Dressyr TR II

Vid en dressyrtävling visar häst och ryttare dressyrrörelser på en rektangulär bana efter fastställda dressyrprogram eller i fritt komponerade program med obligatoriska rörelser till musik, så kallad Kür. Momenten i dressyrprogrammen bedöms av en eller flera domare. I bedömningen lägger domarna stor vikt vid hästens utbildningsstatus i relation till programmens svårighetsgrad, att hästen arbetas på ett för hästen riktigt sätt, vid harmonin mellan ryttare och häst samt vid korrektheten i rörelsernas utförande.

Beskrivning av dressyrens mål och hur rörelserna ska utföras se kapitel 3:2 moment 230 – 259, Dressyrens grundprinciper.

Gällande dressyrprogram finns på ridsport.se.

1.1. Tävlingskombinationer
I dressyr får flera typer av tävlingar arrangeras på samma dag i följande kombinationer:

• 5*/4*/3*-tävling eller
• 3*/2*/1*-tävling eller
• 2*/1*-tävling eller
• Inbjudningstävling
• Klubbtävling

1.1.1. Rundor
1.1.1.1. Lilla rundan. Klasser som ingår är Msv A, Prix S:t Georges, FEI:s program för UR, Intermediaire I och Intermediaire I Kür.
1.1.1.2. Mellanrundan. Klasser som ingår är Intermediaire I B, Intermediaire A, Intermediaire B, Intermediaire A/B Kür och Intermediaire II.
1.1.1.3. Stora rundan. Klasser som ingår är Grand Prix UR (16 – 25 år), Grand Prix, Grand Prix Special och Grand Prix Kür.
1.2. Hästbesiktning. Krävs när FEI-klasserna Intermediaire II, Grand Prix, Grand Prix Special, Grand Prix Kür samt Grand Prix UR (16 – 25 år) arrangeras. Se även TR I moment 173.
1.3. Giltiga dokument. Vid inbjudningstävling och högre krävs hästpass, giltigt vaccinationsintyg och för ponny även gällande svenskt mätintyg. Det är ryttarens ansvar att hästpass, vaccinationsintyg och mätintyg kan uppvisas på tävlingsplatsen och att vaccinationer finns införda i TDB. Se TR I moment 170. 1.4. Ryttarkategorier och åldersgränser.
Se TR I moment 111.9. För angivna ryttaråldrar gäller alltid kalenderår.
1.4.1. ”P” Arrangör kan välja tävling för ponnyryttarkategorier 9 enligt alternativen nedan, baserat på ponnyryttarålder (PRÅ) eller ponnykategori (PK).
1.4.2.1. Ryttarålder, PRÅ. Tävling där ryttarna tävlar i åldersgrupper enligt 1.4.2.1.1 – 1.4.2.1.3. Ingen ponnykategoriindelning inom ryttarnas åldersgrupper, alla ponnykategorier tävlar tillsammans inom åldersgruppen för ryttarna. Se även TR I moment 174.5. angående oproportionerligt ekipage. 1.4.2.1.1. PRÅ 12. Öppen för ryttare som under kalenderåret fyller 8 – 12 år. 1.4.2.1.2. PRÅ 16. Öppen för ryttare som under kalenderåret fyller 8 – 16 år. 1.4.2.1.3. PRÅ Öppen. Öppen för ryttare som under kalenderåret fyller lägst 13 år, utan övre åldersgräns.
1.4.3. Ponnykategori, PK. Tävling där ryttarna tävlar i ponnykategorier. Ponnykategoriindelning enligt TR I moment 163 ska användas.
1.4.3.1. PK alternativ 1. Ryttaråldrar enligt TR I moment 111.9.5.1 – 2 används.
1.4.3.2. PK alternativ 2. Övre åldersgräns för ryttare på ponnyer i kategori A och B är 13 år. Ponny i kategori C och D tävlar kategorivis eller tillsammans i Grupp 1 öppen för ryttare till och med 16 år och i Grupp 2 öppen för ryttare från och med 17 år till och med 20 år.

