng minst 3 gånger.
2.5. För att vara startberättigad i Svår klass måste ekipaget ha kvalificerat sig i MSV genom att ha uppnått 68 poäng.
2.6. För att få starta i FEI 1*-klass måste ekipaget ha uppnått 68 poäng i Medelsvår eller Svår klass minst 3 gånger.

1.1. Kvalifikation

• Följer alltid ryttaren/ekipaget.
• Gäller en period av 24 månader.
• Ska anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start.
• Kan inte ske i Freestyleklasser.
• Från tävling för pararyttare ska alltid ske i den svårighetsgrad eller högre som motsvarar ryttarens gällande medicinska kort.
• Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation.
• Ryttare/ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand.

1.2. Till inbjudnings, 1*/2*/3*/4*/5*-tävling
1.2.1. Ryttare får starta utan medicinskt kort i valfri svårighetsgrad på lokal.
1.2.2. Ryttare får starta i valfri svårighetsgrad på regional tävling.
1.2.2. För att få starta 3*-tävling ska: Ryttaren uppnått minst 62 poäng som slutresultat på regional tävling för pararyttare eller ekipaget uppnått minst 62 poäng som slutresultat i Lätt A eller högre på lokal 1*-tävling eller högre för icke pararyttare.
1.2.3. För att få starta i 5*/4*-tävling ska: Ryttaren uppnått minst 62 poäng som slutresultat på 3*-tävling för pararyttare eller ekipaget uppnått minst 62 poäng som slutresultat i Lätt A eller högre på ´1*-tävling eller högre för icke pararyttare.

1. Klädsel
1.1. Klädsel ska under tävlingsritten och vid prisutdelning vara lämplig westernklädsel, vilket innebär: Byxor av jeanssnitt, långärmad skjorta med krage (ståkrage, frackkrage, skjortkrage osv.) westernboots och godkänd ridhjälm eller hatt med inbyggd godkänd ridhjälm. Reglementsenlig klädsel krävs inte i lätt klass, med undantag av hjälm. I Svår klass är det valfritt om man rider i godkänd hjälm eller hatt. För sponsor- och tillverkarmärkning se TR I moment 151. Tävlingsledningen har befogenhet att påtala om lämplig klädsel även på framridningsbanan.
1.2. Överdomaren kan vid speciella omständigheter ge tillstånd till att ändra i utrustningskraven.
1.3. Vid all ridning inom hela tävlingsområdet ska godkänd ridhjälm med hakbandet i funktion eller hatt med inbyggd godkänd hjälm och hakbandet i funktion alltid bäras. I Svår klass är det valfritt om man rider i godkänd hjälm eller hatt. Se ridsport.se för information om godkända hjälmar.
1.4. Chaps, handskar, tröja, jacka eller väst i passande stil är valfri klädsel.
1.5. Skyddsväst får bäras utanpå eller innanför skjortan.
1.6. Utsmyckning av bling på ryttarens klädsel är tillåtet.
1.7. Ridspö är inte godkänd utrustning 1.8. ”Para” Vid alla tävlingar får westernboots bytas ut mot annan för ryttaren lämplig sko eller stövel med klack, alternativt ingen fotbeklädnad i förekommande fall.

2. Sporrar
2.1. Under framridning och tävlingsritt kan ryttaren själv välja om sporrar ska bäras eller inte. Om sporrar används får de inte vara konstruerade så att de kan såra eller skada hästen.
2.1.1. Sporrar ska vara av metall, men sporre med rund hård plastkula och sporre utan hals/utskjutande del är också tillåtet. Sporrarnas skänklar ska vara släta, svagt rundade och får inte vara vinklade uppåt. Sporrens hals/utskjutande del ska vara avrundad eller trubbig, rak eller mjukt böjd nedåt, och ska peka rakt bakåt från sporrens mitt när sporren sitter på ryttarens ridstövel.
2.1.2. Stjärnsporrar är förbjudna. Sporrar med släta avrundade hjul som är fria att rotera får användas.
2.1.3. Sporrar får vara fästade direkt i ridstövlarna.
2.1.4. Dekor på sporrskydd och sporrem är tillåtet på fotens utsida.

3. Övrigt om ryttarens utrustning
3.1. Åsidosättande av reglerna för godkänd ridhjälm/hatt med inbyggd godkänd hjälm medför uteslutning om det sker under tävlingsritten och avstängning ur klass/klasser om det sker på övriga tävlingsområdet.
3.2. Otillåten hantering av häst med sporrar eller spö på hela tävlingsområdet under hela meetinget medför avstängning ur klass/klasser, se även TR I moment 174.
3.3. All övrig utrustning, inte nämnd i moment 907 är förbjuden och dess användande leder till avstängning ur klass/klasser om den orsakar hästen obehag eller skada. Ryttaren kan även tilldelas muntlig tillrättavisning, skriftlig varning eller straffavgift enligt TR I moment 191.
3.4. Pararyttare som är klassificerade har ett medicinskt kort som anger vilken grad ryttaren tillhör samt vilka hjälpmedel ryttaren får använda. För ryttare som inte är klassificerade och har ett medicinskt kort gäller, utöver detta reglemente, att endast hjälpmedel enligt FEI:s reglemente Para-Equestrian Dressage 8428 punkt 4–78 får användas.

1. Huvudlag, betsling, nummerlapp.
På hela tävlingsområdet ska häst ledas i huvudlag med vilket hästen kan kontrolleras. Om tveksamhet finns, ska hästen ledas i träns. Hästen ska vara försedd med synlig nummerlapp. Se även TR I moment 134.3
1.1. Alla bett måste vara utan delar som påverkar funktionen utöver vad som kan uppnås med enkla mekaniska funktioner.
1.2. Bettlöst huvudlag, inklusive hackamore är tillåtet till och med 1* tävling, under förutsättning att ryttaren har kontroll på sin häst.
1.3. I Svår klass ska hästen ridas på stångbett.
1.4. ”Para” Rids generellt på tränsbett. Stångbett är tillåtet.

