Fälttävlan TR IV

Tävlingsreglementet fälttävlan kommer att revideras vartannat år, såvida inte ändringar i kvalificeringskrav eller andra av säkerhetsskäl nödvändiga modifieringar måste göras. Från och med ovan nämnda datum kommer alla tidigare fälttävlansregler eller tillägg till dessa, daterade före ovan nämnda datum, att makuleras. I de fall tolkningarna går isär på tävlingsplatsen är det alltid domarens eller överdomarens beslut som gäller och vägledande är att finner man inte regeln i TR I eller TR IV är det inte godkänt. Detta reglemente innehåller detaljerade regler för all nationell fälttävlan och ska läsas i förbindelse med:

• TR I Gemensamma bestämmelser
• TR II Dressyr
• TR III Hoppning
• Jordbruksverkets anvisningar
• Senaste versionen av Svenska Ridsportförbundets riktlinjer för att bygga terrängbanor (SvRF:s riktlinjer)
• FEI Eventing Rules
• FAQ Tack, Equipment and Dress on Eventing Rules

Tävlingsreglementena för dressyr och hoppning gäller vid fälttävlans dressyrprov och hopprov med undantag av där tävlingsreglementet fälttävlan anger något annat. Alla ändringar som görs i reglementena för dressyr och hoppning kommer att gälla först från och med 1 januari året efter införandet. Det är naturligtvis svårt att täcka in allt, därför är det överdomarens uppgift att i fall som inte omfattas av dessa regler fatta sådana beslut att de är i linje med sportens anda och följer intentionerna i FEI:s regler, detta reglemente och TR I ”Gemensamma bestämmelser”.

Fälttävlans visionsuttryck
Fälttävlan utgör det mest kompletta och kombinerade tävlandet till häst, där det av ryttaren krävs betydande erfarenhet inom alla ridsportens grenar och en exakt kunskap om sin hästs förmåga, och där det av hästen krävs en bred skicklighetsgrad, framtagen genom intelligent och utvecklande träning. Terrängprovet utgör ett spännande och utmanande allroundprov på ridförmåga och horsemanship inom en accepterad och godtagbar risknivå. Alla ansträngningar måste därför göras för att säkerställa att alla inblandade ryttare, på varje nivå, ansvarar för att de deltar med för nivån utbildade hästar för att inte utsättas för större risk än vad som ligger i tävlingens natur och är allmänt vedertaget av berörda parter.

1. Fälttävlan
Fälttävlan är en tävling där deltagande ekipage rider tre prov, ett i vardera av tre olika discipliner. Beroende av prestationen i utförandet tilldelas ekipagen straffpoäng i respektive prov. Ju bättre prestation desto lägre straffpoäng. Straffpoängen i de olika delmomenten adderas och det ekipage med den sammanlagt lägsta straffpoängen vinner. De olika delmomenten är dressyrprov, terrängprov och hopprov.
1.1. Dressyrprov
Dressyrprovet inleder alltid fälttävlan och är en vanlig dressyrtävling, men med speciella dressyrprogram för fälttävlan. Avsikten med provet är att ryttaren ska kunna visa att hästen är lösgjord, lydig, lugn, positiv, uppmärksam och i harmoni med sin ryttare.
1.2. Terrängprov
Terrängmomentet utgör det mest spännande, utmanande och mångsidiga prov på ridförmåga och horsemanship där en korrekt grund för utbildning och ridning belönas. Detta prov fokuserar på ryttares och hästars förmåga att anpassa sig till olika och varierande villkor (väder, terräng, hinder, underlag med mera) och genom hoppförmåga, harmoni, ömsesidigt förtroende, lösa de uppgifter de ställs inför samt i allmänhet ge ett bra intryck via sitt genomförande.
1.3. Hopprov
Hopprovet rids som en vanlig hopptävling, men har ett helt annat syfte än en sådan. Avsikten är inte att få fram det bästa hoppekipaget utan provets syfte är olika beroende på vilken tävlingsform det ingår i. I en kort fälttävlan är syftet att kontrollera att ekipaget har tillräcklig hoppförmåga för att starta terrängprovet medan det i en lång fälttävlan är ett test på att hästen har återhämtat sig från terrängprovet.

Reservmoment

Anmälan och inbetalning av anmälningsavgift ska göras i enlighet med TR I moment 131 och godkänd proposition. Är TR I motstridigt med den, för tävlingen godkända propositionen, gäller propositionen. Ekipage som inte är avanmält betraktas som startanmält.

1. Giltiga dokument
Vid lokal/* tävling och högre krävs giltigt vaccinationsintyg, gällande licens för både häst och ponny och för ponny dessutom gällande svenskt mätintyg. Vaccinationsintyg eller vidimerad kopia, ska visas upp på tävlingsplatsen.

2. Antal starter/dag eller meeting
2.1. Ponny
En ponny får inte starta i mer än en fälttävlan under en femdagarsperiod. Däremot får en ponny samma dag göra två starter i terränghästprov (TH) eller inverkansterrängritt (IT), med samma eller olika ryttare.
2.2. Ponnyryttare
Ryttare får i samma meeting starta med högst två ponnyer. Överdomare/ teknisk delegat avgör om samma ryttare även kan starta med en eller flera hästar samma dag.
2.2.1 Ryttare till och med 18 år får under samma meeting göra högst tre starter.
2.3. Häst
En häst får inte starta i mer än en fälttävlan under en femdagarsperiod. Däremot får en häst samma dag göra två starter i terränghästprov (TH) eller inverkansterrängritt (IT), med samma eller olika ryttare.
2.4. Ryttare (till häst)
Ryttare får starta högst två hästar i samma klass såvida inte arrangören tillåter annat.

3. Ändring av ekipagets sammansättning
Vid tävling med samlad hästbesiktning till exempel större tävling ska ryttar- respektive hästbyte anmälas till sekretariatet senast en timme före första dressyrstart. Vid andra tävlingar måste bytet gällande både häst och ryttare anmälas till sekretariatet senast en timme före egen dressyrstart.

4. Strykning/avanmälan
Oförutsägbar orsak som inträffar efter att avanmälningstiden har gått ut och gör att det inte är möjligt att starta, ska omedelbart meddelas till arrangören. Underlåtenhet att korrekt avanmäla bestraffas med straffavgift 500 kr.

5. Antal starter i en klass
Antalet startande i dressyrprovet får uppgå till, som flest 51 ekipage per dag och dressyrdomare, såvida inte arrangören, överdomaren i samråd med dressyrdomare accepterar fler (maximalt 55 ekipage).
5.1. Ändra i tidsschemat efter anmälningstidens utgång
Är antalet startande fler än vad som var beräknat och tidsschemat i propositionen inte kan följas, då tillåts arrangören, vid acceptans från dressyrdomare och berörda ryttare, att avhålla delar av dressyrprovet eller delar av dressyrprovet och hopprovet för ett antal ryttare dagen före den egentliga tävlingsdagen. I det fall enbart dressyren rids dagen före ska dessa ekipage rida sin hoppning på tid på tävlingsdagen som arrangören fastställer.
5.2. Få ponnyekipage i en åldersgrupp
Åldersgrupperna slås aldrig samman vid ponnyfälttävlan i P70 och P80.
5.3. Kvalificerande resultat
Ett slutresultat som uppfyller kriterierna i moment 408.3 anses vara kvalificerande resultat, oberoende av antalet startande.

1. Ponnykategorier
Ponnykategorier (A-, B-, C- eller D-ponny) används inte inom fälttävlan. Däremot måste alla ponnyklasser upp till och med P80 delas upp efter ålderskategorier hos ryttarna.

2. Ponnyekipage
Ekipage bildade av ryttare som under kalenderåret fyller högst 20 år och en liten häst inmätt som ponny är ett ponnyekipage. Är ryttaren som rider ponnyn över 20 år bildar de alltid ett hästekipage.

3. Ponnystatus
3.1. Ekipage
Ett ponnyekipage kan delta i klasser för häst, om ekipaget har kvalifikation för klassen i fråga, utan att förlora sin status som ponnyekipage.
3.2. Ponny
En ponny kan tillsammans med ryttare över 20 år delta i klasser för häst utan att förlora sin status som ponny, om ekipaget har kvalifikation för klassen i fråga.

1. Ryttare på ponny
1.1. Nedre åldersgräns
1.1.1. P1*. I ponnyklasser från och med P1* kan ponnyryttare delta från och med det år ryttaren fyller 12 år, om ekipaget är kvalificerat för klassen. 1.2. Ålderskategorier
1.2.1. Ålderskategori P13. Ryttare som under kalenderåret fyller högst 13 år ska i P60, P70 och P80 tävla i egen klass oberoende av 13 antalet ryttare i åldersgruppen.
1.2.2. Ålderskategori P20. Ryttare som under kalenderåret fyller lägst 14 och högst 20 år ska i P60, P70 och P80 tävla i egen klass oberoende av antalet ryttare i åldersgruppen.
1.3. Överårig ryttare på ponny
Överårig ryttare får rida ponny i egen klass och få rosett vid uppnått M45.

2. Ryttare till häst
2.1. Nedre åldersgräns
2.1.1 H80 och H90. För att få starta i H80 eller H90 måste ryttaren, under aktuellt kalenderår, fylla lägst 12 år.
2.1.2. H2*. För att få starta i en H2*-klass måste ryttaren under aktuellt kalenderår fylla lägst 14 år.
2.1.3. H3*. För att få starta i en H3*-klass måste ryttaren under aktuellt kalenderår fylla lägst 16 år.

1. Ponnyns nedre åldersgräns
Lägsta ålder 5 år. Om ryttaren är lägst 16 år kan ponnyn vara 4 år.

2. Hästars nedre åldersgräns

2.1. 4-åriga hästar får starta IT/TH från 1 april och H80/H90/UH från 1 augusti.

3. Unghästklasser
3.1. För 4-åriga hästar
UH90 är en unghästklass öppen för enbart 4-åriga hästar och 5-åriga fölston. Terrängprovet och hopprovet har en kortare bana med färre antal språng.
3.2. För 5-åriga hästar
Det är tillåtet att dela en öppen klass, så att 5-åriga hästar och 6-åriga fölston tävlar mot varandra i en egen avdelning. Klasserna måste vara på nivåerna H100 eller H2* och ska då ges beteckningen H100-U respektive CNC2*-UH-S.

1. Grundregel
För att börja tävla i en nationell fälttävlan måste ryttare och hästar först och främst uppfylla de grundkriterier Svenska Ridsportförbundet ställt. Därutöver finns ett minimikrav för den enskilda hästen eller ryttaren samt ekipaget på respektive nivå. Minimikravet storlek varierar med ryttarens kompetens/erfarenhet och måste vara upp15 nådd av ryttaren, hästen eller ryttare/häst som ekipage. Arrangören kan tillsammans med den tekniska delegaten kontrollera att anmälda hästar och ryttare uppfyller ställda kriterier och innehar de licenser som krävs.
2. Kriterier
2.1. Grundkriterier för att får starta fälttävlan
2.1.1. Grönt kort. För att tävla fälttävlan måste ryttare ha tagit Grönt kort. 2.1.2. Fälttävlanskort. För att tävla fälttävlan måste ryttaren ha erhållit Fälttävlanskort.
2.1.3. Fälttävlanskort för ponny gäller endast ponny och fälttävlanskort för häst häst och ponny.
2.2. Godkännande att rida P1* För att tävla fälttävlan på nivån P1* måste ryttaren ha erhållit ett godkännande för nivån av en av Svenska Ridsportförbundets auktoriserade tränare. Godkännandet skrivs in i den i TDB förda digitala ryttarboken av tränaren.
2.3. Godkännande att rida H2* och IT110 För att tävla fälttävlan på nivån H2* och IT110 måste ryttaren ha erhållit ett godkännande för nivån av en av Svenska Ridsportförbundets auktoriserade tränare. Godkännandet skrivs in i den i TDB förda digitala ryttarboken av tränaren.

3. Kvalificerande resultat Redan gjorda kvalificeringar räknas efter det årets regler/krav som gällde när kvalificeringen uppnåddes. Kvalificeringar gjorda i klasserna med benämning H1*/H2*/H3* till och med 2018 gäller som kvalificering för klasser nya beteckningen H2*/H3*/H4* från och med 2019. Tilldelas ryttare en skriftlig varning/gult kort kan ryttaren inte åberopa sitt resultat från denna tävling som ett kvalificerande resultat.
3.1. Bas0
Att vid tävling, uppnår följande resultat vid respektive delprov:

• Dressyrprov: maximalt 45 straffpoäng. För ponny P13 tävlande i P70 och P80 gäller maximalt 50 straffpoäng.
• Hopprov: maximalt 16 straffpoäng på hinder.
• Terrängprov: 0 fel på hinder samt att inte överskrida optimaltiden med mer än 60 sekunder.

3.2. Bas20
Att vid tävling, uppnår följande resultat vid respektive delprov:

• Dressyrprov: maximalt 45 straffpoäng.
• Hopprov: maximalt 16 straffpoäng på hinder.
• Terrängprov: maximalt 20 fel på hinder samt att inte överskrida optimaltiden med mer än 60 sekunder.

3.3. M45
Att vid tävling uppnår följande resultat:

• Slutresultat: ett totalresultat med maximalt 45 straffpoäng. M45 Rosett kan tilldelas ekipage som klarar M45.

4. Kvalificeringsperiod och tidsfrister för kvalificerande resultat
4.1. Giltighetstid för ett kvalificerande resultat
Perioden under vilken kvalificerande resultat ska vara uppnådda är innevarande
år och de två föregående kalenderåren.

4.2. Hur snart blir ett kvalificerande resultat användbart
Ett kvalificerande resultat från nivåerna under 1* nivå kan användas direkt. För att en ryttare skall kunna tillgodoräkna sig ett kvalificerande resultat, från en tävling på 1* nivå eller högre, gäller att det kvalificerande resultatet är uppnått ett antal dagar innan dagen för terrängstarten i den tävling ryttaren avser att anmäla ekipaget till.

• Minst 24 dagar om det kvalificerande resultatet erhållits på tävling med långt format.
• Minst 10 dagar om det kvalificerande resultatet erhållits på tävling med kort format.

5. Ryttarkategori – ryttare till häst
Ryttares kategoribeteckning definierar en typ av kompetens hos ryttaren på en viss nivå.
5.1. FEI Ryttarkategori
FEI kategoriserar ryttare genom att tilldela dem en Kategorin som ryttaren
tilldelas, baseras på ryttarens erfarenhet. Erfarenheten mäts i antal kvalificerande resultat ryttaren uppnår på en eller flera hästar, under en rullande åttaårsperiod. Ryttares kategori uppdateras efter dess prestation vid utgången av varje kalenderhalvår. Förteckning över kategorierna och aktuell
tilldelning för den enskilda ryttaren finns att tillgå på FEI:s officiella hemsida.
5.2. Nationell ryttarkategori
Gäller resultat gjorda till häst. Utöver att ryttare tilldelas FEI:s ryttarkategorier
tilldelas ryttare en nationell kategori enligt tabellen nedan. Erfarenheten mäts i antal kvalificerande resultat ryttaren uppnår på en eller flera hästar, under innevarande år och de två föregående kalenderåren. Ryttares nationella kategori uppdateras efter dess prestation vid utgången av varje år. Ryttare med dubbla kategorier kan använda den av sina kategorier som passar bäst.

6. Minimum av kvalificeringskrav
6.1. Minimikrav
Detta moment visar de minimikrav som måste uppnås av häst och ryttare för att få tävla på de olika nationella nivåerna inom fälttävlan. Aktuella nationella krav för att tävla internationellt finns att läsa på Svenska Ridsportförbundets officiella hemsida. Angivet lägsta kvalificeringskrav är ingen garanti för att varken häst eller ryttare nödvändigtvis är klara för att tävla på denna högre nivå. Minimikravet är bara ett mått på vad som minst måste ha uppnåtts kvalificeringsmässigt sett för att ekipaget ska anses äga nödvändiga kompetenser för tävlande på högre nivå.
6.2. Ryttarens ansvar
Det är ryttarens ansvar att försäkra sig om att ryttaren och hästen uppfyller kvalificeringskraven för den nivå ekipaget startar i. Ekipage som startar i klass på nivå där lägsta kvalificeringskrav inte uppnåtts avstängs. Alla eventuellt uppnådda resultat på denna högre nivå annulleras och händelsen kan rapporteras till disciplinnämnden.
6.3. Ponny – kvalifikation som ekipage
Ett krav på giltigt kvalifikationsresultat enligt M45 kan ersättas av (1xBas0+1xBas20), men inte tvärtom.