2.1.5*/4*-tävling
För att en arrangör ska få arrangera 5*/4*-tävling ska tävlingsplatsen uppfylla krav som bestäms av Svenska Ridsportförbundets dressyrkommitté vad gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och mediakapacitet. Svenskt Mästerskap arrangeras på 5*/4*-tävling. Bestämmelser för Svenskt Mästerskap finns på ridsport.se.
”H” På 5*/4*-tävling måste Msv A eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Msv B samt FEI:s Childrenprogram.
”P” På 5*/4*-tävling måste FEI:s Individuella Mästerskapsprogram för ponnyryttare ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A.
”Para” Svenskt Mästerskap, cupfinaler samt internationella kval. 2.2.3*-tävling ”H” På 3*-tävling måste Msv A eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A. ”P” På 3*-tävling måste klass med FEI:s Individuella Mästerskapsprogram och/eller Lagtävlansprogram för ponnyryttare ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A. ”Para” Alla grader ska erbjudas. Special Olympics bör erbjudas. På 3*-tävling är ryttare tillåten att i lagtävling och framridningsklass rida en svårighetsgrad lägre än sin klassificering.
2.3.2*-tävling
”H” Högsta klass som får ingå är Msv A och lägsta klass som får ingå är Lätt B. Klasser med svenska Lätt B-Msv A program och FEI:s program för Children, Juniorer, Unga ryttare och 5-, 6-, 7-åriga hästar, FEI:s Kür för Juniorer (Msv B) och FEI:s Kür för Unga ryttare (Msv A) kan användas. Även klasser med program motsvarande svårighetsgrad Lätt B-Msv A för Dressyrryttartest, för pararyttare samt fälttävlansprogram kan användas.
”P” Lätt B-, Lätt A-, Msv C-klasser, klasser med FEI:s Inledande och FEI:s Lagtävlansprogram för ponnyryttare samt FEI:s Kür för ponnyryttare får ingå. Även klasser med program motsvarande svårighetsgrad Lätt B-Msv C för Dressyrryttartest, för pararyttare samt för fälttävlan kan användas.
”Para” Alla grader ska erbjudas. Special Olympics bör erbjudas. På 2*-tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad. Avdelningsridning Här får Avdelningsridning Lätt B och Avdelningsridning Lätt A ingå.
2.4.1*-tävling
Klasser som får förekomma är:
”H” Högsta klass som får ingå är Lätt A och även klasser med FEI:s Inledande program för Children. Klasser med program motsvarande svårighetsgrad högst Lätt A för Ryttartest, Dressyrryttartest, för pararyttare samt för fälttävlan kan användas.
”P” Högsta klass som får ingå är Lätt A. Även klasser med program motsvarande svårighetsgrad högst Lätt A för Ryttartest, Dressyrryttartest, för pararyttare och för fälttävlan kan användas. Lätt A:P1, Lätt A:P2 och FEI:s dressyrprogram för ponny får inte användas på 1*-tävling.
”Para” Alla grader ska erbjudas. Special Olympics bör erbjudas. På 1*-tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad och utan medicinskt kort. Avdelningsridning Här får Avdelningsridning Lätt C, Lätt B och Lätt A ingå.
2.5. Inbjudningstävling Se TR I moment 120.5. angående bestämmelser för Inbjudningstävling. Ryttarlicens och hästlicens krävs enligt TR I moment 150.2.1.1 och 3. Godkänd dressyrdomare måste anlitas.
2.6. Klubbtävling Se TR I moment 120.6. Alla dressyrprogram kan ingå.
2.7. Unghästkval
”H” Unghästkval arrangeras på lägst 2*-tävling. Se även moment 204.1.2.3 – 1.2.5.
”P” Ungponnykval arrangeras på lägst 1*-tävling enligt bestämmelserna för ungponnytävlingen. Ekipaget ska vara proportionerligt och TR I moment 174.5. måste beaktas.
2.8. Clear Round
”H och P” Clear Round-klasser kan arrangeras på 2*/1*-, inbjudnings- och klubbtävlingar. Arrangören beslutar vilket eller vilka procenttal deltagande ekipage ska uppnå för att räknas som clear round och få rosett.
”P” Clear Roundklass på ponnytävling är öppen för alla ponnyryttare oavsett ålder. Ekipaget ska vara proportionerligt och TR I moment 174.5. ska beaktas.

1. Dressyrprogrammen fastställs av Svenska Ridsportförbundet inför varje kalenderår. Endast gällande program får användas. Gällande dressyrprogram finns på www.ridsport.se.

2. Både internationella och svenska dressyrprogram rids ur minnet. Vid 2*-tävling eller lägre får egen programläsare användas. Programläsaren får endast läsa programtexten och ska stå stilla utanför banan, helst vid E eller B, så att inte domaren störs.

”Para” Vid alla tävlingar har ryttare rätt att använda programläsare. Headset får användas efter godkännande av domaren. Programläsaren ska stå stilla vid en funktionär, eller vid domaren, som kontrollerar att endast programtexten läses.

1.1. Anmälan ska ske i Tävlingsdatabasen (TDB).
1.2. Senaste tidpunkt för anmälan, återtagen anmälan och likviddagen för betalning av anmälningsavgift, framgår i propositionen.
1.3. Om det finns plats kan efteranmälan göras enligt propositionen och ska göras i TDB.
1.3.1. Efteranmälan efter att fasta startlistor publicerats kan beviljas av överdomaren i samråd med tävlingsledaren, om plats finns och om ekipaget är kvalificerat för klassen.
1.4. Anmält ekipage betraktas som startanmält.
2.1. Innan den definitiva startlistan har fastställts och publicerats får:
2.1.1. En ryttare byta ut en anmäld häst till en annan häst, som inte tidigare varit anmäld i klassen, utan att det räknas som efteranmälan, eller:
2.1.2. Ryttarbyte göras på en redan anmäld häst utan att det räknas som efteranmälan.
2.1.3. Om det finns plats får en anmälare flytta en anmäld häst till en annan klass än den där hästen ursprungligen var anmäld till, utan att betala efteranmälningsavgift.
2.2. Reserver från reservlistan i TDB sätts in i startlistan i den tur de anmält sig, före klassbyten och efteranmälningar. Klassbyten sätts in före efteranmälningar. Reserver och klassbyten ska ur startordningssynpunkt behandlas som efteranmälningar.
2.3. Klockan 18.00 dagen före första tävlingsdag övergår ansvaret för reservhanteringen till arrangören. De anmälare som efter denna tidpunkt önskar stå kvar på reservlista måste meddela detta till arrangören.
2.4. Överdomaren kan bevilja avsteg från moment 203.2.1.1 – 2.2.2 och vid särskilt vägande skäl tillåta att reserver, klassbyten och efteranmälningar inte behöver starta först i klassen.
3.1. Avanmälan ska göras i TDB.
3.2. Sena strykningar ska meddelas arrangören enligt anvisningar i propositionen eller ryttarmeddelandet.
3.3. Anmälare som inte avanmält till klass eller som inte meddelat sen strykning ska betala en straffavgift på 250 kr, som tillfaller arrangören. Se TR I moment 131.5.
3.4. Anmälningsavgiften minus en administrativ avgift återbetalas endast vid uppvisande av läkar- och/eller veterinärintyg. Se TR I moment 131.6.

1. ”H” Antal tillåtna starter:
1.1. Grundregeln är att häst får starta högst två gånger per dag, se även moment 205 och regler för ålder och kvalifikation.
1.2.1. 3-årig och yngre häst får inte starta.
1.2.2. 4-årig häst får endast starta en gång per dag, i klass till och med Lätt B. Tidigaste start 1 april.
1.2.3. 5-årig häst får endast starta en gång per dag, i klasser till och med Msv C.
1.2.4. 6-årig häst får starta högst två gånger per dag på 1*/2*-tävling,
men högst en gång per dag på 3*-tävling i klasser till och med Msv B. Vid start i FEI:s unghästprogram gäller endast en start per dag.
1.2.5. 7-årig häst får starta i klasser till och med FEI:s Intermediaire 1. Vid start i FEI:s unghästprogram gäller endast en start per dag.
1.2.6. 8-årig och äldre häst får starta i alla klasser.
1.3. Utökat antal starter: I klasser till och med Lätt C får häst från och med 7 års ålder göra totalt tre starter per dag. Detta kan ske med två eller tre ryttare. Två av hästens tre starter kan ske i samma klass, i detta fall med två olika ryttare.
1.4. Vid inbjudningstävling och 1*-tävling och kan häst genomföra sina båda starter i samma Lätt A- eller Lätt B-klass med olika ryttare. Detta ska i så fall skrivas in i propositionen.
1.5.1. Häst får endast starta i en Msv A-klass per dag.
1.5.2. Häst som startas i FEI:s Intermediaire I eller högre klass får endast starta en gång per dag.

