Hoppning TR III

Detta TR innehåller regler för hoppning och syftar till att tävlingarna ska ske under så lika förhållanden som möjligt. Det är normgivande vid all ridning och vad avser hantering av hästen i djurskyddshänseende. Reglerna för hopptävlingar måste upprätthållas av domare, överdomare och/eller tävlingsjury. Det är domarens och överdomarens uppgift att se till att det sker i linje med sportens anda och följer intentionerna i detta reglemente samt i Code of Conduct/Uppförandekod och Svenska Ridsportförbundets TR I Gemensamma bestämmelser. I de fall som TR I och TR III skiljer sig åt gäller det som står i TR I. I de fall tolkningarna går isär på tävlingsplatsen är det alltid domarens eller överdomarens beslut (beroende på omständigheterna) som gäller.

Ryttare som inte följer regler i detta reglemente kan bli avstängda, uteslutna, varnade och/eller få straffavgift, såvida inte annat straff föreskrivs i det relevanta momentet. Domare har rätt att avvisa ekipage som bedöms vara farliga för ryttare, funktionärer och publik. När begreppet häst används allmänt så gäller det både häst och ponny. Regler som endast gäller för häst märks med ”H” eller ponny med ”P”.

En hopptävling är en tävlingsform där ekipaget tävlar under varierande förhållanden över en bana med olika typer av hinder. Avsikten är att mäta hästens kapacitet och lydnad i samspel med ryttarens skicklighet och följsamhet. Hopptävlingar arrangeras i klasser för häst från 0,20 till 1,60 meter. Banbyggaren får inom de tillåtna maxgränserna för höjd och längd variera banans tekniska svårighetsgrad beroende vilken svårighetsgrad tävlingen har. Ponnyer tävlar i olika kategorier beroende på mankhöjd. Den högsta kategorin D, som är maximalt 148 centimeter i mankhöjd, tävlar i klasser från Lätt J 0,20 meter till Medelsvår A + 5 centimeter, 1,35 meter. För kategori C, B och A är hindren lägre höjdmässigt och kortare längdmässigt. Rättuppstående hinder består av till exempel plank eller runda bommar. Oxer och trippelbarr är så kallade längdhinder, med bommar både i hindrets fram- och bakkant. Hindrets längd är den riktning som hindret ska hoppas i. Om ett ekipage gör ett fel som till exempel slår ner en bom, trampar i en vattengrav, får en olydnad eller överskrider en given tidsgräns får ryttaren felpoäng eller tidsbelastning. Vinnare i en tävlingsklass är det ekipage som fått lägst antal felpoäng, kortaste tiden eller övervunnit flest antal hinder, allt beroende på reglerna i den tävlingsklassen.

1. Giltiga dokument. Vid inbjudningstävling och högre krävs giltigt vaccinationsintyg, gällande licens samt för ponny även gällande svenskt mätintyg. Bestämmelser om vaccination och vaccinationsintyg finns i TR i
moment 170.

1.1. Åldersgränser. Se TR I moment 111.9. Med tävlingar utan inbördes rangordning, enligt TR I moment 111.9.1.2 menas i hoppning alla klasser med bed A enligt 314.1
1.2. ”H” För start i 1,30 hoppning och högre är lägsta ålder 12 år.
1.3. ”P” För start i Medelsvår B är lägsta ålder 10 år.

2. Maximerat antal starter
2.1. Vid maximerat antal starter, stängs klassen/tävlingen för
anmälan då detta antal uppnåtts.
2.2. Turordning vid maximerat antal starter, se TR I moment 131.7

3. Antal starter
3.1. Häst får starta högst två gånger per dag i hoppning.
3.1.1. Hästen får starta två starter i samma klass med olika ryttare till och med 1,15/Lätt B + 5 centimeter i hoppning på 1* nivå och lägre.
3.1.2. Vid start i klass med bedömning A:Clear round räknas en eventuell omstart inte som en andra start.
3.2. Utökat antal starter: I klasser till och med 1,00/Lätt C får häst från och med 7 års ålder göra totalt tre starter/dag. Detta kan ske med två eller tre olika ryttare. Två av hästens tre starter kan ske i samma klass, i detta fall med två olika ryttare. Ett ekipage kan inte göra mer än två starter/dag oavsett status på tävlingen.
3.3. En häst får inte starta mer än en gång i varje klass utom i klass för pararyttare på alla nivåer och 1* enligt 3.1. eller 3.2.
3.3.1. En ryttare har rätt att rida flera hästar i samma klass om propositionerna inte har infört en annan begränsning.
3.3.2. En häst får starta två gånger i samma klass i avd A och avd B under förutsättning att avd A rids före avd B.
3.4. Häst får under ett 30-dagarsintervall starta högst 12 gånger.
3.5. Ryttare t o m det år ryttaren fyller 12 år får starta högst 4 gånger/dag.

4. Delning av klass
Två alternativ finns för att dela en klass. Arrangören bestämmer vilket av följande två alternativ (4.1, 4.2.) som ska användas.
4.1. Vid 101 eller fler startanmälda vid ändringstidens utgång ska klassen delas. Premier enligt propositionen ska delas ut i var och en av klasserna. Arrangören måste dela ut samma belopp i båda klasserna. Hederspriser lottas.
4.2. Vid 101 eller fler startande ekipage i en klass ska klassen delas upp i två separata klasser/resultatlistor efter att alla ekipage startat. Premier enligt propositionen ska delas ut i var och en av klasserna. Ekipaget som är andra placerad totalt blir vinnare i den andra klassen och så vidare. Arrangören måste dela ut samma belopp i båda klasserna. Hederspriser lottas.

5. Avanmälan
5.1. Återtagen anmälan. Endast om ryttaren återtagit sin anmälan inom den tidsfrist som är angiven i TR I moment 131.4 befrias ryttaren från skyldigheten att erlägga anmälningsavgiften. För efteranmäld häst ska erläggas den avgift arrangören bestämmer. Efteranmält ekipage befrias från avgift om anmälan återtas senast enligt de tidsangivelser som finns i TR I moment 131.4.
5.2. Strykning. Anmält ekipage betraktas som startanmält enligt anmälan. Strykning, ska göras senast 30 minuter före klassens början. Ryttare som strukit sig ska betala avgiften för klassen ryttaren strukit sig från. Ryttare som inte avanmält till klass och inte kommer till start ska dessutom erlägga en straffavgift på 150 kronor per klass.

6. Startande och startordning

6.1. Som startande i hoppning räknas när ekipage i rätt riktning efter att startsignal givits passerar startlinjen.
6.1.1. Startordningen lottas av den anordnande tävlingsarrangören. Ryttare, som rider två eller flera hästar, ska ges sådan startordning att minst 10 ekipage skiljer ryttarens olika startnummer, om tillräckligt antal startande finns.
6.1.2. Senast vid ändringstidens utgång, 30 minuter före aktuell klass, meddelas eventuellt utbyte av ryttare. Om byte av ryttare därefter blir nödvändigt måste överdomaren bevilja det.
6.1.3. I lagtävling ska lagledaren bestämma den inbördes startordningen inom laget.
6.2. Ryttare och hästar ska starta i programordning. Avsteg från startordningen får beviljas av överdomaren om särskilda skäl finns.
6.3. Efteranmäld häst ska starta först. När flera efteranmälningar föreligger ska den sist anmälda starta allra först, den näst sist anmälda startar näst först och så vidare. Om samma ryttare efteranmäler två eller flera hästar har ryttaren inte rätt att få bättre startordning än att 10 startande ekipage skiljer ryttarens olika startnummer, om tillräckligt antal startande finns.
6.4. Ryttare som rider två eller flera hästar i samma klass ska rida hästarna i den ordning de upptagits i startlistan.
6.5. Före ändringstidens utgång, 30 minuter före aktuell klass, får ryttaren göra följande byten:
6.5.1. En ryttare får byta ut en anmäld häst mot en annan av ryttaren riden häst, som inte tidigare varit anmäld i klassen, utan att det räknas som efteranmälan, eller:
6.5.2. En anmäld häst får ridas av en annan ryttare än med vilken hästen anmälts under förutsättning att hästen varit anmäld före
ändringstidens utgång.
6.5.3. En ryttare får, utan att betala efteranmälningsavgift, flytta en anmäld häst till en annan klass än där hästen ursprungligen var anmäld. Sådant ekipage ska ur startordningssynpunkt behandlas som efteranmält.
6.5.5. Avsteg från denna rutin kan beviljas av överdomaren om det finns särskilda skäl. Om en ryttare på ogiltigt sätt och utan överdomarens tillstånd inplacerats i annan startordning än ryttaren har rätt till, kan ryttarens startordning ändras sedan ändringstiden gått ut eller sedan klassen börjat.
6.5.6. Reserver hanteras enligt moment 131.7

1. Allmänt
1.1. Hänsyn tas till resultat som erhållits under de senaste 24 månaderna.
1.2. Kvalificeringsresultat gäller omgående.
1.3. Kvalificering för högre klass gäller även lägre klass.
1.4.1. Kvalificering görs i en grundhoppning i någon av standardhoppningarna
i moment 312, moment 313 eller moment 325, som rids i bedömning A och metoder i moment 314. Specialhoppningar och puissance är inte kvalificerande.
Grundhoppning rids i bedömning A:Clear round, A, A:0, A:1a, A:1b, A:2, A:Inverkan, A:Da Capo, A:Plus eller A:Stilla med det antal hinder som anges i moment 312, 313 och 324.
1.4.2. En hoppning i två faser, moment 317, kan också gälla som kvalificering. I sådant fall ska båda faserna vara felfria för att gälla som kvalificering.
1.5. Resultat i svenska, utländska nationella och internationella
tävlingar räknas. Resultat i utländska tävlingar värderas enligt skala som Svenska Ridsportförbundet år för år bestämmer.
1.6. För att kunna tillgodoräkna sig kvalificering krävs att ryttaren löst både ryttar- och hästlicens i Sverige. Om resultat erhållits i klass som inte har motsvarighet i TR, bestämmer Svenska Ridsportförbundet hur den ska värderas.

2. Ponny
2.1. Ekipage är kvalificerat till Msv B för kategori B, C och D efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i Lätt A för kategori B, C och D eller högre på lägst 2*-tävling. Gäller för start i avdelning A och B.
2.2. Ekipage är kvalificerat till Msv B + 5 centimeter för kategori C och D eller lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i MsvB för kategori C och D eller högre på lägst 2*-tävling. Gäller för start i avdelning A och B.
2.3. Ekipage är kvalificerat till Msv A kategori för C och D eller lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i Msv B/ Msv B+5 centimeter för kategori C och D eller högre på lägst 2*-tävling.
2.4. Ekipage är kvalificerat till Msv A+5 centimeter kategori D eller lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i Msv B + 5 centimeter kategori D eller högre.

3. Häst
3.1. Ekipage är kvalificerat till 1,30 hoppning efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,20 hoppning eller högre. Gäller för start i avdelning A och B.
3.2. Ekipage är kvalificerat till 1,35 hoppning och lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,30 hoppning eller högre. Gäller för start i avdelning A och B.
3.3. Ekipage är kvalificerat till 1,40 hoppning och lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,30/1,35 hoppning eller högre.
3.4. Ekipage är kvalificerat till 1,45 hoppning och lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,40 hoppning eller högre.
3.5. Ekipage är kvalificerat till 1,50/1,55/1,60 hoppning och lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,45 hoppning eller högre.
3.6.Young riders-ekipage 16-21 år är kvalificerat till 1,45/1,50/1,55/1,60 hoppning och lägre efter två (2) felfritt genomförda grundhoppningar i 1,40 hoppning eller högre.
3.7. Ryttare som under de 24 senaste månaderna genomfört två (2) felfria grundhoppningar i 1,40 hoppning eller högre får starta alla hästar i alla klasser upp till och med 1,40 hoppning. Gäller inte okvalificerade unghästar.
3.8. Ryttare som under de 24 senaste månaderna genomfört två (2) felfria grundhoppningar i 1,45 hoppning eller högre får starta alla hästar i alla klasser. Gäller inte okvalificerade unghästar.

4. Start på 5*/4*-tävling
För att få starta i 5*/4*-tävling ska ryttaren ha klarat följande;
4.1. Senior ska ha genomfört minst två (2) felfria grundhoppningar i 1,45 hoppning eller högre, på lägst 3* nivå, under de senaste 24 månaderna.
4.2. Unga ryttare ska ha genomfört minst två (2) felfria grund- hoppningar i 1,40 hoppning eller högre, på lägst 3* nivå, under de senaste 24 månaderna.
4.3. Junior ska ha genomfört minst två (2) felfria grundhoppningar i 1,35 hoppning eller högre, på lägst 3* nivå, under de senaste 24 månaderna.

5. Ponnyekipagets rätt att delta i klasser för stora hästar
Ponny, med ryttare som under innevarande kalenderår fyller lägst 21 år, får delta i klasser för hästar. Då ponnyn tävlas som häst, gäller bestämmelser och kvalificeringsregler för häst. Ponny som startat i klass för stora hästar enligt Svenska Ridsportförbundets TR får starta i tävling för ponnyer.

6. Regler för Svenskt Mästerskap
Regler för Svenskt Mästerskap i hoppning för häst och ponny publiceras på Svenska Ridsportförbundets hemsida.

1. Ponnykategori slås samman enligt nedan endast om någon kategori inte uppgår till minst två startande.
1.1. Om kategori B och D är fulltaliga, men inte kategori C, slås kategori C och D samman.
1.2. Om kategori B och C är fulltaliga, men inte kategori D, slås kategori C och D samman.
1.3. Om kategori C och D är fulltaliga, men inte kategori B, slås kategori B och C samman.
1.4. Om kategori B är fulltalig, men inte kategori C och D, slås kategori C och D samman om det tillsammans blir minst två startande annars slås alla kategorier samman.
1.5. Om kategori C är fulltalig, men inte kategori B och D, slås alla kategorierna samman.
1.6. Om kategori D är fulltalig, men inte kategori B och C, slås kategori B och C samman om det tillsammans blir minst två startande, annars slås alla kategorier samman.
1.7. Om vid Msv B + 5 cm/Msv A kategori C och/eller D inte är fulltalig slås dessa kategorier samman.
1.8. Kategori A slås aldrig samman med annan kategori om den är fulltalig, annars kan den slås samman med kategori B.

1.1. Avdelning B ska finnas i alla standardhoppningar eller som separata klasser till och med 1,30/Msv B hoppning. Bedömningen ska vara A. Marklinje ska finnas i klasser till och med 1,20 hoppning och får förekomma i 1,25 – 1,30 hoppning.
1.2. Rosett ska delas ut till placerade.
1.3.1. Sammanslagning av avdelningarna får inte göras, med undantag för moment 304 1.3.2.
1.3.2. Klasser som enbart rids i bedömning A: Clear Round, A:Inverkan, A:Da Capo, A:Plus, A:Stilla eller bedömning A ska inte ha separat avdelning B. Detta innebär att alla startberättigade ekipage startar i avdelning A, vilken då även är öppen för 4-åriga och 5-åriga hästar, enligt moment 304.6. Dessa klasser är också öppna för överåriga ponnyryttare, enligt moment 304.8.

2. Alla ekipage har rätt att starta i avdelning B om inte klassen är begränsad för endast unghästar.

3. 3-åriga och yngre hästar får aldrig starta.

4. 4-åriga hästar får starta tidigast 1 april och högst i 1,00/Lätt C hoppning.

5. 5-åriga hästar får starta högst 1,30/Msv B hoppning.

6. 4- och 5-åriga hästar får endast starta i avdelning B, utom i klasser med bedömning A:Clear Round, A:Inverkan, A:Da Capo, A:Plus, A:Stilla eller bedömning A då det endast finns avdelning A, enligt moment 304 1.3.2.

7. 6-åriga hästar får starta högst 1,40/MsvA hoppning. 6-åriga hästar får starta i avdelning A i klasser 0,20-1,25/Lätt J – Lätt A + 5 cm hoppning efter att ha presterat två felfria ritter på lägst 1* tävling i avdelning B på lägst samma höjd det år hästen blir 6 år.

8. 6-åriga hästar får starta i avdelning A i klasser 1,30-1,40/MsvB – MsvA hoppning efter att ha presterat två felfria ritter i avdelning B 1,30 hoppning/MsvB hoppning det år hästen blir 6 år.

9. I avdelning B gäller inte de övre åldersgränserna för ryttaren för kategori B, C och D med beaktande av bestämmelserna om oproportionerligt ekipage i TR I. Dessa ryttare har även möjlighet att starta i klasser med bedömning A:Clear Round, eller bedömning A avdelning A, enligt moment 304 1.3.2.

1. Ryttarens klädsel Klädsel ska under tävlingsritten och vid prisutdelning vara:
1.1. Ridkavaj från och med 3*-tävlingar. Vid 2*-tävlingar och lägre kan ridkavaj bytas ut mot fritidsjacka, tröja eller skjorta.
1.2. Ridbyxor.
1.3. Polotröja eller skjorta med ärm.
1.4. Ridstövlar eller jodphursskor med shortchaps utan fransar.
1.5. Vid dåligt väder får överdomare ge ryttarna rätt att rida i regn- rock eller regnställ. Överdomaren får även medge att ryttarna tar av ridkavajen/jackan då vädret ger anledning till det. 1.6. Öronsnäckor är inte tillåtna på tävlingsbanan. Vid framridning/framhoppning är öronsnäckor tillåtna i ett öra.

2. Ryttarens utrustning (gäller hela tävlingsområdet)
2.1. Hjälm av godkänd typ med hakbandet i funktion, ska bäras vid all ridning. Information om godkänd hjälm finns på ridsport.se
2.2. Skyddsväst, knäppt, i funktion och av godkänd typ, ska bäras vid all ridning på tävlingsområdet av alla ryttare fram till och med det kalenderår ryttaren fyller 18 år. Skyddsväst får bäras under eller utanpå ridkavajen/ridjackan. Ryttare som bär skyddsväst har möjlighet att rida utan ridkavaj med endast tröja eller skjorta under västen. Gäller vid alla typer av tävlingar. Information om godkänd skyddsväst finns på ridsport.se
2.3. Sporrar får inte vara konstruerade så att de kan såra eller sarga hästen. Sporrar ska bäras rättvända. Sporre med rund hård kula och sporre utan hals/utskjutande del samt klackförlängare är tillåtet. Sporrarnas skänklar ska vara släta, svagt rundade och får inte vara vinklade uppåt. Sporrens hals/utskjutande del ska vara avrundad eller trubbig, rak eller mjukt böjd nedåt, och ska peka rakt bakåt från sporrens mitt när sporren sitter på ryttarens ridstövel/ridsko.
2.3.1. Stjärnsporrar, det vill säga sporrar med roterande skivor/delar som har hack eller tandade kanter, är inte tillåtna inom tävlingsområdet.

Sporre avrundad	Sporre trubbig

Sporrar med en roterande skivor/delar, som har jämna kanter, är tillåtna.
P. För ryttare som rider ponny på tävling för ponnyer, ska sporrenshals/utskjutande del ha en maximal längd av 15 millimeter mätt från yttersidan av sporrens skänkel.
2.4. Om ryttare till häst har spö får längden inte överskrida 75 centimeter. Bara ett spö får bäras. Spö får inte vara försett med tyngd eller något liknande i spetsen som kan förstärka dess verkan.

1. Sadel
Sadel ska användas vid all ridning. Stigbygel/stigläder måste hänga fritt, fäst i stigbygelkrampan och på utsidan av sadelkåpan. Det är inte tillåtet för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt, någon del av sig själv till hästens utrustning, med undantag av den typ av skyddsväst samt stigbyglar som kräver denna fästanordning för att fungera på ett tillfredsställande sätt.