6.4. Kvalifikationsnivå vid byte av ponny
Vid ponnybyte gäller kvalificeringsreglerna för ekipage. Vid ponnybyte sker nedklassning med en klass i förhållande till den lägsta kvalificeringsnivå ryttare/ponny uppnått i förhållande till varandra (till exempel om ponny uppnått CNCP2*, men ryttare enbart CNCP1, sker nedklassning till P90-klass).
6.5. Häst – kvalifikation av ekipage
I samtliga kvalificeringstabeller nedan, kan (1 × Bas 0 + 1 × Bas 20) ersättas av 1 × M45 och tvärtom. Ponnyekipage som ämnar tävlar mot hästekipage måste kvalificera sig via ponnyklasser om tabellen inte anger annat.
6.6. Häst – hästens kvalifikation
I samtliga kvalificeringstabeller nedan, kan (1 × Bas 0 + 1 × Bas 20)
ersättas av 1 × M45 och tvärtom.
6.7. Tabeller med minimikrav på antal kvalificerande resultat
Valideringstabeller för ponnyresultat se Bilaga på ridsport.se.

Ponnyryttare som ämnar kvalificera sig för start i storhästklasser
– måste kvalificera sig som ekipage.

Nationellt: Övriga ryttare på häst – måste kvalificera sig som ekipage

Nationellt: G- och F-ryttare

Nationellt: E-ryttare

FEI:s D-ryttare

FEI:s C, B, A-ryttare

7. Upprätthålla tidigare kvalifikation
Kvalifikation upprätthålls genom att uppnå ett kvalificerande resultat på tävling av samma typ/nivå. Ett sådant resultat upprätthåller kvalificeringen under två påföljande kalenderår efter det år resultatet uppnåtts.

8. Omvänd kvalifikation. Gäller inte A- C-ryttare.
8.1. Uteslutningar
En häst anses visa bristande förmåga om den misslyckas helt ett antal gånger på en viss nivå. Ekipagets kvalificering sänks då en nivå, alltså en så kallad omvänd kvalificering. Det är ekipaget som åtgärden gäller. Omvänd kvalifikation tillfogas direkt efter två uteslutningar i följd eller sammanlagt tre uteslutningar under en rullande 12 månaders period. Skäl till uteslutning:

• Farlig ridning under terrängprovet.
• Fall för häst eller ryttare under terrängprovet.
• Utesluten vid 3 eller 4 olydnader vid terränghinder.

Efter en omvänd kvalifikation, där hästen gått ner en nivå, ska denna göra ett kvalificerade resultat i en tävling på denna lägre nivå. Så snart denna kvalificering uppnåtts, återfår hästen sin ursprungliga kvalificering, (exempelvis ponny som uteslutits två gånger i följd på P1- nivå ska göra ett kvalificerande resultat i P90 innan ekipaget får gå tillbaka till P1*).
8.2. Återkvalifikation
Om en omvänd kvalifikation utlösts på grund av misslyckande på tävlingar med olika nivåer, exempelvis ett misslyckande på CCN3-S* och ett på H100, ska hästen göra ett kvalificerande resultat på en tävling en nivå under den nivå som tävlingen med högsta nivå hade, vilket hade varit på CCN2*-S i exemplet ovan.
8.3. Möjligheten att använda ryttarkategori tas bort
Utöver det som nämns ovan, om en ryttare har två omvända kvalificeringar kommer ryttarens rätt att använda den speciella vägen till kvalificering som dennes ryttarkategori medger, att tas bort under ett år.
8.4. Inte förnyad kvalifikation Förnyar eller upprätthåller ryttare/häst inte tidigare uppnådd kvalifikation, under innevarande kvalificeringsperiod, faller denna en nivå, för en period av ett kalenderår. Den faller ytterligare en nivå varje kalenderår ryttare/häst inte uppnår det antalet kvalificerande resultat som krävs för respektive typ/nivå.

9. Ryttarbok
För varje fälttävlansryttare finns en Ryttarbok digitalt förd i Tävlingsdatabasen TDB. Av boken framgår kvalifikation för viss nivå m.m.

1. Allmänna regler
1.1. Ridhjälm Hjälm av godkänd typ med hakbandet i funktion, ska bäras vid all ridning inom hela tävlingsområdet. Ryttare eller annan person, som inte följer denna regel ska omedelbart sitta av (när hjälm tagits på får ridning fortsätta), bestraffas med varning samt om det sker under tävlingsmomentet uteslutning från klassen.
1.2. Nummerlapp
Ryttaren ska alltid bära ”stor” nummerlapp väl synlig såväl framifrån som bakifrån. Ryttare ska till tävling medföra nummerlappshållare bestående av två plastfickor i format liggande A4, så kallad nummerlappsväst. Brott mot regeln bestraffas med straffavgift 100 kr. Arrangören tillhandahåller tryckta nummerlappsark, eller så kan ryttarna medföra egen nummerlapp. Överdomare kan ta bort tvånget att bära nummerlapp under dressyr- och hopprov.
1.3. Spö
I spöets längd inkluderas eventuell snärtdel. Underlåtenhet att följa reglerna om spö i nedan angivna punkter medför uteslutning i klassen.
1.3.1. Framridning. Spö, med en maximal längd av 120 centimeter (100 centimeter för ponny), är tillåtet under framridning utan hinder. Spö, med en maximal längd av 75 centimeter är tillåtet vid framridning på hinder.
1.3.2. Hästbesiktning. Spö, med en maximal längd av 120 centimeter (100 centimeter för ponny), är tillåtet under hästbesiktningen.
1.3.3. Dressyrprov. Spö är förbjudet vid ridning runt dressyrbanan samt under själva dressyrprovet. Brott mot regeln bestraffas med 2 poängs avdrag vid ridning runt dressyrbanan eller om ryttaren kommer in på tävlingsbanan med spö. Se även TR II moment 263.
1.3.4. Terräng- och hopprov. Spö utan någon tyngd i änden, med en maximal längd av 75 centimeter, är tillåtet under både terräng- och hopprov. 1.4. Sporrar
Sporrar är valfri utrustning under alla tre proven. Sporrar som kan såra eller sarga en häst är förbjudna. Sporrar ska vara släta och tillverkade av metall. Om det finns en utskjutande del får den inte vara mer än 40 millimeter lång för häst och 20 millimeter lång för ponny (mäts från stövelns utsida till sporrens yttersta del) och får endast peka bakåt. Är sporren dessutom böjd måste den vara böjd nedåt. Sporrens ytterände måste vara så trubbig att en häst inte kan såras. Brott mot regeln om sporrar, inklusive punkterna 1 – 2 nedan, bestraffas med uteslutning från klassen.
1.4.1. Impuls- och dummysporrar. Impuls sporrar (utskjutande delarna är klotformade knoppar av hårdplast eller metall) och ”dummy”/attrapp-sporrar somsaknar utskjutande delar är tillåtna.
1.4.2. Sporrar med trissor. Stjärnsporrar förbjudna. Om sporrar med trissor används måste trissorna vara runda, släta (inga taggar tillåts) samt rotera fritt. För ponny är sporrar med trissor förbjudet.
1.5. Ridstövlar eller liknande
Ridstövlar ska (om de inte är en del av en uniform), i alla delproven, vara höga, svarta, bruna eller svarta med en brun överdel. Höga ridstövlar får bytas ut mot jodphursskor och stövelskaft eller enfärgade shortshaps utan fransar men färgkravet är detsamma som för ridstövlar.

2. Dressyrprovet
2.1. Ryttarens klädsel
på nivåerna under P1*/H2*-nivå Utöver ridstövlar, eller ridskor och stövelskaft, eller ridskor med chaps utan fransar, består riddräkt av överdel typ ridkavaj med polotröja eller skjorta, mörk enfärgad tröja utan tryck och utan kapuschong eller figurnära enfärgad klubbjacka utan kapuschong. Till detta bärs ridbyxor. Slips eller plastrong får användas. Brott mot denna regel bestraffas med tillsägelse.
2.2. Ryttarens klädsel på P1*/H2*-nivå och däröver
Utöver ridstövlar, eller ridskoroch stövelskaft, består riddräkt av ridkavaj eller ridfrack, ridbyxor som är vita, gulbruna eller krämfärgade, samt vit skjorta med slips, plastrong eller likvärdigt. Handskar ska bäras. Brott mot denna regel bestraffas med straffavgift maximalt 500 kr.
2.3. Ryttarens klädsel för militär och polis
Militär och polis får rida i uniform. Att rida i en uniform som inte är enhetlig bestraffas med straffavgift maximalt 500 kronor.
2.4. Skyddsväst
Skyddsväst är inget krav, men ska, när så önskas, bäras utanpå eller innanför ridkavaj/polotröja/ klubbjacka eller frack. Information om godkänd skyddsväst finns på ridsport.se.

3. Hopprovet
3.1. Ryttarens klädsel på nivåerna under P1*/H2*-nivå Utöver ridstövlar, eller ridskor och stövelskaft, består riddräkt av överdel typ ridkavaj med polotröja eller skjorta, mörk enfärgad tröja utan tryck och utan kapuschong eller figurnära enfärgad klubbjacka utan kapuschong. Till detta bärs ridbyxor. Slips eller plastrong får användas. Brott mot denna regel bestraffas med tillsägelse.
3.2. Ryttarens klädsel på P1*/H2*-nivå och däröver Utöver höga ridstövlar består riddräkt av ridkavaj, ridbyxor som är vita, gulbruna eller krämfärgade, samt vit skjorta med slips eller 26 likvärdigt. Brott mot denna regel bestraffas med straffavgift på maximalt 500 kr.
3.3. Ryttarens klädsel för militär och polis Militär och polis får rida i uniform. Att rida i en uniform som inte är enhetlig bestraffas med straffavgift maximalt 500 kronor.
3.4. Skyddsväst Godkänd skyddsväst, knäppt, i funktion och av godkänd typ, ska bäras vid all ridning på tävlingsområdet, av alla ryttare fram till och med utgången av det kalenderår ryttaren fyller 18 år. Skyddsväst får bäras under eller utanpå ridkavaj/polotröja/ klubbjacka. Vid användning av skyddsväst i hoppning är det valfritt att bära kavaj från 2* och däröver. Information om godkänd skyddsväst finns på ridsport.se.
3.5. Lättnader i klädkod Vid dåligt väder får överdomare ge ryttarna rätt att rida i regnrock eller regnställ (dock utan kapuschong eller huva). Överdomaren får även medge att ryttarna tar av ridjackan då vädret ger anledning till detta.

4. Terrängprovet
4.1. Ridhjälm Hjälmen, enligt moment 409.1.1, ska inte vara beklädd med strävt material såsom sammet eller liknande. En glatt yta bör eftersträvas, gärna att hjälmen kläs med ett tygöverdrag som glider av vid stark påverkan (exempelvis fall där hjälmen glider längs marken). Hjälmen ska vara väl anpassad till ryttarens huvud.
4.2. Skyddsväst
Godkänd skyddsväst är obligatorisk. Underlåtelse att bära skyddsväst medför uteslutning ur klassen. Information om godkänd skyddsväst finns på ridsport.se.
4.2.1. Uppblåsbar skyddsväst. Automatiskt uppblåsbar skyddsväst får användas tillsammans med annan godkänd skyddsväst enligt moment 409.4.2.
4.3. Ryttarens klädsel
Lätt klädsel det vill säga skjorta eller tröja är tillåten (lång ärm rekommenderas).
4.4. Övrigt
Hår ska vara uppsatt på lämpligt sätt så att det inte skymmer nummerlappen.

5. Inspektion av klädsel
Tävlingsledningen kan besluta att inspektera ekipagens/ryttarnas utrustning och klädsel före start. Ryttare som bryter mot bestämmelser får inte starta.

5. Ryttarens utrustning för CCNs och CCNPs
FAQ Tack, Equipment and Dress on Eventing Rules, är ett förtydligande över utrustningen för ryttare och häst för internationell fälttävlan. Gäller även utrustning för ryttare och häst på nivåerna CCNs och CCNPs, enligt formuleringar på FEI.s hemsida inside.fei.org.

1. Allmänt
Betsel och tyglar får inte vara konstruerade eller anbringade så att de kan skada hästen. Flätning av man och svans samt mönsterrykt på bakdelen är tillåtet.
1.1. Inte uppsuttet
På hela tävlingsområdet ska häst som leds ledas på så sätt att den som leder har full kontroll på hästen.
1.2. Sadling vid uppsuttet På hela tävlingsområdet ska häst som rids vara sadlad. Vojlock av tyg, läder eller skinn och dämpande mellanlägg är tillåtet. Mellanlägg får placeras mellan sadel och vojlock eller under vojlock. Förgjord och sadelgjordstunnel är tillåtet. Svansrem är tillåten.

2. Träning och ridning inte kopplad till något prov
2.1. Obligatoriskt
För ponny är betsling med tränsbett obligatoriskt. För häst är någon av följande betslingar obligatoriskt; typ träns, kandar, stång eller hackamore.
2.2. Tillåtet
Martingal med löpringar, Irish martingal, bettskivor, damasker, boots, benlindor, insektsskydd, nosskydd, sadelskydd och dämpande sitsinlägg för ryttare.
2.3. Tillåtet vid longering
Longering, med användande av en lina och eventuella inspänningstyglar (även chambon), är tillåtet om det sker på en av arrangören anvisad plats och inte stör övriga deltagare. Om inspänningstyglar används får de inte spännas så hårt att det orsakar hästen obehag.
2.4. Förbjudet
Andra martingals, andra typer av hjälptyglar samt alla typer av blinkers är förbjudna och resulterar i avstängning från klassen.

3. Dressyrprov
3.1. Obligatoriskt
Sadeln ska vara av engelsk typ försedd med stigläder, stigbyglar och sadelgjord. Betsling av tillåten typ är obligatoriskt.
3.2. Tillåtet

• Betsling med kandar är tillåtet för häst på H3*4*-nivå och däröver.
• Betsling med träns är tillåtet på alla nivåer för häst och ponny.
• Brösta/förbygel.
• Magplatta.

Beskrivning av betslingar, nosgrimmor och bett finns i Bilaga A Dressyrbilagor.
3.3. Förbjudet
3.3.1. Förbjudet som inte kan rättas till
Martingal och alla andra typer av hjälptyglar liksom bettskivor/ gummiplattor är förbjudna. Brott mot regeln medför uteslutning.
3.3.1. Förbjudet som kan rättas till
Att rida runt tävlingsbanan eller komma in på tävlingsbanan med boots och/eller benskydd är förbjudet. Brott mot regeln bestraffas med 2 poängs avdrag. Om den otillåtna utrustningen inte upptäcks förrän ritten påbörjats, ska huvuddomaren, när felet upptäcks, stoppa ritten och felet i utrustningen tas bort. Ryttaren fortsätter ritten antingen genom att starta om från början eller från där ritten stoppades. Poäng satta före avbrottet kvarstår och ändras inte. Se även TR II moment 263.
3.4. Insektsskydd/flughuva
Insektsskydd/flughuva är tillåten och kan också vara ljudisolerande. Dock får den inte täcka hästens ögon. Insektsskyddet/ flughuvan ska vara diskret i färg och design. Den får inte sticka in i örat eller öronkanalen och får inte påverka rörelse av öronen.