2. Ekipage får, under samma meeting/helg, endast starta i
följande kombinationer:

• Lätt C till och med Lätt A, eller
• Lätt A till och med Msv B, eller
• Msv B och Msv A, eller
• Msv A, och Intermediaire-klasserna I, A, B och IB, eller
• Intermediaire-klasserna I till och med II, eller
• Intermediaire-klasserna A till och med II och Grand Prix klasser.
  
  

Ovanstående gäller även kürklasser i samma svårighetskombinationer. Den senast genomförda ritten i en felaktig kombination leder till avstängning ur klassen.

3. ”P” Antal tillåtna starter:
3.1. Grundregeln är att ponny får starta högst två gånger per dag, se dock regler för ålder och kvalifikation.
3.1.1. 3-årig och yngre ponny får inte starta.
3.1.2. 4-årig ponny får starta en gång per dag i klasser till och med Lätt B. Tidigaste start 1 april.
3.1.3. 5-årig ponny får starta en gång per dag till och med 2*-tävling i alla klasser där inte öppna, sluta eller enkla byten ingår.
3.1.4. 6-årig ponny får starta alla klasser.
3.2. Utökat antal starter: I klasser till och med Lätt C får ponny från och med 7 års ålder göra totalt tre starter per dag. Detta kan ske med två eller tre ryttare. Två av ponnyns tre starter kan ske i samma klass, i detta fall med två olika ryttare.
3.3. Vid inbjudningstävling och 1*-tävling kan ponny genomföra sina båda starter i samma Lätt A- eller Lätt B-klass med olika ryttare. Detta ska i så fall skrivas in i propositionen.
4. ”P” Ponnyekipages rätt att delta i klasser för hästar ”H”.
4.1. Ponny, med ryttare som under innevarande kalenderår fyller lägst 21 år, får tävlas i klasser för hästar ”H”. Då ponny tävlas som häst gäller bestämmelser och kvalificeringsregler för häst.
4.2. Ponny som startat i klass för häst får starta i klass för ponny.
4.3. ”Para” Hästar och ponnyer får tävla i samma klass.

1.1. Kvalifikation. Följer alltid ekipaget. Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation.

• Ska vara genomförd före efteranmälningstidens utgång.
• Ska kunna visas upp i sekretariatet före start.
• Kan inte ske i kürklasser.
• Gäller en period av 24 månader.

1.2. För kvalifikation är totalresultatet avgörande. För kvalifikation gäller endast resultat uppnådda med traditionell bedömning där varje bedömningsmoment fått betyg från 0 – 10.
1.3. Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst gällande kvalificeringsprocent i svårighetsgraden, flyttas ned en svårighetsgrad och ekipaget måste åter kvalificera sig.
1.4. Ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. Se TR I moment 132.

2. Till 2*-tävling
Till 2*- tävling krävs kvalifikation enligt nedan.
2.1. För att starta i Msv B-klass, förutom Msv B:1, ska ekipage ha uppnått ett kval på 64 % i Msv B:1.
2.2. 6- och 7-åriga hästar äger rätt att starta i Msv B-klass utan föregående kval i Msv B:1.
2.3. För att starta i Msv A-klass ska ekipage en gång ha uppnått minst 62,00% i Msv B:5, FEI:s Lagtävlansprogram Msv B (för juniorer) eller FEI:s Individuella mästerskapsprogram Msv B (för juniorer).
2.3.1. Ekipage som startat i 2* Msv A-klass, dömd av en domare och uppnår minst 62,00 %, kan tillgodoräkna sig resultatet för fortsatt kvalificering till 2* Msv A-klasser. 24-månadersregeln gäller.
2.4. 7-åriga hästar kan starta i FEI:s Inledande- och FEI:s Finalprogram för 7-åriga hästar utan föregående kval i Msv B-klass.

3. Till 4*/5*-tävling krävs kvalifikation enligt nedan.
För att starta på 4*/5*-tävling måste ekipage ha uppnått 62,00 % i aktuell klass på 3*-tävling. Vid uppnått kval är ekipaget kvalificerat till kvalad runda under 24 månader. Till 3*-tävling krävs kvalifikation enligt nedan.
3.1. För att starta i Lätt A- eller FEI childrenklass, ska ekipage ha uppnått minst 62,00 % i Lätt A:1 eller högre på 2*-tävling.
3.2. För att starta i Msv C-klass ska ekipage ha uppnått minst 62,00 % i Msv C-klass eller högre på 2*-tävling.
3.3. För att starta i Msv B-klass ska ekipage ha uppnått minst 62,00 % i Msv B:2-klass eller högre på 2*-tävling.
3.4. För att starta i Msv A-klass eller högre, samt i rundorna, ska ekipage ha uppnått minst 62,00 % i Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/eller FEI:s S:t Georges på 3*-tävling, i aktuell klass som dömts av minst tre domare. Detta kval är insteget till Lilla rundan, Mellanrundan och Stora rundan.
3.4.1. Ekipage kan starta i någon av följande rundor:
3.4.2. Lilla rundan (Msv A, Prix S: Georges, FEI:s program för UR, Intermediaire I samt tillhörande kürprogram för nivån). För att få behörighet i Lilla rundan krävs ett uppnått resultat på lägst 62,00 % vid högst två försök. Kvalifikation kan inte ske i kür.
3.4.3. Mellanrundan (Intermediaire IB, Intermediaire A, Intermediaire B, Intermediaire II, samt tillhörande kürprogram för nivån). För att få behörighet i Mellanrundan krävs ett uppnått resultat på lägst 62,00 % vid högst två försök. Kvalifikation kan inte ske i kür.
3.4.4. Stora rundan (Grand Prix, Grand Prix UR (16 – 25 år), Grand Prix Special, Grand Prix Kür). För att få behörighet i Stora rundan krävs ett uppnått resultat på lägst 62,00 % vid högst två försök. Kvalifikation kan inte ske i kür.
3.4.5. Ekipaget måste uppnå ett resultat på lägst 62,00 % vid högst två försök i vald runda. Uppnås inte kvalet efter två försök i vald runda får ekipaget gå ner i en lägre runda och där uppnå kvalet, innan man åter kan gå tillbaka till den högre rundan och försöka kvala igen. Vid uppnått kval är ekipaget kvalificerat till kvalad runda under 24 månader. Ekipaget kan inte starta en högre runda om det inte uppnått kvalet i en lägre runda under samma 24-månadersperiod. Om ekipaget inte klarar kvalet flyttas ekipaget ner till tidigare kvalificerad nivå. Finns inget kval på 2*-tävling då ska ekipaget starta i MsvB:1 för att därifrån kvala sig vidare.
3.4.6. Ryttare och häst som var för sig på 3*-tävling har startat 3* Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/eller FEI:s S:t Georges med lägst 64,00 % räknas som kvalificerat ekipage. 24-månadersregeln gäller både ryttare och häst.