2. Träns/huvudlag
2.1. Huvudlag, bett och tyglar får inte vara konstruerade eller anbringade så att de kan skada hästen. Lastning/urlastning/ledande av häst på tävlingsplats ska ske i träns det huvudlag ryttaren avser att rida med, eller grimma med kedje- grimskaft kopplat under eller över nosen, under förutsättning att byte till huvudlag sker i stall, transport eller på annan anvisad plats.
2.2. Under framridnings- och tävlingsmomentet får hästen ridas med det huvudlag som ryttaren föredrar, under förutsättning att ryttaren har kontroll på sin häst.
P: För ponny vid start på ponnytävlingar gäller dock speciella bettregler, se moment 307.

3. Blinkers och huva
Blinkers är förbjudet. Insektsskydd och flughuva får användas. Insektsskydd och flughuva får inte täcka ögonen.
3.1. Skydd/utrustning på sidostycket Om läder, fårskinn eller plysch används på huvudlagets sidostycken får diametern mätt från hästens kind inte överstiga tre (3) centimeter.

4. Tyglar Tyglar får endast vara fästa i bettet (-en), eller direkt i huvudlaget. Hackamore och gags (där tyglarna är fästa i nack- eller sidostycket och löper genom betselringarna) är dock tillåtna.
4.1. Hjälptyglar Hjälptyglar är förbjudna med undantag för martingal med tyglarna löpande i ringar. Endast en stropp, framför martingalringen, får finnas på tygeln när martingal används. H: Vid framridning är hjälptyglar tillåtna under förutsättning att de inte används med överdriven kraft (se TR I 174.3.8). Vid framhoppning till klasser till och med 1,30 hoppning är hjälptyglar förbjudna med undantag för martingal med tyglarna löpande i ringar. Vid framhoppning till klasser från och med 1,35 hoppning är hjälptyglar tillåtna under förutsättning att de inte används med överdriven kraft (se TR I 174.3.8).
P: Hjälptyglar är förbjudna under hela tävlingen och på hela tävlingsområdet, inkluderande framridning och framhoppning, förutom martingal med tyglarna löpande i ringar.

5. Vakant

6. Benskydd
306.6. Benskydd Benskydd är frivilligt att bära, men om ryttaren utrustar sin häst med benskydd gäller följande:

• Den totala vikten för all utrustning på ett hästben (benskydd, strykkappor, boots, karledsring, karledsband eller liknande) är högst 500 gram.
• Hästskon, inklusive barfotaskor, räknas inte med i vikten.

Ovanstående gäller både fram- och bakben.
6.1. För hästar till och med 7 års ålder i alla klasser, 8-åriga och äldre hästar i 1,40 hoppning och lägre, samt ponnyer oavsett ålder, gäller följande för bakbensskydd inom hela tävlingsområdet:

• Varje skydd får väga maximalt 200 gram.
• Den rundade delen av skyddet måste täcka insidan av kotleden.
• Högsta höjd på skyddet är 16 centimeter.
• Lägsta höjd på skyddet är 5 centimeter.
• För A-, B- och C-ponny är lägsta höjd 3 cm.
• Skyddets insida måste vara helt slätt. Det får inte finnas några tryckpunkter på insidan av skyddet. Det är tillåtet med sömmar på insidan av den skyddande delen som fäster insidan av skyd- det. Fårskinnsfoder är tillåtet.
• Knäppningens bredd måste vara minst 5 cm. Endast oelastisk kardborreknäppning är tillåten. Den ska knäppas på utsidan och får inte vikas tillbaka.
• Bakbensskydd med extra skydd som sträcker sig nedanför den rundade delen på insidan av skyddet är tillåtna, förutsatt att skyddet är tillverkat av mjukt följsamt material. Förlängningen räknas inte vid mätning av skyddets längd.
• Korrekt justerade karledsringar och karledsband är tillåtna.
• Boots, helt öppna på undersidan, är tillåtna.
• Boots och/eller karledsring kan användas även utan andra benskydd.
• Inga andra skydd/ingen annan utrustning än ovan nämnda, inklusive lindor, får användas separat eller tillsammans med ovanstående skydd.

6.2. För 8-åriga och äldre hästar i 1,45 hoppning och högre gäller
följande för bakbensskydd:

• Endast skydd som har en skyddande yta på insidan, eller skydd med en skyddande yta på både in- och utsidan, det vill säga dubbla skydd som går runt baksidan av kotleden, är tillåtna förutsatt att de uppfyller följande krav:
• Högsta höjd på skyddet är 20 cm.
• Lägsta höjd på skyddet är 5 cm.
• Den rundade delen av skyddet måste placeras runt kotleden.
• För skydd med endast en skyddande del på ena sidan måste skyddet placeras runt insidan av kotleden.
• Skyddets insida måste vara helt slät. Det är tillåtet med sömmar på insidan av den skyddande delen som fäster insidan av skyddet. Fårskinnsfoder är tillåtet.

6.2.2. Remmar av kardborretyp:
Varje rem ska:

• ha ett kardborreband eller kardborrebandsliknande fästsystem,
• ha en minsta bredd på 2,5 cm/rem om det finns två remmar, eller
• ha en minsta bredd på 5 cm om det bara finns en rem.
• För skydd med en skyddande yta på både in- och utsidan av kotleden ska remmarna vara elastiska.

6.2.3. Remmar med knäppning
För dubbla skydd måste remmarna vara elastiska hålknäppningar med hål i slutet som passar över en ”knapp”
Varje rem ska:

• Vara elastisk.
• Ha en minsta bredd på 2,5 cm/rem.
• Ha hål som passar knappen på skyddet.

6.2.4. Remmar med hake och hyska
Varje rem ska:

• Vara elastisk.
• Ha en minsta bredd på 2,5 cm.
• Ha en hake i änden, som passar in i en hyska.
• Alla knäppningar måste vara enkelriktade, det vill säga fästelementet måste fästas direkt från ena sidan av skyddet till den andra sidan och får inte lindas runt hela skyddet; ingen mekanism som tillåter att knäppningen sträcks tillbaka på sig själv är tillåten. Inga ytterligare delar eller material får läggas till eller infogas i eller under själva skyddet.
• Korrekt justerade karledsringar och karledsband är tillåtna.
• Boots, helt öppna på undersidan, är tillåtna.
• Boots, karledsband och/eller karledsring kan användas även utan andra benskydd.
• Inga andra skydd/ingen annan utrustning än ovan nämnda, inklusive lindor, får användas separat eller tillsammans med ovanstående skydd.

6.3.Om en ryttare är osäker på om hästens bakbenskydd är tillåtna på  tävlingsområdet ska benskydden visas för överdomaren, som tar beslut om detta.
6.4. Överdomaren har rätt att ingripa om överdomaren anser
att bakbenskydden spänns/dras åt för hårt på hästens ben. Påanmodan från överdomaren ska ryttaren eller medhjälparen ta av bakbenskydden för att sedan sätta på dem igen.
6.4.1. Överdomaren har rätt att ingripa om överdomaren anser att inte tillåtna bakbenskydd används. På anmodan från överdomaren ska ryttaren eller medhjälparen ta av bakbenskydden.
6.4.2. Om ryttaren eller medhjälparen vägrar att utföra anmodan enligt 306.6.4 eller 306.6.4.1 resulterar det i startförbud. 306.7 Barfotaskor, vars syfte är att ersätta skor, räknas som hästskor. Som barfotaskor räknas utrustning som inte fästs högre upp än under kronranden och/eller på ballarna.

Bettreglerna gäller på hela tävlingsområdet. Följande gäller:
1. Bett kan vara tillverkade av alla slags material (exempelvis metall, gummi, plast, läder) och ska vara i originalskick.
2. Dubbla bett är inte tillåtna.
3. Minsta diameter på ett bett får vara 10 millimeter längst ut vid bettringen.
4. Tränsbett ska vara antingen odelat, tvådelat eller tredelat. Bettet får vara mjukt böjt.
5. Gags ska vara normalt tränsbett/gags, odelat eller tvådelat.
6. Pelhambett ska vara odelat, tvådelat eller tredelat. Bettet får vara mjukt böjt. Skänklarna på pelhamstången får ha en maximal längd av 15 centimeter. Pelhambett får endast användas med enkel tygel som ska vara fäst i en deltatygel eller i den större av de två ringarna på bettet.
7. Kimberwicksbett/Jaktstång är tillåtet.
8. Pessoabett med maximalt fyra ringar. Bettet ska vara antingen odelat, tvådelat eller tredelat. Skänklarna får ha en maximal längd24 av 16 centimeter. Längden mäts från högst upp på översta ringen till längs ner på nedersta ringen. Får användas även med deltatygel.
9. Hackamore där skänklarna får ha en maximal längd av 17 centimeter. Hackamore får inte användas i kombination med något bett. Längden mäts från översta delen där sidostyckets fästs till nedersta delen är tygeln fästs.
10. Inga bett tillverkade av metalltråd, enkel eller lindad, eller kedjebett får användas.
11. Inga bett för ponny får användas med mer än en tygel.
12. För ungponny, mellan fyra och sex år, är endast vanligt tränsbett, odelat, tvådelat eller tredelat bett med mittersta länken/ länkarna rund/runda, tränsbett med parerstänger, tränsbett med fasta ringar och galoppbett, tillåtna. 13. Inga träns för ponny får användas med mer än en av de avbildade nosgrimmorna. Inga kombinationer av nosgrimmor är tillåtna.
14. På bett där kindkedja används får kindkedjan vara gjord av metall och/eller läder. Kindkedjan får vara försedd med skydd.
15. Separat tungsticka är tillåten.
16. Clips på anatomiska nosgrimmor är inte tillåtna.

1. 5*/4*-tävling
För att en arrangör ska få arrangera 5*/4*-tävling ska tävlingsplat- sen uppfylla krav kriterier som bestäms av hoppkommittén vad gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och mediakapacitet. Kriterierna publiceras på ridsport.se. Arrangören ansöker om att få ha 5*/4*-tävling och hoppkommittén beslutar. I 5*/4*-tävling ska som lägst ingå:
H: 1,50 hoppning. Lägsta klass som får ingå är 1,35 hoppning.
P: Medelsvår A för kategori D och C och Medelsvår B för kategori B. Lägsta klass som får ingå är Lätt A för kategori D/C/B.

2. 3*-tävling
Högsta klass som får förekomma är 1,45 hoppning. På 3* tävling ska som lägst ingå:
H: 1,35 hoppning eller högre. Lägsta klass som får ingå är 1,20 hoppning.
P: Medelsvår A för kategori D och kategori C, Medelsvår B för kategori B. Lägsta klass som får ingå är Lätt A för kategori D/C/B.

3. 2*-tävling
Högsta klass som får förekomma är:
H: 1,30 hoppning. Lägsta klass som får ingå är 0,90 hoppning.
P: Medelsvår B för kategori D/C/B. Lägsta klass som får ingå är Lätt D för kategori D/C/B/A.

4. 1*-tävling
Högsta klass som får förekomma är:
H: 1,15 hoppning. Lägsta klass som får ingå är 0,20 hoppning. 
P: Lätt B + 5 cm kategori D/C/B/A. Lägsta klass som får ingå är Lätt J/0,20 meter.
Klasser med annorlunda bedömning än de i TR angivna kan godkännas av respektive distrikt.

5. Inbjudningstävling
För arrangerande klubb och högst tio inbjudna klubbar. Godkänd banbyggare och godkänd överdomare och/eller godkänd domare måste anlitas. I övrigt är det samma regler som för 1* tävling. Ansökan om inbjudningstävling, med angivande av klasser och bedömningar, lämnas senast en månad före tävlingens genom- förande till respektive distrikt för godkännande.

6. Klubbtävling
Tävlingen är öppen endast för arrangerande klubbs medlemmar. Alla klasser kan ingå. För klubbtävling ska reglementet gälla i alla moment som rör säkerhet, handhavande av hästen samt uppträdande mot funktionärer, medtävlande med flera. Vad gäller tävlingens tekniska utförande i övrigt beslutas detta av arrangören. Jordbruksverkets bestämmelser om veterinärs närvaro på tävling gäller. I tävlingsledningen ska en av Svenska Ridsportförbundet utbildad funktionär, såsom ridlärare, domare, banbyggare, tränare eller motsvarande ingå. Som medlem räknas den som betalt medlemsavgift innevarande år hos den arrangerande klubben. Resultat vid klubbtävling är inte kvalificerande.

Det finns flera olika tävlingsformer, både individuellt och i lag. Följande regler gäller de mest förekommande bedömningarna och de tävlingar som genomförs enligt dessa bestämmelser ska strikt följa reglementet.
För att få kalla en tävling eller klass Grand Prix krävs Svenska Ridsportförbundets godkännande.

1. Hindrens antal och storlek framgår av följande uppställning. De föreskrivna hindermåtten ska följas noga. Om ett hinders maximala dimensioner överskridits på grund av markens beskaffenhet, hindrets placering, eller det materiel som använts vid dess uppbyggnad, kan det tolereras om avvikelsen är högst 3-5 centimeter. Angivna minimimått beträffande höjder och längder på hinder ska inte gälla specialhinder såsom bank, grav, hinder med vatten och pulvermanngrav.
2.1 Maxlängd för oxer är klassens maxhöjd plus 20 centimeter.
2.2 Maxlängd för trippelbarr är klassens maxhöjd plus 40 centimeter.
3.1. Angivet tempo vid bana 30 m eller bredare förutsätter att även längden på banan är tillräcklig så att en ridarea på minst 2000 kvadratmeter uppnås.
3.2. I hästklass till och med 1,05 m finns inte tempo och maxtid och därmed inte heller tidsfel. I dessa klasser är tillåten tid, även i bed två faser, 120 sek/fas. I bed A:Stilla är tillåten tid alltid 140 sek.

4. 1,60 hoppning
11 – 14 hinder, dock högst 18 språng. Inomhus 11 – 13 hinder, maximalt 16 språng.
Höjd: 1,50 – 1,60 meter.
Längd: Vattengrav 3,50 – 4,50 meter.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.
Tempo får höjas till 350 m/min vid bana 27 meter eller bredare.*
Tempot får höjas till 375 m/min vid bana 40 meter eller bredare.*
* Beroende på banstorlek och underlag.

5. 1,55 hoppning
11 – 14 hinder, dock högst 18 språng. Inomhus 11 – 13 hinder, maximalt 16 språng.
Höjd: 1,45 – 1,55 meter.
Längd: Vattengrav 3,50 – 4,00 meter.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.
Tempo får höjas till 350 m/min vid bana 27 meter eller bredare.*
Tempot får höjas till .375 m/min vid bana 40 meter eller bredare.
* Beroende på banstorlek och underlag.

6. 1,50 hoppning
11 – 14 hinder, dock högst 18 språng. Inomhus 11 – 13 hinder, maximalt 16 språng.
Höjd: 1,40 – 1,50 meter. Minst sex språng 1,50 meter.
Längd: Vattengrav 3,50 – 4,00 meter. Minst fyra språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.
Tempo får höjas till 350 m/min vid bana 27 meter eller bredare.*
Tempot får höjas till 375 m/min vid bana 40 meter eller bredare.
* Beroende på banstorlek och underlag.

7. 1,45 hoppning
11 – 14 hinder, dock högst 18 språng. Inomhus 11 – 13 hinder, maximalt 16 språng.
Höjd: 1,35 – 1,45 meter. Minst sex språng 1,45 meter.
Längd: Vattengrav 3,00 – 4,00 meter. Minst fyra språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.
Tempo får höjas till 350 m/min vid bana 27 meter eller bredare.*
Tempot får höjas till 375 m/min vid bana 40 meter eller bredare.
* Beroende på banstorlek och underlag.

8. 1,40 hoppning
11 – 14 hinder, 13–16 språng. Inomhus 10 – 12 hinder, 12–15 språng.
Höjd: 1,30 – 1,40 meter. Minst 6 språng 1,40 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 3,50 meter. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.
Tempo får höjas till 350 m/min vid bana 27 meter eller bredare.*
Tempot får höjas till 375 m/min vid bana 40 meter eller bredare.
* Beroende på banstorlek och underlag.

9. 1,35 hoppning
10 – 14 hinder, 12 – 16 språng. Inomhus 10 – 12 hinder, maximalt 14 språng.
Höjd: 1,25 – 1,35 meter. Minst 6 språng 1,35 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 3,00 meter. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

10. 1,30 hoppning
10 – 14 hinder, 12 – 16 språng. Inomhus 10 – 12 hinder, maximalt 14 språng.
Höjd: 1,20 – 1,30 meter. Minst 6 språng 1,30 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 3,00 meter. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

11. 1,25 hoppning
10 –14 hinder, maximalt 16 språng. Inomhus 10 – 12 hinder, maximalt 14 språng.
Höjd: 1,15 – 1,25 meter. Minst 6 språng 1,25 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 2,50 meter. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen. Trippelbarr får inte ingå i kombinationen.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

12. 1,20 hoppning
10 –14 hinder, maximalt 16 språng. Inomhus 10 – 12 hinder, maximalt 14 språng.
Höjd: 1,10 – 1,20 meter Minst 6 språng 1,20 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 2,50 meter. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Trekombination får användas. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen.
Trippelbarr får inte ingå i kombinationen.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

13. 1,15 hoppning
10 – 12 hinder, maximalt 14 språng. Inomhus 9 – 11 hinder, maximalt 12 språng.
Höjd: 1,05 – 1,15 meter. Minst 4 språng 1,15 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 2,00 meter. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Endast tvåkombination får förekomma. Rättuppstående och oxer får användas.
Maximimått oxer: 1,10 × 1,10 meter. B-hinder får endast innehålla bommar och plank. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

14. 1,10 hoppning
10 – 12 hinder, maximalt 14 språng. Inomhus 9–11 hinder, maximalt 12 språng.
Höjd: 1,00 – 1,10 meter. Minst 4 språng 1,10 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 2,00 meter. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Ska finnas. Endast tvåkombination får förekomma. Rättuppstående och oxer får användas.
Maximimått oxer: 1,05 × 1,05 meter. B-hinder får endast innehålla bommar och plank. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen.
Tempo vid bana smalare än 30 m: 325 m/min.
Tempo vid bana 30 m eller bredare: 350 m/min.

15. 1,05 hoppning
9 – 11 hinder, maximalt 12 språng. Inomhus 8 – 10 hinder, maximalt 11 språng.
Höjd: 0,95 – 1,05 meter. Minst 4 språng 1,05 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Får finnas. Endast tvåkombination får förekomma. Rättuppstående och oxer får användas.
Maxhöjd för oxer i kombination är 1,00 meter. Längden ska vara samma som höjden. Framkanten ska vara 5 – 10 centimeter lägre än bakkanten. B-hinder får endast innehålla bommar.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A:Stilla tillåten tid: 140 sek.

16. 1,00 hoppning
9 – 11 hinder, maximalt 12 språng. Inomhus 8 – 10 hinder, maximalt 11 språng.
Höjd: 0,90 – 1,00 meter. Minst 4 språng 1,00 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Får finnas. Endast tvåkombination får förekomma. Rättuppstående och oxer får användas.
Maxhöjd för oxer i kombination är 0,95 meter. Längden ska vara samma som höjden. Framkanten ska vara 5 – 10 centimeter lägre än bakkanten. B-hinder får endast innehålla bommar.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A:Stilla tillåten tid: 140 sek.