4. Hopp- och terrängprov
4.1. Tillåtet – häst Damsadel är inte tillåten, annars är sadling i princip fri. Betsling är i princip fri, även gags är tillåtna. Martingal med löpande ringar eller irländsk martingal är tillåtna. Tyglar får endast vara fästa i bettet(-en), eller direkt i huvudlaget. Stigbyglarna måste hänga fritt. Det är inte tillåtet,för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt, någon del av sig själv till hästens utrustning. Undantag är fastsättande av utlösningsbandet till den automatiskt uppblåsbara skyddsvästen. Används halsrem under terrängprovet , måste den vara fäst antingen i bröstan eller i sadeln. Insektsskydd och flughuva får användas. Utrymme för fastsättande av nackstycke och pannband måste ges, flughuvan får endast täcka hästens öron och panna, inte hästens ögon.
4.2. Tillåtet – ponny Samma som moment 410.4.1, undantaget kandarbetsling, stångbett och bettlösa bett, som inte är tillåtna. Pelham tillåtet, se förklaring i Bilaga B.5 och C.3 på ridsport.se, som även förklarar reglerna för hopprovet mer ingående.
4.3. Förbjudet Blinkers är förbjudna i centimetersklasser. Blinkers är förbjudna i stjärnklasserna, med undantag för de av FEI-godkända sidostycken godkända i hoppmomentet. Fenwickluva/stressluva är förbjudet. Skydd fastsatt på hästens utrustning, till exempel på sadelgjorden, för att skydda hästen mot ryttarens sporre är inte tillåtet i terrängmomentet för ponnyekipage i klasser under P1*. Någon typ av anordning som, under terrängprovet, inte tillåter en omedelbar och obegränsad separering av stöveln från stigbygeln är förbjuden. Alla slags hjälptyglar är förbjudna med undantag för martingal med löpande ringar. Hackamore utan bett är inte tillåtet i terrängprovet och underskänkeln får inte överskrida 10 cm på något bett. Fårskinn/plysch eller annan liknande beklädnad på huvudlagets sidostycken får inte användas. Nosludd är förbjudet, dock får fårskinn användas som skydd under korsande nosremmar. Eventuella beklädnader på övriga delar av huvudlaget får inte skymma eller begränsa hästens synfält.
4.4. Hopprovet – benskydd För centimeterklasser anordnade enligt detta TR gäller vad som bestäms om benskydd i TR III (moment 306).

5. Inspektion av hästens utrustning Tävlingsledningen kan besluta att inspektera ekipagens/ryttarnas utrustning och klädsel före start. Ryttare som bryter mot bestämmelser får inte starta.
5.1. Brott mot regel i moment 410 Brott mot detta under ritten bestraffas med uteslutning, övrig tid med avstängning.

6. Hästens utrustning för CCNs och CCNPs
FAQ Tack, Equipement and Dress on Eventing Rules, är ett förtydligande över utrustningen för ryttare och häst för internationell fälttävlan. Gäller även utrustning för ryttare och häst på nivåerna CCNs och CCNPs, enligt formuleringar på FEI.s hemsida inside.fei.org.

Reservmoment

Regelverket för den akutberedskap som krävs respektive rekommenderas för häst och ryttare presenteras i Bilaga E Medicinsk service.

1. Medical Card
Ryttaren ska lämna information om närvarande kontaktperson på det sätt arrangören bestämmer:

• på lista i sekretariatet, eller
• på ifylld blankett tillhandahållen av arrangören som lämnas i sekretariatet, eller
• utskrivet på nummerlappen som tillhandahålls av arrangören.

Mecial Card får användas som komplement.

2. Medicinsk kondition
Om det finns tvivel avseende en ryttares möjlighet att, av medicinska skäl, tävla vidare kan överdomaren i samråd med tävlingens läkare/sjukvårdare, utesluta ryttaren. Vidare kan desamma besluta om lämpligheten att ryttaren deltar med andra hästar i tävlingen eller meetinget.

3. Undersökning efter avfallning
Alla ryttare som har haft ett fall på framridning eller under något av de tre proven måste undersökas av tävlingens läkare/sjukvårdare. Undersökningen måste ske innan ryttaren rider nästa prov eller lämnar tävlingsplatsen. Ryttaren har fullt ansvar för att undersökningen äger rum. Före det att ryttare som haft fall, ska tillåtas att rida annan häst i meetinget måste ryttarens status kontrolleras av tävlingens läkare/ sjukvårdare som också är den som ger tillstånd till ryttarens nästa start. Ryttaren som startar en annan häst, rider nästa prov eller lämnar tävlingsplatsen utan att ha genomgått i detta moment nämnda undersökning tilldelas automatiskt en skriftlig varning (gult kort) för olämpligt uppträdande.

4. Hjärnskakning
Om en ryttare råkar ut för en olycka som resulterar i hjärnskakning, ska ryttaren uteslutas från tävlingen och får inte delta vidare i meetinget.

1. Akutberedskap
Regelverket för den akutberedskap för häst som krävs respektive rekommenderas för både häst och ryttare presenteras i Bilaga E Akutberedskap

2. Hästbesiktning
2.1. Centimeter- och CCN-klasser med hopprovet före terrängprovet
Vid all fälttävlan ska hästar inspekteras och veterinär närvara vid olika moment enligt SJV:s anvisningar.
2.2. CCN-klasser med hopprovet efter terrängprovet
Vid all fälttävlan ska hästar inspekteras och veterinär närvara vid olika moment enligt SJV:s anvisningar. Därutöver krävs en andra hästbesiktning. Denna sker före hopprovet av samma tävlingsveterinär och enligt samma procedur som den första besiktningen.

3. Under tävlingens gång
Överdomaren har rätt att när som under tävlingens gång, i konsultation med veterinären, ge startförbud till en häst som enligt deras bedömning är halt, eller fysiskt sett, olämplig att fortsätta. Se även TR I moment 175.

1. Definition
Alla ryttare som någon gång under tävlingens gång, avsiktligt eller oavsiktligt, utsätter sig själv, sin häst eller tredje person för en högre risk, än vad som strikt innefattas i tävlingens karaktär, kommer att anses ha agerat farligt och kommer att straffas i förhållande till hur grav överträdelsen är. Sådana handlingar kan omfatta, något av följande exempel, men de utesluter inte andra exempel:

• Rider utan kontroll (hästen svarar inte på ryttarens förhållningar eller hjälper).
• Rider hindren för fort eller för långsamt.
• Hoppar av för tidigt vid upprepade tillfällen.
• Driver hästen in i botten av hindret, trycker hästen över hindret.
• Är upprepade gånger före eller efter hästens rörelse när den hoppar hindren.
• Serie av farliga hopp över hinder.
• Stor brist på lyhördhet från ryttaren.
• Fortsätter rida terrängprovet efter uteslutning på grund av tre tydliga vägringar, ett fall eller annan direkt form av olydnad.
• På något sätt vara fara för allmänheten (till exempel hoppa över inrepning).
• Att hoppa inflaggat hinder som inte tillhör det terrängprov som rids eller fel hinder medför uteslutning, men kan också innebära att överdomaren kan utfärda en skriftlig varning.
• Utsätter annan ryttare för fara genom avsiktlig blockering av en ryttare som rider om ett hinder eller orsaka fara för annan ryttare genom att inte följa instruktioner från en funktionär (till exempel hinderdomare).

Överdomaren och den tekniska delegaten har skyldighet att observera tänkbara fall av farlig ridning och, om det är lämpligt och praktiskt möjligt, stoppa och utesluta en ryttare på terrängbanan för farlig ridning. Är det inte överdomaren som ser incidenten, ska incidenten apporteras så snart som möjligt till överdomaren vilken beslutar om och hur ryttaren ska bestraffas. Överdomaren har möjlighet att som förstärkning utse en eller flera assistenter (exempelvis erfarna officiella funktionärer som inte har någon funktion i tävlingen, erfarna ryttare eller tränare som inte är direkt involverade i tävlingen) som hjälp att övervaka farlig ridning under terrängprovet. Överdomaren ska bestämma deras specifika roll, auktoritet och hur de ska rapportera. Det är fördelaktigt om de som assisterar överdomaren, blir grupperade i par utmed terrängbanan.

2. Varningar och straffpoäng
Olika fall av farlig ridning får behandlas enligt en av följande åtgärder:

• Muntlig tillrättavisning.
• Skriftlig varning.
• 25 straffpoäng.
• 25 straffpoäng + skriftlig varning.
• Uteslutning.
• Uteslutning + skriftlig varning.

Utdelas 25 straffpoäng ska dessa räknas som hinderfel under terrängprovet i resultatlistan. Ges sanktioner enligt ovan ska överdomaren alltid rapportera in
dessa till Svenska Ridsportförbundet på gult kort.

3. Startförbud i terrängprovet
Om överdomaren känner en allvarlig oro över en ryttares förmåga 36 att kontrollera sin häst, är det överdomarens skyldighet att som en riskförebyggande åtgärd enligt TR I moment 175 utfärda startförbud i terrängprovet för ekipaget. Startförbud medför skriftlig varning. Ges startförbud ska överdomaren alltid rapportera in dessa till Svenska Ridsportförbundet på gult kort.

1. Definition
Otillåten hantering av häst innebär en åtgärd eller en försummelse som orsakar, kan orsaka smärta eller onödigt obehag för en häst. Nedan visas exempel på detta men utesluter inte andra exempel:

• På olämpligt/otillåtet sätt använda spö.
• Rida en utmattad häst.
• Överdrivet pressa en trött häst.
• Rida en uppenbarligen halt häst.
• Överdriven användning av spö, bett eller sporrar.
• Om hästens sida eller bakdel blöder, vilket kan tyda på överdriven användning av spö och sporrar.

Om inte överdomaren observerat händelsen ska den händelsen så snart som möjligt rapporteras till överdomaren. Om möjligt bör rapporten stödjas av ett uttalande från ett eller fler vittnen. Överdomaren måste besluta om det finns ett fall att hantera. Se även moment 174 TR I Otillåten hantering av häst.

2. Bestraffningar
Varje händelse eller serie av händelser som, enligt överdomarens uppfattning, kan anses vara otillåten hantering av häst, ska rapporteras på gult kort och hanteras enligt TR I genom någon av följande åtgärder:

• Muntlig tillrättavisning (rapporteras inte).
• Skriftlig varning.
• Straffavgift.
• Avstängning.

3. Spöhantering
Överdriven eller missbrukad spöhantering är otillåten hantering av häst och ska granskas av överdomaren enligt, men inte begränsat till, följande principer:

• Spö får endast användas som anvisning, inte bestraffning.
• Spö får inte användas för att ventilera en ryttares humör.
• Spö får inte användas efter uteslutning.
• Spö får inte användas efter en häst har hoppat det sista hindret på en bana.
• Spö får inte används överhand (det vill säga till exempel ha spöet i höger hand som nyttjar det mot vänstra flanken).
• Spö får inte användas mot hästens huvud.
• Spö får aldrig användas mer än en gång för varje händelse.
• Överdrivet användande av spö mellan hinder.
• Om en häst hud skadas har spöhanteringen alltid varit överdriven.

4. Blod på hästen
4.1. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakat av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av. 4.2. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175.
4.3. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas.

Har en skriftlig varning utfärdats, undantaget för ryttare under 18 år, ska överdomaren se till att det omedelbart anslås ett meddelande som anger namnet på ryttaren och anledningen till varningen. Anslaget ska göras på den officiella anslagstavlan. Samtliga bestraffningar, undantaget muntlig tillsägelse, rapporteras omedelbart efter tävlingen av överdomaren till Svenska Ridsportförbundet på det gula kortet.

Reservmoment

Tävlingar definieras genom deras format och nivå.

1. Format
1.1. Definition
Formatet definierar några av tävlingens tekniska aspekter (tävlingens längd, intensiteten i terrängprovet, i vilken ordning delproven rids etcetera).
1.2. P60 – 90
P60, P70, P80 och P90 är klassbeteckningar där bokstaven P framför ett tal betecknar att det är en ponnyklass, talet anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.
1.3. UH90
UH90 är beteckningen för den enda unghästklass som finns inom fälttävlan. UH står för unghäst medan 90 anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.
1.4. H100-U respektive CNC1*-U
5-åriga hästar kan tävla mot varandra i klasserna H100 och CNC1*. Arrangören skapar då en egen avdelning för 5-åringarna och benämner dessa H100-U respektive CNC1*-U.
1.5. H80 – 100
H80, H90, H100 är klassbeteckningar där bokstaven H framför ett tal betecknar att det är en hästklass, talet anger maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.
1.6. Centimetersklasser
Centimeterklasser arrangeras i klasserna P60 – 90, UH80-90, H80 – 100. Dessa klasser syftar till att vara en tävlingsform som ger en grundläggande utbildning i fälttävlan, där förtroendet mellan häst och ryttare står i fokus. Samtliga delprov rids under samma dag. Dressyrprovet rids alltid först, därefter hopprovet och avslutningsvis terrängprovet. Om särskilda omständigheter råder kan centimeterklasser i undantagsfall ridas över två dagar. Då rids dressyr- och hopprov första dagen följt av terrängprovet den andra dagen, eller så rids dressyrprov första dagen följt av hopp- och terrängprov andra dagen.
1.17 Stjärnklasser
Alla nationella stjärnklasser relaterar till de internationella, där nationella definieras som CCN och internationella som CCI. Teknisk svårighet och höjd på hindren betecknas med en 5-gradig stjärnindelning, där 1* är den lägsta svårighetsgraden och 5* den högsta. Därutöver betecknas klassens format av två olika indikatorer; -S som står för kort (short) samt -L som står för långt (long). Svårighetsgraden i terrängprovet i det korta formatet liknar det långa formatet, men banan är kortare och intensiteten av frågeställningar något högre. Nationellt arrangeras endast det korta formatet och då från andra (2:a) svårighetsgraden, vilket ger beteckningen CCN2*-S. CCI1*-S är en ny internationell klass som är 5 cm högre än nationell H100-klass men längdmässigt och med en hinderintensitet mellan H100 och CCN2*-S. Det finns två stjärnnivåer för ponny, CCNP1* och CCNP2*, båda kan ha formatet -S eller -L.
1.7.1. CCN s-S
Nationellt arrangeras för häst det korta formatet på tre stjärnnivåer; CCN2*-S till och med CCN4*-S, medan för ponny arrangeras CCNP1*-S och CCNP2-S*. Detta format har till syfte att utbilda hästar och ryttare i fälttävlans tre delprov. Huvudsyftet är att testa ekipagens tekniska skicklighet och stärka förtroendet mellan häst och ryttare. Samtliga delprov bör ridas samma dag men kan även delas upp 41 på två eller i undantagsfall tre dagar, med dressyrprovet först, därefter hopprov och sist terrängprov.
1.7.2. CCN s-L
Delproven rids över tre dagar. Det långa formatet är i första hand ämnat för tävlingar av högre dignitet, såsom mästerskap, championat, final i större cuper, kvalificeringstävlingar inför EM och liknande. Det ställs mycket höga krav på arrangemanget. Det långa formatet arrangeras som tredagarstävling. Dressyrprovet rids första dagen, terrängprovet andra dagen och hopprovet rids tredje dagen. Nationellt arrangeras det långa formatet bara för ponny.

2. Svårighetsnivå
2.1. Definition
En tävlings svårighetsnivå ingår i ett större utvecklingssystem, med syfte att ekipagen successivt ska möta stegrade svårigheter. För att detta ska uppnås ska strävan vara att tävlingens svårighetsgrad ska ligga så nära den avsedda som möjligt. Att låta svårigheterna i en klass skilja sig från vad som är normalt är inte tillåtet.
2.2. Nivå på delprov
En tävlings svårighetsgrad anger vilken svårighetsgrad det är på respektive delprov.
2.2.1. Dressyrprovet.
Svårighetsgraden för dressyrprovet utläses i respektive dressyrprogram som redovisas i Bilaga A Dressyr och finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida.
2.2.2. Terrängprov.
Svårighetsnivån skapas av banbyggaren för terrängprovet som ska förhålla sig till de ramar som anges i Bilaga B Terrängprov.
2.2.3. Hopprov. Svårighetsnivån skapas av banbyggaren för hopprovet som ska förhålla sig till de ramar som anges i Bilaga C Hopprov.