1.1. Kvalifikation
Följer alltid ekipaget. Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation.

• Ska vara genomförd före efteranmälningstidens utgång.
• Ska kunna visas upp i sekretariatet före start.
• Kan inte ske i kürklasser.
• Gäller under en period av 24 månader.

1.2. För kvalifikation är totalresultatet avgörande. För kvalifikation gäller endast resultat uppnådda med traditionell bedömning där varje bedömningsmoment fått betyg från 0 – 10.
1.3. Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst 62.00 % i svårighetsgraden, flyttas ned en svårighetsgrad och ekipaget måste åter kvalificera sig.
1.4. Ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. Se TR I moment 132.

2. Till 3*/4*/5*-tävling
2.1. För att starta i klass, där inte öppna, sluta och enkla byten ingår, ska ekipage en gång ha uppnått minst 64,00 % i Lätt A:1 eller högre på 2*-tävling. 2.2. För att starta i klass där öppna, sluta och enkla byten ingår, ska ekipage två gånger ha uppnått minst 64,00 % i klass på 2*-tävling där dessa rörelser ingår.

1.1. Kvalifikation

• Följer alltid ryttaren på lånad häst från tävlingsarrangören, se TR I moment 126. Följer alltid ekipaget på egen häst.
• Gäller under en period av 24 månader.
• Anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start.
• Kan inte ske i kürklasser.
• Kan ske i klass på tävling för enbart pararyttare, i paraklass på dressyrtävling eller i klass på dressyrtävling.
• Ska ske i den svårighetsgrad eller högre som motsvarar ryttarens
  gällande medicinska kort.
• Ryttaren/målsman ansvarar för sin kvalifikation.
• Ryttare/ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängsfrån klassen, även om det upptäcks i efterhand.

1.2. Till 1*-tävling
Ryttare får starta utan medicinskt kort i valfri svårighetsgrad.
1.3. Till 2*-tävling
Ryttare får starta i valfri svårighetsgrad.
1.4. Till 3*-tävling
För att få starta ska ryttaren, på lottad eller av arrangören lånad häst, eller ekipaget, med ryttaren på egen häst, uppnått minst 55,00 % som slutresultat på 2*-tävling för pararyttare eller uppnått minst 55,00 % som slutresultat i paraklass på lägst 1*-dressyrtävling eller uppnått minst 55,00 % i Lätt C eller högre klass på lägst 1*-dressyrtävling.
1.5. Till 4*/5*-tävling
För att få starta ska ryttaren, på lottad eller av arrangören lånad häst, eller ekipaget, med ryttaren på egen häst, uppnått minst 55,00 % som slutresultat på 3*-tävling för pararyttare, eller uppnått minst 55,00 % som slutresultat i paraklass på lägst 1*-dressyrtävling., eller uppnått minst 55,00 % i Lätt C eller högre på lägst 1*-dressyrtävling.
207.1.6. Till Special Olympics
Ingen kvalificering.

Uppdatering av godkänd utrustning sker 1 januari årligen på ridsport.se.

1. Klädsel
1.1. Ryttarens klädsel under ritten är godkänd ridhjälm, ridkavaj, ridbyxor och ridstövlar samt polotröja, skjorta, blus eller top med knäppt krage. Slips eller plastrong får användas. Ridkavaj är en figurskuren kavaj av tyg. Jacka som slutar vid midjan räknas inte som ridkavaj. Från och med Msv A är ridfrack tillåten. Vid 1*-tävling och lägre kan ridkavaj bytas ut mot klubbjacka eller långarmad tröja. Dekor/utsmyckning på ryttarens klädsel är tillåtet. För sponsor- och tillverkarmärkning, se TR I moment 151.
”Para” Vid 1*-tävlingar och lägre kan ridkavaj bytas ut mot fritidsjacka/ långärmad tröja.
1.2. Vid dåligt väder kan överdomaren ge ryttarna tillstånd att tävla i regnrock/regnställ och vid varmt väder kan överdomaren tillåta ryttarna att tävla utan ridkavaj eller ridfrack.
1.3. Militär och polis får rida i uniform.
1.4. Vid all ridning inom hela tävlingsområdet ska godkänd hjälm med hakbandet i funktion alltid bäras. Se ridsport.se för information om godkända hjälmar.
1.5. Handskar bör bäras.
1.6. Skyddsväst får bäras utanpå eller innanför kavajen eller fracken.
1.7. Vid inbjudnings-, 1*/2*-tävling får ridstövlar bytas ut mot ridskor/jodphursskor och stövelskaft eller shortchaps utan fransar.
1.8. Öronsnäckor är inte tillåtna på tävlingsbanan. Vid framridning är öronsnäcka tillåtet i ett öra.
1.9. ”Para” Vid alla tävlingar får ridstövlar bytas ut mot ridskor/jodphursskor och stövelskaft eller enfärgade shortchaps utan fransar.
1.10. Se TR I mom 137.