17. 0,95 hoppning
9 – 11 hinder. Inomhus 8 – 10 hinder.
Höjd: 0,85 – 0,95 meter. Minst 4 språng 0,95 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Får inte finnas.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A: Stilla tillåten tid: 140 sek.

18. 0,90 hoppning
9 – 11 hinder. Inomhus 8 – 10 hinder.
Höjd: 0,80 – 0,90 meter. Minst 4 språng 0,90 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Får inte finnas.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A:Stilla tillåten tid: 140 sek.

19. Vid hoppning lägre än 0,90 gäller antalet hinder som 0,90

1. Hindrens antal och storlek i de olika klasserna/kategorierna framgår av följande uppställning.
2. Arrangörer ska i propositionen ange höjd för respektive kategori och tävlingsklass. Kvalificering och poäng följer de angivna namnen på klassen.
3.1. Maxlängd för oxer är klassens maxhöjd plus 20 centimeter. Maxlängd på oxer till och med LB+5 cm är klassens höjd plus 10 cm.
3.2. Maxlängd för trippelbarr är klassens maxhöjd plus 30 centimeter.
3.3. I ponnyklass till och med Lätt C+5 cm finns inte tempo och maxtid och därmed inte heller tidsfel. I dessa klasser är tillåten tid, även i bed två faser, totalt 120 sek.

4. Msv A + 5 centimeter (kategori D 1,35 hoppning)
11 – 14 hinder, dock högst 18 språng. Inomhus 11 – 13 hinder, dock högst 16 språng.
Klassen får arrangeras utomhus och på 5*/4*3* tävling i ridhus om minst 20 × 60 meter.
Höjd: 1,25 – 1,35 meter. Minst 6 språng 1,35 meter.
Längd: Vattengrav maximalt 3,30 meter. Vattengrav och/ellerhinder med vatten ska finnas. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Oxrar får inte på samma gång ha maxhöjd och maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombinationfår användas.
Tempo: 350 m/min. Inomhus 325 m/min.

5. Msv A (kategori C 1,20 hoppning, kategori D 1,30 hoppning)
11 – 13 hinder, dock högst 16 språng. Inomhus 10-12 hinder, dock högst 15 språng.
Klassen får arrangeras inomhus i ridhus om minst 20 × 60 meter.
Höjd: Kategori C 1,10 – 1,20 meter. Minst 6 språng 1,20 meter.
Kategori D 1,20 – 1,30 meter. Minst 6 språng 1,30 meter.
Längd: Kategori C och D: Vattengrav maximalt 3,00 meter. Vattengrav och/eller hinder med vatten ska finnas. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo: 350 m/min. Inomhus 325 m/min.

6. Msv B+ 5 centimeter (kategori C 1,15 hoppning, kategori D 1,25 hoppning)
10 – 12 hinder, dock högst 15 språng. Inomhus 10 – 12 hinder och högst 15 språng.
Höjd: Kategori C: 1,05 – 1,15 meter. Minst 6 språng 1,15 meter.
Kategori D: 1,15 – 1,25 meter. Minst 6 språng 1,25 meter.
Längd: Vattengrav kategori C och D maximalt 2,50 meter. Vattengrav och/eller hinder med vatten bör finnas. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo: 325 m/min. Inomhus 300 m/min. Möjlighet finns att höja tempot med 25 m/min, det vill säga 350 m/min ute och 325 m/min inne för kat C och D.

7. Msv B (kategori B 1,00 hoppning, kategori C 1,10 hoppning, kategori D 1,20 hoppning)
10 – 12 hinder, dock högst 15 språng. Inomhus 10-12 hinder och högst 15 språng.
Höjd: Kategori B: 0,90 – 1,00 meter Minst 6 språng 1,00 meter.
Kategori C: 1,00 – 1,10 meter. Minst 6 språng 1,10 meter.
Kategori D: 1,10 – 1,20 meter. Minst 6 språng 1,20 meter.
Längd: Vattengrav kategori B, C, D maximalt 2,50 meter. Vattengrav och/eller hinder med vatten bör finnas. Minst 4 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombination får användas.
Tempo: 325 m/min. Inomhus 300 m/min. Möjlighet finns att höja tempot med 25 m/min, det vill säga
350 m/min ute och 325 m/min inne för kat C och D.

8. Lätt A + 5 centimeter (kategori B 0,95 hoppning, kategori C 1,05 hoppning, kategori D 1,15 hoppning)
10 – 12 hinder, dock högst 14 språng. Inomhus 9 – 11 hinder, dock högst 13 språng.
Höjd: Kategori A: 0,75 – 0,85 meter. Minst 6 språng 0,85 meter.
Kategori B: 0,85 – 0,95 meter. Minst 6 språng 0,95 meter.
Kategori C: 0,95 – 1,05 meter. Minst 6 språng 1,05 meter.
Kategori D: 1,05 – 1,15 meter. Minst 6 språng 1,15 meter.
Längd: Vattengrav kategori A maximalt 1,50 meter, kategori B, C och D maximalt 2,00 meter. Vattengrav och/eller hinder med
vatten bör finnas. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombination får användas. Endast ett längdhinder får förekomma i kombinationen.
Tempo: 325 m/min. Inomhus 300 m/min. För kategori A 200 m/min.

9. Lätt A (kategori A 0,80 hoppning, kategori B 0,90 hoppning, kategori C 1,00 hoppning, kategori D 1,10 hoppning)
10 – 12 hinder, dock högst 14 språng. Inomhus 9 – 11 hinder, dock högst 13 språng.
Höjd: Kategori A: 0,70 – 0,80 meter. Minst 6 språng 0,80 meter.
Kategori B: 0,80 – 0,90 meter. Minst 6 språng 0,90 meter.
Kategori C: 0,90 – 1,00 meter. Minst 6 språng 1,00 meter.
Kategori D: 1,00 – 1,10 meter. Minst 6 språng 1,10 meter.
Längd: Vattengrav kategori A maximalt 1,50 meter, kategori B, C och D maximalt 2,00 meter. Vattengrav och/eller hinder med
vatten bör finnas. Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Minst en kombination ska finnas. Trekombination får användas. Endast ett längdhinder får förekomma i kombinationen.
Tempo: 325 m/min. Inomhus 300 m/min. För kategori A 200 m/min

10. Lätt B + 5 centimeter (kategori A 0,75 hoppning, kategori B 0,85 hoppning, kategori C 0,95 hoppning, kategori D 1,05 hoppning)
8 – 10 hinder, dock högst 12 språng.
Höjd: Kategori A: 0,65 – 0,75 meter. Minst 4 språng 0,75 meter.
Kategori B: 0,75 – 0,85 meter. Minst 4 språng 0,85 meter.
Kategori C: 0,85 – 0,95 meter. Minst 4 språng 0,95 meter.
Kategori D: 0,95 – 1,05 meter. Minst 4 språng 1,05 meter.
Längd: Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får förekomma. Vattengrav kategori A maximalt 1,00
meter, kategori B, C och D maximalt 1,50 meter.
Kombination: Minst en kombination ska finnas, dock ingen trekombination. I kombinationen får rättuppstående och
oxer användas. Maximimått oxer i kombination: kategori. A 0,70 × 0,70 meter, kategori. B 0,80 × 0,80 meter, kategori C 0,90 × 0,90 meter, kategori D 1,00 × 1,00 meter. B-hinder får endast innehålla bommar och plank. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen.
Tempo: 300 m/min. Inomhus 300 m/min. För kategori A 200 m/min.

11. Lätt B (kategori A 0,70 hoppning, kategori B 0,80 hoppning, kategori C 0,90 hoppning, kategori D 1,00 hoppning)
8 – 10 hinder, dock högst 12 språng.
Höjd: Kategori A: 0,60 – 0,70 meter. Minst 4 språng 0,70 meter.
Kategori B: 0,70 – 0,80 meter. Minst 4 språng 0,80 meter.
Kategori C: 0,80 – 0,90 meter. Minst 4 språng 0,90 meter.
Kategori D: 0,90 – 1,00 meter. Minst 4 språng 1,00 meter.
Längd: Minst 3 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får förekomma. Vattengrav kategori A maximalt 1,00
meter, kategori B, C och D maximalt 1,50 meter.
Kombination: Minst en kombination ska finnas, dock ingen trekombination. I kombinationen får rättuppstående och oxer användas.
Maximimått oxer i kombination: kategori A 0,65 × 0,65 meter, kategori B 0,75 × 0,75 meter, kategori C 0,85 × 0,85 meter, kategori D 0,95 × 0,95 meter. B-hinder får endast innehålla bommar och plank. Endast ett längdhinder får ingå i kombinationen.
Tempo: 300 m/min. Inomhus 300 m/min. För kategori A 200 m/min.

12. Lätt C + 5 centimeter (kategori A 0,65 hoppning, kategori B 0,75 hoppning, kategori C 0,85 hoppning, kategori D 0,95 hoppning)
7 – 9 hinder.
Höjd: Kategori A: 0,55 – 0,65 meter. Minst 4 språng 0,65 meter.
Kategori B: 0,65 – 0,75 meter. Minst 4 språng 0,75 meter.
Kategori C: 0,75 – 0,85 meter. Minst 4 språng 0,85 meter. Kategori D: 0,85 – 0,95 meter. Minst 4 språng 0,95 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får inte förekomma.
Kombination: Får inte förekomma.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A: Stilla tillåten tid: 140 sek

13. Lätt C (kategori A 0,60 hoppning, kategori B 0,70 hoppning, kategori C 0,80 hoppning, kategori D 0,90 hoppning)
7 – 9 hinder.
Höjd: Kategori A: 0,50 – 0,60 meter. Minst 4 språng 0,60 meter.
Kategori B: 0,60 – 0,70 meter. Minst 4 språng 0,70 meter.
Kategori C: 0,70 – 0,80 meter. Minst 4 språng 0,80 meter.
Kategori D: 0,80 – 0,90 meter. Minst 4 språng 0,90 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får inte förekomma.
Kombination: Får inte förekomma.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A: Stilla tillåten tid: 140 sek.

14. Lätt D + 5 centimeter (kategori A 0,55 hoppning, kategori B 0,65 hoppning, kategori C 0,75 hoppning, kategori D 0,85 hoppning)
7 – 9 hinder.
Höjd: Kategori A: 0,45 – 0,55 meter. Minst 4 språng 0,55 meter.
Kategori B: 0,55 – 0,65 meter. Minst 4 språng 0,65 meter.
Kategori C: 0,65 – 0,75 meter. Minst 4 språng 0,75 meter.
Kategori D: 0,75 – 0,85 meter. Minst 4 språng 0,85 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får inte förekomma.
Kombination: Får inte förekomma.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A: Stilla tillåten tid: 140 sek

15. Lätt D (kategori A 0,50 hoppning, kategori B 0,60 hoppning, kategori C 0,70 hoppning, kategori D 0,80 hoppning)
7 – 9 hinder.
Höjd: Kategori A: 0,40 – 0,50 meter. Minst 4 språng 0,50 meter.
Kategori B: 0,50 – 0,60 meter. Minst 4 språng 0,60 meter.
Kategori C: 0,60 – 0,70 meter. Minst 4 språng 0,70 meter.
Kategori D: 0,70 – 0,80 meter. Minst 4 språng 0,80 meter.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd. Vattengrav får inte förekomma.
Kombination: Får inte förekomma.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sek. Vid två faser 120 sek/fas. Vid bed. A: Stilla tillåten tid: 140 sek.

16. Vid tävling lägre än Lätt D gäller antalet hinder för Lätt D.

1. Principen för bedömning A är att antalet felpoäng är avgörande för ordningsföljden.
I både grundomgång och alla eventuella omhoppningar ska maximitid och tillåten tid vara angiven. Vid lika antal fel bestäms ordningsföljden enligt någon av följande metoder: A: Clear Round, A, A:Inverkan, A:0, A:1a, A:1b, A:2., A:Da Capo, A:Plus, A:Stilla.
1.1. A: Clear Round. I denna bedömning delas rosett ut till ekipa- ge som rider felfritt i första försöket. I händelse av felpoäng eller uteslutning i första försöket ges ekipaget möjlighet att rida banan ytterligare en gång direkt efter första försöket mot erläggande av särskild startavgift. Bedömning A: Clear round får endast förekomma i 0,90 hoppning och lägre för häst samt i Lätt D och lägre för ponny.
1.2. A innebär att ryttare med lika antal felpoäng förklaras likaplacerade.
1.3. A:Inverkan. Detta är en tävlingsform som innebär att ekipagen rangordnas efter lägst antal fel. Vid lika antal fel rangordnas ekipagen efter högsta inverkanspoäng. Är även inverkanspoängen lika förklaras ryttarna likaplacerade.
1.4. A:0 innebär att ryttare med lika antal felpoäng skiljs genom tiden i grundhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade.
1.5. A:1 innebär att ryttare med minsta lika antal felpoäng skiljs genom en omhoppning (A:1a) eller två omhoppningar (A:1b).
1.5.1. A:1a De ryttare som har samma lägsta antal fel i grund- omgången går vidare till en omhoppning. Får i omhoppning enligt metod A:1a två eller flera ryttare åter lika antal felpoäng skiljs de åt genom tiden i omhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade. Övriga ryttare med samma fel poäng i grundomgången skiljs åt genom tiden. Är även tiderna lika förklaras ryttarna likaplacerade.
1.5.2. A:1b. De ryttare som har samma lägsta antal fel i grund- omgången går vidare till en första omhoppning. Får två eller flera ryttare lika minsta antal felpoäng i första omhoppningen går de vidare till en andra omhoppning. Ryttare med lika felpoäng i andra omhoppningen skiljs åt genom tiden i andra omhoppningen. Ryttare med lika antal felpoäng i första omhoppningen skiljs åt genom tiden i första omhoppningen. Är även tiden lika förklaras ryttarna likaplacerade. Övriga ryttare i grundhoppningen med lika felpoäng skiljs åt genom tiderna i grund- hoppningen. Är även dessa lika förklaras ryttarna likaplacerade.
1.6. A:2 innebär att ryttare med minsta lika antal felpoäng skiljs genom en eller flera omhoppningar till dess segraren genom minsta felpoäng korats. Den ryttare som därnäst erhållit minsta antal felpoäng i samma omgång är nummer 2 och så vidare. Erhåller två eller flera ryttare i sista omgången, i vilken de deltagit, lika antal felpoäng, förklaras ryttarna likaplacerade. Ryttare, som inte varit berättigade delta i omhoppning men har lika antal felpoäng, förklaras likaplacerade.
1.6. A:Da Capo innebär att ryttare själv i förväg bestämmer vilken tid som ska uppnås. Används elektronisk tidtagning mäts tiden på hundradels sekunder. Används manuell tidtagning mäts tiden på tiondels sekunder.
1.6.1. A:Da Capo 1 rids i en omgång. Ryttaren bestämmer i förväg sin egen tid, som meddelas domaren i förväg. Vinnare är det ekipage som har minst antal fel och har lägst tidsdifferens mot den egenangivna tiden. Vid lika antal fel och lika tidsdifferens förklaras ekipagen likaplacerade.
1.6.2. A:Da Capo 2 rids i två omgångar. Efter första omgången väljer ryttaren själv vilken tid som ska uppnås i andra omgången. Den valda tiden meddelas domaren i förväg. Vinnare är det ekipage som har totalt minst antal fel efter två omgångar och lägst tidsdifferens i andra omgången.
1.6.3. A:Da Capo 3 rids i två omgångar. I andra omgången ska ryttaren försöka rida på samma tid som i omgång 1. Vinnare är det ekipage som har totalt minst antal fel efter två omgångar och lägst tidsdifferens från första till andra omgången. Vid lika antal fel och lika tidsdifferens förklaras ekipagen likaplacerade.
1.7. I A:Plus ger varje felfritt övervunnet hinder 1 poäng. Vinnare är ekipage med högsta poäng och lägsta tidsdifferens mot i förväg egenangiven tid. Nedslag ger 0 poäng, olydnad 0 poäng. Att felfritt klara hinder där olydnad skett ger 0 poäng. Uteslutning enligt felpoängtabellen, även för fler än fyra nedslag, alternativt tre nedslag och en olydnad, alternativt två nedslag och två olydnder vid bedömning A.
1.8. A:Stilla bedöms enligt metod A, A:Clear Round, A: Da Capo, A:Inverkan eller A:Plus. 42 1.8.1. På banan finns ett skrittområde om cirka 10 × 5 meter, tydligt avgränsat med koner eller liknande. Området får finnas efter hinder 4 och tidigare än hinder 7.
1.8.1. Ekipaget ska skritta eller stå stilla i skrittområdet under fem sekunder. Tidtagningen stoppas inte.
1.8.1. Efter de fem sekunderna fortsätter ryttaren ritten på domarens signal.
1.8.2. Om ekipaget inte skrittar eller står stilla under angiven tid döms 4 fel för olydnad. Om ekipaget lämnar området efter tillträde men innan signal döms 4 fel för olydnad.
1.8.3. Tillåten tid är 140 sekunder.

1. Bedömningen får förekomma i klasser från och med 1,20 hoppning/Lätt A.
2. Ingen maximitid behövs, men tillåten tid ska vara två (2) minuter på väglängder kortare än 600 meter och tre (3) minuter på väglängder längre än 600 meter.
3.1. Varje nedslag eller nedtramp bestraffas med ett visst antal sekunders tillägg.
3.2. Antalet straffsekunder är fyra (4) sekunder eller det antal som anges i propositionen. I duellhoppning och i andra fasen av en hoppning i två faser är tidstillägget alltid tre (3) straffsekunder.
3.3. Första olydnaden belastar ekipaget endast genom den tid det tar, andra olydnaden medför uteslutning. Slår häst eller ryttare vid olydnad ned ett hinder ges signal för avbrott. Tidstillägg görs med 6 sekunder vid väntasignal. Efter återuppbyggnad ska signal ges för fortsatt ritt.
3.4. Häst utesluts enligt felpoängtabellen.
4. Ryttarens tid för ritten samt fel vid hinder (i straffsekunder) är sluttiden och utgör ryttarens resultat. Den ryttare som erhållit kortaste sluttid är segrare, den därnäst nummer 2, och så vidare Ryttare med samma sluttid förklaras likaplacerade.

1. Genomförande av inverkanshoppningsklasser ska främja en bra och enhetlig hoppinverkan hos ryttaren, stimulera förmedlingen av grundprinciperna för balans, följsamhet och genom riktig inverkan utveckla en god och effektiv tävlingsridning. I inverkanshoppningsklasser visar det om ryttaren är på rätt väg i sin utbildning. Tyngdpunkten i bedömningen ligger på ryttarens sits, balans och inverkan samt effekten av inverkan.
2. Svenska Ridsportförbundets inverkansbedömningsprotokoll ska användas.
3. Benämningen ska vara A: Inverkan. Om två eller flera ekipage erhåller samma felpoäng skiljs ekipagen åt genom inverkans- poängen. Är även inverkanspoängen lika förklaras ekipagen likaplacerade.
4. Inverkanshoppning kan genomföras som egen klass eller som klass i klassen. 5. Bedömningsprotokollet och dess innebörd samt anvisningar för domare, sekreterare och arrangörer finns på ridsport.se

1. Första fasen består av en bana med 7 – 9 hinder med eller utan kombinationer beroende på klassens svårighetsgrad. Om klassens svårighetsgrad tillåter kombination ska denna förekomma redan i första fasen. Andra fasen, som inte är en omhoppning och inte är en andra omgång, består av 4 – 6 hinder. Även här kan en kombination förekomma.
2. De ekipage som är utan felpoäng i första fasen fortsätter direkt på andra fasen. Mållinjen i fas ett är startlinje i fas två. Ekipage som ådragit sig något fel i första fasen får ritten avbruten på signal från domaren.
3. Både första och andra fasen ska ha en maximitid och en tillåten tid, med undantag av 1,05 m och lägre i hästklass och i ponnyhoppning Lätt C +5 cm eller lägre, där endast tillåten tid finns.
4. Felpoängtabellen gäller fullt ut med hänsyn tagen till vilken bedömning som används i respektive fas. Bedömningen i faserna behöver inte vara lika. Tempot i de båda faserna behöver inte heller vara lika. I fas två kan banan bestå av hinder som inte ingått i första fasen eller något eller några som ingått i första fasen och något eller några helt nya hinder. Bedömningen kan vara:

Antalet sekunders tillägg vid nedslag i bedömning C är tre (3). I övrigt enligt reglerna för respektive bedömning.
5. Placeringen i klassen avgörs enligt respektive bedömningsforms vanliga regler. Ekipage som stoppats eller avbryter efter första fasen placeras alltid efter dem som deltagit i båda faserna även om de blivit uteslutna eller utgått i fas två.
6. Vid 1*-tävling eller lägre kan vid felfri första fas ny startsignal ges. Ryttaren har efter att ny startsignal getts 30 sekunder på sig att starta andra fasen. Om ryttaren inte startar inom 30 sekunder i andra fasen startas tidtagningen efter signal. Om ny startsignal ska användas ska det anges i propositionen.