2. Träns
2.1.1. Träns består av huvudlag med bett, eventuellt så kallad ”curb-strap” och tyglar. Huvudlaget är sammansatt av nackstycke, sidostycken och eventuellt käkrem och pannrem. Huvudlaget får vara av läder eller plast som inte får såra eller skada hästen.
2.1.2. Under framridnings- respektive tävlingsmomentet får hästen ridas med det huvudlag som ryttaren föredrar under förutsättning att ryttaren har kontroll på sin häst och att huvudlag och bett är i enlighet med reglementet.
2.1.3. Bett ska ha direkt kontakt med sidostycken och tyglar utan någon fjädrande function.
2.1.4. Tyglar ska vara av slätt läder och eller textil. Tyglar med elastisk funktion är inte tillåtna.
2.2. Referenser till tränsbett betyder konventionella O-ring, ”egg-but” eller D-ring med en bettring som inte är större än 10,2 cm och inte mindre än 5,1 cm.
2.3. Insidan av bettringen måste vara fri från tygeln, kindkedja eller tränsfästen som annars kan ge hävstångseffekt.
2.4. Mundelen ska vara rund, oval eller äggformad, jämn och utan mönster i materialet eller andra ojämnheter. Den kan vara försedd med inlägg men måste vara slät och/eller latextäckt.
2.5. Mundelarna måste ha en storlek (diameter) om minst 8 mm mätt 25 mm från bettringen med en gradvis avtagande diameter in mot mitten av bettet. 2.6. Det är valfritt att ha en så kallad ”curb strap” men kindkedjor är inte tillåtna. Dessa krav är samma för alla klasser i vilka tränsbett får användas.

3. Stångbett
3.1.1. Huvudlag till stångbett, består av huvudlag och tyglar. Huvudlaget är sammansatt av nackstycke, sidostycken och eventuellt käkrem och pannrem. Huvudlaget får vara av läder eller plast som inte får såra eller skada hästen. 3.1.2. Tyglar ska vara av slätt läder och eller textil. Tyglar med elastisk funktion är inte tillåtna.
3.2. Referens till ett stångbett betyder användandet av ett stångbett som har en hel eller delad mundel, har skänklar och fungerar med hävstångseffekt.
3.3. Alla stångbett måste vara utan mekaniska funktioner och anses som ett standard westernbett.
3.4. Ett standard westernstångbett inkluderar:
3.4.1. 216 mm maximal längd på skänklarna vilka mäts enligt beskrivningen i reglementet.
3.4.2. Skänklarna kan vara fasta eller lösa.
3.4.3. Med hänsyn till mundelarna, måste dessa vara runda ovala eller äggformade, släta och av oklädd metall med en diameter på 8 mm till 19 mm, mätt 25 mm från skänkelfästet.
3.4.4. Mundelarna kan vara inlagda med annan metall men måste vara släta eller klädda med latex. Ingenting får sticka ut mer än 3,2 mm nedanför mundelarna.
3.4.5. Porten får inte vara högre än maximalt 89 mm inklusive rullar och täckdelar, vilka är tillåtna.
3.4.6. Delade mundelar, så kallade half-breeds, och så kallade spades är standarddelar.
3.4.7. Slip eller gag bits, donuts eller så kallade flat polo mouthpieces är inte tillåtna.
3.5. Förutom i tränsbetts- och freestyleklasser, får bara en hand användas på tyglarna och denna hand får inte bytas. Handen ska omsluta tyglarna; pekfinger eller den första av fingrarna (first finger) mellan delade tyglar är tillåtet. Brott mot denna regel ger en straffscore på noll (0).
3.6. När ett stångbett används, måste en kindrem eller kindkedja användas. Denna ska vara minst 13 mm bred, ligga platt mot underkäken och vara utan stänger, vajer och eller tvinningar.

4. Sadel
4.1. Westernsadel ska användas vid all ridning. Stigbygeln/stigläder måste hänga fritt, fäst i stigbygelkrampan och på utsidan av sadelkåpan. Det är inte tillåtet för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt, någon del av sig själv till hästens utrustning.
4.2. I lätt klass får valfri sadel användas.

5. Dekoration
5.1. All dekoration av häst med föremål som rosetter. blommor eller liknande är förbjudet förutom i Freestyle reining.
5.2. Flätning av man och svansrot samt mönstertryck på bakdelen är tillåtet. Manens flätor och knoppar får dekoreras/utsmyckas, dock inte med rosetter, blommor eller liknande, förutom i Freestyle reining. Varningsrosett i svansen är inte att betrakta som dekoration utan är tillåtet.
5.3. Dekor/utsmyckning på hästens utrustning är tillåtet, men får inte såra eller skada hästen.

6. Övrig utrustning
6.1. Benskydd/benlindor och boots är tillåtna.
6.2. Vid framridning är täcke tillåtet.
6.3. Flughuva får användas vid framridning. Flughuvan, som ska skydda hästen från insekter, får endast täcka hästens öron och panna samt ge utrymme för fastsättande av nackstycke och pannrem.
6.4. Tyglar får endast vara fästa i bettringarna eller i bettet (stång).
6.5. Tömkörning på tävlingsplatsen är förbjuden.
6.6. Alla slags hjälptyglar är förbjudna.
6.7. All övrig utrustning, inte nämnd i i moment 908 är förbjuden och dess användande leder till avstängning ur klass/klasser om den orsakar hästen obehag eller skada. Ryttaren kan även tilldelas muntlig tillrättavisning, skriftlig varning eller straffavgift enligt TR I moment 191.
6.8. Om kontroll av bett och utrustning utförs ska det göras direkt efter att ekipaget lämnar tävlingsbanan. Om det då upptäcks att utrustning som inte är godkänd har använts ska detta rapporteras till domarordföranden och ekipaget utesluts ur klassen.

1. Uppklassning.
Uppklassning sker endast ur Lätt klass. Ekipage som har fått över 70 poäng i Lätt A-klass eller högre är uppklassad och har inte rätt att starta Lätt D, Lätt C eller Lätt B.

2. Nedklassning
Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst 68 i score, flyttas ned till lätt klass (Lätt D, Lätt C, Lätt B) och ekipaget måste åter kvalificera sig. Vid försäljning av häst eller om en häst stadigvarande (minst 6 månader) ska tävlas av en annan ryttare kan hästen flyttas ned till lätt klass (Lätt D, Lätt C, Lätt B) och ekipaget måste åter kvalificera sig. Denna nedklassning gäller då hästen tävlas av den nya ryttaren. Om en ryttare eller ägare önskar tillämpa denna bestämmelse ska meddelande lämnas till Svenska Ridsportförbundets reiningkommité innan anmälan till tävling. Avser den tidigare ryttaren att tävla hästen tillämpas inte nedklassningen.