2. Sporrar
2.1. Under framridning och tävlingsritt kan ryttaren själv välja om sporrar ska bäras eller inte. Om sporrar används får de inte vara konstruerade så att de kan såra eller skada hästen.
2.2.1. Sporrar ska vara av metall, men sporre med rund hård plastkula och sporre utan hals/utskjutande del är också tillåtet. Sporrarnas skänklar ska vara släta, svagt rundade och får inte vara vinklade uppåt. Sporrens hals/utskjutande del ska vara avrundad eller trubbig, rak eller mjukt böjd nedåt, och ska peka rakt bakåt från sporrens mitt när sporren sitter på ryttarens ridstövel.
2.2.2. Stjärnsporrar är förbjudna. Sporrar med släta avrundade hjul som är fria att rotera får användas.
2.2.3. Sporrar får vara fästade direkt i ridstövlarna.
2.2.4. Sporrskydd bestående av en tunn gummi-/läderfodring på sporrens skänkel är tillåten. Dekor på sporrskydd och sporrem är tillåtet på fotens utsida.
2.2.5. Skydd fastsatt på hästens utrustning, till exempel på sadelgjorden, för att skydda hästen mot ryttarens sporre är inte tillåtet.
2.2.6. ”P” Förutom ovanstående får sporrens hals/utskjutande del vara maximalt 15 millimeter mätt från yttersidan av sporrens skänkel. Hjul- eller stjärnsporrar är inte tillåtna.

3. Spö
3.1. Det är inte tillåtet att rida med spö runt eller på tävlingsbanan i väntan på startsignal. Om ryttaren rider runt tävlingsbanan eller rider in på tävlingsbanan med spö gäller bestämmelserna i moment 263.
”Para” Spö får bäras även på tävlingsbanan i paraklasser.
3.2 Vid framridning på tävlingsområdet, i collectingring samt vid prisutdelning får ett ridspö bäras med en total längd av:
”H” maximalt 1,20 meter.
”P” maximalt 1,00 meter.
3.3. På tävlingsområdet får endast ryttaren bära spö under uppvärmning. Medhjälpare får ta emot, bära och plocka upp spö, men inte använda spö i samband med uppvärmning och träning av hästen.

4. Övrigt om ryttarens utrustning
4.1. Åsidosättande av reglerna för godkänd ridhjälm medför uteslutning om det sker under tävlingsritten och avstängning ur klass/klasser om det sker på övriga tävlingsområdet.
4.2. Otillåten hantering av häst med sporrar och spö på hela tävlingsområdet under hela meetinget medför avstängning ur klass/klasser, se även TR I moment 174.
4.3. All övrig utrustning, inte nämnd i moment 210 är förbjuden och dess användande leder till avstängning ur klass/klasser om den orsakar hästen obehag eller skada. Ryttaren kan även tilldelas muntlig tillrättavisning, skriftlig varning eller straffavgift enligt TR I moment 191.
5. ”Para” Pararyttare som är klassificerade har ett medicinskt kort som anger vilken grad ryttaren tillhör samt vilka hjälpmedel ryttaren får använda. De hjälpmedel som står angivna på det medicinska kortet får användas på alla paratävlingar och dressyrtävlingar. Ryttaren ska visa det medicinska kortet för sekretariatet och överdomaren som ska informera dömande domare om ryttarens hjälpmedel. För ryttare som inte är klassificerade och inte har ett medicinskt kort gäller, utöver detta reglemente, att endast hjälpmedel enligt lista ”Hjälpmedel godkända för alla Pararyttare” får användas. Se ridsport.se.

Uppdatering av godkänd utrustning sker 1 januari årligen på ridsport.se. På hela tävlingsområdet ska hästen bära väl synlig nummerlapp, se TR I moment 134.3.

1. Sadel
1.1. Sadel med stigläder, stigbyglar och sadelgjord är obligatoriskt vid all ridning på tävlingsområdet. Dressyrsadel (se bild), hoppsadel och kombinerad/allroundsadel får användas. Bomlös sadel som liknar en standard dressyrsadel är tillåten. Westernoch damsadlar är inte tillåtna. Stigläder ska fästas i sadelkrampan och kan ligga utanpå eller under sadelkåpan.
1.2. Stigbyglar ska vara av traditionell ridsporttyp eller vara av säkerhetsmodell. Ryttarens fot får inte helt eller delvis inneslutas i stigbygeln eller fästas vid stigbygeln till exempel med magneter.
1.3. Förutom kort eller lång sadelgjord av traditionell typ är sadel gjord med magplatta som har tryckfördelande funktion tillåten. Sadelgjordstunnel är tillåten.
1.4.1. Vojlock/schabrak är inte obligatoriskt. Dämpande mellanlägg är tillåtet och får placeras mellan sadel och vojlock/schabrak eller under vojlock/schabrak.
1.4.2. Tunt dämpande sitsinlägg för ryttaren ovanpå sadeln är tillåtet. Sadelskydd är inte tillåtna på tävlingsbanan.
1.5. Sadeln ska passa hästen och inte orsaka hästen obehag. Förbygel, brösta och svansrem är tillåtna.
1.6.1. Säkerhetshandtag är tillåtet på sadeln som en säkerhetsutrustning. Handtaget ska vara fäst vid sadelns framvalv i de båda förbygelringarna.
1.6.2. Säkerhetsrem runt hästens hals är tillåten på tävlingsområdet vid framridning/prisutdelning, men är inte tillåten på tävlingsbanan.

2. Betsling. Följande gäller:
2.1. ”H”

• Betsling till och med Msv C-klasser ska vara träns.
• Från och med Msv B-klasser är betslingen valfritt träns eller kandar vilket bestäms av ryttaren. Svenska Ridsportförbundet kan besluta att klass ska ridas med kandar till exempel vid observationstävlingar och inför landslagsuttagningar. Om klass ska ridas med kandar ska det stå i propositionen.
• Betsling vid unghästbedömning för 5- (Lätt A) och 6- (Msv B) åriga hästar ska vara träns.
• För 7- (Msv A) åriga hästar väljer ryttaren träns eller kandar. Bettlösa klasser tillåts till och med 1*-tävling.