1. Ansöka om tävling
Arrangören ansöker om att få arrangera tävling inom fälttävlan och fälttävlanskommittén beslutar. I propositionen anger arrangören vilken status tävlingen har. Statusen berättar vilka krav deltagaren har rätt att ställa på arrangören i fråga om sättet att arrangera tävlingen.

2. Grad av status
2.1. 5*/4*-tävling
Arrangemang med krav på mycket hög standard. I övrigt, se bilaga D på ridsport.se.
2.2. 3*-tävling
Tävling där arrangemanget håller en bra standard. I övrigt, se bilaga D på ridsport.se.
2.3. 2*-tävling
Tävling där kravet på arrangemanget är grundläggande karaktär. I övrigt, se bilaga D på ridsport.se.
2.4. 1*-tävling
Tävling där kraven på arrangemanget är minimerat. I övrigt, se bilaga D på ridsport.se.

Det åligger tävlingsledningen, eller delegerat till säkerhetsansvarig, att inför en tävling upprätta en säkerhetsplan. Säkerhetsplanen ska vara utförlig och så detaljerad som möjligt. Sidan A i rapport av överdomaren, ska alltid vara komplett ifylld av arrangören innan tävlingen startar. Sidan A i rapport av överdomaren utgör minimikravet för en säkerhetsplan.

Startordningen lottas och är densamma under alla delproven, såvida inget annat är beslutat enligt nedan. Arrangören har rätt att bestämma startordningen utan lottning om detta blir mer praktiskt med tanke på resvägar, uppstallning och liknade.

1. Ryttare med mer än en häst
Ryttare med mer än en häst i en klass kan i anmälan ange i vilken ordning hästarna ska starta inom klassen. Startnummer för sådan ryttare bestäms av arrangören utan lottning.
1.1. Lagtävling ingår i klassen
Vid lagtävling ska ryttare med mer än en häst i klassen, först rida den häst som ingår i laget. Sådan lagmedlem ska starta först i laget.

2. Start i omvänd resultatordning
Start i omvänd resultatordning är i kort fälttävlan, endast tillåten i samband med cupfinaler eller mästerskap och då i samråd med den tekniska delegaten/överdomaren. Tas beslutet att start i omvänd resultatordning i sista delprovet ska användas, ska det ske enligt reglerna nedan:
2.1. Terrängprovet efter hopprovet
Underlag för upprättande av startordning är resultatlistan efter hopprovet. Om färre än 15 ekipage är berättigade att rida terrängprovet ska samtliga startberättigade ekipage starta i omvänd resultatordning. Om fler än 30 ekipage är berättigade att rida terrängprovet ska en tredjedel av de bäst placerade ekipagen starta terrängprovet i omvänd resultatordning, övriga startar i den ordning de startade i dressyrprovet. Då fler än 15 men färre än 30 ekipage är berättigade att rida terrängprovet ska hälften av de bäst placerade ekipagen starta terrängprovet i omvänd resultatordning, övriga startar i den ordning de startade i dressyrprovet.
2.2. Hopprovet efter terrängprovet
Samtliga startberättigade ekipage startar i omvänd resultatordning.
2.3. Ekipage som ingår i lag
Då start i omvänd resultatordning enligt ovan tillämpas och lagtävling är integrerad i en individuell klass, ska alla ekipage starta i den startordning som den omvända resultatordningen anger.

1. Ryttarmeddelande
Se TR I moment 134.1 Meddelande till ryttare. Därutöver ska startordning och preliminär starttid i dressyren anges.

2. Starttider dressyrprov
Senast klockan 16.00 dagen före tävlingen ska definitiva starttider fastställas och anslås på internet.

3. Starttider hopprov
Startordningen är om inget annat angetts enligt startlista för dressyrprov.
3.1. Dressyr- och hopprov arrangerat på samma dag
Ekipage ska ha anmält sig hos ringmastern och vara berett att genomföra hopprovet senast 30 minuter efter avslutat dressyrprov om inget annat beslutas av överdomaren. Avsiktlig för sen ankomst innebär uteslutning. Alternativt kan hopprovet ske samlat med fast startordning. Arrangörerna ska då anslå tid när hopprovet startar samt startordning senast en timme före första start. För sen ankomst till start innebär uteslutning.
3.2. Hopprov som arrangerat dag efter dressyrprov före terrängprov
Starttider för hopprovet ska anslås senast kvällen innan hopprovet rids.
3.3. Hopprov arrangerat efter terrängprov
Om start i omvänd resultatordning ska tillämpas ska lista över startordningen anslås senast en timme före hopprovet rids.

4. Starttider terrängprovet
Vid fälttävlan arrangerad över en dag ska om möjligt fasta starttider anslås senast en timme innan terrängprovet startar. Vid fälttävlan arrangerad över flera dagar gäller följande:

• Är terrängprovet före hoppningen dagen efter dressyrprovet ska fasta starttider anslås kvällen före terrängprovet rids.
• Är terrängprovet efter banhoppningen och banhoppningen rids samma dag som dressyrprovet då ska fasta starttider anslås kvällen innan.
• I övriga fall, senast en timme innan provet startar.

5. Tidsintervall mellan terräng- och hopprov
Är terrängprovet före hoppningen dagen efter dressyrprovet ska fasta starttider anslås kvällen före terrängprovet rids. Är terrängprovet efter banhoppningen och banhoppningen rids samma dag som dressyrprovet då ska fasta starttider anslås kvällen innan. I övriga fall, senast en timme innan provet startar.

1. Restriktioner för skolning av häst
1.1. Tidsperiod för restriktionen
Från det att tävlingen börjar tills att tävlingen slutar får ingen annan än ryttaren skola/träna den häst ryttaren ska tävla. Brott mot regeln innebär avstängning. Brott mot regeln innebär att hästen stängs av från tävlingen.
1.2. Ridning och framridning
När en hästskötare rider en häst får den under inga omständigheter skola hästen utan bara rida runt, rida fram eller rida den från en plats till en annan. Hästskötaren får däremot arbeta hästen vid hand eller longera den. Brott mot regeln innebär att hästen stängs av från tävlingen.
1.3. Förbjudet område
Att rida närmare ett terränghinder eller en dressyrbana än 15 meter eller närmare en hoppbana än 5 meter innan respektive prov i tävlingen ägt rum är inte tillåtet, såvida inte överdomare eller teknisk delegat gett speciellt tillstånd. Brott mot regeln innebär avstängning.

2. Område för ridning
Arrangören måste tillhandahålla lämpliga områden som lämpas för framridning och skolning av hästar och dessa ska vara öppna för ryttarna hela tävlingen. Arrangören måste informera ryttarna vilka område som finns, samt för vilken typ av ridning de är ämnade för. Träning och skolning av hästar för dressyr-, terräng- och hopprov får endast utövas i respektive framridningsområden.

3. Träningsbanor
3.1. Träningsbana för dressyr
Vid elittävlingar måste minst en dressyrbana 20 × 60 meter finnas tillgänglig för träning från det att tävlingen börjar. Om möjligt ska underlaget vara detsamma som det där dressyrprovet i tävlingen rids.
3.2. Träningsbana för hoppning
Vid tävling över fler än två dagar ska det finnas en träningsbana för hoppning. Följande gäller:

• Bara de träningshinder arrangören har ställt till förfogande får hoppas.
• Alla hinder måste markeras med en röd och en vit flagga.
• Träningshindren får endast hoppas på de tider arrangören anger.
• Arrangören ska tillhandahålla minst två fasta terränghinder för träning.
• Storleken på de fasta träningshindren, varken på tränings- eller framridningsbanan, får överskrida måtten för hindren i terrängprovet.

Banhoppningshindren, varken de på träningsbanan eller de på framridning inför terräng eller banhoppning, får inte höjas mer än 10 centimeter över den maximalt tillåtna höjden i det relevanta provet och hindrens längd får inte överskrida den maximala längden för det relevanta provet. Ingen får hålla i någon del av banhoppningshindren. All form av barrering är förbjuden enligt djurskyddslagen och medför avstängning.

4. Framridningsbanor
Det måste alltid finnas framridningsbanor i närheten av tävlingsbanorna för dressyr- och hopprov liksom nära starten till terrängprovet. Framridningsbanorna kan vara desamma som träningsbanorna och om möjligt ha samma underlag som respektive tävlingsbana. Följande minimikrav finns: 4.1. Dressyrprov
På elittävling ska en 20 × 60 meters bana finnas till förfogande för det ekipage som står i tur att rida dressyrprovet.
4.2. Hopprov
Minst tre banhoppningshinder vilka ska vara markerade med röd respektive vit flagga.
4.3. Terrängprov
Minst två fasta terränghinder vilka ska vara markerade med röd respektive vit flagga.

5. Bekantgörande med dressyrbanan
Vid flerdagarstävling kan arrangören, på fastlagda tider, tillåta ekipagen att göra sig bekanta med banan för dressyrprovet. Ekipagen får då skritta på lång tygel runt utsidan av dressyrbanan. Ifall underlaget är av allväderstyp kan arrangören också tillåta ekipagen att skola hästarna inne på eller utanför banan.

1. Dressyrbana
Att rida på dressyrbanan, annat än när dressyrprovet rids är förbjudet, om överdomaren inte gett tillstånd till detta. Ridning utan tillstånd medför avstängning av sådant ekipage. Dressyrbanan får beträdas till fots innan den egna ridningen och i pauser mellan andra ryttare.

2. Terrängbanan
Ryttare får inte inspektera hinder och bana innan terrängbanan är officiellt öppnad. Ryttare som beträder terrängbanan innan den är officiellt öppen, blir avstängd från tävlingen.
2.1. Officiellt öppen
Terrängbanan öppnas för alla ryttare senast klockan 16.00 dagen före terrängprovet. Om tävlingen går över två dagar öppnar den senast kl 10.00 dagen för dressyrprovet. När terrängbanan är officiellt öppen får ryttare vara på terrängbanan och besiktiga terränghinder. Denna besiktning får bara ske till fots, om inte överdomaren gett särskilt tillstånd till annat.
2.2 Inflaggning och numrering
Alla hinder, inflaggningar och numreringar måste vara exakt i position när banan öppnas för ryttarna. Ändrar eller flyttar ryttare på dessa medför det avstängning för ryttaren.

3. Hoppbanan
3.1. Hopprov rids parallellt med dressyrprovet
Banan för hopprovet ska vara öppen för ryttarna minst 30 minuter innan första dressyrstart. Ryttare får, under hänsynstagande till eventuell pågående ritt, till fots inspektera banan för hopprovet. Att beträda banan innan den är officiellt öppen medför avstängning.
3.2. Samlat hopprov
Banan för hopprovet ska vara öppen för ryttarna minst 15 minuter innan första start av hopprovet. Meddelande om att banan är öppen ges av överdomaren och meddelas över högtalarsystemet. Från det att banan öppnats fram till hopprovet startar är den tid ryttaren får besiktiga banan, vilket endast får ske till fots. Att beträda banan, efter att hopprovet har börjat, om inte särskilt tillstånd getts av överdomaren, medför avstängning.

Tidsschema får avbrytas eller ändras på grund av farliga betingelser. I början av ett delprov kan, om nödvändigt, provet avbrytas, senareläggas eller annulleras. Beslutet att avbryta, skjuta upp eller annullera ett delprov tas av överdomaren, om möjligt efter samråd med tävlingsledning och den tekniska delegaten. Vid ett avbrott, ska tävlingen återupptas så snart som möjligt. Varje ryttare som berörs måste förvarnas i god tid innan tävlingen återupptas.

Under tävlingen kan det inträffa oförutsedda händelser (force majeure) som inverkar på resultatet av pågående ritt utan att ha orsakats av ryttaren. Överdomaren äger i sådana fall rätt att medge avvikelser från bestämmelserna i TR så att ryttaren får möjlighet att på nytt genomföra delprovet, till exempel genom förnyad start eller förnyad ritt från den plats där händelsen inträffade. Fel ådragna före denna händelse belastar alltid ryttaren, men däremot inte fel, som ekipaget ådrar sig på den sträcka de eventuellt rider om. Om det inte går att ge ryttaren rättelse ska anmälningsavgiften återbetalas till ryttaren.

1. Individuella resultat
1.1. Dressyrprov
Respektive ekipages erhållna dressyrprocent omvandlas till en straffpoäng. Dessa dokumenteras och publiceras efter provet dels i resultatlistans kolumn för dressyrprov och dels som del av slutresultatet.
1.2. Terrängprov
Respektive ekipages straffpoäng för fel på hinder adderat med eventuella fel för över- eller underskridande av optimaltid adderat med andra eventuella fel ekipaget ådragit sig under terrängprovet. Dessa dokumenteras, publiceras efter provet i resultatlistans kolumn för terrängprov, där tidsfel och övriga fel redovisas var för sig.
1.3. Hopprov
Respektive ekipages straffpoäng för fel på hinder adderat med eventuella fel för överskridande av maxtid adderat med andra fel, om sådana finns, ekipaget ådragit sig under hopprovet. Dessa dokumenteras, publiceras efter provet i resultatlistans kolumn för hopprovet, där tidsfel och övriga fel redovisas var för sig.
1.4. Uteslutning
Uteslutning från ett av proven medför uteslutning ur tävlingen.
1.5. Slutresultat
Under kolumnen slutresultat ackumuleras alla straffpoäng som belastar ekipaget från respektive delprov under tävlingens gång. När alla delproven ridits utgör detta ekipagets slutgiltiga resultat. Vinnare är det ekipaget som har lägsta antalet straffpoäng från de tre proven tillsammans.
1.6. Rangordna ekipage i resultatlistan vid lika resultat
Vid lika straffpoäng som slutresultat avgör följande faktorer i nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt:

• Lägst totala straffpoäng i terrängprovet.
• Tid närmast optimaltiden i terrängprovet.
• Lägst totala straffpoäng i hopprovet.
• Snabbast tid i hopprovet.
• Bästa totalresultatet av dressyrprovets ”allmänna intrycket”.
• Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade.

2. Lagresultat
2.1. Slutresultat
Ett lag kan bestå av tre eller fyra ekipage. Vinnande lag är det lag som har lägsta sammanlagda slutresultat, efter att ha adderat slutresultatet av lagets tre individuellt bäst placerade ekipage. Skulle någon av lagmedlemmarna uteslutas ur tävlingen ska dess slutresultat räknas till 1 000 straffpoäng.
2.2. Rangordna lag i resultatlistan vid lika resultat
Om två eller flera lag är likaplacerade avgörs placeringen genom summering av lagens tre högsta individuella placeringar.

Premier får inte betalas ut i H80- eller H90-klass.
Premier får enligt TR I inte betalas ut i någon ponnyklass.

Reservmoment

Svenska Ridsportförbundets dressyrreglemente (TR II) gäller för dressyrprovet med undantag för där dessa regler (TR IV) anger annat. Varje ändring som under året görs i TR II komma att gälla för dessa regler först från den 1 januari året därpå.

1. Typ av dressyrprov
Klassens svårighetsnivå avgör svårighetsgrad på dressyrprov och kommer därmed att vara relaterad till ryttarnas och hästarnas utbildningsnivå i klassen. 1.1. Val av dressyrprov
Arrangören kan välja mellan olika dressyrprogram. I Bilaga A.5 Dressyrprov presenteras alla godkända dressyrprov och på vilka nivåer de kan användas. I propositionen för tävlingen ska anges vilket dressyrprov som ska ridas i respektive klass.
1.2. Lägre klasser Det är valfritt att rida lätt i travprogrammet i UH90, P60-70, P80-13 år, H80 och H90.
2. Antal dressyrprov som får dömas per dag
Se moment 404.5.