1. Ryttarmeddelande, startlistor, starttider, startordning 1.1. ”Meddelande till ryttare” ska finnas tillgängligt för deltagarna minst fem dagar innan tävlingarnas början. 1.2. Startlistor ska finnas tillgängliga senast klockan 18.oo dagen före aktuell tävling. 1.3. Definitiva startlistor för kommande tävlingsdags klasser ska finnas tillgängliga senast klockan 20.00 dagen före. 1.4. När definitiva startlistor fastställts ska ryttare inte vara skyldig att starta tidigare än ryttaren med ledning av startordningen kunnat beräkna som rätt starttid. Bortfaller ekipage från den definitiva startlistan, ska paus göras i tävlingen. 1.5. Angående startordning se moment 952. Se även TR I moment 134. 2. Framridning och framridningsbanor 2.1. Framridningsbanan bör placeras minst 10 meter från tävlingsbanan. 2.2. Dimensionerna, längd och bredd, samt underlaget på tävlings- arenan och på framridningsplatsen ska vara beskrivet i propositionen. Om underlaget på framridningsbanan inte är lika tävlingsbanans underlag ska detta anges i propositionen. Endast om underlag ändras ska det anges i ryttarmeddelandet. 2.3. Om framridningsbanan eller dens underlag ändras efter att anmälningstiden gått ut skall ryttarna meddelas detta i ryttarmeddelande eller senast när de ankommer till tävlingsbanan och startanmäler. 2.4. Framridningsbanan bör under pågående tävling endast vara öppen för startande ekipage i pågående och följande klass. 19 2.5. Framridningsbanan är till för uppvärmning, inte träning, ledning eller väntande hästar. Överdomaren kan vid behov besluta annorlunda. 2.6. Tider när framridningsbanan är öppen meddelas av arrangören senast dagen innan tävling. 2.7. Arrangören ska anvisa plats för väntande och hästar som leds, annan än framridningen. 2.8. På tävlingsplatsen får hästen arbetas endast av den/de som ska starta den på meetinget. 2.9. ”Para” Då ekipage som tävlar i Grad 1 och Grad 2 befinner sig på framridningsbanan ska ekipage som galopperar göra detta på av arrangören anvisad del av framridningsbanan. På lånad häst är tillåten tid för framridning, minst 15 minuter för ryttare i Grad 1, 2 och 3 samt minst 20 minuter för ryttare i Lätt C/ Grad 4, Lätt B eller högre/Grad 5. Tiden räknas från det att ryttaren är uppsutten. Uppsittning på lånad häst ska ske på av arrangören fastställd plats. Ryttaren räknas som uppsutten när ryttaren är klar att lämna uppsittningsplatsen. Särskild funktionär som ansvarar för uppsittningen på lånade hästar ska finnas. Egna hästar som ska tävla i Grad 1, 2 och 3 får ridas 30 minuter per dag av någon annan än ryttaren (skritt på lång tygel före och efter inte inräknat). De sista 15 minuterna före start får endast ryttaren rida hästen. Alla hästar får skrittas på lång tygel 40 minuter av någon annan än ryttaren. Arrangör, lagledare och ryttare har gemensamt ansvar för att framridningstiderna respekteras under tävlingen.

3. Tävlingsbanan
3.1. Med tävlingsbana menas det inhägnade, eller på annat sätt markerade, område inom vilket tävling äger rum. Banan bör vara placerad så att trafik eller liknande inte inverkar störande. 
3.2. Sedan en tävlingsklass börjat får inga förändringar av något slag göras beträffande underlag eller andra förhållanden.
3.3. Åskådare placeras om möjligt på sådant avstånd (minst 5 meter på jämnt underlag) från banan att skada inte kan uppstå om hästen lämnar banan.
3.4. Dimensionerna, längd och bredd, samt underlaget på tävlings-arenan och på framridningsplatsen ska vara beskrivet i propositionen. Endast om underlag ändras ska det anges i ryttarmeddelandet
3.5. Måste en tävlingsklass eller ritt avbrytas på grund av force majeure (oväder, omöjliga ljusförhållanden eller liknande) så ska klassen respektive ritten återupptas under likartade förhållanden som före avbrottet. 3.6. ”Para” Arenan ska vara säker för pararyttare som rider på kända och okända hästar. Om en synsvag ryttare är anmäld (ryttare med profil 37) ska punkterna längs spåret vara minst 1 meter höga.

Den ideala reininghästen styrs genom varje rörelse av varje manöver. De bästa Reininghästarna bör visa en villig disposition utan någon indikation på motstånd. Intrycket av den korrekta hästen och ryttaren i kombination inom Reining, är en total harmoni med kommunikation och prestation av ekipaget. De visar framåtbjudning, med kraft och fart som dämpas av lugna stunder. Detta blir en demonstration av sportens historia med ursprung ur boskapsskötseln. Rörelser av hästens egen vilja anses vara ett uttryck för bristande kontroll av ryttaren. Avvikelse från mönstret kommer att betraktas som en bristande kontroll eller tillfällig förlust av kontroll och måste därför medföra avdrag med hänsyn till det etablerade poängsystemet. Efter avdrag för alla fel, liksom det beskrivs i poängsystemet och med tanke på hästens och ryttarens prestation, kommer poäng ges för jämnhet, finess, attityd, snabbhet och auktoritet att utföra olika manövrer. Pluspoäng ges även för användningen av kontrollerad fart vilket höjer svårighetsgraden och gör sporten mer spännande och tilltalande att titta på för publik. Poängsystemet och regler för bedömning återfinns i domarguiden.

I en reiningtävling rider man ett så kallat mönster, det vill säga olika manövrar
i en viss bestämd ordning. Ett reiningmönster ska innehålla följande moment:

• Walk in/run in – det finns tre typer av ”starter”. Antingen galopp direkt in på banan längs medellinjen eller skritt alternativt trav in till banans centerpunkt.
• Spin – åt höger respektive vänster
• Väntan – där hästen ska göra en liten kort paus mellan två manövrar
• Cirklar – stora, snabba samt små, långsamma där man visar tempoväxlingen mellan dessa
• Galoppombyte – åt vänster respektive höger, ska ske på banans centerpunkt
• Rundowns – galopp längs långsidan eller på medellinjen inför en rollback eller sliding stop
• Sliding stop
• Rollback – åt höger respektive vänster
• Backning

På en reiningbana finns det sex markeringar, oftast i form av koner, utsatta för att markera början, mitten och slutet på bägge långsidor. Domaren ska poängsätta en reininghäst baserat på dens utförande av manövergrupperna som finns i varje individuellt mönster. Alla mönster är indelade i sju eller åtta manövergrupper. Galoppen ska vara tretaktig, välbalanserad, rytmisk och energisk. Beskrivningen av den ideala manövern som förväntas av en reininghäst är som följer:

Inskrittningen tar hästen från ingången till mitten av arenan där själva mönstret ska påbörjas. Hästen ska se avslappnad och självsäker ut. Alla händelser som kan ge intrycket att hästen känner sig hotad, inklusive att starta och stoppa eller att ta i tygeln överdrivet, är fel som ska markeras ner på den första manöverbedömningen i enlighet med hur allvarlig handlingen bedöms. Hästar som i mönstret ska trava till mitten måste trava minst halva sträckan från ingången till mitten av arenan. Hästen ska se avslappnad och självsäker ut. Alla händelser som kan ge intrycket att hästen känner sig hotad, inklusive att starta och stoppa eller att ta i tygeln överdrivet, är fel som ska markeras ner på den första manöverbedömningen i enlighet med hur allvarlig handlingen bedöms. Att inte trava minst halva sträckan från ingången till mitten av arenan ska medföra en 0 (Noll) score för att inte ha genomfört mönstret så som det är skrivet. Hästar som i mönstret skall galoppera in förbi mitten på banan ska se avslappnade ut och villigt öka farten till ett sliding stopp.

Sliding stopp är proceduren där hästen bringas att från galopp, inta en stopposition där hästen för in bakbenen under sig och genom att låsa bakbenen glider på bakhovarna. Hästen ska inta stoppositionen genom att välva ryggen och därmed föra bakhovarna längre in under kroppen samtidigt som den bibehåller framåtrörelsen, markkontakten och en travrytm med frambenen. Genom hela stoppet ska hästen röra sig på en rak linje, bibehålla markkontakten med bakhovarna och trava med frambenen.

Spinnen är en serie 360 graders rörelser utförda med det inre bakbenet i stort sett stationärt. Rörelsen sker med kraften från det yttre bakbenet och frambenen och kontakten ska bibehållas mellan marken och ett framben. Frambenen rör sig i trav. Bakdelens position ska bibehållas från starten av spinnen till dess den avslutas. Det är tillåtet att hästen lyfter på det inre bakbenet stegvis för att komma runt. Det är till hjälp för domaren att se att hästen står på samma plats hellre än att se efter ett stationärt inre bakben. Detta gör det lättare att sätta fokus på andra delar av spinnen (till exempel kadens, attityd, mjukhet, finess och fart).

Rollback är ett 180 graders byte av riktning under framåtdrivning vilket fullgörs genom att galoppera till ett stop, vända tillbaka i andra riktningen med bogarna, över bakbenen som är stationära på platsen och galoppera tillbaka i samma spår, som en enda rörelse. I regelboken står det att hästen inte ska vänta, men en mycket kort paus för att få tillbaka fotfästet eller balansen ska inte bedömas som en väntan. Hästen ska inte kliva framåt eller backa innan den utför manövern.

Cirklar är manövrar i galopp (i klass lätt C i trav och lätt C i galopp och trav) av förutbestämd storlek och fart, som demonstrerar 24 kontroll, villighet att låta sig styras samt grader av svårighet genom farten och fartändringar. Cirklar ska alltid utföras inom det i mönstret angivna geografiska området och måste ha en gemensam centreringspunkt. Det måste finnas en klart definerbar skillnad i tempo och storlek mellan de små långsamma cirklarna och de stora snabba cirklarna. Farten och storleken på de små höger cirklarna ska vara lika den på de små långsamma vänster cirklarna, liksom farten och storleken på de stora snabba högercirklarna ska vara lika den på de stora snabba vänstercirklarna.

Ryggningen är en manöver som kräver att hästen villigt och taktmässigt rör sig bakåt på en rak linje över en fördefinerad distans, alltid minst 3 meter.

Att vänta är en demonstration av hästens förmåga att stå stilla på ett avslappnat sätt vid en bestämd tid i mönstrets utförande. Alla mönster kräver att hästen ska vänta på ryttarens kommando efter slutet av mönstrets sista manöver för att visa domaren att mönstret är avslutat.

Galoppombyten är när hästen byter ledande ben på fram och bakben i galopp i samband med att den byter riktning. Galoppombytet ska utföras i galopp utan ändring av gångart eller fart på en exakt plats på arenan i enlighet med mönsterbeskrivningen. Bytet på fram och bakben ska ske inom samma steg för att undvika straffpoäng.

Run downs är passager längs medellinjen samt runt kortsidan och ner längs sidan på arenan. Run downs och run-arounds ska visa kontroll och gradvis ökning av farten till stoppet.

1. I lätt klass ges följande straffpoäng för travsteg vid övergångar mellan skritt och galopp.
1.1. Galoppfattning. 2 och 3 steg i trav ger 0,5 straffpoäng, 4 eller fler
steg i trav ger 1 straffpoäng.
1.2. Nedsaktning. 3 steg i trav ger 0,5 straffpoäng, 6 eller fler steg i trav ger 1 straffpoäng. Se även moment 934.

1. Ritten/betygsättningen börjar det ögonblick ekipaget efter att startsignal givits, kommer in på banan.

2. Ryttaren ska hälsa på domaren innan själva mönstret påbörjas från mittpunkten på banan, med mindre det rör sig om ett Run-in mönster då ryttaren är undantagen från hälsning innan mönstret påbörjas.

3. Vid mönstrets avslutande ska ryttaren markera att ritten är avslutad.

4. Före start (inridning) eller efter den avslutande hälsningen får endast tillämpliga händelser beskrivna i moment 925 – 928 påverka betygsättningen.

5. Ekipage får inte ledas in eller ut från tävlingsbanan. Överträdelse medför uteslutning ur klassen.

6. ”Para” En medhjälpare får hjälpa ryttaren in på banan till mittpunkten samt får under uppvisningen/ritten uppehålla sig intill banan. Ryttare till häst får ta emot, ur säkerhetssynpunkt, nödvändig hjälp efter start.

Bedömning/scoring ska ske på basis av att 70 betecknar en genomsnittlig prestation. Varje deltagare startar på 70 poäng. De enskilda manövrarna bedöms i steg om 1/2 poäng från en bottennotering på -1 1/2 till en högsta notering på + 1 1/2 , där poängen 0 betecknar en manöver som är korrekt utan svårighetsgrad. Poäng kommer att tillkännages efter att varje häst avslutat sitt mönster och bedömningen av ritten, inklusive utdelandet av straffpoäng slutförts.

No Score (Utebliven poäng)
1 Följande handlingar resulterar i en så kallad no score.