1. Alla ekipaget som inte är uteslutna eller har utgått i första fasen ska fortsätta i andra fasen. Ekipagen placeras och rangordnas efter sammanlagda fel och tiden i andra fasen. Båda faserna måste ha genomförts för att ekipaget ska erhålla ett resultat.
2. Första fasen består av en bana med 5 – 7 hinder, totalt 11 – 13 hinder. Mållinjen i fas ett är startlinje i fas två.
3. Både första och andra fasen ska ha en maximitid och en tillåten tid, med undantag av 1,05 m och lägre i hästklass och i ponnyhoppning Lätt C +5 cm eller lägre, där endast tillåten tid finns.
4. Felpoängtabellen gäller fullt ut. Bedömningen i faserna behöver inte vara lika. Tempot i de båda faserna behöver inte heller vara lika. I fas två kan banan bestå av hinder som inte ingått i första fasen eller något eller några som ingått i första fasen och något eller några helt nya hinder.

1. I denna tävling är ekipagen indelade i grupper. De kan antingen delas upp genom lottning, efter resultatet i en kvalificeringsomgång, eller enligt Svenska Ridsportförbundets gällande rankinglista.
2. Det sätt som ekipagen blir indelade i grupper och hur start- ordningen inom gruppen avgörs, måste vara angivet i propositionen.
3. Först startar alla i första gruppen, sedan alla i andra gruppen och så vidare. 4. Det bästa ekipaget i varje grupp blir kvalificerade till winning round.
5. Om propositionen så medger kan ett begränsat antal ekipage, som inte har erhållit det bästa resultat inom sin grupp, men som är de näst bästa bland alla de tävlande, kvalificeras för winning round.
6. Alla tävlande i winning round startar på 0 fel.
7. Ekipagen i finalomgången behåller sin startordning från första omgången, eller om det anges i propositionen, startar den med bästa resultat i första omgången sist, den med näst bästa resultat näst sist och så vidare.
8. Båda omgångarna bedöms enligt bedömning A:0. Alla startande i winning round ska räknas som placerade.
9. Ekipage som kvalificerat sig för winning round och som inte kommer till start ersätts inte.
10. Antal hinder kan minskas till som minst antal hinder i om- hoppningar på samma höjd.
11. Andra omgången i winning round är inte en omhoppning, fel för överskriden maxtid är 1/påbörjat 4-sekundersintervall.

1. Hoppning med två omgångar och winning round
1.1. I denna bedömning kvalificerar sig de 16 bästa ekipagen i första omgången till en andra omgång i vilken de med bästa resultatet (fel och tid) i första omgången startar sist, de med näst bästa resultat näst sist och så vidare.
1.2. De 8 bästa ekipagen räknat på de totala felen och tiden i båda omgångarna eller resultatet från endast andra omgången är kvalificerade för winning round.
1.3. Banan i andra omgången kan skilja sig från banan i första omgången.
1.4. Banan i winning round måste vara förkortad och innehålla hinder från första och/eller andra omgången.
1.5. Startordningen i winning round grundar sig på det sammanlagda resultatet (fel och tid) i båda omgångarna eller endast i andra omgången beroende på propositionen. Ekipage med bästa resultat startar sist, den med näst bästa resultat näst sist och så vidare.
1.6. I winning round startar alla tävlande på 0 fel.
1.7. Alla tre omgångarna bedöms enligt A:0.
1.8. Ekipage som kvalificerat sig för winning round och som inte kommer till start ersätts inte.
1.9. Antal hinder kan minskas till som minst antal hinder i omhoppningar på samma höjd.
1.10. Andra omgången i winning round är inte en omhoppning, fel för överskriden maxtid är 1/påbörjat 4-sekundersintervall.

2. Hoppning med en omgång och winning round
(alla som rider winning round startar med 0 fel).
2.1. I denna hoppning kvalificerar sig det antal ekipage som propositionen anger, och alltid samtliga felfria, från första omgången till winning round i vilken de ekipagen med bästa resultat (fel och tid) i första omgången startar sist, de ekipagen med näst bästa resultat näst sist och så vidare.
2.2. I winning round startar alla tävlande med 0 fel.
2.3. Båda omgångarna bedöms enligt A:0.
2.4. Ekipage som kvalificerat sig för winning round och som inte kommer till start ersätts inte.
2.5. Antal hinder kan minskas till som minst antal hinder i omhoppningar på samma höjd.
2.6. Andra omgången i winning round är inte en omhoppning, fel för överskriden maxtid är 1/påbörjat 4-sekundersintervall.

3. Hoppning med en omgång och winning round
3.1. I denna hoppning kvalificerar sig det antal ekipage som propositionen anger, dock minst 25 % och alltid samtliga felfria från första omgången, till winning round i vilken de ekipagen med bästa resultat (fel och tid) i första omgången startar sist, de ekipagen med näst bästa resultat näst sist och så vidare.
3.2. Felen från första omgången tas med till winning round.
3.3. Båda omgångarna bedöms enligt A:0.
3.4. Ekipage som kvalificerat sig för winning round och som inte kommer till start ersätts inte.
3.5. Antal hinder kan minskas till som minst antal hinder i omhoppningar på samma höjd.
3.6. Andra omgången i winning round är inte en omhoppning, fel för överskriden maxtid är 1/påbörjat 4-sekundersintervall.

1. Vid laghoppning gäller bestämmelserna för bedömning A med följande tillägg. Laghoppning är en tävling, i vilken ett visst antal ryttares (lagets) individuella resultat sammanräknas. I varje lag ska tre och högst fyra ryttare starta, beridna på var sin häst. Banan rids av lagets ryttare antingen en gång eller två gånger inom loppet av samma dag. Om den senare formen för tävlingen ska tillämpas ska det stå i propositionen. Laghoppning rids alltid i avdelning A. 6-åriga hästar kan delta i laghoppning om de uppfyller kvalificeringsreglerna samt eventuellt andra regler upprättade för särskild laghoppning.
2. Felpoäng räknas för varje ryttare enligt felpoängtabellen. Ryttare i lag som av en eller annan orsak uteslutits eller utgått tilldelas samma felpoäng som den mest felbelastade ryttaren som avslutat sin ritt i samma omgång, ökat med 20 felpoäng samt erhåller klassens maximitid. Samtliga som uteslutits eller utgått i en och samma omgång ska ha lika antal fel.
3. Det lag vars tre främst placerade ryttare fått lägsta sammanlagda felpoängsumma är segrare, det därefter nummer 2 och så vidare. Rids banan två gånger sammanräknas i varje omgång för sig de tre främst placerade ryttarnas resultat. Om två eller flera lag fått lika lägsta felpoängsumma, äger en omhoppning på tid rum mellan dessa lag. Startordningen i omhoppningen ska vara densamma som i grundomgången. Resultatet av de tre bästa i omhoppningen räknas. Får i omhoppningen två eller flera lag åter lika felpoängsumma, skiljs de åt genom ryttarnas sammanlagda tid i omhoppningen. Är även tiderna lika förklaras lagen likaplacerade. Lag, som inte varit berättigade att delta i omhoppningen, men som har lika antal felpoäng, skiljs åt genom de tre främst placerade ryttarnas sammanlagda tid. Är även tiderna lika förklaras lagen likaplacerade.
4. Om lagets sista ryttare inte kan påverka resultatet behöver ryttaren inte rida. Gäller oavsett omgång eller omhoppning.
5. Lagledaren måste ha uppnått myndig ålder.

1. Denna bedömning omfattar, med samma tempo, två banor, identiska eller olika, antingen i bansträckning, i antal hinder eller i storlek på hindren. Varje ryttare måste delta med samma häst i båda omgångarna. Ekipage som inte deltar i andra omgången kan inte bli placerad. Ekipage som uteslutits, utgått eller på annat sätt inte fullföljt första omgången får inte starta i andra omgången och kan inte bli placerad.

2. Alla startande måste starta i första omgången. Till andra omgången går ekipage vidare enligt 2.1. eller 2.2. 2.1. Alla ekipage från första omgången går vidare till andra omgången.
2.2. Ett begränsat antal av de startande ekipage, dock minst 25 %, och alltid, även om det inte finns angivet i propositionen, alla felfria, i överensstämmelse med sin placering i första omgången (fel och tid eller endast fel i enlighet med propositionen)

3. Bedömningen i Två omgångar måste vara tydligt angiven50 propositionen enligt någon av nedan angivna bedömningar i 3.1., 3.2., 3.3. eller 3.4. Om omhoppning ska förekomma går de med minsta lika antal sammanlagda fel från de två omgångarna till omhoppning. Startordningen i omhoppningen ska vara samma som i andra omgången.
3.1. Första omgången rids enligt bedömning A:0, andra omgången rids enligt bedömning A. Startordningen i andra omgången ska vara sådan att den med lägst antal fel och kortast tid startar sist och så vidare. Startordningen blir alltså enligt omvänd resultatlista från första omgången. De ekipage som kvalificerat sig till omhoppning blir placerade enligt lägsta antal fel och kortaste tid i omhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ekipagen lika- placerade. Övriga blir placerade genom sammanlagda antal fel i de bägge omgångarna och är dessa lika, tider i första omgången. Är även denna lika förklaras ekipagen likaplacerade.
3.2. Första omgången rids enligt bedömning A, andra omgången rids enligt bedömning A. Startordningen i andra omgången ska vara sådan att den med lägst antal fel startar sist och så vidare. Vid lika antal fel behåller ekipaget sitt startnummer. De ekipage som kvalificerat sig till omhoppning blir placerade enligt fel och tid i omhoppningen. Är även tiderna lika förklaras ekipagen lika- placerade. Övriga ekipage blir placerade genom sammanlagda antal fel i de bägge omgångarna. Är även dessa lika förklaras ekipagen likaplacerade.
3.3. Första omgången rids enligt bedömning A eller bedömning A:0, andra omgången enligt bedömning A:0. Startordningen i andra omgången ska vara enligt; vid bedömning A i första omgången enligt 3.2 och vid bedömning A:0 i första omgången enligt 3.1. Ingen omhoppning får förekomma. Ekipagen blir placerade genom sammanlagda antal fel i de båda omgångarna och är denna lika, tiden i andra omgången. Är även denna lika förklaras ekipagen likaplacerade.
3.4. Båda omgångarna rids enligt bedömning A:0. Startordningen i andra omgången ska vara sådan att den med lägst antal fel och kortast tid startar sist och så vidare. Startordningen blir alltså enligt omvänd resultatlista från första omgången. De ekipage som kvalificerat sig till omhoppning blir placerade enligt fel och tid i omhoppningen. Övriga blir placerade genom sammanlagda antal fel i de bägge omgångarna och är dessa lika, tider i andra omgången. Är även dessa lika förklaras ekipagen likaplacerade.

1. Puissance är en hoppning avsedd att pröva hästarnas förmåga att övervinna ett begränsat antal stora hinder. Banan ska innehålla 4 – 6 enkelhinder med höjder mellan 1,45 och 1,70 meter och längd intill 2,20 meter. Minst ett av hindren ska vara rättuppstående. Hinder med vatten, vattengrav och naturhinder får inte förekomma. Det är tillåtet att använda en mur som sluttar på avsprångssidan men murens bas får inte vara mer än 30 centimeter framför lodlinjen.
2. Bedömning sker enligt metod A:2. Omhoppning sker över två hinder, en mur och ett längdhinder.
3. Omhoppningshindren får inte förändras med avseende på färg, form eller typ. Antalet omhoppningar får inte överskrida fyra. I omhoppning tas inte tid och ingen maximitid finns. Start- och mållinje ska dock passeras. I omhoppning får hindren förstoras utöver maximimåtten för klassen. Om ryttarna varit felfria i föregående omhoppning förstoras hindren, annars inte. Om det är möjligt med hänsyn till banans storlek och antalet kvarvarande ryttare i tävlingen, kan domaren, efter första eller andra omhoppningen, tillåta att ryttarna stannar på banan under kvarvarande omhoppningar.
Höjd: 1,45 – 1,70 meter. Minst 1 språng 1,60 meter.
Kombination: Får inte förekomma.
Minimitempo: 300 m/min.

1. Derby får arrangeras för häst på lägst 1,20 hoppning och för ponny lägst Lätt A.
2. Banan ska bestå av 16 – 22 hinder varav minst 40 procent ska ha karaktären av naturhinder. Pulvermanngrav, vattengrav, hinder med vatten och bank ska ingå. I 1,20 hoppning ska väglängden vara 600 – 800 meter och ridas i 350 m/min tempo. I hoppning 1,30 – 1,50 meter ska väglängden vara 800 – 1000 meter och tempot 375 m/min. För ponny anpassas väglängd och tempo proportionerligt.
3. Bedömningen ska vara A:0, A:1a eller C

1. H+P: 0,20–0,85 hoppning
Klasserna öppna för både häst och ponny. Ingen uppdelning mellan häst och ponny, ingen kategoriindelning. Minimum 21 meter mellan enskilda hinder. 6–8 hinder.
Maxhöjd: För klassen angiven höjd. Minst 4 språng på maxhöjd.
Längd: Minst 2 språng inom 10 centimeter från maxlängd.
Kombination: Får inte finnas.
Trippelbarr: Får inte förekomma.
Tillåten tid: 120 sekunder. Vid bedömning A:Stilla är tillåten tid 140 sekunder.

1. Omhoppning ska som regel anordnas omedelbart efter grundomgången.
2. Startordningen i omhoppningen ska vara exakt densamma som enligt startlistan i grundomgången. Om ryttaren av någon anledning tillåtits starta senare i grundomgången ska ryttaren i omhoppningen starta enligt den ursprungliga startlistan.
3. Endast ekipage med minsta lika antal felpoäng kan delta i omhoppning.
4. Omhoppningen måste bedömas efter samma felpoängtabell som grundomgången.

1. Hindren i omhoppning kan ändras i höjd och/eller längd (helt eller delvis). Vid omhoppning mellan ekipage utan hinderfel får hindren höjas respektive längas upp till 10 centimeter. Om första hindret i omhoppning är annat hinder än första hindret i grundomgången får det sänkas. Karaktären får dock inte ändras. Om de ekipage som ska delta i omhoppning inte varit felfria i föregående omgång får hindren inte höjas eller längas utöver de mått de haft i den föregående omgången.
2. Hinders typ och utseende får inte ändras. De ska hoppas i samma riktning som i den ursprungliga hoppningen men hinder i en kombination kan tas bort, i trekombination dock endast första eller tredje hindret, alternativt två av hindren. När kombination ingår i grundomgång ska minst en tvåkombination finnas med i om- hoppning. Avstånd mellan hinder i kombination får inte ändras.
3. Högst två (2) enkelhinder kan läggas till i omhoppningsbanan även om dessa inte varit med i grundomgången. Dessa hinder måste finnas på banan när den visas för ryttarna. Dessa två hinder kan vara två rättuppstående, två längdhinder eller ett rättuppstående och ett längdhinder. Det måste tydligt anges på banskissen och vid hindren om dessa hinder ska hoppas från samma eller motsatt håll i omhoppningen. Om ett hinder ingående i första och/eller andra omgången ska hoppas i motsatt riktning i omhoppning ska detta räknas som ett av de två tillåtna nya hinder. Ett rättupp stående hinder i första och/eller andra omgången kan förändras till ett längdhinder (eller tvärtom) i omhoppningen, även här räknas detta som ett av de två tillåtna nya hindren.
4. Hindrens antal minskas i regel. Omhoppning sker över minst halva antalet hinder. I 1,10 hoppning respektive Lätt B och högre ska minst sex (6) hinder ingå i omhoppningen. Om ytterligare omhoppning ska äga rum kan antalet hinder minskas ytterligare. I 1,00 hoppning respektive Lätt C och lägre sker omhoppning över minst fyra (4)hinder.
5. Tempot ska vara detsamma som i grundomgången. Om så behövs ska start- och/eller mållinje flyttas så att avståndet från startlinjen till första hindret blir 6 – 15 meter och från sista hindret till mållinjen blir 6 – 15 meter.

1. Den som inte önskar starta i en omhoppning till vilken ryttaren har kvalificerat sig ska meddela detta till domare/överdomaren. Den som på detta sätt avstår från omhoppning placeras sist bland dem som kvalificerat sig. På 5*/4*-tävling ska, vid övriga tävlingar kan, överdomaren utdöma skriftlig varning eller straffavgift till den som uteblir från omhoppningen utan att ha meddelat detta till överdomaren.
2. Om det i en klass där omhoppning ska äga rum och ingen segrare korats och samtliga kvarstående ryttare inte önskar fort- sätta tävlingen får segrare inte utses. Ryttarna erhåller placering motsvarande den högsta platssiffran av antalet kvarstående.
3. Premier och poäng utgår motsvarande placeringen. Tävlingsledningen bestämmer om hederspriset till segrare ska utdelas eller inte.

1. Om det i en klass där fler än två omhoppningar kan förekomma, efter två eller fler omhoppningar ingen segrare korats och samtliga kvarstående ryttare inte önskar fortsätta tävlingen får segrare inte utses. Ryttarna erhåller placering motsvarande den högsta plats- siffran av antalet kvarstående.
2. Premier och poäng utgår motsvarande placeringen. Tävlings- ledningen bestämmer om hederspriset till segrare ska utdelas eller inte.
3. Om det i en klass där fler än två omhoppningar får förekomma, efter tre omhoppningar segrare ännu inte korats, har överdomaren rätt att avbryta tävlingen. Tävlingen ska avbrytas efter fyra omhoppningar.
4. I dessa fall placeras de ryttare, som alltjämt är berättigade att fortsätta tävlingen, på första plats.
5. Lottning sker om hederspriser.
6. Premier motsvarande antalet placerade summeras och delas lika. Poäng motsvarande första plats ges till samtliga som delar segern.