3. Dressyrdomares placering
Antalet dressyrdomare varierar mellan en och tre. Platsen där domarna sitter bör vara cirka 50 cm ovan markplan. Domarkur eller personbil är en vanlig lösning som på plats för dressyrdomare.
3.1. Huvuddomare
Huvuddomaren sitter alltid vid C, idealisk placering är 5 meter från dressyrbanan i medellinjens förlängning.
3.2. Andra domaren
Andra domaren (när två eller tre domare används) placeras vid E eller B, 5 till 10 meter från banan.
3.3. Tredje domaren
Tredje domaren sitter vid H eller M, 2,5 meter från dressyrbanan, på insidan av långsidans förlängning. Sitter andra domaren vid E ska tredje sitta vid M. Sitter andra domaren vid B ska tredje sitta vid H. (Solen avgör.)

4. Insläpp till dressyrbanan
I fälttävlans dressyrprov får ”öppen bana” användas med undantag av individuellt SM, där banan alltid ska vara stängd under ritterna.

1. Betygsättning
1.1. Prestationspoäng
Dressyrdomarna tilldelar prestationspoäng ur en skala från 0 till 10 för varje bedömningsgrupp, liksom bedömningsgruppen i allmänt intryck, i dressyrprogrammet. Prestationspoängen kan tilldelas i hela eller halva poäng (till exempel 7,0 eller 7,5).

2. Uträkning av poäng
2.1. Totala prestationspoäng
Prestationspoängen som domaren tilldelat ekipaget, för varje numrerat avsnitt, liksom avsnitten i allmänt intryck, adderas och poäng för eventuella felridningar dras ifrån.
2.2. Bedömningens procenttal
För varje domare (om fler än en) beräknas sedan procenttalet av maximalt möjliga prestationspoäng. Procenttalet beräknas genom att; ekipagets ”totala prestationspoäng” divideras med dressyrprovets maximalt möjliga prestationspoäng, multiplicerat med 100 och sedan avrundat till två decimaler. 54 Avrundningen till två decimaler sker enligt regeln att .005 och däröver avrundas uppåt medan mindre än .005 avrundas nedåt.
2.3. Summering av flera domares bedömning
Respektive domares procenttal adderas samman och divideras med antalet domare. Kvoten (ekipagets slutliga procenttal) ska avrundas till två decimaler enligt regeln ovan.
2.4. Straffpoäng
Ekipagets straffpoäng räknas fram genom att ekipagets procenttal dras från 100. Resultatet avrundas till en decimal och utgör ekipagets straffpoäng i dressyrprovet. Avrundningen till en decimal sker enligt regeln att ,05 och högre avrundas uppåt medan mindre än ,05 avrundas nedåt.

3. Offentliggörande av resultat från dressyrprov
Så snart resultatet av den sista dressyrritten i klassen är klar, ska resultatlistan publiceras. När den av överdomaren signerade resultatlistan har publicerats på den officiella resultattavlan, ska den anses vara offentliggjord.
3.1. Protest över dressyrprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från dressyrprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester och överklaganden”.

Reservmoment

1. Starten
1.1. Startens tillvägagångssätt
Ekipaget startar efter instruktion från startern (person som övervakar själva startandet). Hästen behöver inte stå alldeles still, men ryttaren får inte dra
någon fördel av en flygande start. Ryttaren ska få en rimlig förvarning om när de är behöriga att starta, men det är ryttarens ansvar att var redo att starta på rätt tid.

1.2. Startbox
För att underlätta starten kan en inhägnad om 5×5 meter, öppen i startriktningen byggas. Denna ska vara av kraftigt, stabilt material som inte är av rep, plastband eller liknande. Ekipaget måste då starta från denna inhägnad. Startboxens ena eller båda sidor kan ha en öppning genom vilken hästarna kan passera in. Ekipaget får före start fritt röra sig inom startfållan och även lämna den före start. På nivåerna lägre än P1*/H2*-klass kan startboxens bakstycke tas bort helt, sidorna markerar då boxens storlek eller ersättas med enbart markerad startlinje. Ekipagen måste starta inifrån startboxen, men får röra sig fritt inne i och genom öppningen till boxen, innan start. En medhjälpare får leda in hästen i startboxen och hålla hästen tills startsignal getts, därefter får ingen ytterligare hjälp ges.

2. Tidtagningssystemet
Eftersom tiden spelar en avgörande roll för tävlingen erfordras ett noggrant och säkert tidtagningssystem. Det åligger arrangören att se till att tidtagningen sköts av kompetenta personer enligt ett tillförlitligt system med minst två separata tidtagningssystem per deltagare. Digitala klockor/tidtagarur ska användas.

3. Optimaltid och tidtagning
3.1. Optimaltid/maximal tid Distansen i förhållande till tempot ger optimaltiden, exempelvis en banlängd på 2210 meter och ett tempo på 520 m/min ger en optimaltid på 4,25 minuter. Eftersom 0,25 minuter = 0,25 × 60 sekunder = 15 sekunder blir optimaltiden 4 minuter 15 sekunder. Maxtiden är dubbla optimaltiden vilket i det visade exemplet skulle innebära 8 minuter 30 sekunder.
3.2. Tidtagning
Ett ekipage tilldelas den tid det tar från att ekipaget fått startsignal eller då de passerat startlinjen tills de passerat mållinjen, oberoende av vad som händer under ritten (vid tjuvstart se moment 445.3.3). Om ekipaget stoppats av en funktionär för exempelvis raserat hinder, olycka, blivit omriden eller för medicinsk eller veterinär examination eller liknande, ska tiden från att de stoppats tills de startat igen dras från den totala tid det tog att genomföra terrängritten.

1. Märkning av terrängbanan
1.1. Röd och vit flagg
Röda och vita flaggor ska användas för att markera startlinje respektive mållinje, för att markera pliktportar och för att definiera hindren. De ska placeras så att ekipaget passerar med en röd flagg till höger och en vit flagg till vänster om sig.
1.2. Numrering och bokstavsbenämning
Varje hinder på terrängbanan ska vara numrerat. Hinder bestående av flera element eller alternativ (443.5.1) ska ges en bokstav (A, B, C, och så vidare). Varje pliktport ska markeras och numreras i följd.
1.3. Deformerbara och rivningsbara hinder
Dessa hinder utmärks genom vit skylt med rött kryss väl synligt på hindret. 1.4. Alternativa hinder
Där det finns flera olika hinder ryttaren kan välja mellan ska alla alternativens flaggor vara märkta med en svart diagonal linje eller svart kryss.
1.5. Start- och målmarkering
Utöver den röda respektive vita flaggan som markerar start- och mållinjerna ska det också finnas en tydlig märkning.

2. Klassindikator
Klassindikator används för att markera till vilken klass hindret hör samt hindrets höjd, längd och bredd i respektive klass när flera klasser rider över samma eller näraliggande hinder. Följande klassindikatorer rekommenderas:

3. Distans och tempo
Distanserna och tempona som ställs för de olika nivåerna bestäms av den avsedda svårigheten för hela terrängprovet. Bandesignern måste välja den mest lämpliga distansen, utifrån de begränsningar som finns för just den aktuella tävlingens nivå, i Bilaga B tabellen Distans – tempo – antal språng. Varje distans och varje tempo som avviker från dem som anges i Bilaga B på ridsport.se måste godkännas av fälttävlanskommittén, med undantag för det som anges i moment 442.

4. Mållinje
Terrängprovets sista hinder ska inte placeras närmare mållinjen än 20 meter och inte längre ifrån än 50 meter.

5. Banskiss
Varje ryttare ska i förväg tilldelas en banskiss som visar banans sträckning.

Banskissen ska innehålla följande:

• Starten och målets placering.
• De numrerade hindren och eventuella pliktportar.
• Distansen (längden på terrängbanan).
• Optimal- och maximitid.

1. Efter att terrängbanan är öppen
Efter terrängbanan öppnats för ryttarna får inga ändringar göras på banorna såvida det inte är till följd av påpekande från ryttarrepresentant eller särskilda yttre omständigheter till exempel om vädret gör hinder eller delar av banan ojust eller farlig att rida. I så fall ska bandesigner eller banbyggare i samråd med teknisk delegat eller överdomare göra nödvändiga ändringar.
1.1. Påpekande från ryttarrepresentant
Påpekande från ryttarrepresentant som gäller terrängbanan ska göras; vid fälttävlan över flera dagar där terrängprovet är sista dagen senast klockan 16.00 dagen före terrängdagen och vid fälttävlan arrangerad över en dag senast fyra timmar före första terrängstart.
1.2. Information till ryttarna
Varje ryttare ska informeras om ändringar i terrängprovet före första terrängstart. Ändringar efter påpekande från ryttarrepresentant ska göras; vid fälttävlan över flera dagar där terrängprovet är sista dagen senast klockan 18.00 dagen före terrängdagen och vid fälttävlan arrangerad över en dag senast tre timmar före första terrängstart. Ges information om ändringar i terrängbanan på den officiella informationstavlan senast tre timmar före första terrängstart anses varje ryttare vara informerad. Information senare än tre timmar före första terrängstart får endast ske vid exceptionella tillfällen och ska då anslås vid startboxen.

2. Efter att terrängprovet startat
Ändra eller utesluta olämpliga hinder eller delar av banan, efter att terrängprovet startat, kan endast göras om det föreligger exceptionella skäl (såsom häftigt regn eller hett väder) som gjort terränghinder ojusta eller farliga. Beslutet tas av tekniska delegaten eller överdomaren i samförstånd med banbyggaren.
2.1. Information till ryttare
Vid sådana omständigheter, måste varje ryttare och lagledare (vid lagtävling), formellt och personligt informeras om ändringen (arna) innan start i terrängprovet äger rum. När det krävs, ska en funktionär placeras på platsen där ändringen är gjord för att varna ryttare.

1. Definition
Ett hinder kan endast anses vara ett hinder om dess ytterpunkter är markerade med en röd respektive vit flagga (eller flaggor) och om det är numrerat eller försett med bokstäver. Alla de hinder som en häst förväntas övervinna måste vara definierade som hinder eller element och därmed vara flaggade och numrerade eller försedda med bokstäver.
1.1 Flaggans stång
Flaggans stång ska vara styv. Kan tillverkas av trä, minimumtjocklek 28 mm, maximumtjocklek 45 mm. Minimihöjd 180 cm och maximihöjd 210 cm över avsprångspunkt.
1.2 Fastsättning av flagga på hinder
Flaggans stång ska fästas till hindret enligt Svenska Ridsportförbunets riktlinjer för att bygga terrängbanor.

2. Typer av hinder
2.1. Generellt Hindren måste vara fasta och imponerande i form och utseende. När naturliga hinder används, ska de vid behov, förstärkas så att de förblir i samma skick under hela tävlingen. Alla rimliga försiktighetsåtgärder ska vidtas för att omöjliggöra att en ryttare kan passera uppsutten under ett hinder. Mobila hinder måste låsas till marken så att det inte kan flyttas om en häst går in i hindret.
2.2. Konstruktion
Hinder, där det föreligger en risk för att en häst, vid ett misslyckande, kan fastna, ska byggas så att det lätt kan demonteras och återuppbyggas till exakt samma utseende. En sådan konstruktion får inte inverka på hindrets fasta karaktär. Rep för fastsättning av bommar och liknande rekommenderas.
2.2.1. Utlösningsmekanism
På nivåerna från och med P1*/H2*och uppåt: för hinder utan ris av typen öppen oxer, öppen spets, rättuppstående hinder typ räcke, grind, gäller krav på godkänd utlösningsmekanism. På en öppen oxer ska både fram- och bakbom vara försedd med utlösningsmekanism. På en öppen spets gäller kravet enbart att bakbommen är försedd med utlösningsmekanism. Är även den främre bommen på en öppen spets försedd med utlösningsmekanism får ingen del av ett raserat hinder riskera att skada häst eller ryttare. För täckta längdhinder hänvisas till för tidpunkten aktuell upplaga av Svenska Ridsportförbundets Riktlinjer att bygga terrängbanor.
2.2.2. Marklinje på hinder utan utlösningsmekanism
Hinder utan av FEI godkänd utlösningsmekanism,där den fasta delen har en höjd av 60 cm eller däröver ska ha en marklinje. Placeringen och storleken av denna ska följa de anvisningar som finns för tidpunkten aktuell upplaga av Svenska Ridsportförbundets Riktlinjer att bygga terrängbanor.
2.3. Rishinder
Ris i toppen på ett hinder måste vara gjort av smidigt och böjligt material. Hindret ska vara konstruerat så att det är osannolikt att en häst som klarar den fasta delen skadas av borsten eller häcken. Bullfinch, det vill säga ett tunt ris eller en tunn häck som en häst kan förväntas hoppa igenom är tillåtna för häst men inte för ponny, förutsatt att dess kondition kan hållas i samma skick under hela tävlingen.
2.4. Rivningsbara/deformerbara hinder
Hinder kan förses med sprängbleck/deformerbar teknik endast om den teknik som används har godkänts av FEI enligt FEI- Standard för lägsta styrkan av sprängbleck/deformerbara terränghinder. En lista över de tekniker som är godkända publiceras på FEI:s hemsida.
2.5. Vatten
Vid allt ridande i vatten måste dess botten vara fast och likadan hela ridvägen.

3. Dimension
Hindrets dimensioner måste hålla sig inom de ramar som anges tabellen Måttabell terränghinder i Bilaga B, för gällande nivå.
3.1. Fast del
Den fixerade och fasta delen av ett hinder får inte överskrida angiven höjd eller längd i toppen på något ställe där ett ekipage rimligen kan försöka övervinna hindret.
3.2. Ris
Den totala höjden och höjden av den fasta delen av en häck eller ett rishinder får aldrig överstiga de angivna måtten i tabellen Måttabell terränghinder i Bilaga B.
3.3. Vatten
Hinder, där ekipaget rider i vatten (passage, sjö eller rinnande vatten), får vattendjupet, från ingången i till utgången ur, inte överstiga 35 centimeter. Längden på alla vatten passager måste vara minst sex meter, mellan in- och utgång, såvida det inte finns ett "steg" ut ur eller där hinder ska hoppas direkt ur vattnet. I sådana fall måste minsta längden vara nio meter.
3.4. Längdhinder utan höjd
Ett längdhinder utan höjd (torr eller vattenfyllt dike), får ha ett skyddsräcke eller en häck i framkanten som underlättar hoppningen. Detta får inte överstiga 30 centimeter i höjd och måste inkluderas i mätning av hindrets längd. 
3.5. Dropp
På H2*-nivå får inga dropp vara mer än 160 centimeter. Det får inte finnas mer än två dropp, med landning på plan mark, som överskrider 160 centimeter, på H3*- och H4*-nivå.

4. Mätning av hinder 4.1. Höjd
Ett hinders höjd mäts från den punkt där genomsnittshästen skulle göra sitt avsprång.
4.2. Längd Längden på ett öppet längdhinder (exempelvis oxer eller dike) mäts utsida till utsida av material, exempelvis stockar, som hindret byggts upp av. Längden på ett täckt hinder med fast överdel (exempelvis bord) mäts från högsta punkt, framkant, till högsta punkt, bakkant. Längden i ett längdhinder mäts där den tänkta eller förmodade ridvägen är över hindret.
4.3. Dropp
Dropp bakom hinder mäts från hindrets högsta del, riset medtaget i ett rishinder, till den punkt där genomsnittshästen skulle landa.
4.4. Naturliga hinder
När ett hinders höjd inte tydligt kan definieras (exempelvis naturliga häckar och Bullfinch) ska höjden mätas till den fasta del där hästen inte kan passera ostraffat.

5. Kombinationer eller alternativ
5.1. Kombinationer Om två eller flera hinder, placeras nära tillsammans och är designade som en integrerad frågeställning, betecknas de som ”element” av en kombination. Varje element ska markeras med en egen bokstav (A, B, C, och så vidare) och dessa måste övervinnas i korrekt ordning. Där två eller flera hinder är placerad så nära tillsammans att det skulle vara orimligt svårt att, efter olydnad på ett senare hinder, göra ny anridning utan att hoppa det senast övervunna hindret, ska hindren markeras som en kombination.