1.1. Otillbörlig/olämplig hantering av en häst i tävlingsarenan eller tecken på att otillbörlig/olämplig hantering av en häst har skett innan hästen kom in i tävlingsarenan eller under uppvisningen i tävlingsarenan.
1.2. Användning av otillåten utrustning.
1.3. Användning av otillåtna bett eller kindkedjor.
1.4. Användning av ”tie downs” eller nosgrimmor.
1.5. Användning av spön eller liknande.
1.6. Användning av utrustning som ändrar rörelsen eller cirkulationen i svansen.
1.7. Underlåtenhet att kliva av hästen och/eller presentera hästen och utrustning för den därtill utsedda domaren.
1.8. Bristande respekt eller misskötsel från ryttarens sida.
1.9. Brott mot någon del av svensk lagstiftning som angår framvisande/ utställning/tävling, skötsel eller omhändertagande av hästar.
1.10. Domaren/domarna kan till envar tid utesluta/avvisa en häst i arenan på grund av osäkra förhållanden eller otillbörlig uppvisning med hänsyn till både häst och/eller ryttaren.
1.11. Slutna/sammanhängande tyglar är inte tillåtna annat än som standard romal tyglar och mecates på tränsbett och bosal i klasser där användning av två händer är tillåtet.

Noll Score (poäng 0)
Följande medför en score på 0:

1. Användning av mer än pekfingret eller första fingret mellan tyglarna;
2. Användning av två händer på tyglarna (undantag: tränsbetts eller hackamore klasser där det är förutsatt att två händer används) eller byte av hand som håller tygeln;
3. Överflödig tygelände kan korrigeras på envar plats i mönstret så länge ryttarens fria hand befinner sig bakom tygelhanden. Alla försök att ändra tygellängden eller spänningen i tygeln ska anses vara användning av två händer och medföra en noll score.
4. Att inte genomföra mönstret som det är skrivet;
5. Genomförande av manövrarna i annan ordning än som angivits;
6. Inkluderande av manövrar some ej är specificerade, inklusive men inte begränsat till:
6.1. Backa mer än två steg
6.2. Vända mer än 90 grader (Undantag: ett komplett stopp i första kvadranten av en cirkel efter en galoppfattning skall inte anses som inclusion av en manöver); en straffpoäng på 2 ges dock för att ha brutit av galoppen.
6.3. Ett fullständigt stopp innan första konen i run in mönster;
7. Fel på utrustning som försenar genomförandet av mönstret, inklusive att tappa en tygel som rör marken medan hästen är i rörelse;
8. Undanflykt eller vägran att lyda hjälper vilket fördröjer uppvisningen;
9. Sken eller undlåtande att ta guidning där det blir omöjligt att avgöra om ekipaget följer mönstret;
10. Trava mer än en halv cirkel eller halva längden av banan vid start av en cirkel, under cirklar eller efter en roll back;
11. Överspin med mer än 1/4 varv;
12. Fall till marken av antingen häst eller ryttare. En häst anses ha fallit när dens bog och/eller höft, eller dess underlinje vidrör marken;
13. Tappa en tygel så att den vidrör marken medan hästen är i rörelse;
14. Att inte bära korrekt western-klädsel så som definierat i moment 907.
15. Varken en no score eller en 0 bedömning kan ge en placering i en go round eller enkel go round klass, dock räknas en 0 bedömning som en poäng när den ingår i en sammanräkning för en FEI lagtävling;
16.1. Varken en no score eller en 0 bedömning kan avancera i en tävling med flera omgångar;
16.2. I tävlingar med flera omgångar får hästar som går till final men får 0 eller stryks ändå ta del av eventuella prispengar.
16.3. En 0-bedömning placeras högre än en strykning;
17. I det fall att tillräckligt många hästar inte kvalificerat sig för att få prispengar tillfaller de outdelade prispengarna tävlingsarrangören.

Förseelser som medför 5 straffpoäng
Följande resulterar i en straffpoäng om 5:

1. att sporra framför gjorden.
2. användning av endera handen för att hota eller skrämma hästen till envar tid ekipaget är i arenan, eller för att berömma hästen under mönstrets genomförande;
3. att hålla i sadeln med endera handen;
4. uppenbar olydnad inklusive bitande, sparkande, bockande stegrande eller stampande med framhov.

Förseelser som medför 2 straffpoäng
Följande resulterar i en straffpoäng om 2:

1. avbrytning från korrekt rörelse.
2. freeze-up/avstannande i spin eller roll back.
3. att fatta galopp innan ekipaget nått mitten på walk in mönsteroch/eller att inte stanna eller skritta innan man fattar galopp.
4. att inte ha fattat galopp innan första konen på run-in mönster eller att bryta av till trav eller skritt innan första konen.
5. om en häst inte helt passerat en specificerad markering innan den intar en stop position.

Förseelser som medför 0,5, 1 eller 2 straffpoäng

1. Påbörjande eller genomförande av cirklar i fel galopp ska bedömas som följer:
1.1. Varje gång en häst har fel galopp ska domaren ge 1 straff poäng. Straffpoängen är kumulativ och d maren ska lägga till 1 straff poäng för varje kvarts (1/4) omkrets av cirkeln som hästen har fel galopp.
1.2. Ett sent byte är en ett (1) poängs straffpoäng, från ett steg till 1/4 av en cirkel och är också kumulativ efter detta.
1.3. Domaren ska ge en häst 1/2 poäng i straff för ett försenat byte ett steg efter den punkt på vilken bytet skulle skett enligt mönstret.

2.1. Domaren ska dra av en halv (1/2) poäng för att starta en cirkel i trav eller för att komma ur en roll back i trav upp till två steg.
2.2. Trav utöver 2 steg men mindre än en halv cirkel eller 1/2 längd av arenan, dra av 2 poäng. Se även moment 929.

3.1. Domaren ska dra av en halv (1/2) poäng för över eller under spin upp till ett åttondels (1/8) varv.
3.2. Dra av en (1) poäng för över eller under spin upp till ett kvarts (1/4) varv.

4. I mönster där änden av banan ska passeras medför fel galopp vid rundandet av arenan straffpoäng enligt följande:
4.1. För 1/2 svängen eller mindre, 1 poäng.
4.2. För mer än 1/2 svängen, 2 poäng.

5. Det utgår en halv (1/2) straffpoäng för att inte befinna sig minst 6 meter från sidan vid anridning till ett stopp och/eller rollback.