Ingen av specialhoppningarna får användas i klass för unghästar/ungponnyer eller avdelning B.
1. Specialhoppningar som får förekomma i alla klasser:
341 A: Fel och ut
341 B: Hit and Hurry
344: Stafetthoppning
345: Ackumulatorhoppning
346: Poänghoppning
347: Zürichhoppning
2. Specialhoppningar som får förekomma i lägst 1,20/Lätt A:
342: Barriärhoppning
343: Hippodromhoppning
348: Duellhoppning
350: Två- och trekombinationshoppning
3. Specialhoppning som endast får arrangeras efter ansökan hos Svenska Ridsportförbundet:
349 Höjdhoppning

1. Given tid för hoppningen är 60 – 90 sekunder (inomhus 45 – 60 sekunder). Tiden anges i propositionen och på banskissen.
2. Samma väg rids vid behov upprepade gånger. Mållinje finns inte och tempot är valfritt. Kombinationer eller rena naturhinder får inte förekomma. Eftersom mållinje inte finns räknas hinder som rivet om det fallit innan maxtiden löpt ut.
3. Då tiden löpt ut utan att fel gjorts eller då fel upptaget i felpoäng- tabellen görs ges signal från domaren. Efter signal ska ekipaget fort- sätta över det följande hindret (tidtagningshindret). Så snart detta hinder övervunnits och hästens framhovar berör marken, stoppas klockan. Om en ryttare vid signal för avslutning av ritten hoppar ett hinder för mycket utesluts inte ekipaget av denna anledning.
4. När fel inträffat gäller följande:
4.1. Är felet nedslag eller nedtramp fortsätter ekipaget över nästa hinder. Så snart detta övervunnits och hästens framhovar berör marken avslutas tidtagningen.
4.2. Är felet olydnad, omkullridning, avfallning, fel väg eller om ryttaren av någon anledning inte kommit över det hinder vid vilket tiden ska avslutas enligt  4.1 avbryts ritten på signal. Ryttarens tid blir i dessa fall sämsta tid för ekipage med lika antal poäng. Ryttare som på detta sätt varit tvungen att avbryta ritten likaplaceras vid lika poäng.
5. För varje felfritt övervunnit hinder innan fel begåtts erhåller ryttaren 2 poäng. Vid nedslag eller nedtramp erhåller ryttaren 1 poäng. Vid olydnad eller liknande erhåller ryttaren 0 poäng. Felfritt övervunna hinder sedan signal getts räknas endast om hästen påbörjat språnget när signal ges. 6. Den ryttare som erhållit högsta poängsumma är segrare, den med därnäst högsta poängsumma placeras som nummer 2 och så vidare. Vid lika poängsumma avgör tiderna. Är även dessa lika sker en omhoppning enligt bedömning A:0 om första pris över ett begränsat antal hinder.

1. Given tid för hoppningen är 60 - 90 sekunder (inomhus 45 sekunder). Tiden anges i propositionen och på banskissen.
2. Samma väg rids vid behov upprepade gånger. Mållinje finns inte och tempot är valfritt. Kombinationer får inte förekomma.
3. För varje felfritt övervunnet hinder erhåller ekipaget 2 poäng.
4. När fel inträffat gäller följande:
4.1. Är felet nedslag eller nedtramp fortsätter ekipaget. För nedslaget hinder (eller nedtramp) erhåller ekipaget 1 poäng. Olydnad drabbar inte ekipaget annat än att tiden går, men ekipaget är uteslutet vid två olydnader. Felpoängtabellen gäller beträffande tidstillägg. Eventuellt tidstillägg dras från den angivna tiden.
4.2. Är felet andra olydnad, omkullridning, avfallning, fel väg eller om ekipaget av någon anledning inte kommit över över det hinder vid vilket tiden ska tas, avbryts ritten på signal. I sådant fall blir eki paget placerat sist av dem som har samma poäng.
5. Då tiden gått ut ges signal från domaren. Efter signal för full tid ska ekipaget fortsätta över det följande hindret. Så snart detta hinder hoppats och hästens framhovar berör marken avslutas tidtagningen. Ekipaget får inga poäng för hinder som hoppas efter det att signal getts. Om den angivna tiden uppnås när hästen ”hoppat av” räknas hindret vare sig det slås ner eller inte (1 eller 2 poäng). Tidtag- ningen avslutas efter påföljande hinder. Om ett ekipage inte hoppar tidtagningshindret, placeras det sist bland dem som har samma antal poäng.
6. Vinnare är det ekipage som har högst antal poäng. Om flera ekipage har samma poäng avgör tiden.

1.Hoppningen sker i omgångar över sex (6) likartade enkelhinder. Hindren är uppställda på rak linje med ett inbördes avstånd av omkring 11 meter (ponny 9 – 10 meter) och är ordnade på samma eller successivt stigande höjd. Hinderantalet kan reduceras beroende på tävlingsbanans storlek.
2. För hästar börjar hoppningen i regel på en höjd av lägst en (1) meter. För ponny börjar hoppningen i regel på en höjd av 0,70 m för kategori B, 0,80 m för kategori C och 0,90 m för kategori D. Höjningen sker därefter av samtliga hinder med 10 centimeter per gång, dock endast om ekipagen varit felfria i föregående omgång.
3. För ekipage som i första omgången har lika minsta antal felpoäng rids en första omhoppning sedan samtliga hinder höjts. Om ytterligare omhoppningar behövs, fortsätter tävlingen över de sex hindren tills en vinnare finns eller tävlingen avbryts. Från och med andra omhoppningen kan antalet hinder reduceras till tre fyra utan att avståndet mellan dem ändras från det ursprungliga (de lägre hindren ska tas bort).
4. Ryttarna behåller samma startordning hela tävlingen.
5. Tid tas inte, men start och mållinje ska passeras.
6. I propositionen ska anges dels den lägsta (och högsta) höjd på vilken hoppningen är avsedd att börja, dels om hindren är ordnade på samma eller successivt stigande höjd.
7. Tävlingen sker enligt bedömning A. Hindren räknas dock inte som kombination. Vid olydnad ska ryttaren återuppta ritten genom anridning mot det hinder vid vilket olydnaden ägde rum. Anridning får börja utanför föregående hinder.
8. Den ryttare, som i sista omhoppningen erhållit minsta antal felpoäng, är segrare, den därnäst nummer 2 och så vidare. Ryttare som inte kan komma ifråga till första pris, men har lika felpoäng i den omgång i vilken den sist deltagit, förklaras likaplacerade.

1. Hoppning sker över tre eller fyra enkelhinder uppställda så att anridningen blir bästa möjliga, till exempel ett hinder på varje långsida och ett på vardera diagonalen. H: Begynnelsehöjd ska till exempel vara; 1,00, 1,10 (1,10) och 1,20 m. P: Begynnelsehöjderna ska som regel vara 0,70 m för kategori B, 0,80 m för kategori C och 0,90 m för kategori D.
2. Varje ryttare rider banan en gång. De ryttare som då är felfria fortsätter tävlingen sedan samtliga hinder höjts med cirka 10 centimeter. Alltjämt felfria ryttare fortsätter därefter på samma sätt, sedan hindren höjts ytterligare 10 centimeter och så vidare. Maximalt fyra omgångar får ridas.
3. Tid tas inte, start- och mållinje ska passeras. Fel räknas enligt felpoängtabellen. Så snart fel görs utesluts ryttaren med signal.
4. Den ryttare som övervunnit största antal hinder är segrare, den därnäst nummer 2 och så vidare. Vid lika antal felfritt övervunna hinder gäller: Ryttare, som kan komma ifråga till första pris verkställer en förnyad omhoppning på den sist använda hinderhöjden. Blir det då inget utslag förklaras ryttarna likaplacerade. Ryttare, som inte ställer upp till sådan om- hoppning, placeras efter deltagarna i densamma. Ryttare, som inte kan komma ifråga till första pris, men som har samma antal felfritt övervunna hinder, förklaras likaplacerade.

1. Utan signal
1.1. Tävlingen äger rum mellan lag bestående av två eller tre ryttare med var sin häst. Ryttarnas individuella resultat räknas samman. Lagen startar i programordning men med lagets ryttare i den ordning som lagledaren vid startanmälan bestämmer.
1.2. Medlemmarna i laget kommer tillsammans in på banan. Den förste ryttaren i laget hoppar banan. Efter det att ryttaren ridit hela banan och hästens framben landat efter sista hindret startar nästa lagmedlem och så vidare tills alla lagmedlemmar ridit banan. Tiden tas från och med att den första lagmedlemmen passerar startlinjen tills den sista passerar mållinjen. Laget straffas inte för olydnad utan endast genom att tiden går.
1.3. Denna typ av stafetthoppning avgörs genom bedömning A:0 eller C. Bedömning C kan endast användas i 1,20/Lätt A eller högre klasser.
1.3.1. Om någon lagmedlem blir utesluten i hoppning med bedömning A:0, oavsett skäl, blir laget uteslutet.
1.3.2. Vid bedömning C gäller följande vid uteslutning. Om någon lagmedlem inte lyckas fullfölja den för den ryttaren föreskrivna ritten utan blir utesluten eller utgår, ska nästa ryttare snarast efter signalen rida återstoden av föregående ryttares väg och därefter sin egen. Om lagets siste ryttare blir utesluten eller utgår, fullföljes ryttarens ritt av lagets förste ryttare. 61 1.4. Placering 1.4.1. Vid bedömning A:0 blir lagets resultat summan av ryttarnas felpoäng och tid avgörande. Lagen rangordnas efter minst antal fel och snabbast tid. 1.4.2. Vid bedömning C blir lagets resultat tiden för ritten plus eventuella tidstillägg. Lagen rangordnas efter totalt kortast tid.
2. Fel och ut
Fel och ut stafetter följer samma principer som vanlig ”Fel och ut-hoppning” men med ett lag på två ryttare. Två varianter finns, antingen över ett maximerat antal hinder som hela laget ska ta sig över, eller med en fast angiven tid. Så fort ett fel begås måste domaren ge signal.
2.1. Över ett maximalt antal hinder.
2.1.1. Byte mellan ryttarna i laget sker på signal och är obligatoriskt när varje ryttare fullbordat sin runda eller så fort ett fel begås av något slag av någon lagmedlem utom den siste. Om felet är olydnad ska näste ryttare ta över vid samma hinder som där olydnaden skedde. Om felet är nedslag ska näste ryttare ta över vid nästföljande hinder. Omkullridning eller avfallning behandlas i detta sammanhang som en olydnad. Om siste ryttaren fullbordar sin ritt utan fel, eller river sista hindret, ska ryttaren passera mållinjen. I detta ögonblick måste klockan stoppas. Om ryttaren river något annat hinder ska ryttaren fortsätta till nästa hinder för att tiden ska kunna tas i det ögonblick hästens framhovar rör marken efter tidtagningshindret. Om ryttaren av någon anledning inte hoppar det hinder där tiden ska tas blir hela laget sist bland dem som har lika antal poäng.
2.1.2. Två poäng erhålles för ett korrekt hoppat hinder, en poäng för ett rivet hinder, minus en poäng för första olydnaden och minus två poäng för olydnader av följande ryttare. Om det förekommer en olydnad med tidstillägg ska denna tid läggas till tiden för ritten på vanligt sätt.
2.2. Med en fast angiven tid.
2.2.1. Byten sker på samma sätt som i varianten ovan i samband med fel och på signal. När maxtiden, eller där sådan inte finns, tillåtna tiden, nåtts ska domaren ge signal. Ryttaren på banan ska fortsätta över nästa hinder och i det ögonblick hästens framhovar når marken efter språnget tas tiden. Om siste ryttaren har fullgjort sin runda, eller om ryttaren slår ner sista hindret, innan tiden gått ut ska signal ges och tiden tas när ryttaren passerar mållinjen.
2.2.2. Om någon ryttare i laget har en olydnad med nedslag så att tidstillägg ska göras, sker detta genom att den tillåtna tiden minskas med de 6 sekunder som tidstillägget är. 2.2.3. I båda dessa varianter av stafetthoppning vinner det lag som har flest poäng på kortaste tid.
3. Löpande fel och ut
3.1. Denna hoppning följer huvuddragen i vanlig ”Fel och ut- hoppning” men med lag bestående av två ryttare och med en tillåten tid baserat på tempo och banans längd. Banan måste ridas så många gånger som det finns ryttare i laget. Växling mellan medlemmarna i laget får göras hur många gånger som helst, men måste göras när ett fel begås. Signal ska ges så fort ett fel begås. Växling sker på så sätt att nästföljande rytta- re tar över så snart som förre ryttarens häst når marken efter ett språng. I händelse av olydnad tar nästa ryttare över vid det hinder där olydnaden skedde. Vid nedslag ska nästa ryttare hoppa nästföljande hinder på banan. Den som hoppar sista hindret måste passera mållinjen oavsett om ryttaren river eller inte.
3.2. Varje klarat hinder ger 2 poäng, nedslag ger 1 poäng. Första olydnaden ger minus 1 poäng medan andra, tredje och i hoppning högst 1,05 m/Lätt C+5 cm fjärde olydnaden, ger minus 2 poäng. Överskridande av maximitiden, eller där sådan inte finns, tillåtna tiden, ger ett avdrag på 1 poäng för varje påbörjad sekund. Laget blir uteslutet vid någon ryttares fall eller omkullridning, lagets fjärde, eller i hoppning högst 1,05 m/Lätt C+5 cm femte, olydnad; eller om en ryttare startar innan föregående ryttares häst landat efter ett språng.
3.3. Det lag som fått flest poäng på kortaste tid är vinnare.
3.4. Denna typ av stafetthoppning kan också ridas under bedömning A:0 eller C

1. Denna hoppning sker över en bana bestående av 6 till 10 enkel- hinder vars svårighetsgrad, höjd och/eller längd tilltar successivt.
2. För felfritt övervunna hinder får ekipaget poäng motsvarande hindrets nummer. För nedslaget hinder erhålles inga poäng. Övriga fel belastar ekipaget som i bedömning A (således avdrag med 4 poäng vid första olydnad, avdrag med 8 poäng vid andra olydnad i hoppning högst 1,05 m/Lätt C+5 cm, samt avdrag med 1 poäng för varje påbörjad 4-sekundersintervalls överskridande av maximitiden eller tillåten tid där maxtid inte finns).
3. Maxhöjden för klassen får överstigas med högst 10 centimeter på sista hindret och på de närmast föregående hindren med högst 5 centimeter.
4. Sista hindret i klassen får ha ett alternativt hinder kallat Joker. Jokerhindret ska vara svårare än det ordinarie hindret och ger felfritt övervunnet dubbel poäng. Om Jokerhindret rivs ska jokerpoängen dras från slutsumman. Efter en olydnad på Jokerhindret får normalhindret hoppas vid nästa försök om ryttaren så önskar.
5. Hoppningen bedöms antingen enligt metod A:1a med en omhoppning på tid över förkortad bana vid lika högsta poäng- summa i grundhoppningen eller enligt metod A:0 där tiden avgör direkt vid lika poängsumma. Vid omhoppning ska hindren hoppas i samma ordning som i grundhoppningen och behålla sina respektive poäng.

1. Denna hoppning sker över en bana med 10 – 12 enkelhinder. Kombinationer får inte förekomma.
2. Varje hinder ska poängsättas mellan 10 och 120 beroende på svårighetsgrad. Varje hinder ska på banskissen ha en enkel- eller dubbelriktad pil som anger om hindret får hoppas i båda riktningarna eller bara i en riktning. Varje hinder får hoppas två gånger.
3. Ett hinder får finnas på banan benämnd ”Joker”. ”Jokern” får hoppas två gånger. 200 poäng erhålles varje gång hindret hoppas felfritt, men om ”Jokern” rivs frånräknas 200 poäng.
4. Varje ekipage har 45 - 90 sekunder på sig att hoppa de hinder ryttaren önskar i valfri riktning och ordning.
5. Ekipaget måste passera startlinjen i någon riktning. Då tiden är ute ges signal. Ekipaget måste då passera mållinjen så att tiden kan avläsas. Om ekipaget inte passerar mållinjen, placeras det sist bland de ekipage som har samma poäng. Om signal för uppnådd tid ges i samma ögonblick som hästens framben lämnat marken, räknas detta hinder, om det hoppas korrekt.
6. För varje hinder som passeras utan nedslag erhåller ekipaget hindrets poängvärde. Nedslag ger 0 poäng. Olydnad medför endast tidsförlust men vid andra olydnaden, eller i hoppning högst 1,05 m/Lätt C+5 cm tredje olydnaden, blir ekipaget uteslutet. Om, ofrivilligt eller inte, ett hinder hoppas för tredje gången eller om ekipaget passerar mellan flaggorna på ett redan rivet hinder, medför detta inte uteslutning. Ekipaget får inte någon poäng för detta hinder även om det hoppas felfritt. Hinder som rivs under ritten byggs inte upp under pågående ritt.
7. Den ryttare som erhållit högsta poängsiffran är segrare. Vid lika poängsumma avgör tiden. Är även tiden lika, förklaras ryttarna för likaplacerade.
8. Det finns ytterligare ett alternativt sätt att använda Jokerhindret. Jokern är då inte en del av banan. Efter att tiden
har utgått och signal getts (samt ryttaren passerat mållinjen) har ryttaren 20 sekunder på sig att göra ett försök på Jokern. 200 poäng erhålles om hindret hoppas felfritt, men om ”Jokern” rivs frånräknas 200 poäng.

1. Denna hoppning sker över en bana med 10 – 12 enkelhinder. Kombinationer får inte förekomma. Ryttaren rider en självvald väg över det antal hinder, som anges på banskissen. Ekipage som inte hoppar alla hindren blir uteslutet. Varje hinder ska på banskissen ha en enkel- eller dubbelriktad pil som anger om hindret får hoppas i båda riktningarna eller bara i en riktning. Ett hinder får hoppas endast en gång och i en riktning. Försök på hinder måste fullföljas.
2. Under pågående ritt får start- och mållinje inte passeras. 3. Bedömning kan vara A:0 eller C. Bedömning C kan endast användas i 1,20/Lätt A eller högre klasser.

1. Hoppningen ska vara på nivån 1,20 hoppning/Lätt A, eller 1,30 hoppning/Msv B.
2. Varje ryttare får rida endast en häst.
3. Om antalet startande är fler än 16 sker en första hoppning över en bana om 8 – 12 hinder. De 16 bästa ryttarna går vidare till den egentliga duellhoppningen. Genom lottdragning delas ryttarna upp i 8 grupper om vardera två ryttare. I varje grupp startar ryttarna samtidigt över två lika banor, lottning av bana ska ske. Den ryttare i varje grupp som erhållit bästa resultat, går vidare till nästa omgång. Hoppningen genomförs tills en segrare finns.
4. En funktionär, ska stå vid startlinjen för att där ge ryttarna startsignal, och en funktionär, ska stå vid mållinjen för att där bestämma vilket ekipage som först passerar mållinjen.
5. I hoppningen tillämpas inom varje grupp bedömning A:0 eller C (om två separata tidtagningsutrustningar finns). Nedslag vid bedömning C ger 3 sekunder för varje nedslag.
6. Har två ryttare inom samma grupp lika antal fel och lika tid sker omhoppning.
7. Varje fel, av vilken typ det än är (nedslag, olydnad), bestraffas med ett felpoäng. Om ett hinder rivs vid en olydnad bestraffas ryttaren också med ett felpoäng. Ryttaren ska fortsätta mot nästa hinder utan att vänta på uppbyggnad av det nedrivna hindret.
8. Segrare blir den ryttare, som i sista omgången har minst antal fel, eller vid lika antal fel, den snabbaste tiden. Är även tiderna lika, sker ytterligare en omhoppning. Används bedömning C är den segrare som har den kortaste sluttiden

Höjdhoppning får endast arrangeras efter ansökan hos Svenska Ridsportförbundet.
Reglerna för höjdhoppning ska godkännas av Svenska Ridsportförbundet.