5.2. Hinder med alternativ
Där ett hinder utgörs av två eller flera alternativ men övervinns i ett språng, måste vart och ett av dessa alternativ vara identifierade med likadana nummer eller bokstäver.
5.3. Svartflaggade alternativ
Alternativa hinder eller element ska flaggas var för sig. Alla alternativen till hindret eller elementet skall identifieras med samma nummer/bokstav. De olika alternativens flaggor ska vara märkta enligt 1.1.4.

6. Antal språng
Det totala antalet språng ska hålla sig inom de ramar (minimum och maximum) som anges i Bilaga B, tabellen Distans – tempo – antal språng, för just den aktuella tävlingens nivå. Antalet språng som ska räknas är det antal en normalhäst förväntas hoppa på terrängbanan.

Följande olydnader (vägran, utbrytning och volt) kommer att bestraffas om hinderdomaren anser att ekipaget uppenbarligen var i anslutning till ett numrerat hinder eller element som ekipaget gör anridning mot. I en kombination med svartflaggade element, ska endast de hinder/ element som avses ridas finnas med i bedömningen av olydnad (vägran, utbrytning och volt), alltså de alternativ som inte avses ridas ska hinderdomaren hantera såsom att de inte finns på platsen. Överdomarens bedömning av fel kan inte överklagas.

1. Vägran
1.1. Hinder med höjd
En häst har vägrat när den stannar framför ett hinder/hinderdel med en höjd högre än 30 centimeter. Att hoppa stillastående över ett sådant hinder/hinderdel anses som farlig ridning.
1.2. Hinder utan höjd
Vid hinder som är lägre än 30 centimeter (exempelvis uthopp/ dropp, öppen grav) bestraffas inte ett stopp som vägran om den omedelbart följs av ett stående hopp över eller en förflyttning genom hindret, det vill säga att hästen hoppar hindret med omedelbar framåtbjudning. Blir stoppet bestående eller det minsta utdraget, innebär detta en vägran. En häst få ta steg sidledes men tar den steg bakåt är det att betrakta som en vägran.
1.3. Upprepad vägran
Efter en vägran; om en ryttare direkt rider på igen eller gör ny anridning och misslyckas, eller om hästen på nytt får hindret presenterat efter att ha tagit steg tillbaka och då stannar eller återigen tar steg tillbaka, bedöms det som en andra vägran; och så vidare.

2. Utbrytning
2.1. Utbrytning (20 straffpoäng).
En häst anses ha brutit ut om den efter att hindret har presenterats undviker hindret så att hästens bakdel inte övervunnit någon inflaggad del av hindret, oberoende av om flaggan rivits eller inte. Att rida vidare utan att hoppa om hindret medför uteslutning.
2.2. Missad flagga (7 straffpoäng).
Om ett ekipage orsakar att någon eller båda sidors flaggor lämnar sitt övre fäste, bestraffas ekipaget för riven flagga, men behöver inte rida om hindret.  Övervunnet hunder (felfri). Ett ekipage har klarat hindret om ekipaget passerat innanför flaggorna, utan att flaggorna lämnat de övre flaggfästet.
2.3.1. Hoppa om övervunnet hinder/missad flagg
Ryttare som hoppar om ett hinder för att ryttaren känner tveksamhet över hur han blivit bedömd, exempelvis för missad flagg, ska inte straffas för det nya försöket. Bedömningen ska grundas på det ursprungliga försöket.
2.4. Ändra ridplan
En ryttare är tillåten att, när som helst, ändra sin plan över vilken del eller vilket alternativ av ett hinder den vill hoppa, bland annat på grund av ett misstag vid ett tidigare hinder eller element. Om hästen undviker hinderdel som presenteras, anses ekipaget ha brutit ut.
2.2. Bedömning av studsar
Vid varje kombination där avståndet mellan två hinderdelar är 5 meter eller mindre (det vill säga en studs), anses en häst ha blivit presenterad nästa hinderdel då den övervinner den första, oberoende av var i en kombination studsen förekommer. Om en ryttare ändrar sin linje efter att ha ridit den första hinderdelen i en studs, och sedan exempelvis går en längre väg, kommer ekipaget att bestraffas med 20 straffpoäng för utbrytning.

3. Volt
3.1. Definition
En häst bestraffas för en volt, om den efter det att anridningen gjorts mot ett hinder korsar sitt spår innan den hoppar hindret.
3.2. Separat numrerade hinder
Vid näraliggande hinder med olika numrering får en ryttare lägga en volt mellan och runt hindren såvida anridning inte gjorts mot det hinder som står i tur att hoppas.
3.3. Kombinationer Ett ekipage kommer att straffas, så snart hästen har hoppat det första elementet och innan den har hoppat det sista elementet om: a) den passerar runt baksidan av något av de element i den bokstaverade kombinationen som den därefter hoppar. b) den korsar sina spår mellan elementen,

4. Ny anridning efter olydnad
Efter att ha bestraffats för en vägran, utbrytning eller volt får ett ekipage fritt rida runt till dess att en ny anridning gjorts mot hindret.
4.1 Riven flagga
Om ett ekipage har rivit ner flagga och enligt TR ska hoppa om hindret får det ske utan att flaggan placerats åter.
4.2 Olydnad i kombination
Om ett ekipage har olydnad i en kombination, får ekipaget hoppa om redan hoppade element, men då riskerar ekipaget även att straffas för olydnad på element som de redan tidigare klarat. Efter en olydnad får ekipaget passera genom inflaggningar i fel riktning för att hoppa om utan att straffas.

5. Fall
5.1. Ryttare En ryttare har fallit när denne skiljs från hästen. Fall för ryttare medför uteslutning.
5.2. Häst
En häst har fallit när bogen och bakdelen samtidigt rör vid marken eller hindret och marken. Det bedöms vidare som att hästen har ådragit sig ett fall om den har fastnat i ett hinder på ett sådant sätt att den inte kan ta sig ur hindret utan hjälp eller det är sannolikt att den vid försök att ta sig ur riskerar att skada sig. Fall för häst medför uteslutning.

1. Start
1.1 Tjuvstart
Om ett ekipage startar för tidigt ska tiden tas då hästens nos överskrider startlinjen. Ryttaren bestraffas med 2 straffpoäng för sådan tjuvstart. Det betraktas även som tjuvstart om ekipaget endast delvis befinner sig inom startfållan då start sker. Ryttaren bestraffas med 2 straffpoäng, men tiden tas från startsignalen.
1.2 För sen start
Ett ekipage får inte starta mer än 90 sekunder för sent i terrängprovet. Starttiden ska tas som om ekipaget startat i rätt tid.

2. Fel som inte rättas i tid
Alla pliktportar på terrängbanan och alla terränghinder inklusive sina eventuella element eller alternativ, måste passeras i rätt ordning annars ska ekipaget uteslutas. Bortsett från det som nämns i moment 444.4 måste alla röda och vita flaggor hanteras rätt varhelst de förekommer på terrängbanan annars ska ekipaget uteslutas. Att åter rida ett redan övervunnet hinder är förbjudit och medför uteslutning för ekipaget, bortsett från det som nämns i moment 444.4.

3. Tempo och avsittning
Mellan start och mål i terrängprovet har ryttaren rätt att själv välja tempo. Ryttare får, utan att riskera uteslutning enligt moment 444.5.1, frivilligt sitta av sin häst för att kontrollera hästen, justera utrustning, liksom då de stoppats utmed banan.

4. Omridning
Ryttare som håller på att ridas om av efterföljande ekipage måste snabbt lämna fri väg. Ryttare som avser att rida om ett ekipage får bara göra detta på en säker och lämplig plats. När den framförvarande ryttaren håller på att ridas om framför ett hinder måste ryttaren följa hinderdomarens instruktioner. När det framförvarande ekipaget håller på att hoppa ett hinder får den efterföljande ryttaren bara hoppa hindret om den kan göra det utan att orsaka omak, på ett för båda ekipagen säkert sätt.

5. Ryttare och/eller ekipage i svårighet
Om en häst, när den försöker övervinna ett hinder, fastnar i hindret på ett sådant sätt att den vid försök att komma loss sannolikt kommer att skadas, då ska hinderdomaren beordra ryttaren att sitta av och ekipaget ska uteslutas. Hinderdomaren avgör också om delar av hindret ska plockas bort 68 eller om annat stöd ska ges för att hästen ska komma loss.

6. Stoppa ekipage
Om någon del av ett hinder är blockerat av en ryttare i svårigheter, eller om hinder har demonterats för att ta loss en häst som fastnat, om ett hinder har havererat och ännu inte hunnits byggas upp igen, eller vid andra liknande omständighet, måste efterföljande ekipage stoppas. I sådant fall ska en funktionär ställa sig i vägen för det mötande ekipaget. Han ska höja upp och vifta med en röd flagga, vilket ger ryttaren indikation om att stanna. Stoppar inte ekipaget ska ekipaget på uppdrag av överdomaren uteslutas. En hinderdomare stoppar endast ekipagen på anvisningen av controllern eller i en nödsituation på sitt eget hinder. Ekipage kan stoppas vid ett hinder eller på förutbestämda stoppställe.
6.1. Ta stopptid
Tiden under vilken ett ekipage varit stoppat, från stunden då de passerar stoppunkten tills de, efter att ha fått order om att starta igen, återigen passerar samma punkt, ska antecknas och sedan dras ifrån den totala tiden det tagit för ekipaget att avverka terrängprovet. Det är viktigt att stopptiden börja tas då ekipaget är i galopp förbi stoppunkten och inte efter att galoppen avbrutits inför stoppet, likadant ska de ha kommit in i galopp då de passerar stoppunkten när de startar igen.

7. Lämna banan efter uteslutning
Ett ekipage som av någon anledning uteslutits måste lämna banan direkt utan att fortsätta att övervinna hinder. Ryttaren måste, upp- eller avsuttet, skritta hästen av banan. Att inte följa regeln ska få disciplinära följder för ryttaren enligt moment 417 Farlig ridning.

1. Ingripande av utomstående
Varje ingripande av utomstående, med eller mot ryttarens vilja, som syftar till att underlätta för ryttaren, eller hjälp åt hästen, anses vara otillåten hjälp och kan innebära uteslutning efter beslut av överdomaren.
1.1. Officiella funktionärer, tävlingsfunktionärer eller andra närvarande officiella funktionärer, tävlingsfunktionärer eller andra närvarande får inte korrigera ryttares fel eller avvikelser från banan. Officiella funktionärer som ger otillåten hjälp ska avstängas. Även ryttaren/ekipaget kan uteslutas. Notera: Hejarop eller liknande ska inte betraktas som otillåten hjälp.
1.2. Terrängprovet
Under själva terrängprovet ska följande anses vara otillåten hjälp:

• Att avsiktligt utnyttja framförvarande ekipage som draghjälp.
• Att åtföljas av medhjälpare eller av utomstående under någon fas på banan.
• Att anlita vänner eller dylika till att ange färdriktning eller ge information.
• Att ha person vid hinder för att driva på hästen.
• Att förändra ett hinder eller del av banan som exempelvis flaggor, skyltar, anslag, inrepning, träd, grenar, eller inhägnader, vare sig temporärt eller permanent.

1.3. Undantag vid terrängprovet om ryttaren har tappat spö eller glasögon får detta överräckas till honom utan att han behöver sitta av.

• En ryttare får inte fråga hinderdomaren om han anses ha klarat hindret.
• En ryttare som dragit ner en hinderflagga vid en utbrytning, får be hinderdomaren att återplacera flaggan, men ingen tid kommer att dras av.

2. Mottagare/kameror
Alla former av mottagningsutrustning är totalt förbjudet under all ridning under de tre proven. Automatisk registrering av data under proven (exempelvis hjärtfrekvens, temperatur med mera) som ska användas i forskningssyfte efter tävlingen, är tillåtet. Användning av kamera på ryttare eller utrustning – se TR I. För ryttare som, för egen del, vill använda kamera gäller följande: Under förbundssanktionerade tävlingar måste ansökan godkännas av Svenska Ridsportförbundets kansli. Vid andra tävlingar är hjälmkamera endast tillåten om den sitter löst fäst med elastiskt band utanpå en hjälm med löst hjälmöverdrag. Annan kamera än hjälmkamera på ekipage är inte tillåtet.

1. Fel på terränghinder

2. Tidsfel

* Vid underskridande av optimaltiden i H80, H90, H100 samt P60, P70, P80, P90 gäller följande:
Underskridande med mer än 15 sekunder leder till 0,4 straffpoäng
för varje sekund utöver dessa 15 sekunder.

3. Ytterligare anledningar till uteslutning
3.1. Automatisk uteslutning.
Uteslutning sker automatiskt i följande situationer:

• Tävla med felaktig utrustning (moment 410, 411).
• Fel väg som inte rättas i tid (moment 445.2).
• Underlåtit att övervinna hinder eller obligatorisk pliktport (moment 445.2).
• Hoppa eller dra på sig en olydnad på ett hinder som inte står i tur att hoppas eller passera pliktport i fel ordning (moment 445.2).
• Hoppa ett hinder i fel riktning (moment 445.2).
• Hoppa ett hinder som redan är hoppat (moment 445.2).
• Ryttare och/eller ekipage i svårigheter (moment 445.5).

3.2. Beslutad uteslutning
Uteslutningar som avgörs av överdomaren i följande situationer:

• Farlig ridning (moment 417).
• Otillåten hantering av häst (moment 418).
• Rida utan hjälm, eller att inte ha hjälmens hakband i funktion (moment 409.1.1).
• Inte visa hänsyn mot annan ryttare eller inte följa hinderdomares instruktioner när ryttaren blir omriden (moment 445.4).
• Utsätta annan ryttare för fara vid omridning (moment 417 och 445.4).
• Inte stoppa då ryttaren blivit anmodad (moment 445.6).
• Otillåten hjälp (moment 446).

4. Offentliggörande av resultat från terrängprov
Så snart resultatet av den sista terrängritten i klassen är klar, hinderdomarprotokoll kontrollerade, ska resultatlistan publiceras. När den av överdomaren signerade resultatlistan har publicerats på den officiella resultattavlan, ska den anses vara offentliggjord.
4.1. Protest över terrängprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från terrängprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester och överklaganden”.
4.2. Terrängprovet som sista delprov
Utgör terrängprovet klassens sista delprov, då är protest över terrängprovet också att betrakta som en protest över klassens slutresultat.

Reservmoment

TR III Hoppning ligger till grund för bedömningen av fälttävlans hopprov där inte detta reglemente anger annat.

Hopprovet är snarlikt en ordinär hopptävling, men utan målsättning att finna en vinnare för själva hopprovet i sig. Dess huvudsyfte är att visa att häst och ryttare är välutbildade inom specialområdet hoppning. När hopprovet rids före terrängprovet är syfte att testa om ekipagets hoppkapacitet är tillräcklig för att anse det vara lämpligt att låta ekipaget starta terrängprovet i klassen i fråga. Banans karaktär, dess längd, efterfrågan på tempo och storleken på hinder ska överensstämma med ”Måttabell – hinderdimension – väglängd – tempo – antal språng” i Bilaga C, för gällande nivå.

Inom ramarna som anges i Bilaga C Hoppning, är banbyggaren fri att bygga en bana passande nivån på tävling.

453.1. Fel på hinder

2. Tidsfel
Väglängden och det krävda tempot bestämmer maxtiden. Att rida banan under maxtiden belönas inte, men att överskrida optimaltiden bestraffas med 0,4 straffpoäng för varje påbörjad sekund som optimaltiden överskridits upp till maxtiden som är dubbla optimaltiden. Att överskrida maxtiden innebär uteslutning.

3. Offentliggörande av resultat från hopprov
Så snart resultatet av den sista hoppningen i klassen är klar, ska resultatlistan publiceras. När den av överdomaren signerade resultatlistan har publicerats på den officiella resultattavlan, ska den anses vara offentliggjord.
3.1. Protest över hopprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från hopprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester och överklaganden”.
3.2. Hopprovet som sista delprov
Utgör hopprovet klassens sista delprov, då är protest över hopprovet också att betrakta som en protest över klassens slutresultat.