Andra förseelser och domarbeslut

1.1. Domarna får inte samtala om någon straffpoäng eller manöver score innan de lämnar in sin bedömning.
1.2. Om en avgörande straffpoäng (som resulterar i en no score, en o score eller 5 poängs penalty) är oklar, kan domaren lämna in sin bedömning och be om att poängen hålls inne tills dess att domarna konfererat och/eller att den officiella video-inspelningen gåtts igenom vid tidigast möjliga tillfälle.
1.2.1. Skulle domarna genom konferens eller uppspelning av den officiella videon avgöra att en straffpoäng är befogad ska denna utdömas.
1.2.2. Om ingen straffpoäng ska ges annonseras poängen som den ursprungligen lämnades in.
1.2.3. Ingen domare är tvungen att ändra sin score efter en konferens eller video uppspelning.
1.2.4. Varje domares beslut är en individuell uppfattning baserad på individuella beslut efter en konferens eller uppspelning av en officiell video. 1.2.5. Användandet av officiella videos är endast tillåtet om domaren har anledning att förmoda att alla deltagare har videofilmats. Alla tävlingar rekommenderas därför ha omedelbar uppspelning av videofilmning tillgänglig för domarna av denna anledning (när video-filmning förekommer).

2. Domaren har befogenhet att avvisa en deltagare från en tävling som domaren dömer, om vederbörande deltagare visar bristande respekt eller uppförande som gör att vederbörande bedöms uppföra sig på ett sätt som får den tävlande eller tävlingen att framstå på ett osportsligt sätt. Se även TR I.

3. Alla ryttare måste stiga av hästen efter fullbordad ritt. Hästen måste presenteras och bettet visas av ryttaren eller en representant utsedd av ryttaren.
3.1. Hästen och dess utrustning ska kontrolleras av den därtill utsedda domaren i anslutning till tävlingsarenan.
3.2. Skulle denna domare upptäcka anledning till en s.k. no score kan ryttaren eller dennes företrädare (förälder/förmyndare) acceptera bedömningen och låta denna domare ändra resultaten, eller de kan begära att den andra/de andra domarna diskuterar och beslutar om bedömningen.
3.3. I det fall det gäller en ungdomsryttare och ingen förälder/förmyndare är på plats, tas det för givet att alla känner till regeln och att man följer den tävlandes önskan.
3.4. Om det begärs ska utrustningsdomaren (i förekommande fall) snarast möjligt diskutera fallet med den/de andra domarna. Tävlingsledningen uppfodras till att etablera utrustningskontrollplatser så kontroll kan ske i god tid före alla ritter så att de tävlande har god tid att korrigera eventuella brister.

4. Domare ska vara enda person som har ansvar för att avgöra huruvida en ryttare har fullföljt mönstet så som det är skrivet.

5. Domaren har möjligheten ge alla ryttare möjligheten att rida om sitt mönster om detta inte har kunnat fullföljas av anledningar som den tävlande inte kunnat påverka. När en omritt är befogad enligt domaren, ska denne informera tävlingsledningen så snart det är möjligt.

6. En ryttare eller ägare i respektive klass kan begära en ombedömning av en stor penalty som utdelas i en klass (Score 0 eller 5 straffpoäng).
6.1. Domaren har rätt att vägra eller godkänna begäran.
6.2. Om begäran accepteras av domaren måste denne vara övertygad om att hela klassen har filmats av en officiell videofotograf.
6.3. Begäran måste göras senast 30 minuter efter sista start för dagen och innan domarna har hunnit lämna anläggningen.
6.4. Tävlande eller ägare får inte ha någon kontakt med domaren/domarna under hela processen efter att ha begärt en ombedömning.
6.5. Begäran ska lämnas till tävlingsledaren som sedan lämnar den till domaren.

Skärande av tänder, slag med svansen eller liknande som när det kan uppfattas som tecken på irritation och motstånd från hästen, samt tungfel, det vill säga när hästen genom att dra upp eller föra ut tungan och därigenom undandrar sig bettets inverkan, ska belasta den bedömningsgrupp där det inträffar, som ett allmänt intryck.

Om domaren finner att häst visar tydlig hälta och att denna inte kan betraktas som tillfällig oregelbundenhet i gången, avbryts ritten av domaren, ryttaren sitter av och ekipaget ska lämna tävlingsbanan.

Vid nedsatt prestationsförmåga, eller om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande: Har blod, sår eller svullnad orsakat av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas och ekipaget uteslutas. Domarens beslut att avbryta ritten kan inte överklagas. Om hästen blöder gäller även reglerna i TR I moment 174.

1. Tävlingsledningen har möjlighet att använda en pre-check eller en post check eller båda.

• Pre-check-systemet bör inte användas när bara en domare används.
• När en pre-check används, rekommenderas att det finns ett därtill anvisat område för framridning i omedelbar närhet till pre-check domaren där de kontrollerade hästarna kan förbli tills de kommer in i arenan.
• När en pre-check används, ska förekomst av blod eller andra bevis för att någon form av övergrepp har skett före kontrollen resultera i en no-score och ryttaren meddelas startförbud.
• Om felaktig utrustning presenteras vid pre-check kommer ekipaget inte att få en no-score, om ryttaren är i stånd att rätta till problemet utan att fördröja klassen.
• Om en kontrollerad häst lämnar pre-check området innan den varit inne på banan, ska pre-check domaren kontrollera hästen igen innan det är möjligt för ekipaget att komma in på tävlingsbanan.
• I detta system bör de två första hästarna kontrolleras i förväg åtta – tio minuter innan klassen börjar, medan alla återstående hästar kontrolleras när de kommit in på pre-check området. Det föreslås att domaren så snart de första tre hästar har kontrollerats, utvecklar en rutin för att kontrollera alla hästar löpande så att klassen kan flyta på naturligt. Dessutom tillåter detta varje ryttare att återvinna fattning och fokus efter kontrollen, och det ger ryttaren tid att rätta till ett problem med utrustningen om situationen skulle uppstå.
• Innan ekipaget går in på arenan ska varje häst få en slutlig inspektion där domaren går runt hästen.
• När pre-check-systemet används, är alla tjänstgörande domare, inklusive pre-check domare, tvungna att addressera alla former av övergrepp på en häst medan den är i arenan.
• Om situationen uppstår och en domare i arenan ger en no-score, skall denna domaren snarast begära att ryttaren presenterar sin häst till pre-check domaren för inspektion.
• Om en no-score ges kan ryttaren acceptera eller bestrida bedömningen. Om bedömningen ifrågasätts skall domaren/arna kallas till överläggning så snart det är praktiskt möjligt.