1. Banan ska bestå av sex hinder; ett enkelhinder som första hinder och fem kombinationer. Minst en kombination måste vara en trekombination.
2. Hoppningen sker under bedömning A:0, A:1a eller C. Felpoängtabellen gäller utan inskränkningar. Om bedömningen innehåller en omhoppning och de som kvalificerat sig dit varit utan fel, ska hindren höjas och längas. Omhoppningsbanan ska bestå av sex hinder; en tvåkombination, en trekombination och fyra enkelhinder eller tre tvåkombinationer och tre enkelhinder. För att åstadkomma detta kan en del kombinationer få byggas om till enkelhinder.
3. Väglängden får inte överstiga 600 meter.

Dimensionerna, längd och bredd, samt underlaget på tävlingsarenan och på framridningsplatsen ska vara beskrivet i propositionen. Om underlag och/eller bandimension ändras ska det anges i ryttarmeddelandet.

1. Bansträckningen är den väg, inklusive hinder, som ekipaget måste följa mellan start- och mållinje.
2. Väglängden är den ideala väg som ska ridas, mätt från start- linjen över hindrens mitt, två meter utanför eventuellt vändmärke och till mållinjen. Väglängden måste mätas noggrant så att vägen passar en galopperande häst i angivet tempo.
3. Startlinjen ska vara belägen 6 – 15 meter före första hindret och mållinjen 6 – 15 meter efter sista hindret. Linjerna ska utmärkas med helt röda respektive vita flaggor.
4. Banbyggaren ska vara närvarande när banan besiktas av domare och finnas i domarens omedelbara närhet tills dess det konstaterats att maximitiden är korrekt.
5. Maximitiden, och/eller tillåten tid, kan ändras om det är uppenbart att ett fel gjorts vid mätning av väglängden eller vid uträkning av maximitiden/tillåten tid. I så fall får banbyggaren i samråd med domaren ändra maximi- tiden/tillåtna tiden i klassen. Om inte banbyggaren är i direkt kontakt med domaren får domaren fatta beslutet. Detta måste dock göras senast efter att den tredje ryttaren i klassen, avdel- ningen, fasen, omgången, omhoppningen eller kategorin, utan tidsfördröjande fel fullföljt hoppningen och före startsignal ges för nästkommande ryttare. Resultatet för de ekipage som redan ridit ska ändras enligt den nya maximitiden/tillåtna tiden. Maximiti- den/tillåtna tiden kan både höjas och sänkas. Den får inte sänkas så mycket att tidigare ekipage som fullföljt utan tidsfördröjande fel får tidsfel.
6. Banan ska vara omgärdad av väl synlig avstängningsanordning, dock inte med rep eller band. Då tävlande ekipage befinner sig på banan ska in- och utgång vara stängda.

1.Tempo för tävlingsklasser varierar mellan 300 – 400 meter/ minut. Ponny 200 – 350 meter/minut.
2. Om vädret eller markförhållandena eller andra yttre förhållanden kan tänkas påverka ridningen kan banbyggaren i samråd med överdomare besluta att ändra tempot i en klass.
3. Ändring av tempot ska göras innan klassen börjar och meddelas alla startande.

1. Banskiss ska finnas tillgänglig för deltagarna minst 30 minuter före klassens början. En kopia av banskissen ska lämnas till domaren. Maxtider kan publiceras senare.
1.1. På skissen ska anges banans yttergräns, start- och mållinje, in- och utgång, hinder numrerade i den följd de ska hoppas, utom i specialhoppningar eller i omhoppning där numren i grundhoppningen behålls, hindrens typ, kombinationer, väglängd, tempo, bedömningsmetod, eventuell maxtid och tillåten tid (dubbla maxtiden).
1.2. I de bedömningar där en eller flera omhoppningar kan bli aktuella ska omhoppningshindren vara angivna på banskissen liksom väglängd, tempo, maxtid och tillåten tid.
1.3. Om inte väglängd, tempo, maxtid och tillåten tid finns tillgängliga för deltagarna senast 30 minuter före klassens början måste domaren lämna dessa uppgifter via högtalaren före första start.
2. Skiss över banan ska visa:
2.1. endast de hinder som ska hoppas, numrerade i ordningsföljd, med en pil som visar den riktning hindret ska hoppas. Ryttaren har frihet att välja väg mellan hindren inom de gränser som TR tillåter. Om särskild väg ska ridas mellan två på varandra följande hinder ska detta markeras med heldragen linje på banskissen eller
2.2. den väg ryttaren ska rida, markerad med en heldragen linje, av vilken det ska framgå i vilken ordningsföljd hindren ska hoppas och hur vändmärken (korsställda flaggor) samt föremål eller hinder som inte ingår i tävlingen ska respekteras.

1. Sedan en tävlingsklass börjat får inga förändringar av något slag göras beträffande hinder eller andra förhållanden utan att banbyggare och överdomare är överens.
2. Om hinder eller andra anordningar av tvingande skäl måste ändras sedan banskissen anslagits, ska tävlingsledningen, funktionärer, lagledare och samtliga ryttare underrättas.
3. Måste en tävlingsklass eller ritt avbrytas på grund av force majeure (oväder, omöjliga ljusförhållanden eller liknande) så ska klassen respektive ritten återupptas under likartade förhållanden som före avbrottet. Fel som en ryttare belastats med före avbrottet kvarstår.
4. I de fall ett hinder måste utgå ska resultaten för de ekipage som fullföljt tävlingen korrigeras i enlighet med ändringen. Uteslutningar och eventuella tidsfel kvarstår om det inte är möjligt att korrigera maximitiden och den tillåtna tiden.

1. Med flaggor menas också markeringar och skärmar.
2. Varje hinder som ingår i tävlingsklassen ska markeras i sidled med vita respektive röda flaggor, vit till vänster och röd till höger. Flaggorna måste vara helt vita respektive röda. Vid längdhinder ska både hindrets främre och bakre del begränsas av flaggor. De placeras så att de inte faller om hästen gör nedslag på hindret. Även hinder som ingår i en eventuell omhoppning/winning round ska vara inflaggade när banan besiktigas. Undantaget är hinder som ingår i grundomgången och som ska hoppas i motsatt rikt- ning i omhoppningen/winning round.
3. Om en viss punkt mellan hinder ska passeras utmärks den med vändmärke bestående av korsställda vita eller röda flaggor. När ryttaren passerar ska den röda flaggan vara till höger och den vita till vänster. Om en flagga som utmärker en obligatorisk vändpunkt eller mållinjen slås ner eller rubbas som ett resultat av till exempel en utbrytning ska signal ges och tiden avbrytas.
4. Start- och mållinjen utmärks med vardera en vit (till vänster) och en röd (till höger) flagga mellan vilka ekipaget ska passera. I vissa specialhoppningar är det tillåtet att passera start- och/eller mållinje i valfri riktning. I så fall måste linjen markeras med fyra flaggor, rött och vitt på båda sidor.
5. Hinder, uppbyggda på banan, som inte ingår i klassen måste spärras på lämpligt sätt, helst med korslagda flaggor. Detta gäller även fasta hinder som till exempel bankar och gravar.
6. Att välta en flagga medför inte fel var det än händer på banan. Om en flagga som markerar ett hinders begränsning välts (slås ned) i samband med olydnad behöver det inte återställas innan hindret hoppas på nytt. Detta gäller inte vattengrav eller annat naturhinder, där alla flaggor ska vara på plats.

1. Hindren ska vara numrerade och konstrueras så att de är inbjudande för ryttare och hästar. Över en hel bana ska hindren vara varierade och passande i sin omgivning. Hindren får aldrig vara så konstruerade att de kan verka osportsliga eller så att delar av dem kan utgöra en risk för deltagande hästar eller ryttare. Bommar ska vara runda. Översta bommen/bommarna i varje hinder på tävlingsbanan och framhoppningen får väga högst 12 kg. Det är banbyggaren/ banchefen som tillser att denna regel följs.
2. Hindrets höjd är det lodräta avståndet mellan dess högsta del och markytan, mätt vid hindrets mittpunkt eller, vid sluttande mark, vid den normala avsprångspunkten.
3. Hindrets längd är avståndet mellan dess yttersta delar i den riktning hindret ska övervinnas.
4. Hindrets bredd är avståndet mellan flaggorna vinkelrätt mot anridningsriktningen.
5. Enkelhinder är hinder där hästen för att övervinna det endast behöver ta ett språng. Enkelhinder kan vara rättuppstående eller längdhinder.
6. Bommar, plank, grindar och andra delar av hindret som är upphängningsbara ska vila i bomhållare 18 – 20 mm djupa. Bommen ska kunna rulla i hållaren, detta gäller även för säkerhetshållare. För andra hinderdelar (exempelvis plank eller grindar) som vilar på hållare ska grundare eller helt plana hållare användas. På längdhinder (också på framhoppningen) ska den bakre bommen, på trippelbarr även mittbommen (mittbommarna) vila i säkerhetshållare av godkänd utlösningstyp, 18 – 20 mm djupa.
7. Vid användande av så kallade ”smalhinder” får bom, planka, grind eller liknande inte understiga 2,50 meter.
8. Plaststöd med klämhållare får inte användas på tävlingsbanan.
9.1. Bakbom får aldrig i något sammanhang vara lägre än frambom.
9.2. Undantag från 9.1: Svensk oxer, med största skillnad i höjd 15 cm mellan fram- och bakbom tillåten fr o m 1,45 m på tävling, inte på framhoppning,
10. Marklinje av något slag, placerad omedelbart framför hindret, får användas. Marklinje ska finnas på alla hinder i klass tom 1,20 m i avd B. Se mom 304.1.1 Vid framhoppning till dessa klasser ska marklinje alltid användas.

Ett hinder kallas rättuppstående om alla delar är placerade vertikalt över varandra från anridningssidan räknat.

Ett hinder kallas längdhinder om de ingående delarna är placerade efter varandra i språngets riktning.

1. Vattengravar
1.1. För att ett längdhinder ska kallas vattengrav får det inte ha något hinder framför, över eller bakom vattenspegeln. Endast en avsprångshäck eller liknande, högst 50 centimeter hög, ska vara placerad framför. Denna ingår inte i hindret och att välta eller flytta den medför inte felbelastning.
1.2. Vattengravens bredd måste vara minst 1,5×längden. Vattengrav ska vara markerad med vit ribba av trä, gummi eller plast på landningssidan. På 5*/4* tävlingar ska ribban vara täckt med vit eller färgad plasticine, cirka 1 centimeter tjock. Plasticinet måste bytas ut varje gång då häst lämnat avtryck. Plasticinet ska också märkas genom att vattengravsdomaren skriver/ristar in häst- numret på hästen som lämnade avtryck. Ribban ska vara placerad alldeles i vattenbrynet men inte i vattnet. Inflaggning på landningssidan av vattengrav ska vara tillverkad av material som inte kan splittras eller flisa sig samt ska kunna vika sig vid islag.
1.3. Ekipaget belastas med fel:
1.3.1. Om hästen trampar, med en eller flera hovar, på landningsribban.
1.3.2. Om hästen trampar, med en eller flera hovar, i vattengraven.
1.3.3. Om hästen passerar graven mellan två röda eller två vita flaggor.
1.3.4. Det är ett fel när hoven/hovarna eller skon rör vid ribban med plasticine och lämnar ett avtryck. Tryck av kotan/kotled eller booths på landningsribban medför inte fel, inte heller att välta eller rubba avsprångshäcken.
1.4. Om en flagga rubbas är det vattengravsdomaren som avgör om det ska betraktas som en utbrytning. Om bedömningen är utbrytning bestraffas det som olydnad. I detta fall ska ryttaren stoppas, tidtagningen avbrytas och 6 sekunder läggs till den totala tiden. Flaggan måste återställas innan ritten kan fortsätta. När flaggan är återställd ges ny startsignal.
1.5. Vattengravsdomarens beslut är slutgiltigt. Vattengravsdomaren måste därför vara en av Svenska Ridsportförbundet utbildad funktionär, såsom ridlärare, domare, banbyggare, tränare eller motsvarande. Vattengravsdomaren måste föra protokoll över samtliga ekipage.

2. Hinder med vatten
2.1. Förekommer i övrigt vatten/vattenmatta i samband med hinder betecknas det ”hinder med vatten”.
2.2. Längden på hindret, inklusive vattenspegeln/vattenmattan, får inte överstiga trippelbarrs längd. För den överbyggda delen gäller dock ordinarie maxlängd.
2.3. Vattenspegeln/vattenmattans framkant får aldrig vara bakom hindrets framkant. I klasser upp till och med 1,40 hoppning för häst och Medelsvår A för ponny; får vattenspegeln/vattenmattan skjuta ut, framför eller bakom hindret, med högst två tredjedelar av sin längd. I klasser upp till och med 1,25 hoppning för häst och Lätt A+5 centimeter för ponny ska det överbyggda hindret vara ett rättuppstående hinder med enbart bommar, placerat mitt över vattenspegeln/vattenmattan. Från och med 1,30 hoppning för häst och Medelsvår B för ponny får det överbyggda hindret vara en oxer. Från och med 1,40 hoppning för häst och Medelsvår A för ponny får det överbyggda hindret vara en trippelbarr.
2.4. Om överbyggd vattengrav/vattenmatta används och denna överskrider aktuell klass maxlängd för trippelbarr ska avsprångs- häck alltid användas. Landningsribba får användas. Hindret ska vara rättuppstående och ska bestå av en eller två bommar som placeras minst en tredjedel in men aldrig längre bort än mitten räknat från avsprångssidan. Samtliga bommar ska vila i godkända säkerhetshållare. Hindret får understiga klassens lägsta höjd. Hindret ska vara inflaggat och felbelastas vid nedslag. Att riva avsprångshäck, trampa i vattnet, på vattenmattan eller på eventuell landningsribba medför ingen felbelastning. För regler om maxlängd på vattengrav hänvisas till moment 312 och 313.
2.5. För både vattengrav som hinder med vatten/vattenmatta gäller, att om den inte är tillverkad av blått material, ska vattnet färgas blått.

1. Kombination (tvåkombination, trekombination, flerkombina- tion) består av två, tre eller flera enkelhinder placerade efter varandra så att hästen måste ta två, tre eller flera språng för att övervinna kombinationen.
2. Kombinationer kan delas in i:
2.1. öppen kombination.
2.2. sluten kombination.
2.3. delvis sluten kombination.
3. Längsta avstånd mellan de enskilda hindren är 12 meter och minsta avstånd 6 meter, för ponny 4,5 meter. Avståndet mäts horisontellt från lodlinjen på bakkanten av främre hindrets bakre del till nästkommande hinders avsprångssida. Där permanent kombination förekommer kan överdomaren medge att de får användas även om minsta avståndet understiger för häst 6,0 meter och för ponny 4,5 meter.
4. En trippelbarr får aldrig användas som b-, eller c- eller senare del i kombination.
5. Vid kombination räknas felpoäng vid varje språng som vid enkelhinder. Vid vägran på något av delhindren måste hela kombinationen tas på nytt utom vid sluten kombination.

1. Bankar, ramper, jordvallar och gravar är normalt kombinationer eftersom det krävs ett språng för att komma upp på eller in i hindret och ytterligare ett språng för att komma ner från eller ut ur hindret. Denna typ av kombinationer är slutna.
2. In- eller uppsprång och ut- eller nedsprång ska flaggas separat. Om avståndet mellan in- eller uppsprånget och ut- eller nedsprång är mindre än 12 meter ska in- eller uppsprång och ut- eller ned- språng ligga på rät linje i förhållande till varandra. Överdomaren får medge undantag.
3. Hinder av denna typ, som inte används i en klass, men som ska användas senare under tävlingsdagen måste spärras med kors- lagda flaggor. Om en ryttare passerar genom ett hinder markerat på detta sätt medför det uteslutning från pågående klass samt avstängning från kommande klass/klasser. Att passera genom en flaggad sluten kombination, tvärs mot ridriktningen i någon av de slutna delarna, medför också uteslutning från pågående klass samt avstängning från kommande klass/klasser. Att passera genom eller över ett inte inflaggat/spärrat fast hinder medför ingen bestraffning.
4. En jordvall med eller utan andra hinderdelar kan hoppas i ett språng utan att det medför någon felpoäng. En pulvermanngrav utan hinder vid ingång och utgång kan också betraktas som ett enkel hinder. En ramp, byggd som en jämn sluttning, utan hinder vid uppridningen eller nedridningen kan också betraktas som ett enkelhinder. Grav utan vatten kallas torrgrav. Nedtramp i torrgrav medför inte felbelastning.

1. Kombination är sluten då den är begränsad i sidled och hästen vid vägran måste ta ett språng för att komma ut, upp eller ned. Kombination räknas som sluten endast om det står klart angivet på banskissen att den är sluten. Om banbyggaren är tveksam om kombination ska räknas som sluten eller inte avgörs frågan tillsammans med överdomaren.
2. Vilka hinder som utgör kombination ska framgå av skissen genom att delarna i kombinationen särskiljs med bokstäver inom samma hindernummer, till exempel 8a, 8b, 8c. Slutna kombinationer ska på skissen markeras genom att hinder- nummer och bokstav ramas in. I en delvis sluten kombination ska endast de slutna delarna ramas in.
3. Om en ryttare när ryttaren väl kommit in i en sluten kombination lämnar den fel väg blir ryttaren utesluten. Väl inne i kombinationen har ryttaren 45 sekunder på sig att komma ut. Om nedslaget sker i samband med en vägran, stoppas ryttaren och tiden och hindret återställs utan att ekipaget får lämna kombinationen. Ny startsignal ges och tiden korrigeras med 6 sekunders tillägg.

1. I alla typer av klasser och bedömningar kan alternativa hinder byggas. Hindren ska vara av samma typ, enkelhinder eller kombination, ha samma nummer och ryttaren får välja vilket av hindren ryttaren föredrar.
2. Om en olydnad inträffar vid sådant hinder, äger ryttaren rätt att välja det andra hindret om ryttaren vill. Om hindret eller hinderdel rivs eller rubbas i samband med olydnaden stoppas ryttaren och tiden. Ryttaren får fortsätta ritten när ny startsignal getts.
3. Båda hindren ska vara inflaggade med röda och vita flaggor.

1. Domare och/eller överdomare måste besiktiga banan och inspektera alla hinder innan varje klass börjar.
2. Före varje tävlingsklass får de ryttare som deltar i den kommande klassen beträda banan till fots för att inspektera hinder, kontrollera avstånd och välja ridväg. Tillstånd att besiktiga banan lämnas av domare eller tävlingsledare genom skylt, signal och/ eller besked i högtalare. Tiden för tillträde till banan kan begränsas. Vid besiktning av banan ska klädseln vara snygg och prydlig. När klass inte pågår ska det finnas en skylt på tävlingsbanan som tydligt anger ”Banan stängd” respektive ”Banan öppen”. Avdelning B: Ryttarna ska ges möjlighet att besiktiga banan innan avdelning B startar. Tiden för tillträde till banan kan begränsas till fem minuter. Denna tidsbegränsning gäller när avdelning B startar direkt efter att avdelning A är slutförd. P: Ryttarna ska ges möjlighet att besiktiga banan mellan varje kate gori. Tiden för tillträde till banan kan begränsas till fem minuter.
3. Sedan en klass har börjat får ryttare, tränare eller lagledare inte beträda banan till fots, utom i fälttävlans hopprov vid de tävlingar där banan hela tiden är öppen för besiktning under pågående klass. Att obehörigt beträda banan kan medföra avstängning. Om tävlings- klassen går över två omgångar med olika banor ska ryttarna ha möjlighet att besikta den andra banan före andra omgångens start.
4. Vid tävlingar där det kan uppstå problem med framhoppning kan överdomaren ge alla ryttare möjlighet att hoppa ett eller två hinder före start inne på banan. Framhoppningen på tävlings- banan ska tidsbegränsas till 45 sekunder. Det kan vara ett eller två hinder som ingår i banan eller som inte ingår i banan. Dessa hinder ska vara inflaggade och vara uppbyggda på samma höjd som pågående klass. Högst två försök är tillåtna.
5. Ryttare får inte hoppa eller försöka hoppa något hinder på banan under till exempel defilering före tävlingsklass början eller under ärevarv. Överträdelse kan medföra avstängning från kommande klass.