Reservmoment

1. Fälttävlans officiella funktionärer
Svenska Ridsportförbundet upprätthåller en lista över de officiella funktionärer som fälttävlanskommittén har utbildat och utsett.
1.1. Teknisk delegat
Tekniska delegater är indelade i tre kategorier:

• Teknisk delegat kandidat
• Teknisk delegat 1
• Teknisk delegat 2

1.2. Överdomare
Överdomare inom fälttävlan kategoriseras inte.
1.3. Banbyggare/bandesigner
Banbyggare är indelade i fyra kategorier:

• Hinderbyggaraspirant
• Hinderbyggare
• Bandesigneraspirant
• Bandesigner

1.4. Controller
Controllers inom fälttävlan kategoriseras inte.

2. FEI Stewards
FEI upprätthåller en lista över de stewards som FEI har utbildat och utsett. Överdomare har rätt att i samförstånd med tekniska delegaten använda sig av FEI Stewards för exempelvis kontroll av utrustning och övervakning av framridning.

2.1. FEI Steward
FEI Stewards är indelade i tre nivåer:

• Level 1
• Level 2
• Level 3

3. Andra officiella funktionärer
När dressyr- och hopprov rids, använder sig fälttävlan av officiella funktionärer som är familjära med dessa områden.
3.1. Dressyrdomare
Dressyrdomare kategoriseras av Tävlingssektionen. Respektive dressyrdomares kategori redovisas i TDB efter sökning på funktionärer dressyr.
3.2. Banbyggare hoppning
Banbyggare hoppning kategoriseras av Tävlingssektionen. Respektive banbyggares kategori inom hoppning redovisas i TDB under ”Sök funktionärer”. 3.3. Hoppdomare
Hoppdomare kategoriseras av Tävlingssektionen. Respektive hoppdomares kategori redovisas i TDB efter sökning på funktionärer hoppning.

Kriterier för banbyggare, tekniska delegater/överdomare och controllers publiceras på ridsport.se.

Kriterier för banbyggare, tekniska delegater/överdomare och controllers publiceras på ridsport.se.

1. Tekniska delegater (TD)
1.1. Generella uppgifter
Tekniska delegaten som utses för tävlingen, ska godkänna det tekniska och administrativa arrangemanget för genomförandet av tävlingen, vara försäkrad om att kontroll och besiktning av hästar, eventuell uppstallning av hästar och ryttare liksom att akutvården, är säkrad. Teknisk delegat ska råda och bistå bandesignern så att terrängbanan och hoppbanan håller rätt nivå. Finns teknisk delegat närvarande under tävlingsdagarna ska denna övervaka alla tekniska liksom administrativa arrangemang, samt kontinuerligt informera, råda och bistå överdomare, veterinär, läkare och arrangör.
1.2. Tävlingsplatsen
För alla tre delproven ska en teknisk delegat kontrollera och godkänna alla banor, arenor liksom faciliteter för träning och framridning. Arbetet här inkluderar att bedöma lämpligheten för nivån på tävlingen, typer och storlekar på hinder liksom kontrollera mätningen av bansträckning. Teknisk delegat måste göra inspektionen i så god tid att det finns möjlighet att utföra ändringar. En teknisk delegat ska övervaka briefing och handhavandet av tävlingsfunktionärerna (det vill säga akutpersonal, controller, hinderdomare och tidtagare).
1.3. Instruktioner till funktionärer och ryttare
Om det finns någon tvekan om den korrekta tolkningen av reglerna för att döma något hinder eller kombination av hinder, då rekommenderas att den teknisk delegat, i samråd med överdomaren godkänner instruktionerna till de funktionärer som berörs. En grov skiss som klargör tolkningen kan vara bra. Ryttarna ska då även, så snart som möjligt, informeras genom att informationen offentliggörs på den officiella informationstavlan.
1.4. Resultaträkning
Teknisk delegat hanterar all frågeställning kring resultaträkning, liksom vilka påföljder som ska ges, samt informera överdomaren om de beslut som denne är skyldig att fatta.
1.5 Otillåten hantering av häst och Farlig ridning
Teknisk delegat har befogenhet att varna eller stoppa en ryttare på terrängbanan för exempelvis farlig ridning (moment 417), rida en utmattad häst, överdrivet pressa en trött häst, rida en uppenbart halt häst samt överdriven användning av spö och/eller sporrar (moment 418).
1.6. Tävlingsjury
Teknisk delegat ska säkerställa att en tävlingsjury (TR I moment 183) utses direkt när tävlingen börjar, tillsammans med arrangören.

2. Överdomare
2.1. Generella uppgifter
Överdomaren är ytterst ansvarig för att tävlingen blir korrekt dömd och för att lösa alla problem som kan uppstå i samband med olika rättsskipningar. Överdomaren har skyldighet och full auktoritet att när som helst under tävlingens gång utesluta häst som är halt, trött eller utmattad eller ryttare som av någon anledning är olämpliga att fortsätta tävla. Överdomaren ansvarar för att övervakning sker och åtgärder tas i fall av farlig ridning (moment 417) och otillåten hantering av häst (moment 418).
2.2. Döma terrängprovet
Vid invändningar mot av funktionärers (hinderdomare eller tidtagare) beslut under terrängprovet gjorts (så kallad protest), är det överdomarens ansvar att fastställa det beslut som ska gälla, vare sig om det är till gagn för ryttaren eller inte. Överdomaren ansvarar för att eventuella assistenter (moment 417) är rätt utposterade under terrängprovet. Är ansvaret, för att dirigera terrängprovet, inte delegerat till controllern måste överdomaren befinna sig i kontrolltornet under den tid terrängprovet pågår.
2.3. Ta ansvar för en teknisk delegats uppgifter
Finns en teknisk delegat inte på plats under tävlingen ingår även den tekniska delegatens uppgifter i uppgifterna för överdomaren.

3. Banbyggare/bandesigner
Banbyggare (bandesigner och hinderbyggare) måste vara närvarande när den tekniska delegaten inspekterar terrängbanan, liksom när terrängprovet äger rum. Om banbyggare av synnerliga skäl inte kan närvara under terrängprovet måste banbyggaren informera banbyggnadsgruppen och samtidigt lämna lämpligt förslag på ersättare innan tävlingen börjar. Överträdelse av detta moment ska både rapporteras till banbyggnadsgruppen via överdomarrapporten för eventuella åtgärder.
3.1. Terrängprovet
Bandesignern ansvarar för layout, design, mätning, förberedelse och märkning av bansträckningen och underlaget, liksom konstruktion och märkning/flaggning av hinder på terrängbanan. Hinderbyggaren ansvarar för hinderkonstruktion samt förberedelse av bansträckning och underlag m.m.
3.2. Hopprovet
Då den ansvarige för terrängbanan har auktorisationen bandesigner är denna även ytterst ansvarig för hoppbanan och att banan uppfyller alla gällande fälttävlansregler. Design och uppbyggnad av hoppbanan delegeras vanligtvis till en av hoppningens banbyggare enligt moment 460.6. I övriga fall är hela ansvaret för hoppbanan delegerat till en av hoppningens banbyggare enligt moment 460.6.

4. Controller
Controllerns uppgift är att koordinera säkerheten kring terrängprovet. Formellt ansvar ligger hos överdomaren vilken kan delegera ansvaret till en controller.
4.1. Inför start
Controllern ska försäkra sig om att ha kontakt med samtliga sambandsenheter; starten, hinderdomare/radiopersonal, läkare, eventuell ambulans, veterinär, eventuell hästambulans, överdomare, eventuell teknisk delegat och målgång.
4.2. Under tävlingens gång
4.2.1. Stoppa ekipage. Arrangera så att ekipage stoppas när banan framför dem inte kommer att vara fri där de annars skulle ha passerat.
4.2.2. Starta ekipage.
Arrangera så att ekipage startas igen då banan återigen är fri.
4.2.3. Beordra ut akut- eller reparationsteam.
Vid behov beordra ut läkare, ambulans, veterinär, reparationsteam

1. Tekniska delegater
Förbundsorgan utser teknisk delegat (TD) för varje tävling. Teknisk delegats kostnader bekostas av förbundet. Vid arrangemang på H3*/P2*-nivå eller högre ska teknisk delegat ha auktorisationen teknisk delegat

2. 2. Överdomare
Förbundsorgan utser överdomare för varje tävling. Kostnaderna för överdomaren bekostas av arrangören. Vanligen tilldelas teknisk delegat överdomarskapet, vid större tävlingar eller tävlingar med högre dignitet finns både teknisk delegat och överdomare på plats under tävlingsdagarna. Har banbyggnadsgruppeninte beslutat så, är det teknisk delegat som avgör om ett arrangemang ska anses behöva både teknisk delegat och överdomare på plats under tävlingen. Har teknisk delegat laga förfall och inte kan vara överdomare under tävlingsdagarna, ska teknisk delegat utse annan teknisk delegat eller, efter godkännande av fälttävlans banbyggnadsgrupp, en överdomare inom fälttävlan, att vara överdomare i sitt ställe.

3. Banbyggare
Vid tävling anordnad enligt detta TR är bandesigner ensam eller bandesigner och hinderbyggare i kombination banbyggare för terrängmomentet allt efter den behörighetsgrad fälttävlanskommittén beslutat. Arrangören tillsätter banbyggare genom att ange denne/dessa i propositionen. Behörig banbyggare måste tillsättas från listan över officiella funktionärer inom fälttävlan publicerad på ridsport.se.

4. Controllers
Arrangören tillsätter controller genom att ange denne i propositionen för tävlingen.
4.1. Tävlingar upp till och med H100/P90
Denna behöver inte plockas från listan över officiella funktionärer inom fälttävlan med auktorisationen controller. Arrangören ska välja en för uppgiften lämplig person. Lämplig bakgrund anges i moment 457.4.
4.2. Tävlingar på H2*/P1*-nivå och högre
Arrangören ska välja controllern från listan över officiella funktionärer inom fälttävlan med auktorisationen controller.

5. Domare för dressyrprovet
Arrangören tillsätter dressyrdomare genom att ange denne i propositionen. Dressyrdomare måste plockas från den listan över officiella funktionärer inom fälttävlan eller dressyr med auktorisationen och antal enligt nedan:
5.1. Tävlingar upp till och med H3*/P1*-nivå
Får dömas av fälttävlans internationell domare, domare internationell kandidat eller dressyrens lista med auktorisationen lägst Lätt A/Msv C.
5.2. Tävlingar upp till och med H4*/P2*-nivå
Får dömas av de som är listade inom fälttävlan som internationell domare, domare internationell kandidat eller finns på dressyrens lista med auktorisationen lägst Msv B.
5.3 Antal dressyrdomare
Kravet på antal dressyrdomare är tre på alla elittävlingar, på övriga tävlingar är kravet en dressyrdomare.

6. Banbyggare för hopprovet
Arrangören tillsätter banbyggare för hopprovet genom att ange denne i propositionen. Banbyggaren måste plockas från den listan över officiella funktionärer inom hoppning med lägsta auktorisation banbyggare C.

7. Domare för hopprovet
Arrangören tillsätter hoppdomare genom att ange denne i propositionen. Hoppdomare måste plockas från den listan över officiella funktionärer inom hoppningen med lägsta auktorisation domare B.

Reservmoment

Arrangören ska utse en tävlingsledare som representerar arrangören under hela tävlingen. Tävlingsledaren har ansvaret för den totala samordningen av officiella funktionärer och tävlingsfunktionärer. Tävlingsledaren ska inte ha andra uppgifter, utöver detta, än de som nämns i TR I.

Tävlingsledningen ska utse en säkerhetsansvarig som genomför planering och ledning av säkerhetsarbetet för hela arrangemanget. Bland annat ingår ansvaret för att skilja människor och hästar åt, se till att akutresurser är bokade och att anmälan om arrangemanget är gjort hos närmaste ambulanscentral. Vem som är säkerhetsansvarig ska anges i programmet.

Arrangören ska utse en medicinskt ansvarig vilken är den person som organiserar sjukvård och akutberedskap på tävlingsplatsen. Medicinskt ansvarig ska vara familjär med dokumentet Risk-, olycks- och krishantering, som finns påridsport.se. Kompetenskravet och arbetsbeskrivning redovisas i Bilaga E Medicinsk service på ridsport.se.

Arrangören ska föreslå och ansöka om veterinär på sätt som föreskrivs i anvisningar från Statens Jordbruksverk och Svenska Ridsportförbundet.

Det ska finnas en chaufför till det djurtransportfordon som ska finnas under terrängprovet.

Hinderdomare ska finnas vid varje hinder under terrängprovet. Hinderdomarens uppgift är att registrera de fel som inträffar i samband med att ekipagen passerar tilldelat hinder. Speciellt hinderdomarprotokoll ska finnas. Uppgiften är i första hand att vara observatör och registrera vad som händer vid tilldelat hinder (överdomaren är ansvarig domare under terrängprovet). Hinderdomaren ska utesluta ekipage som tilldelas fler än två olydnader vid tilldelat hinder och där ryttaren faller av eller rider omkull. Vidare ska hinderdomaren rapportera allt som kan tänkas innebära brott mot tävlingsreglementet, speciellt poängteras moment 417 ”Farlig ridning” och moment 418 ”Otillåten hantering av häst”. Det ska finnas en säker kontakt mellan hinderdomarna och controllern. Med säker kontakt menas kommunikationsradio eller jämbördigt. Att använda mobiltelefonen som enda kontaktutrustning är inte acceptabelt, däremot är den ypperlig som backup till kommunikationsradion.

Ryttarrepresentant ska utses av tekniska delegaten innan tävlingen att framföra ryttarnas synpunkter vad avser tävlingen till överdomaren. Representanten ska ha god erfarenhet av fälttävlan, vara myndig samt delta i tävlingen som ryttare. Vid ponnytävling eller juniortävling utses ryttarrepresentant som är förälder eller medföljande till en i tävlingen deltagande ryttare. Representanten ska tillhöra annan förening än den arrangerande.

Reservmoment

I traditionell fälttävlan är det bara dressyrprovet som inverkansbedöms, de övriga proven är prestationstester där ekipagen ställs inför konkreta uppgifter som ska lösas och bedömningen blir också konkret; ekipaget klarade uppgiften eller klarade den inte. Inverkansbedömda delprov är ämnade att hjälpa ryttaren stämma av huruvida ryttaren själv eller hästen är på rätt väg i sin utbildning.

1. Inverkansbedömd terrängritt
I den inverkansbedömda terrängritten bedöms ryttarens inverkan i ritten. Det är ryttarens sits och position, såväl över hinder som mellan hinder som bedöms, liksom ryttarens förmåga att rida hästen i bra balans i ett jämt och lämpligt tempo, samt välja bra vägar i anridning och mellan hinder.

1.1. Anridning på hinder, tempo och vägar

• Anpassat tempo med rytmisk anridning och korrekta vägar.
• Ridningen i jämvikt vid vändningar.
• Känsla för distanser till hinder.

1.2. Sits

• Säker och stadig lätt sits i jämvikt och balans, nära hästen.
• Stadig underskänkel vid sadelgjorden med anpassad.stigläderlängd med vikten i stigbyglarna.
• Följsam sits i hästens rörelseriktning.
• Stadig hand med anpassad och varierad tygellängd.
• Elastisk, rörlig och lösgjord sits.

1.3. Ryttarens inverkan på hästen, kommunikation häst/ryttare

• Hjälper: Framåtdrivande, förhållande och vändande.
  
  Förmåga att rida i rytm och balans med harmoni.
• Kontroll och inverkan på tempot.
• Ryttaren har hästen ”framför” skänkeln.
• Följsam och lugn inverkan.
• Säker ridning.

2. Terränghästprov
Terränghästprovet är en bedömning av hästens lämplighet att hantera hinder i terräng. Tre områden av hästens egenskaper bedöms, det är ridbarhet, hopp- respektive galoppförmåga. TH 90 är endast till för 4-6 åriga hästar.