2. Vid post-check, måste alla ryttare sitta av och och visa bettet omedelbart efter ritten. Tränset skall tas av utav ryttaren eller dennes utsedde/a representant. Bettet måste kontrolleras av den utsedda domare i arenan eller i nära anslutning till arenan. Underlåtenhet att följa detta kommer att resultera i en no-score.

3. Tävlingsledningen kommer att utvärdera enskilda förfrågningar från ryttare med speciella behov avseende användningen av hjälpmedel när de tävlar. I händelse av att en idrottsutövare beviljas särskilda privilegier, kommer idrottaren att presenteras nämnda privilegier skriftligen och ska lämna en kopia till tävlingsledningen varje gång personen tävlar. Tävlingsledningen är skyldig att presentera dessa privilegier för domaren/-arna före tävlingen där idrottaren kommer att tävla.

Om tävlingsbanans staket, eller delar därav, till exempel reklammaterial, ramlar omkull, faller ner eller om ekipaget under ritten blir stört av oroligheter på banan till exempel av lösa hundar eller liknande ska ritten avbrytas och felet åtgärdas utan att ekipaget belastas med något avdrag. När banan är återställd/ felet avhjälpt ska ryttaren ges tillfälle att fortsätta från den punkt där ritten avbrutits eller starta från början. Vid extrema väderförhållanden eller andra extrema situationer kan domarordföranden avblåsa pågående ritt eller klass. Avbruten ritt/klass ska slutföras när förhållandena så tillåter.

1. Vid alla tävlingar ska av Svenska Ridsportförbundet utgivna och för varje tidpunkt gällande Reiningprotokoll användas. Arrangör ska arkivera reiningprotokoll i 12 månader.

2. Domarsekreteraren noterar domarens poäng för varje bedömnings- grupp på originalprotokollet. Domarsekreteraren får inte räkna samman poängen.

3. Domaren sammanställer poängen och meddelar denna till speaker/ tävlingssekretariat direkt efter ritten.

4. Efter varje klass hämtas/lämnas protokollen (underskrivna av respektive domare) av därtill utsedd person. Efter sekretariatets sammanräkning av plus och minuspoäng samt avdrag, bekräftas de olika domarnas poängsummor.

5. Domarsekreterare får inte utföra sammanräkningen.
5.1. Summan av samtliga domares poäng utgör ekipagets totalresultat.
5.2. Beroende på klassens nivå kan en, två, tre eller fem domare döma. Maximalt tre domares poäng räknas ihop. Högsta och lägsta poäng räknas bort när fem domare finns.
5.3. Erhållet totalresultat för varje ekipage meddelas på ett tydligt sätt för ryttare och publik efter ritten såframt detta är möjligt. Poängen bör anslås vid gaten eller på annan angiven plats.

6. Den ryttare som erhållit högsta totalresultat är segrare, den därnäst blir tvåa och så vidare.

7. Om två ryttare erhållit samma högsta totalresultat sker omritt för första placering.

En ryttare kan till en var tid avbryta sin ritt under mönstrets genomförande. Ryttaren får då poäng 0.

Ryttare till häst ska vara reglementsenligt klädda vid prisutdelning. Hjälm eller hatt med inbyggd hjälm tas inte av under prisceremonin med mindre än att Nationalsången spelas. Hästar ska ha rosetter och eventuellt pristäcken på innan inridningen för prisceremoni i tävlingsarenan. Arrangören beslutar I samråd med överdomaren om hur prisceremonin ska arrangeras.

Följande rekommendationer finns:

1. De tre främst placerade pristagarna ska sitta till häst. Vid lagtävling ska det segrande laget sitta till häst. Övriga pristagare ska delta till fots på en av överdomaren/domarordföranden anvisad säker plats. Gemensam prisutdelning för de tre främst placerade pristagarna sker på banan. Övriga hämtar sina priser i sekretariatet.

2.1. Vid samtliga prisutdelningar är det tillåtet att ha en medhjälpare som har hästen i ledtygel under prisceremonin.
2.2. Boots, benskydd/benlindor och öronproppar är tillåtet på prisutdelning.

3. Då prisutdelning sker till häst kan överdomaren ge ryttare tillåtelse att delta i prisutdelning utan häst. I sådant fall får denne pristagare, av säkerhetsskäl, inte stå bland deltagande hästar.

4. Om säkerheten bedöms riskeras kan prisutdelning ske till fots för samtliga pristagare.

5. Överdomaren kan ge tillstånd till ryttare att avstå från prisutdelning.

6. Om ett ekipage/en ryttare underlåter att delta i prisutdelning utan givet tillstånd av överdomaren ska ryttaren dömas till straffavgift av överdomaren om lägst 150 kronor eller högst 1 500 kronor samt förlorar eventuellt hederspris, rosett och plakett.

7. Vid prisutdelning är det, i vissa klasser tillåtet att rida in på annan häst än den med vilken priset erövrats. Detta betraktas inte som obehörigt beträdande av banan. Beslut fattas av överdomaren.

1. Angående tävlingsindelning och tävlingsnivå, se moment 901 och TR I moment 123.

2. Angående tävlingsansökan och propositioner, se TR I moment 124 – 125.

3. Angående reiningprogram se moment 902 och Svenska Ridsportförbundets hemsida.

4. Angående framridnings- och tävlingsbanor, se moment 910.

5. Angående funktionärer och anordningar, se moment 960

Se moment 903.

1.1. Klass får bestå av maximalt 40 startande ekipage. Se även TR I moment 131.7
1.2. Om arrangör mottagit så många ekipage att de startande kommer att uppgå till fler än 40 ska delning av klassen ske, antingen genom flera avdelningar, eller att klassen delas över flera dagar.

2. Startordning ska ske genom lottning.

3. För ryttarmeddelande, startlistor och starttider se moment 917.

4. Ekipage ska starta i enlighet med den lottade startordningen. Efteranmält ekipage ska starta först. Avsteg från dessa bestämmelser får endast ske vid särskilt vägande skäl och ska beviljas av överdomaren.

För ryttare som rider två eller flera hästar i samma klass gäller följande:

• Ryttaren ska rida hästarna i den lottade startordningen.
• Ryttaren har inte rätt att få bättre startordning än att åtta startande
  ekipage skiljer ryttarens starter åt där det är möjligt.

5. Om en ryttare på ogiltigt sätt och utan överdomarens tillstånd inplacerats i annan startordning än ryttaren har rätt till, kan ryttarens startordning ändras sedan startlistan fastställts eller sedan klassen börjat.