2.2. ”P” Alla klasser utskrivna för ponny rids på träns.
2.3. ”Para” Rids på träns. Kandar är tillåtet vid 3*/4*/5*-tävling på egna hästar i Grad 4 och i Grad 5 då FEI Para Equestrian Dressage Test rids.

3. Huvudlag, träns, bettlösa träns, kandar
Lastning/urlastning/ledande av häst på tävlingsplats ska ske i träns eller det huvudlag ryttaren avser att rida med men får också ske i grimma med kedjegrimskaft som är kopplat under eller över nosen under förutsättning att byte till huvudlag sker i stall, transport eller på annan anvisad plats.
3.1.1. Huvudlaget är sammansatt av nackstycke, sidostycken, käkrem och pannband.
3.1.2. Träns består av huvudlag med nosgrimma, käkrem, bett och tyglar. Sidostyckena och nosgrimman får inte tillsammans ha en hävstångsinverkan. 3.1.3. I bettlösa klasser är sidepull och käk-/kindkorsat träns (” bitless bridle”) tillåtet. Bettlösa träns med hävstångsverkan, som olika typer av hackamore, är inte tillåtna. Nosgrimman/nosremmen ska vara minst 2 cm bred och får inte ha någon metallförstärkning.
3.1.4. Kandar består av huvudlag med nosgrimma, stång- och bridongbett, kindkedja/hakkedja och tyglar.
3.2.1. Med undantag för spännen och stoppning ska huvudlaget och nosgrimman vara av enbart läder eller läderliknande material. Mjuk stoppning/fodring ärt tillåten på huvudlaget och nosgrimman. Nylon eller andra ickemetallmaterial får ingå i huvudlaget för att förstärka lädret, men får inte ha direkt kontakt med hästens hud eller hårrem. Elastiska infogningar är inte tillåtna på tränset. Huvudlagets nackstycke ska ligga direkt bakom öronen och ge plats för öronen.
3.2.2. Pannband krävs. Med undantag för fästena till huvudlagets nackstycke så behöver inte pannbandet vara gjort av läder eller läderliknande material.
3.2.3. Tygeln ska vara en sammanhängande rem från bettet till ryttarens hand utan tillbehör. Varje enskilt bett måste ha sin egen tygel och tygeln får endast fästas direkt i bettet. Tyglarna ska vara av läder och/eller textil med eller utan läderstroppar. Gummivävtyglar och tyglar med tunn gummifodring på en sida av tygeln är tillåtna. Tyglar får inte vara gjorda av rep eller repliknande material.
3.2.4. Se TR I moment 174.3.11. Nosgrimman får aldrig spännas så hårt att den kan orsaka hästen obehag eller skada. Kontroll av nosgrimman utförs av överdomaren och/eller veterinär.
3.2.4.1. När träns används får nosgrimman spännas ovanför och/ eller under bettet. Hög nosgrimma (engelsk), låg nosgrimma (remont), kombinerad nosgrimma (Aachen), pullarnosgrimma (Mexican) och kombinerade nosgrimmor (Micklem) är tillåtna.
3.2.4.2. När kandar används ska nosgrimman spännas ovanför betten. Hög nosgrimma (engelsk) och kombinerad nosgrimma (Aachen) utan den undre nosremmen är tillåtna.

4. Bett
4.1.1. Bett ska användas i originalskick. Bett ska ha en slät och fast yta. Tvinnade och vridna bett är inte tillåtna. Bett får inte ge mekaniskt tryck på tungan och bett som inverkar som tungplatta får inte användas.
4.1.2. Bett ska vara gjorda av metall, hård plast eller hållfast syntetiskt material. Bett får vara täckta av gummi och latex får lindas på originalbettet.
4.1.3. Diametern på betten ska vara sådan att den inte skadar hästen. Bettens diameter mäts vid bettets ytterkant intill bettringarna.
”H” Följande diametermått gäller:

• Minsta diameter: tränsbett 12 mm, bridongbett 10 mm.
• Minsta diameter: kandarets stångbett 12 mm.

”P” Minsta diametern för tränsbett är 10 mm.
4.2. Tränsbett: Ett tränsbett kan vara oledat, en ledat (tvådelat) eller två ledat (tredelat).
4.2.1. Ett tränsbett får ha fritt löpande/rörliga bettringar, fasta D-ringar eller eggringar. En- och tvåledade tränsbett får också 27 användas med parerstänger. Oledat tränsbett får också användas med rörliga parerstänger,
4.2.2. Böjliga tränsbett av hållbart gummi eller syntetmaterial är tillåtna. 4.2.3. Tvåledade tränsbett ska ha rundad mellandel eller ellipsoid formad mellandel. En koppling eller bettrulle är tillåten som mellandel. Mellandelen får inte ha effekt som tungplatta. Ytan på mellandelen ska vara fast och slät utan andra rörliga delar än bettrullen. Mellandelen får vara vinklad i en annan riktning än resten av munstycket, måste ha rundade kanter och får inte inverka som tungplatta.
4.2.4. Ett tränsbett får vara format för att ge tungfrihet. Maximal höjd på avvikelsen från lägsta delen mot tungsidan till högsta delen får vara 30 mm, och där munstycket har kontakt med tungan måste avvikelsen vara minst 30 mm bred.
4.3. Bridongbett, stång, kindkedja: Bridongen och stången i kandaret får vara av olika bett material.
4.3.1. Bridongbettet ska vara enledat (tvådelat) eller tvåledat ( tredelat). Bridongen ska ha fritt löpande/rörliga bettringar, D-ringar eller eggringar. Parerstänger eller Hanging cheeks är inte tillåtna på bridonger. En koppling eller bettrulle är tillåten som mellandel i en tvåledad bridong, men ytan på mellandelen ska vara fast utan andra rörliga delar än bettrullen. Mellandelen får inte ha effekt som tungplatta. Bridongbett, där mellandelen kan låsas och bli som ett stångbett/ oledat bett, är inte tillåtet. Böjliga bridongbett av gummi eller syntetmaterial är inte tillåtna.
4.3.2. Stången ska ha oledat munstycke. Munstycket kan vara rakt eller vara böjt för att ge tungfrihet. Största tillåtna utrymme för tungfrihet är 30 mm från den lägsta delen till den högsta, och den del av munstycket som ligger an mot tungan ska vara minst 30 mm bred. Stången får ha fasta eller rörliga skänklar. Skänklarna kan vara raka eller S-formade. Längden på stångens underskänkel under munstycket får inte vara över 10 cm. Den övre skänkeln får inte vara längre än den undre.
4.3.3. Kindkedjan/hakkedjan får inte vara så hårt spänd att den kan orsaka hästen obehag/skada. Kindkedjan får vara gjord av metall och/eller läder. Kindkedjan får vara försedd med skydd av gummi, läder eller fårskinn. Kindkedjehakar kan vara fasta eller löstagbara. Skumrem är tillåten.