1. Tävlingsledningen ska tillhandahålla hinder för framhoppning, varav minst ett rättuppstående hinder och ett längdhinder. Det kan dessutom finnas ett lågt hinder på maximal höjd 70 centimeter, för ponny maximal höjd 40 centimeter.
2.1. Ryttare får inte använda andra hinder eller hinderdelar för framhoppning än de som ställs till förfogande av tävlings- ledningen. Om annat hindermaterial används medför det avstängning av ryttaren för klassen.
2.2. Hinderdelarnas kvalitet ska vara jämförbar med dem som finns på tävlingsbanan.
2.3. Hindren ska tas i den riktning arrangören angett och de ska vara försedda med flaggor, röda till höger och vita till vänster.
2.4. På framhoppningen ska ryttaren och ryttarens medhjälpare uppträda så att de inte stör andra ryttares förberedelser. En ryttare måste förvissa sig om att det är fri passage såväl före som efter det hinder ryttaren avser att hoppa. Ryttare som inte står i närmaste tur att gå in på tävlingsbanan ska lämna företräde till dem som startar närmast.
2.5. Bilder på tillåtna och inte tillåtna hinder på framhopp- ningsbanan finns på ridsport.se.
3. Framhoppning av häst
3.1. H+P: Endast ryttaren som ska delta på hästen får hoppa fram hästen under tävlingen. Om annan medhjälpare hoppar fram häs- ten medför det avstängning av ryttaren och hästen samt varning till medhjälparen. H: Medhjälpare får rida fram hästen. P: Ridhjälp med framridning på tävlingsområdet får endast lämnas av annan person i samma åldersklass som ryttaren.
3.2. Om framhoppning äger rum på mindre bana (20 × 40 meter) rekommenderas att det ”lilla” hindret tas bort. Vid möte på framhoppningsbanan ska ryttare hålla till höger.
3.3. Ryttaren ska högt och tydligt lämna rätt benämning för respektive hinder som ryttaren har för avsikt att hoppa.
4. Dimensioner på framhoppningshindren
4.1. H: Hinder på framhoppningsbanan begränsas till klassens aktuella maxhöjd och maxlängd.
4.4. Rättuppstående hinder 1,30 m eller högre ska innehålla minst två (2) bommar, längdhinder minst tre (3) bommar varav den bakre ska vila i säkerhetshållare. Översta bommen/översta bommarna, utom i krysshinder, måste alltid vila i bomhållare i båda ändar. Trippelbarr får inte användas på framhoppningen. Hindren ska placeras innanför spåret för att medge fri passage på spåret. Se även ridsport.se/globalassets/svenska-ridsportforbun- det/dokument/tr/tr-2021/tr-iii-framhoppningshinder.pdf.
4.5. Marklinje ska finnas på alla hinder vid framhoppning till klasser t.o.m. 1,20 i avdelning B. Se mom 304.1.1. Om marklinje- markering (bom) används får denna placeras omedelbart under den främsta delen av hindret, men inte det minsta stycke mot landningssidan. Däremot får marklinjemarkering placeras upp till en meter framför hindret. Bom framför framhoppningshinder får endast användas om inte någon av de ryttare som samtidigt hoppar fram har invändningar mot detta. Bom får användas framför och/eller bakom hindret. Dess placering är för häst vid anridning i trav minst 2,50 meter före och eventuellt också efter hindret, vid anridning i galopp minst 3 meter före och eventuellt också efter hindret. För ponny anpassas avståndet så att det passar respektive ponnykategori.
4.6. Kombinationer får inte användas på framhoppningen.

Signal med klocka, pipa eller liknande ska användas för att lämna meddelande till en ryttare som befinner sig på banan. Om domaren så vill kan signal och muntligt besked via högtalare användas. Vid 1*-tävling och lägre kan signal ersättas med muntligt besked via högtalare. Signal ges av domaren. Signal används i följande fall:
1. För att ge ekipaget startsignal. Efter att signal getts måste eki paget passera startlinjen i rätt riktning inom 45 sekunder. Om så inte skett ges kort signal när de 45 sekunderna utgått (behövs inte om display med nedräkning finns).
2. För att stoppa ryttaren i olika situationer, även när oförutsedda händelser inträffat. Efter att startsignal getts till ekipaget att påbörja ritten, har domaren, om oförutsedda händelser skulle inträffa, möjlighet att avbryta tidtagningen/nedräkningen.
3. För att ge ekipaget tillstånd att fortsätta efter avbrott.
4. För att ange att ett hinder ska tas om efter att ha blivit nedslaget eller rubbat i samband med olydnad. Denna signal ska ges så fort olydnaden inträffat och då antingen stannat framför det nedslagna hindret, passerat igenom detsamma eller slagit ner det vid utbrytning. Startsignal ges så snart hindret är uppbyggt.
5. För att ange att ekipaget uteslutits (anges med förlängd och upprepad signal).
6. För att ge ryttare tillåtelse att gå banan när banan är färdig för in- spektion och för att meddela att tiden för att inspektera banan gått ut.

1. Ryttarens tid är den tid det tar för ryttaren från och med att tidtagningen startat till det ögonblick då tidtagningen avslutats, plus eventuella tidstillägg för avbrott.
2. Tidtagningen påbörjas i det ögonblick ekipaget med någon del av hästen passerar startlinjen i rätt riktning eller i det ögonblick de 45 sekunderna räknats ner, efter det att startsignal getts. Om ekipaget inte startat inom de 45 sekunderna ges kort signal när tiden utgått och tidtagningen startar.
3. Ryttaren ska tydligt kunna avgöra att startsignal är given genom signal, display eller lampa. Display med nedräkning eller lampa med fast eller blinkande sken ska finnas från 3* tävlingar. Under speciella omständigheter har domaren rätt att inte aktivera startlinjen eller avbryta starten, ge ny startsignal och starta om nedräkningen alternativt fortsätta nedräkningen.
4. Tidtagningen avslutas i det ögonblick ekipaget med någon del av hästen passerar mållinjen i rätt riktning efter det att sista hindret övervunnits.
5. Maxtiden och tillåtna tiden för klassen beräknas med hänsyn till väglängden och klassens tempo. Maxtiderna och tillåtna tiden för både grundhoppning och omhoppning, winning round samt båda faserna i hoppning i två faser måste vara tydligt angivna på banskissen. Om ritten, inklusive tidskorrigeringar vid avbrott, tar längre tid än maxtiden, belastas ryttaren med fel för tid enligt de regler som gäller för respektive bedömning.
6. I vissa specialhoppningar där ryttaren får hoppa flest möjliga antal hinder inom en fastställd tid får denna tid aldrig överstiga 90 sekunder utomhus och 60 sekunder inomhus.
7. Tillåten tid är alltid lika med den dubbla maximitiden, förutom i specifikt angivna bedömningar i klasser 1,05 m/Lätt C +5 cm eller lägre. Överskridande av tillåten tid medför uteslutning

1. Tidtagning ska vid 5*/4*/3-tävlingar ske med automatisk tidtagningsutrustning försedd med fotoceller vid start och mål. Undantagna är klasser med bedömning A:Clear round eller A. Utrustningen ska medge att tiden tas på 1/100-dels sekund.
2. Om automatisk tidtagning används ska två manuella klockor användas som reserv. I tävlingar där ingen automatisk tidtagning finns ska två manuella klockor användas. I båda fallen tas tiden på 1/10-dels sekund. Tiden tas hela tiden på en och samma klocka. Endast om den kommer ur funktion gäller tiden på den andra klockan. Om man mitt i en klass tvingas övergå helt till manuell tidtagning ska alla tider justeras till 1/10-dels sekund. Justeringen sker genom att 1/100-delen stryks.
3. I första fasen vid hoppning i två faser om tiden inte är avgörande, behöver inte automatisk tidtagning användas.
4. Tidtagare ska befinna sig i omedelbar närhet av domaren då denne är ansvarig för att tidtagningen sker på ett korrekt sätt. Om ekipagets passering av start- och/eller mållinjen inte tydligt kan avgöras från domartornet måste start- och/eller målflaggare finnas. Dessa ska tydligt flagga då ekipaget passerar start- respektive mållinje och finns för att säkerställa den manuella tidtagningen.
5. Utöver den vanliga tidtagningsutrustningen ska en extra klocka finnas hos domaren. Den används av domaren för tidtagning av andra tider som har inverkan på ryttarens resultat.
6. En videoinspelning/film får aldrig användas för att beräkna/ utläsa tiden för ett ekipages ritt.

1. Domaren ansvarar för att tidtagningen avbryts och återstartas korrekt. Under det att tidtagningen är avbruten får ekipaget röra sig fritt på banan. Reglerna om uteslutning gäller även under den tid tidtagningen blivit avbruten. Eventuell olydnad under väntetiden medför inte felbelastning. Omkullridning eller avfallning bestraffas även under väntetid.
2. Om något händer med ryttarens eller hästens utrustning (till exempel lös benlinda), som kan ha inverkan på säkerheten under pågående ritt, ska domaren ingripa och avbryta ritten. Ekipaget ska då inte belastas med felpoäng och tidtagningen ska inte avbrytas.
3. Tidtagningen avbryts vid följande tillfällen:
3.1. När ryttaren vid olydnad får stoppsignal för att avvakta att nedslaget hinder eller rubbad hinderdel eller flagga återuppbyggs. Tidtagningen startas igen när hästens framben lämnar marken vid hindret där olydnaden skedde. Om olydnaden skedde vid andra eller efterföljande del av öppen kombination startas tidtagningen då hästens framben lämnar marken vid första delen av kombinationen.
3.2. När ryttaren får stoppsignal därför att hinder inte är återupp- byggt eller återställt eller därför att nedfallen hinderdel hindrar hästen från att hoppa. Tidtagningen startas igen när ryttaren är på exakt samma ställe som när tidtagningen avbröts.
3.3. När domaren av annan anledning måste stanna ekipaget. Tidtagningen startas då anledningen åtgärdats.
4. Om en ryttare av någon anledning inte kan fortsätta ska signal ges för att stanna ekipaget. Så snart signalen åtlytts avbryts tidtagningen. Då ryttaren ska fortsätta ges förnyad signal och tidtagningen startas igen då ekipaget når den punkt där tid- tagningen avbröts. Om ryttaren inte avbryter då signal ges, fortsätter ryttaren på egen risk och tidtagningen avbryts inte. Domaren ska avgöra om ekipaget ska uteslutas på grund av att ryttaren inte åtlytt signalen eller om ekipaget, med hänsyn till omständigheterna, kan tillåtas fortsätta.
5. Om en ryttare själv stannar för att fästa domarens uppmärk- samhet på att något/någon finns i vägen för ekipaget, det hinder som ska hoppas är felbyggt, felaktigt återuppbyggt eller om någon hinderdel blåst ner, ska tidtagningen avbrytas och miss förhållandet kontrolleras.
5.1. Om missförhållande inte finns får ryttaren fel som för olydnad och tiden för ritten ökas med 6 sekunder.
5.2. Om missförhållande finns drabbas ryttaren inte av någon felbelastning. Tiden för avbrottet får då inte påverka tiden för ritten och tidsavdrag kan därför behöva ske. Tidtagningen sätts igång igen då ekipaget befinner sig där tidtagningen avbröts.

1. Om ekipaget har rivit ett hinder i samband med olydnad ska signal ges och tidtagningen avbrytas. Ryttaren belastas med fel för olydnad och tiden korrigeras. Oavsett var olydnaden inträffar, vid enkelhinder eller i kombination, läggs 6 sekunder till tiden för ritten.
2. Om ekipaget slår ned eller rubbar ett hinder i en öppen kombination och sedan får en olydnad vid nästa hinder i kombinationen utan att riva eller rubba detta, ges signal och ryttaren och tidtagningen stoppas. Efter ny startsignal ska ekipaget rida om hela kombinationen.
3. Inträffar en andra olydnad, i klass där sådan får förekomma, på hinder där tidtagningen skulle ha satts igång, läggs ytterligare 6 sekunder till tiden för ritten.

1. Ritten påbörjas i det ögonblick när ekipaget, efter att startsignal är given, i rätt riktning passerar startlinjen.
2. Ritten är avslutad då någon av punkterna 2.1. , 2.2. , 2.3. eller 2.4. inträffat.
2.1. I det ögonblick ekipaget passerar mållinjen i rätt riktning efter 86 det att sista hindret övervunnits.
2.2. Då mållinje inte finns, ekipaget övervunnit sista hindret.
2.3. Då ryttaren uteslutits/avstängts.
2.4. Då ryttaren/domaren avbrutit ritten.
3. Ryttarens resultat och tid för ritten ska omedelbart offentliggöras.

1. Under tävling kan händelser inträffa som utan ryttarens eget vållande inverkar på resultatet av pågående ritt. Domaren/ överdomaren har i sådana fall rätt att medge att ryttaren får möjlighet att på nytt genomföra tävlingen till exempel genom förnyad start eller förnyad ritt från och med den plats händelsen inträffade. Felpoäng som ryttaren fått före det att den händelse inträffade som ledde till avbrottet i ritten, belastas alltid ryttare men däremot inte fel som ekipaget får på samma sträcka vid eventuell omridning. Om det inte går att ge ryttaren rättelse ska anmälnings- och startavgifter återbetalas.
2. Överdomare får i samråd med tävlingsledaren bestämma att avbryta ritten för en ryttare som inte har möjlighet att bli placerad. Förfarandet ska tillämpas endast om tidsnöd uppstår till exempel för att slutföra en klass innan mörkrets inbrott. För många i tid anmälda ekipage är inte att betrakta som en oförutsedd händelse.
3. Ryttaren har rätt att avbryta sin ritt, utgå på egen begäran. En sådan begäran ska på ett tydligt sätt, genom handuppräckning, meddelas domaren.

Fel som begås under ritten bestraffas med antingen felpoäng eller tidstillägg i sekunder beroende på bedömning.

Summan av felpoäng på hinder och tidsfel ger ryttarens resultat för ritten.
Tiden för ritten kan vara avgörande för placeringen beroende på
bedömningen i klassen.

1. Nedslag av hinder, tramp i vattengrav eller tramp på ribban eller avtryck på plasticine på vattengravens landningssida.
2. Fel väg.
3. Olydnad.
4. Avfallning eller omkullridning.
5. Otillåten hjälp.
6. Överskridande av maxtiden eller tillåtna tiden.

1. Som nedslag räknas, när ryttaren eller hästen i samband med språng slår ned hinder eller en hinderdel, så att hindret eller hinderdelen måste lyftas upp för att återfå sitt ursprungliga läge. Har ett hinder eller en hinderdel genom ryttarens eller hästens vållande släppt sin ena fästpunkt men med stöd av marken eller underliggande del av hindret vilar på den andra fästpunkten, räknas även detta som nedslag.
1.1. Vid islag på hinderdel som ligger i säkerhetshållare räknas det som nedslag om hinderdelen lämnar hållaren så att hinderdelen måste lyftas tillbaka. Det är också nedslag om hållaren helt släppt sin fästpunkt, oavsett om hinderdelen ligger kvar i hållaren eller inte. Det är inte nedslag om hållaren enbart löst ut utan att släppa sin fästpunkt och hinderdelen ligger kvar i hållaren.
2. Det räknas endast som ett nedslag, oavsett antal hinderdelar som faller, även om hindret som ska hoppas i ett språng består av flera inte lodrätt över varandra liggande delar till exempel oxer eller trippelbarr.
3. Om en hinderdel, som slagits ned eller fallit (blåst) ner hindrar hästen från att hoppa annat hinder, ska hinderdelen först undanskaffas. Om så krävs stoppas ryttaren och tidtagningen.
4. Att riva ett hinder eller en hinderdel i samband med olydnad räknas inte som nedslag. Ekipaget bestraffas endast för olydnaden men ryttaren och tidtagningen stoppas för att hindret ska kunna återställas.
5. Nedslag på sista hindret räknas även om hästen passerat mållinjen bara detta når marken eller om det bara släppt sin ena fästpunkt enligt punkt 1 ovan, innan ekipaget lämnat banan, eller att startsignal ges för nästkommande ryttare, vilket av de två fallen som inträffar först. Nedslag på sista hindret i fas 1 i en hoppning i två faser räknas om bommen faller innan ekipaget hinner hoppa första hindret i fas 2.
6. Som nedtramp räknas när hästen vid vattengrav med någon hov berör vattenytan eller ribban eller då häst lämnar avtryck på plasticine med hov eller sko.
7. I ett rättuppstående hinder räknas det inte som nedslag om endast underliggande hinderdelar faller. I ett längdhinder räknas det inte som nedslag om enbart hinderdelar som ligger lodrätt under den översta, i varje lodplan, faller. Nedslag av buskar, häckar och liknande som används som utfyllnad eller dekoration i hinder medför inte fel.
8. Ekipage som vid väntasignal hoppar nedslaget hinder innan det återuppbyggts utesluts. Om hindret fallit eller blåst ned utan eki- pagets påverkan avgör domaren om uteslutning ska ske eller inte.
9. Ekipage som hoppar ett hinder som byggts upp felaktigt belastas inte med något fel, men om hindret slås ned bedöms det i enlighet med vad som gäller för övriga hinder i klassen.

1. Som fel väg räknas när ryttaren inte följer den angivna vägen utan rider förbi det hinder som ska hoppas, inte passerar vändmärke som ska respekteras på rätt sida, inte passerar start- eller mållinje korrekt och inte rättar felet innan nästa hinder eller målet passerats, eller i fallet med mållinjen innan ryttaren lämnar banan.
2. Att hoppa, eller försöka hoppa, ett hinder som inte ingår i klassen räknas som fel väg och medför uteslutning, avstängning eller straffavgift. Hinder som inte ingår i klassen ska spärras på lämpligt sätt, helst med korslagda flaggor. Även om de korsade flaggorna inte finns på plats är det förbjudet att hoppa eller försöka hoppa ett uppbyggt hinder som inte ingår i klassen.
3. Att passera över ett helt nedslaget hinder, som tidigare övervunnits, räknas som fel väg och medför uteslutning.