6. Vid lagtävling lottar arrangören deltagande lags startordning. Respektive lagledare beslutar om det egna lagets startordning

1. Officiella funktionärer
Med officiella funktionärer menas överdomare, domare. Officiella funktionärer ska finnas från inbjudningstävling till och med 5* elittävling. Officiell funktionär ska vara medlem i en av Svenska Ridsportförbundets organisationer samt inneha giltig funktionärslegitimation.

På ridsport.se finns:

• förteckning över olika kategorier av Svenska Ridsportförbundet godkända officiella funktionärer.
• regler som gäller för olika kategorier av officiella funktionärer.

2. Tävlingsledning
För varje tävling ska organisationen ha utsett en tävlingsledning i vilken ska ingå:

• Överdomare
• Domarordförande och domare
• Tävlingsledare

Reiningdomare får under den tid domaren dömer en klass/ klasser inte vara överdomare, tävlingsledare eller ha andra funktionärsroller. Vidare ska finnas en säkerhetsfunktionär, som hanterar frågor kring säkerheten vid tävling. Säkerhetsfunktionären ansvarar för att ”Checklista för tävlingar” är ifylld och överlämnad till överdomaren innan tävlingens början. Före tävling. Vid 5*-tävlingar ska det om möjligt finnas ett pressekretariat. Organisationen utser de övriga funktionärer som tävlingen behöver.

3. Tävlingsjury
Ärenden som rör olämpligt uppträdande mot häst, ryttare eller funktionär kan behandlas av en tävlingsjury. Juryn ska bestå av överdomaren, domarordföranden/domaren och tävlingsledaren. I de fall tävlingsjuryn inte är enig råder majoritetsbeslut.
”Para” Vid tävlingar för pararyttare har tävlingsjuryn dessutom ansvar för att endast för ryttaren godkända hjälpmedel används. Tävlingsjuryn har också ansvar vad gällande de lånade hästarna:

• Lottningen.
• Hästbyten.
• Att hästmaterialet används korrekt.
• Att avgöra om en tävlingshäst ska utgå om den under tävlingens lopp visar sig vara osäker. Om en häst, av det skälet blir utesluten, ska alla ryttare som har tilldelats hästen få möjlighet att rida en annan häst.

4. Överdomare (Show manager)
Överdomare ska finnas på reiningtävlingar från 1*-tävling till 5*-tävling och får inte ha andra arbetsuppgifter eller själv delta i tävlingen/klasser.  Tävlingsorganisationen är skyldig att följa överdomarens beslut. Svenska Ridsportförbundet får utse överdomare vid Svenskt Mästerskap. För överdomarens åligganden, se TR I moment 181, samt att:

• före tävlingens början övervaka organisationsarbetet, granska tävlings och träningbanan/banorna och kontrollera att allt är gjort som krävs för att tävlingsmaskineriet ska fungera friktionsfritt.
• kontrollera sekreterares och gatemans kunskap om sina uppgifter.
• kontrollera signalgivning för meddelande av starttillstånd (gateman).
• gällande godkända domarprotokoll används. med övriga domare gå igenom synpunkter på bedömningen med mera.
• under pågående tävling övervaka tävlingsverksamheten på olika banor, ingripa mot ryttare som uppträder mot bestämmelserna samt fälla utslag vid överklagande eller protes.
• ha ett särskilt ansvar för ordningen på framridningsbanorna.
• skriva och skicka in överdomarrapport till Svenska Ridsportförbundet eller respektive distrikt beroende på status på tävling.

5. Domare

• Domare ska väljas utifrån Svenska Ridsportförbundets lista för godkända reiningdomare.
• Domare får döma endast 40 ekipage per klass och inte mer än 100 ekipage per dag.
• Paus/pauser ska läggas in vid lämpliga tidpunkter (gärna i samband med sladdning av banan) enligt överenskommelse med dömande domare.
• Domarnas antal ska vara en, två, tre eller fem. På ridsport.se finns angivet antalet domare som krävs för olika nivåer och klasser.
• Domare placeras alltid mitt på långsidan. När fem domare dömer placeras 3 på långsidan mot vilken de tävlande normalt kommer in, 2 placeras på motstående långsida.
• Om möjligt ska domarnas sittplatser placeras minst en och en halv meter ovanför markytan.
• Vid tävling, där av utrymmes- eller säkerhetsskäl dessa bestämmelser inte kan följas, arrangeras domarnas placering i samråd med överdomare/domarordförande/arrangör på lämpligt sätt.
• Domare får inte döma i reiningklass där ryttare eller häst deltar som domaren under närmast föregående tre månader regelbundet instruerat eller ridit (gäller alla discipliner).
• Som regelbundenhet räknas minst en gång per månad. Detta gäller även när elev dömer sin tränare.
• Domare får inte vara ägare till deltagande häst/hästar eller vara närstående till deltagande ryttare. Se även TR I moment 182.

Följande anordningar och personal ska, utöver vad som tidigare eller i TR I angivits, stå till förfogande vid reiningtävlingar:

• Domarsekreterare för varje domare vilka utses av tävlingsledningen.
• Sittplatser för domare och domarsekreterare.
• Filtar till domare och domarsekreterare.
• Gällande godkända domarprotokoll för klassen med tävlande ryttares och hästars startnummer ifyllda.
• Vid de tillfällen när fasta starttider tillämpas ska samma officiella lista kunna visas i sekretariat, vid framridning och vid domarordförandens bord.
• Visselpipa till domarordföranden/domaren.
• Åskådarplatser placerade minst 5 meter från tävlingsbanan om möjligt.
• Anordning för publicering av startordning och resultat.
• Avspärrningsanordningar för säkerhetens upprätthållande, parkeringsplatser med mera.
• Startlista vid framridningsplatsen.
• Personal för insamling av domarprotokoll samt uträkning och publicering av resultat, vid behov.
• Personal och lämplig utrustning för fortlöpande underhåll av banan.
• Personal för in- och utsläpp av ekipage då detta används.
• Resultatredovisningsansvarig gentemot Svenska Ridsportförbundet och/eller respektive distrikt.

Synsvaga ryttare får rida med hjälp av ropare, det vill säga en eller flera personer som är placerade på banan och markerar varje bokstav genom att ropa den så fort den är aktuell för ryttaren. Om det är flera ropare ska de vara placerade två meter innanför fyrkantsspåret. Den synsvaga ryttaren får rida ett varv runt fyrkantsspåret och snett igenom före start för att lyssna av rösterna.