5. Dekoration
5.1. Flätning av man och svans samt mönsterrykt på bakdelen är tillåtet. Manens flätor och knoppar får dekoreras/utsmyckas, dock inte med stora rosetter, blommor eller liknande. Röd varningsrosett i svansen är inte att betrakta som dekoration utan är tillåtet. Lössvans och svansförlängning är förbjudna.
5.2. Dekor/utsmyckning på hästens utrustning är tillåtet, men får inte såra eller skada hästen.
8 6. Övrig utrustning
6.1. Vid framridning och prisutdelning är benskydd/benlindor, boots samt säkerhetsrem runt halsen tillåtet. Vid framridning är täcke tillåtet.
6.1.1. Barfotaskor, vars syfte är att ersätta ordinarie skor är endast tillåten vid ridning till framridningsbana och till tävlingsbanan. Som barfotaskor räknas utrustning som inte fästs högre upp än på ballarna och/eller under kronranden. 6.2. Vid framridning är det förbjudet att använda någon slags hjälptygel.
6.3. Longering, med användande av en longerlina och eventuella inspänningstyglar, är tillåtet om det sker på av arrangören anvisad plats och inte stör övriga deltagare. Longerlinan ska fästas i tränsbett eller bridongbett. Longerlina fäst vid stångbett är inte illåtet. Inspänningstyglar får användas, men får inte spännas så hårt att det orsakar hästen obehag. Annan person än ryttaren får longera hästen.
6.4. Tömkörning på tävlingsplatsen är förbjuden.
6.5. Öronhuva får användas vid tävling/framridning och får vara av ljuddämpande tygmaterial. Öronpluggar är endast tillåtna vid prisutdelningar/ ceremonier. Öronhuvan får endast täcka hästens öron och panna, ögonen får inte täckas. Öronhuvan ska ge utrymme för nackstycke och pannrem och får inte fästas i nosgrimman.
6.6.1. All övrig utrustning inte nämnd i moment 211, är förbjuden. Användande av otillåten utrustning leder till bestraffning om den orsakar hästen obehag eller skada.
6.6.2. För övrig icke tillåten utrustning gäller:
6.6.2.1. Om felaktigheter i utrustningen upptäcks innan ekipaget kommit in på tävlingsbanan uppmärksammas ryttaren på felaktigheten och ges tillfälle till rättelse genom muntlig tillrättavisning. Är rättelse inte möjlig ger överdomaren startförbud för ekipaget. Se även TR I moment 191.
6.6.2.2. Upptäcks felaktig utrustning under ritten medför detta poängavdrag eller uteslutning efter beslut av domarordföranden. Se moment 211.6.6.3.
6.6.2.3. Upptäcks felaktig utrustning efter ritten, ej nämnd i moment 263, rapporteras detta till domarordföranden av överdomaren och ekipaget utesluts ur klassen. Se moment 211.6.6.4.
6.6.3. Om ryttaren rider in och/eller runt på tävlingsbanan med spö, benskydd/benlindor, boots och/eller halsrem på hästen i väntan på startsignal, gäller bestämmelserna i moment 263.1.6.6 – 1.6.7.
6.6.4. Om kontroll av hästens mun, bett, nosgrimma och/eller öronhuva utförs kan det göras före eller efter ritten. Kontroll efter ritten ska ske direkt ritten är avslutad. Kontroll måste göras med försiktighet för att inte oroa hästarna och ett par engångshandskar 30 per häst ska användas.

Förutom nedanstående kan arrangör stänga klass för ekipage som uppnått viss procentsats, exempelvis över 65,00 %, i klassens svårighetsgrad. Se moment 275.1.
1. Uppklassning häst ”H”
1.1. Uppklassning följer alltid ekipaget. Ryttare/målsman är skyldig att ha kännedom om uppklassning för tävlande ekipage.
1.2. Uppklassning gäller under en period av 24 månader.
1.3. Uppklassning sker endast ur 1*-tävling. Ekipage som fått 50 poäng från Lätt A-klass eller högre är uppklassad ur 1*-tävling. Poäng delas endast ut i 2*-tävling och högre. Gäller inte Para.
1.4. Om uppklassat ekipage startas i 1*-tävling avstängs ekipaget ur klassen även om det upptäcks i efterhand.
1.5. Poängtabeller Häst. Publiceras på ridsport.se.

2. ”P”2 Uppklassning ponnyekipage.
1. Uppklassning följer alltid ekipaget. Ryttare/målsman är skyldig att ha kännedom om uppklassning för tävlande ekipage.
2.2. Uppklassning sker endast ur 1*/2*-tävling. Ekipage som fått 50 poäng är uppklassad ur 1*-tävling. Ekipage som fått 20 poäng är uppklassad ur Lätt C. Ekipage som fått 50 poäng är uppklassad ur Lätt B på 2*-tävling.
2.3.1. Uppklassning gäller under en period av 24 månader. Ekipage som blivit uppklassad ur 1*-tävling, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 50 poäng blir nedklassad och får åter starta på 1*-tävling.
2.3.2. Ekipage som blivit uppklassad ur Lätt C, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 20 poäng blir nedklassad och får åter starta i Lätt C.
2.3.3. Ekipage som blivit uppklassad ur Lätt B, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 50 poäng flyttas ned 31 en svårighetsgrad och får åter starta i Lätt B.
2.3.4. 24-månadersregeln gäller även för ponnyekipage som erhållit poäng på 3*-tävling och blivit uppklassad ur 1*-tävling.
2.4. 4-årig ponny uppklassas inte ur Lätt C. 5-årig ponny uppklassas inte ur Lätt B. 2.5. Ponny med ryttare som under året fyller högst nio år, uppklassas inte ur Lätt B.
2.6. Ponny som byter kategori nedåt vid mätning behåller tidigare resultat. Ponny som byter kategori uppåt vid mätning förlorar sina resultat för ekipaget.
2.7. Ponnyekipage som startar i klass ekipaget är uppklassat ur avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand.