1. Olydnader generellt
1.1. Som olydnad räknas fel väg som rättas i tid, vägran, utbrytning och istadighet.
1.2. Ridning snett emot hinder, sicksackridning utan att korsa sin egen väg eller vändning tvärt mot hindret för att hoppa detsamma, räknas inte som fel väg om hästen inte passerat hindret det vill säga passerat en tänkt linje i hindrets förlängning åt båda sidor.
1.3. Volt är när hästen rids sådan väg att den - mellan två på varandra följande hinder eller mellan startlinjen och första hindret eller mellan sista hindret och mållinjen – korsar sitt eget spår. Även om ryttaren avsiktligt gör en volt räknas detta som olydnad.
1.3.1. Att göra en volt runt det hinder som just hoppats innan nästa hinder hoppas räknas som en olydnad.
1.4. Vid olydnad får ryttaren rygga, göra en eller flera volter eller volt tillbaka, utan mellanliggande försök till förnyad anridning mot hindret för att försöka övervinna det, utan att dessa rörelser bestraffas som förnyad olydnad. Flera avsiktliga volter i följd på ungefär samma plats bestraffas som en olydnad.
1.5. Ryttare som uteslutits är skyldig att på signal snarast lämna banan. Anledningen till uteslutningen ska meddelas. Ryttare som uteslutits på grund av olydnad eller utgått på egen begäran, har rätt att innan ryttaren lämnar banan försöka hoppa en gång på ett enkelhinder ingående i klassen (inte på kombination eller hinder ingående i kombination).
2. Fel väg som rättas i tid
2.1. För att korrigera ”fel väg” måste ryttaren återvända till den plats där avvikelsen skedde. Det är ”fel väg som rättas i tid” när ekipaget med någon del passerar förbi ett vändmärke som ska respekteras eller mållinjen, eller mållinjen i fel riktning och ryttaren själv rättar felridningen innan nästa hinder (målet) passeras.
2.2. Har mållinjen passerats från fel håll bedöms som ”fel väg som rättas i tid” om ryttaren vänder och passerar mållinjen från rätt håll innan ryttaren lämnar banan.
2.3. Det räknas inte som fel att passera startlinjen i fel riktning om ryttaren därefter passerar startlinjen i rätt riktning innan första hindret hoppas.
3. Vägran Vägran är antingen:
3.1. När hästen stannar framför ett hinder, som ska hoppas – utan att det slås ner eller rubbas – och därefter blir otvetydigt stående, träder bakåt om också ett enda steg, eller vänder. Ryttaren ska då genast på nytt försöka övervinna hindret. När hästen stannar så nära ett hinder som ska hoppas att det på grund av hästens eller ryttarens beröring slås ner eller rubbas ska omedelbart signal ges för att stoppa ryttaren och tiden. Då hindret är återställt ges ny startsignal. Under väntetiden får hästen hållas i rörelse. Ryttaren felbelastas för olydnad men inte för nedslag. Att hoppa, eller försöka hoppa, hindret innan det återuppbyggts medför uteslutning.
3.2. När hästen vid uppsprång på bank misslyckas och glider tillbaka från banken.
3.3. Vid vägran inom helt slutna kombinationer ska ryttaren direkt fortsätta. Ryttaren får uppehålla sig vid hindret högst 45 sekunder. Skulle ryttaren för att övervinna den del av hindret, vid vilken ryttaren vägrat, hoppa fel väg ut ur kombinationen, döms uteslutning.
3.4. Om ryttaren slår ned eller rubbar ett hinder i en öppen kombination och sedan vägrar på nästa utan att riva eller rubba detta ska ritten avbrytas till dess hindret återuppbyggts. Efter återuppbyggnaden ges signal för fortsatt ritt. Om ryttaren efter signal i stället hoppar ett annat hinder än det första i kombinationen blir ryttaren utesluten.
3.5. Om en häst glider genom ett hinder ska domaren omedelbart döma antingen nedslag eller vägran beroende på omständigheterna. Det räknas inte som vägran om hästen stannar tätt intill hindret och – utan att vare sig slå ned eller rubba detta eller träda tillbaka – omedelbart hoppar hindret från stället. 3.6. Om hästen vid vägran på vattengrav berör vattenytan, räknas detta som olydnad och inte som nedtramp. Om hästen stannar vid vattengrav utan att träda ett enda steg tillbaka eller vända, går ned i vattnet och vadar genom räknas detta som nedtramp och inte som olydnad.
3.7. Domarens beslut om det som inträffat ska räknas som olydnad eller nedslag/nedtramp kan inte överklagas.
4. Utbrytning Utbrytning är antingen:
4.1. När hästen passerar vid sidan av ett hinder som ska hoppas.
4.2. När hästen hoppar utanför flagga eller liknande begränsningsanordningar. 4.3. Då hästen hoppar en vattengrav eller annat hinder mellan två röda eller två vita flaggor.
4.4. Då hästen, sedan sista hindret hoppats, passerar mållinjens förlängning utanför flaggorna.
4.5. Om ryttaren inte gör ett förnyat försök att hoppa det hinder där utbrytningen skedde blir ryttaren utesluten. Sker utbrytningen i en öppen kombination ska hela kombinationen hoppas på nytt.
5. Istadighet
5.1. Som istadighet räknas det om hästen vid vilket tillfälle som helst och av vad skäl som helst, stannar, antingen den träder bakåt eller inte, vägrar att röra sig, vänder mer eller mindre, ryggar eller stegrar sig.
5.2. Även om ryttaren avsiktligt stannar hästen döms det som istadighet, utom då anledningen är att ett hinder återuppbyggts felaktigt, något/någon finns i vägen för ekipaget eller tappade glasögon.

1. Det räknas som avfallning när ryttaren skiljer sig från hästen, utan att hästen fallit, så att ny uppsittning måste göras antingen från marken eller med stöd av hinderdel eller annan form av extern hjälp.
2. Det räknas som omkullridning, när hästen fallit, det vill säga bogen och bakdelen samtidigt rör vid marken eller hindret och marken.
3. Efter avfallning och/eller omkullridning ska häst ledas ut från banan.
4. Omkullridning eller avfallning medför alltid uteslutning och bestraffas var den än inträffar under hela ritten.
5. Inträffar en avfallning eller omkullridning på banan före start får ekipaget inte starta ritten. Veterinär, sjukvårdare, domare eller överdomare kan ge nytt starttillstånd efter kontroll.

1. Med otillåten hjälp menas varje praktiskt ingripande av annan (till exempel medhjälpare, funktionär eller publik) i avsikt att underlätta för ryttare eller häst oberoende av om ryttaren begärt det eller inte. Hjälp med ryttarens utrustning (till exempel sporrar och spö) är att betrakta som otillåten hjälp. Mottagande av otillåten hjälp medför uteslutning. Muntliga tillrop betraktas inte som otillåten hjälp.
2. Att hjälpa en uppsutten ryttare med hästens utrustning (till exempel sadling, betsling, martingal) är inte att betrakta som otillåten hjälp inte heller att ge ryttaren tappade glasögon. Tidtagningen ska inte avbrytas men ryttaren får inga fel även om ryttaren stannar sin häst för att avhjälpa problemet. Domaren avgör om det som inträffat ska betraktas som otillåten hjälp eller inte.

Om inte annat sägs i TR eller i särskilda bestämmelser för en tävling, innebär uteslutning att ekipaget inte får fortsätta pågående ritt. Uteslutning är en åtgärd på grund av inträffat fel under ritten och inte en bestraffning. Uteslutning sker i vissa fall efter domarens bedömning av en inträffad händelse, i andra fall automatiskt på grund av bestämmelserna i TR.
1. Beslutad uteslutning Domaren beslutar i följande fall om uteslutning ska ske eller inte:
1.1. Om ryttaren tagit emot otillåten hjälp.
1.2. Om ryttaren inte avbrutit då signal getts eller fortsätter innan signal getts. 1.3. Om ryttaren hoppar nedslaget, nedfallet eller nedblåst hinder innan det återuppbyggts.
1.4. Om ryttare på banan gör sig skyldig till någon form av bestraffning eller i övrigt uppträder olämpligt. Ritten ska i detta fall omedelbart avbrytas. Ryttaren ska också avstängas enligt moment 389.
1.5. Om häst och/eller ryttare inte är kapabla att fortsätta ritten.

2. Automatisk uteslutning
Uteslutning inträder automatiskt i följande fall:
2.1. Vid andra olydnaden i alla tävlingsklasser.
2.2. Vid fel väg.
2.3. Om ekipage använder mer än 45 sekunder för att övervinna första hindret från det att tidtagningen startat.
2.4. Om häst efter startad ritt är istadig mer än 45 sekunder i sträck.
2.5. Om ekipage använder mer än 45 sekunder för att övervinna ett hinder.
2.6. Vid överskridande av tillåten tid.
2.7. Om ryttare vid olydnad, inom kombination som är öppen, underlåter att ta samtliga i kombinationen ingående delar på nytt eller som vid sluten kombination hoppar ut (upp, ned) fel väg.
2.8. Vid avfallning.
2.9. Vid omkullridning.
2.10. Om ryttare inte följer på banskissen angiven väg.
2.11. Om ryttare vid omhoppning tar ett hinder, som får hoppas frivilligt, mer än en gång.
2.12. Om ryttaren rider med oriktig utrustning eller med oriktig utrustning på hästen.
2.13. Om ryttare rider utan hjälm eller utan hakbandet i funktion.
2.14. Om ryttare, där/när skyddsväst är obligatorisk, rider utan skyddsväst eller utan skyddsvästen i funktion.
2.15. Ekipage som under ritten erhåller mer än 16 hinderfel (motsvarande mer än fyra nedslag eller mer än tre nedslag och en olydnad i bedömning C samt i ackumulator och andra specialhoppningar motsvarande mer än fyra nedslag eller mer än tre nedslag och en olydnad, eller mer än ett nedslag och två olydnader i klasser 1,05 m/Lätt C + 5 cm eller lägre).
2.16. Om ekipaget och/eller hästen lämnar banan. Domarens beslut i detta moment kan inte överklagas.

Överdomare/domare har rätt att fatta beslut om avstängning från klass, klasser, tävling eller hela pågående meeting. Avstängning från deltagande i pågående tävling eller meeting innebär även förlust av de priser och placeringar, som ryttaren erövrat respektive uppnått under tävlingen eller meetinget efter det att den händelse ägde rum som orsakade avstängningen. 1. Automatisk avstängning.
Utöver de fall som nämns i TR I ska följande fall medföra avstängning efter beslut av överdomaren/ domaren:
1.1. Ryttare vars häst barrerats ska avstängas från deltagande i meetinget, likaså ryttarens häst(ar). Efter beslut av Svenska Ridsportförbundet kan strängare straff utmätas. Tidigare under meetinget erövrade priser och premier ska återlämnas då någon straffas för barrering.
1.2. Ryttare som startat i klass där ryttaren och/eller hästen inte är startberättigad.
1.3. Ryttare som startat i tävlingsklass utan genomförd häst besiktning.
1.4. Ryttare på banan som gör sig skyldig till någon form av bestraffning eller i övrigt uppträder olämpligt. Ritten ska i detta fall omedelbart avbrytas.
1.5. Ryttare vars häst har hoppats fram av annan person. Även hästen i fråga drabbas av avstängningen. Varning utdelas till medhjälparen som hoppat fram hästen.
1.6. Ryttare som använder annat hindermaterial än det som tävlingsledningen ställt till förfogande på framhoppningen. Se moment 366.2.1.
2. Beslutad avtängning. Utöver de fall som nämns i TR I kan följande fall medföra avstängning efter beslut av överdomaren/domaren:
2.1. Ryttare som i något sammanhang obehörigen hoppar eller försöker hoppa hinder.
2.2. Ryttare som utan särskilt tillstånd före klassen/tävlingen beträder banan till häst eller prövar hinder.
2.3. Ryttare som obehörigt beträtt banan eller beträtt banan till fots sedan klassen börjat, gäller dock inte vid bangång till hopprovet i vissa fälttävlansklasser, där banan är öppen för besiktning under pågående klass.
2.4. Ryttare som före start hoppar ett eller flera hinder på banan vare sig dessa ingår i klassen eller inte.
2.5. Ryttare som rider på tävlingsområdet med oriktig utrustning eller med oriktig utrustning på hästen.
2.6. Ryttare som rider okontrollerat och utgör en fara för sig själv, sin häst och/eller omgivningen, så kallad farlig ridning. Se moment 175.4 och 388.1.5

Straffavgift faktureras av Svenska Ridsportförbundet.
1. Om en ryttare efter avslutad ritt och efter tillsägelse inte omedelbart lämnar banan kan överdomaren/domaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.
2. Ryttare, som blivit utesluten på grund av olydnad eller utgått på egen begäran, har rätt att innan ryttaren lämnar banan göra ett försök på ett enkelhinder ingående i klassen. Försök får inte göras på kombination eller hinder ingående i kombination. Om en ryttare gör flera försök eller hoppar annat hinder än enkelhinder ingående i klassen kan överdomaren/domaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.
3. Om en ryttare hoppar ett eller flera hinder ingående i klassen efter att ha avslutat ritten kan överdomaren/domaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.
4. Om en ryttare inom tävlingsområdet använder andra hinder eller hinderdelar än dem som ställts till förfogande av tävlings- ledningen kan överdomaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor. Ryttaren kan även bli avstängd för barrering.
5. Om en ryttare inte bär hjälm och/eller skyddsväst enligt gällande bestämmelser ska överdomaren/domare utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.
6. Om en ryttare rider oreglementsenligt klädd kan överdomaren/ domaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.
7. Om en ryttares häst/hästar bär felaktig nummerlapp eller saknar denna kan överdomaren/domaren utdöma straffavgift om 100 kronor.
8. Om en ryttare stört annat ekipage på banan kan domaren utdö- ma straffavgift om högst 1 500 kronor.
9. Om en ryttare inte respekterar tävlingsorganisationens/ Svenska Ridsportförbundets funktionärers direktiv eller uppträder olämpligt mot tävlingsorganisationens/Svenska Ridsportförbundets funktionärer kan överdomaren/domaren utdöma straffavgift om högst 1 500 kronor.

Reglerna om otillåten hantering av häst gäller på hela tävlingsområdet.

1. Ryttare och medhjälpare ska uppträda och hantera sin häst så att den inte på något sätt tar skada, inte heller så att andra ryttare, funktionärer eller åskådare rimligen kan ta anstöt.
2. Varje form av barrering är förbjuden såväl under träning som på tävling.
2.1 Med barrering menas alla aktiva handlingar med eller utan tekniska hjälpmedel som kan antas åstadkomma fysisk smärta hos hästen i syfte att tvinga hästen att hoppa högre eller försiktigare. Alla former av barrering kan inte direkt beskrivas i tävlingsreglementets text, men betyder att ryttaren eller med- hjälpare, för vilken ryttaren är ansvarig, slår eller sparkar på hästens ben med något, oberoende med vad eller av vem.
2.2 Barrering kan också betyda att medvetet förmå hästen att slå sig, antingen genom att bygga hinder för stort och/eller för långt, markera falsk marklinje, placera travbommar eller delar av kombinationer på falska avstånd, ”pulla” (hålla emot och försvåra avsprång) hästen in i hinder eller på något annat sätt göra det svårt eller omöjligt för hästen att övervinna ett hinder utan att slå ned det.
2.3 Ingen person får hålla i eller beröra någon del av hindret under språnget.

3. Användande av spö.
Reglerna om användande av spö gäller på hela tävlingsområdet.
3.1. Spö får endast användas som anvisning, inte bestraffning.
3.2. Som anvisning kan tillåtas att ryttaren högst två gånger under ritten anvisar hästen genom en lätt petning med spöet på bogen eller bakom sadeln. Så kallad "tippning" ingår i de två petningarna.
3.2.1. Slag är en form av bestraffning. Det är förbjudet att använda ett spö för att ventilera ryttarens humör.
3.2.2. Ett spö får aldrig användas efter att ekipaget blivit uteslutet, utgått eller hoppat banans sista hinder.
3.2.3. Spö får användas för att förhindra eller stoppa ett skeende där ryttaren, hästen och/eller omgivningen utsätts eller riskerar att utsättas för fysisk skada. Spöet ska i så fall användas i omedelbar anslutning till händelsen.
3.3. Ridning med uppvinklat spö är förbjudet.
3.4. Rundslag är alltid förbjudet. Med rundslag menas när spöhanden lyfts högre än ryttarens axel.
3.5. Om hästens skinn går sönder är det alltid överdrivet användande av spö och/eller sporrar.
3.6. Överdrivna tygeltag och hjälper är alltid förbjudna.

4. Blodsregel
4.1. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakats av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av.
4.2. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt TR I moment 175.
4.3. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas och ekipaget uteslutas.
5. Anbringande av preparerade benskydd eller andra medel, för att därigenom öka känsligheten på hästens ben, och därmed åstadkomma smärta vid islag i hinder, är förbjudet. Kontroll av benskydd kan ske under hela tävlingen.
6. Brott mot detta moment medför avstängning enligt TR I moment 174, otillåten hantering av häst. Det kan också medföra straffavgift.

Tävlingsledningen ska utse en säkerhetsfunktionär som genomför planering och ledning av säkerhetsarbetet för hela tävlingen. I säkerhetsarbetet ingår bland annat ansvaret för att skilja publik och hästar åt genom lämpliga avspärrningar samt se till att sjukvårdskunnig person finns på plats. Checklista för tävling ska lämnas ifylld till överdomaren.

Utöver vad som sägs i TR I moment 144 Prisutdelningar/ceremonier, gäller  följande vid prisutdelning på hopptävling; Arrangören har fri rätt att tillsammans med överdomaren besluta om hur prisceremonin ska arrangeras. Följande rekommendationer finns:
5*/4*-tävling

• Vid prisutdelning ska minst de tre främst placerade delta.
• Arrangören beslutar om eventuellt fler placerade ska delta.
• Placerade ska delta med de hästar de blivit placerade med.
• Överdomaren kan medge undantag.
  

3*/2*/1* och inbjudningstävling

• Det antal pristagare som arrangören beslutar ska delta vid prisutdelningen.
• Då prisutdelning sker till häst kan överdomaren ge ryttare tilllåtelse att delta i prisutdelning utan häst. I sådant fall får denne pristagare, av säkerhetsskäl, inte stå bland deltagande hästar.

Vid prisutdelning är det i vissa klasser tillåtet att rida in på annan häst än den med vilken priset erövrats. Detta betraktas inte som obehörigt beträdande av banan. Beslut fattas av överdomaren.

1. För varje tävling i hoppning ska organisationen ha utsett en tävlingsledning i vilken ska ingå:

• Överdomare.
• Domare (vid 5*/4* tävling i krävs en domare och en speaker).
• Tävlingsledare.
• Banbyggare.
• Teknisk delegat (när detta behövs).
• Säkerhetsfunktionär.

Teknisk delegat ska utses av Svenska Ridsportförbundets hoppkommitté till 5* ävlingar och mästerskap. Dennes arbets- uppgifter och befogenheter beslutas av Svenska Ridsportförbundet. Säkerhetsfunktionär hanterar frågor kring säkerheten vid tävling och ansvarar för att ”Checklista för tävlingar” är ifylld och överlämnad till överdomaren före tävling. Vid 5*/4*/3*tävlingar ska det finnas ett pressekretariat. Organisationen utser dessutom de övriga funktionärer som tävlingen behöver.

2. Framridning, framhoppning och hinder på framhoppningsbanan
2.1. Framhoppningsbanan bör ha samma eller liknade underlag som tävlingsbanan.
2.2. Funktionär, ansvarig för framhoppningsbanan ska finnas på eller i omedelbar anslutning till denna från 30 minuter före tävlingsklass början till dess slut. Det är arrangörens ansvar att se till att markförhållandena på framhoppningsplatsen är godtagbara och vid behov flytta framhoppningshindren. 103
2.3. Framhoppningsbanan är till för uppvärmning och förberedelse inför tävling, inte för träning och inte för uppställning av väntande hästar. Plats för väntande hästar ska anvisas av tävlingsledningen.
2.4. Övriga regler vad gäller framridning och framhoppning se moment 366.

Ärenden som rör olämplig hantering av häst, och olämpligt uppträdande mot annan ryttare eller funktionär kan behandlas av en tävlingsjury och kan i förekommande fall föranleda anmälan till disciplinnämnden. Juryn ska i hoppning bestå av överdomaren, domaren och tävlingsledaren samt i förekommande fall den tekniska delegaten. I de fall tävlingsjuryn inte är enig råder majoritetsbeslut.
Se även TR I moment 183.