2.1. Ridbarhet

• Acceptera hjälperna, framåtdrivande, förhållande och vändande hjälper med bibehållen balans.
• Hästen ska kunna ridas med stöd i handen med en anpassad och rytmisk galopp längs den bestämda vägen.
• Rakriktning hos hästen.
• Tydlig självbärighet i jämvikt.

2.2. Hoppförmåga

• Framåtbjudning med självförtroende.
• Balans med användandet av ryggen.
• Rörlighet och elasticitet. Bra koordination med en god benteknik.
• Balanserade språng med säker landning.
• Säker hoppning med god taxering.
• Bedöms ha god kapacitet.

2.3. Galoppförmåga

• Bra bjudning i galoppen.
• Avspänd och vägvinnande galopp som är lätt och ekonomisk.
• Stort register, lätt för att länga och korta galoppsprången.
• Accelerationsförmåga med ett tryck bakifrån.
• Balanserad med känsla av ”uppförsbacke”.

3. Inverkansbedömd fälttävlan
Inverkansfälttävlan rids som en traditionell fälttävlan, med inverkansbedömda
delprov. Terrängprovet inverkansbedöms alltid, medan det är valfritt i hopprovet.
3.1. Dressyrprov
Se moment 401.1.1.
3.2. Hopprov
Se moment 401.1.3 eller 472.3.
3.3. Terrängprov
Se moment 472.1.
4. Inverkansbedömt hopprov
Här bedöms endast ryttaren som ska kunna visa upp en ridning
med flyt i harmoni, balans och rytm med hästen.
4.1. Anridning på hinder, tempo och vägar

• Anpassat tempo med rytmisk anridning och korrekta vägar.
• Ridningen i jämvikt vid vändningar.
• Känsla för distanser till hinder.

4.2. Sits och position

• Säker och stadig lätt sits i jämvikt och balans, nära hästen.
• Stadig underskänkel vid sadelgjorden med anpassad stigläderlängd med vikten i stigbyglarna.
• Följsam sits i hästens rörelseriktning.
• Stadig hand med anpassad och varierad tygellängd.
• Elastisk, rörlig och lösgjord sits.

4.3 Inverkan, kommunikation mellan häst och ryttare

• Hjälper: Framåtdrivande, förhållande och vändande.
• Förmåga att rida i rytm och balans med harmoni.
• Kontroll och inverkan på tempot.
• Ryttaren har hästen ”framför” skänkeln.
• Följsam och lugn inverkan. Säker ridning.

Inverkansfälttävlan genomförs på samma sätt som fälttävlan arrangerad över en dag. Det som skiljer inverkansfälttävlan från vanlig fälttävlan är att alla tre delproven inverkansbedöms, eller att dressyr- och terrängprov inverkansbedöms. Resultat från delproven och slutresultat redovisas därmed annorlunda. För att kunna använda en inverkansfälttävlan som kvalificerande resultat måste resultaten även redovisas på ett traditionellt vis. Inverkansfälttävlan följer i tillämpliga delar samma regler som fälttävlan.

1. Klasser
Inverkansfälttävlan kan arrangeras i klasserna P60–P90 samt H80–100.
2. Domare
2.1 Dressyrprov
Dressyrdomare enligt moment 459.
2.2 Hopprov
2.2.1. Inverkansbedömt hopprov.
En till två inverkansdomare auktoriserade för fälttävlan eller banhoppning, ingen hoppdomare därutöver krävs.
2.2.2. Hopprov utan inverkansbedömning.
Hoppdomare enligt moment 459.
2.3. Terrängprov
En till två inverkansdomare auktoriserade för fälttävlan gör inverkansbedömningen. Överdomare enligt moment 459 är
domare för terrängprovet i övrigt.
3. Dressyrprov
Dressyrprovet bedöms på traditionellt vis.
3.1 Resultatberäkning av dressyrprov
Procenttalet divideras med 10 och multipliceras med 3.
Exempel: 63,6 % ger 6,36 × 3 = 19,08 = 19,1 poäng (1 decimal)

4. Hopprov
Hopprovet kan genomföras med eller utan stilbedömning. Ekipagen erhåller en stilpoäng oberoende om det är stilbedömt eller inte.
4.1. Inverkansbedömt hopprov (moment 472.3)
Hopprovet bedöms av en eller två inverkansdomare. Ekipagen får en inverkanspoäng utifrån en skala 0 – 10 med en decimal. Vid ritt där inverkanspoängen understiger 5,0 poäng är ekipaget inte godkänt och tilldelas då 4,9 inverkanspoäng oberoende av givna inverkanspoäng.
4.2. Hopprov utan inverkansbedömning (traditionellt)
Samtliga ekipage ges inverkanspoängen 8,0.
4.3. Resultat hopprov
Från hopprovets inverkanspoäng ( moment. 473.3.1 – 2) dras 0,5 poäng för varje nedslag, 0,5 för första olydnaden och 1 poäng för andra olydnaden. Överskridande av optimaltiden i hopprovet ger avdrag med 0,1 poäng för varje påbörjad sekund. Därefter multipliceras delresultatet med 3. Exempel: Ett ekipage får inverkanspoängen 7,2, genomför hopprovet med 2 nedslag av hinder, 1 olydnad och 2,3 sekunder över optimaltiden. Resultatet blir då: 7,2 – 1 (det vill säga två nerslag × 0,5/nerslag) – 0,5 (det vill säga en olydnad) – 0,3 (det vill säga 3 påbörjade sekunder över optimaltiden × 0,1) = 5,4 × 3 = 16,2

5. Terrängprov
5.1. Tjuvstart
0,1 poäng dras från delprovets poäng före sista multipliceringen.
5.2. Inverkanspoäng terrängprov
Terrängprovet rids och bedöms alltid som ett inverkansbedömt terrängprov (moment.472) i eninvrkansfälttävlan. 90 Terrängprovet bedöms av en eller två inverkansdomare. Är det två domare som dömer, sker bedömningen gemensamt. För bedömningen används en skala 0-10 med en decimal. Vid ritt där inverkanspoängen understiger 5,0 poäng är ekipaget inte godkänt och tilldelas då 4,9 inverkanspoäng oberoende av givna inverkanspoäng.
5.3. Olydnad vid hinder
För första olydnaden på ett hinder dras 0,5 poäng, för andra olydnaden på samma hinder dras ytterligare 1,0 poäng.
5.4. Raserat, deformerbart hinder
Om ett ekipage raserar ett deformerbart/rivbart hinder ska detta alltid straffas som en olydnad. Rivs hindret i språnget och hindret kan anses övervunnet ska ekipaget tilldelas 0,5 poängavdrag och ska fortsätta ritten. I det fall hindret raseras i samband med vägran eller utbrytning och ekipaget således måste göra ett nytt försök för att övervinna hindret bedöms olydnaden samt raseringen av hindret som en olydnad. Ekipage som i detta fall fortsätter över ett hinder som raserats innan det är återuppbyggt är uteslutet.
5.5. Vårdslös eller farlig ridning eller olämpligt uppträdande
De fall där traditionell fälttävlan utdömer 25 straffpoäng ska 1 poäng dras från delprovets poäng före sista multipliceringen.
5.6. Resultat terrängprov
Alla poäng som belastar ekipaget enligt punkterna 1, 3, 4 och 5 dras från de inverkanspoäng ekipaget erhöll under terrängprovet. Därefter multipliceras delresultatet med 6.
Exempel: Ett ekipage får inverkanspoängen 6,8, genomför terrängprovet med 1 olydnad på hinder 4, har 2 olydnader på hinder 9. Resultatet blir då: 6,8 – 1 (det vill säga två första olydnader × 0,5) – 1 (det vill säga en andra olydnad på hinder 9) =4,8 x6 =28,8. 91

6. Slutresultat
Slutresultatet erhålls genom att addera summan av resultat dressyrprov, resultat hopprov och resultat terrängprov.
Exempel: 19,1 + 16,2 + 28,2 = 63,5. Ekipaget med det högsta slutresultatet är vinnare.

7. Rangordna ekipage i resultatlistan vid lika resultat
Vid lika slutresultat avgör följande faktorer i nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt:

1. Högst resultat terrängprov
2. Högst resultat hopprov
3. Högst resultat dressyrprov
4. Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade

Inverkansbedömd terrängritt är en tävlingsform som bedömer ryttarens ridning eller hästens egenskaper som fälttävlanshäst. Inverkansbedömd terrängritt rids som tävling och följer i tillämpliga delar TR I och TR IV. Hinderdomare vid varje hinder i terrängritten är inte ett krav men varje hinder utan hinderdomare måste då kunna ses av huvuddomare eller controller. Säkerhetspersonalen måste kunna nå varje hinderplats på banan med fordon. I övrigt gäller reglerna beträffande hästbesiktning, säkerhetsregler, akutberedskap samt övriga regler som vid genomförande av terrängprovet vid vanlig fälttävlan om inget annat anges nedan.

1. Typer av inverkansbedömd terrängritt
1.1. Inverkansbedömd terrängritt (ST)
Bedömning av ryttare. Bedömningspunkter är sits, inverkan och anridning.
1.1.1 Inverkansbedömd terrängritt häst.
Arrangeras i klasserna IT80H, IT90H, IT100H, IT110H.
1.1.2 Inverkansbedömd terrängritt ponny.
Arrangeras i klasserna IT60P, IT70P, IT80P och IT90P. För att få starta i IT90P ska ekipaget vara kvalificerad för start i denna höjd.
2. Lättnader i krav på officiella funktionärer
2.1. Teknisk delegat
Byggs terrängbanan av auktoriserad nationell banbyggare eller nationell bandesigner krävs inte teknisk delegat.
2.2 Överdomare
Döms terrängritten av två auktoriserade inverkansdomare och någon av dessa har överdomarutbildning kan denna vara överdomare samtidigt.
2.3 Inverkansdomare
1 – 2 auktoriserade inverkansdomare för fälttävlan ska döma terrängritten.
2.4 Banbyggare terrängritten
Behörig nationell banbyggare får bygga aktuella banor. Behörighetskrav
finns publicerade på ridsport.se
3. Banor för inverkansbedömning
För att arrangera en inverkansbedömd terrängritt krävs en plats där hinder
kan placeras så att de bildar en bana som exponerar ekipagets
ritt vad gäller inverkan, tempo och balans. Hindren ska vara väl synliga från en plats där domarna är placerade under tävlingens gång. Det är önskvärt att vatten finns med. Om starten och de två första hindren inte kan ses från domarplatsen kan det ses som framridning eller komma igång del av banan.
Generellt gäller att bana för inverkansbedömning byggs med tanke på att en bedömning av egenskaper hos häst eller ryttare ska göras. Hindren storlek och typ ska följa kraven i Svenska Ridsportförbundets riktlinjer för att bygga terrängbanor för respektive nivå. Alla hinder ska vara fasta eller låsta på vedertaget vis.

För IT110H gäller 110 cm maxhöjd fast del, fler än 4 längdhinder, 2-3 smalhinder, 3-4 kombinationer, 15-17 språng, tempo 460-500 m/min, min banlängd 1400 m, max bnlängd 1600 m. *) Med längdhinder menas att maximal höjd tas ut samtidigt som exempelvis att länden i toppen inte får understiga 95 % av den maximalt tillåtna eller att längden i basen inte understiga 95 % av den maximalt tillåtna. 4. Banvisning
Ryttarna ska erbjudas att visa banan för sina hästar före klassens start. Visningen ska ske i skritt och hästarna får då nosa på hindren och skritta genom vattenhindret.5. Minimikrav för att få rida inverkansbedömd terrängritt
5.1. Ryttare på ponny eller häst
Kravet för att rida de klasser som omnämns i punkt ett, detta moment, är att häst respektive ryttare har gällande licenser och att ryttaren har Grönt kort.6. Flera starter på samma häst
6.1. Antal starter per dag.
Häst får starta i två inverkansprov per dag. Häst som gör två starter i samma klass får endast räkna ett resultat.
6.2. Ny start efter misslyckande
Häst som vägrat ut sig, i sin för dagen första start, får göra ny start i klassen men inte i högre klass samma dag.
6.3. Vid avfallning
Vid avfallning ska ryttaren söka och få klartecken av läkare/sjukvårdare
innan ryttaren får göra ny start med annan häst.
7. Speciella regler
7.1. Start
Flygande start är tillåtet. Så snart startern ger startsignal kan startlinjen passeras i galopp.
7.2. Volt mellan hindren
Ryttaren får inte lägga uppenbara volter i syfte att få kontroll över hästen, detta bedöms som vägran oberoende om det sker i samband med hinder eller inte.
7.3. Flera olydnader
Ekipage utesluts vid tredje stoppet oberoende av om stoppen sker på samma eller olika hinder.
7.4. Säkerhetsrisk – farlig ridning
Det är domarens skyldighet att avbryta ritt som domaren anser farlig för ryttare, häst eller tredje person. Sådan ritt ska då beroende av riskens storlek bestraffas med antingen uteslutning eller avstängning.8. Resultatberäkning
8.1. Ekipagets inverkanspoäng
Ett samlat betyg, på en 10 gradig skala, ges för hästen eller ryttaren,
kommentarer kan ges för enskildheter om domaren vill.
8.2. Poängavdrag
8.2.1. Tjuvstart.
0,1 poäng dras från delprovets poäng.
8.2.2. Överskridande av optimaltid. Överskridande av optimaltiden medför ett avdrag med 0,1 poäng för varje påbörjad sekund.
8.2.3. Olydnad vid ett hinder. Första olydnaden vid ett hinder ger ett avdrag på 0,5 poäng, andra olydnaden vid samma hinder ger ett avdrag på 2,0. Andra vägran vid annat hinder ger ett avdrag på 1,0. Tredje olydnaden eller avfallning medför uteslutning.
8.2.4. Raserat, deformerbart hinder. Om ett ekipage raserar ett deformerbart/ rivbart hinder ska detta alltid straffas som en olydnad. Rivs hindret i språnget och hindret kan anses övervunnet ska ekipaget tilldelas 0,5 poängavdrag och ska fortsätta ritten. I det fall hindret raseras i samband med vägran eller utbrytning och ekipaget således måste göra ett nytt försök för att övervinna hindret bedöms olydnaden samt raseringen av hindret som en olydnad. Ekipage som i detta fall fortsätter över ett hinder som raserats innan det är återuppbyggt är uteslutet.
8.2.5. Olämpligt uppträdande. 1 poäng dras från delprovets poäng.
8.3. Resultat
Från ekipagets inverkanspoäng dras alla poängavdrag och skillnaden ger ekipagets slutresultat.
8.3.1. Muntlig redovisning av resultatet. Muntlig kommentar samt konstruktiv kritik meddelas efter varje ritt.
8.3.2. Skriftlig redovisning av resultatet. Ryttare som uppnått kravet i punkt 9 Fälttävlanskortet (nedan i detta moment) får detta dokumenterat i ryttarbok av inverkansdomaren. Annan skriftlig redovisning görs inte. Ryttare som önskar sin ryttarbok resultatsignerad ska själv vända sig till inverkansdomaren efter avslutad klass.
8.4. Ordningsföljd. Ekipagen rangordnas efter slutresultat där hästen, ekipaget eller ryttaren med det högsta slutresultatet är
vinnare.
8.4.1. Lika slutresultatet. Vid lika slutresultat avgör följande faktorer
i nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt:

Högsta inverkanspoängTid närmast optimaltiden i terrängritten

Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade.

8.5. Antal placerade
Antalet placerade enligt TR I moment 143.
8.6. Kvalifikation
Resultaten är inte kvalificerande för fälttävlan.
8.7. Inga championatspoäng
Placeringar i inverkansbedömd terrängritt ger inte championatspoäng
inom fälttävlan.
9. Fälttävlanskortet
Inverkansterrängritt med minst 6,0 och en genomförd IT90H
ersätter uppridningen för fälttävlanskortet för häst.
Inverkansterrängritt med minst 6,0 och en genomförd IT70P
ersätter uppridningen för fälttävlanskortet för ponny.