3. Poängtabeller Ponny. Publiceras på ridsport.se.

Publiceras på ridsport.se.

1. Ryttarmeddelande, startlistor, starttider, startordning
1.1. ”Meddelande till ryttare” ska finnas tillgängligt för deltagarna minst fem dagar innan tävlingarnas början.
1.2. Preliminära startlistor ska finnas tillgängliga senast klockan 18.00 tre dagar före aktuell tävling.
1.3. Definitiva startlistor för kommande tävlingsdags klasser ska finnas tillgängliga senast klockan 20.00 dagen före.
1.4. När definitiva startlistor fastställts ska ryttare inte vara skyldig att starta tidigare än ryttaren med ledning av startordningen kunnat beräkna som rätt starttid. Bortfaller ekipage från den definitiva startlistan, ska paus göras i tävlingen.
”H” Fasta starttider ska anges i alla klasser vid 3*/4*/5*-tävlingar samt vid Msv A-klasser vid 2*-tävlingar.
”P” Fasta starttider ska anges i alla klasser vid 3/4*5*-tävlingar.
1.5. Angående startordning se moment 277. Angående sammanslagning av ponnykategorier se moment 278. Se även TR I moment 134.

2. Framridningsbana
2.1. Framridningsbanan bör placeras minst 10 meter från tävlingsbanan. Detta gäller inte collectingring, som kan vara i angränsning till tävlingsbanan. Vid 3*/4*/5*-tävling ska det finnas en framridningsbana av samma storlek som tävlingsbanan, och med ett underlag som så mycket som möjligt överensstämmer med tävlingsbanans. Avsteg från detta får göras vid 2*-tävling och lägre, dock bör inte framridningsbanan ligga på gräs om tävlingen äger rum på sand eller liknande. Banornas underlag ska meddelas i propositionen.
2.2. Framridningsbanan bör endast vara öppen för startande ekipage i pågående och följande klass. Överdomaren kan i samråd med tävlingsledaren begränsa antalet ekipage på framridningsbanan.
2.2.1. Framridningsbanan är till för uppvärmning, inte träning, ledning eller väntande hästar. Arrangören ska anvisa annan plats för väntande hästar och hästar som leds. Se även moment 211.6.3 och TR I moment 112.13.
2.2.2. Tider när framridningsbanan är öppen och när tävlingsbanan är öppen meddelas av arrangören senast dagen innan tävling. När tävlingsbanan är öppen ska den till utseende och utsmyckning motsvara den bana som används på tävlingsdagen.
2.3. Arrangeras tävling/tävlingsklass för häst samma dag som för ponny, ska häst och ponny hållas helt åtskilda på framridningsbanor.
2.4. På tävlingsplatsen får hästen endast ridas av den/de som ska starta den på meetinget. Hästen får ledas och longeras av medhjälpare. Se även moment 211.6.3.
2.4.1. Vid unghästklasser bör arrangören tillhandahålla anvisad longeringsplats.
2.5. ”Para” Minst en framridningsbana ska vara inhägnad av staket och försedd med reglementsenliga bokstäver.
2.5.1. Då ekipage som tävlar i Grad 1, Grad 2 och Grad 3 befinner sig på framridningen ska ekipage som galopperar göra detta på av arrangören anvisad del av framridningsbanan.
2.5.2. På lånad häst är tillåten tid för framridning, minst 15 minuter för ryttare i Grad 1, 2 och 3 samt minst 20 minuter för ryttare i Lätt C/Grad 4 och Lätt B eller högre/Grad 5. Tiden räknas från det att ryttaren är uppsutten.
2.5.3. Uppsittning på lånad häst ska ske på av arrangören fastställd plats. Ryttaren räknas som uppsutten när ryttaren är klar att lämna uppsittningsplatsen. Särskild funktionär som ansvarar för uppsittningen på lånade hästar ska finnas.
2.5.4. Egna hästar som ska tävla i Grad 1, 2 och 3 i paraklasser får ridas 30 minuter per dag av någon annan än ryttaren (skritt på lång tygel före och efter inte inräknat). De sista 15 minuterna före start får endast ryttaren rida hästen. Alla hästar får skrittas på lång tygel av någon annan än ryttaren. Arrangör, lagledare och ryttare har gemensamt ansvar för att framridningstiderna respekteras under tävlingen. När pararyttare startar i dressyrklass på dressyrtävling gäller moment 220.2.4.

3. Tävlingsbana
3.1. Med tävlingsbana menas det inhägnade, eller på annat sätt markerade, område där tävling äger rum. Alla dressyrprogram rids på banor med måtten 20 x 40 meter eller 20 x 60 meter, enligt för varje klass angivet program. När tävling äger rum i ridhus, avpassas banan på lämpligt sätt efter ridhusets mått. 3.2. Vid flera tävlingsbanor bredvid varandra bör avståndet mellan banorna göras så stort som möjligt. Banan bör vara placerad så att trafik eller liknande inte inverkar störande. Åskådare placeras om möjligt minst 10 meter från banan.
3.3. Sedan en klass/fulltalig kategori/avdelning har börjat, får byte från utebana till ridhus eller tvärtom inte ske.
3.4. Dressyrbanan mäts vid marken mellan staketens/väggarnas innersidor. När dressyrbanans begränsningslinjer utgörs av staket ska detta vara sammanhängande, ljust och cirka 30 centimeter högt. Staketdelen vid A, eller av arrangören annan bestämd plats, ska vara lätt att flytta och tillräckligt bred, cirka 2 meter, för att underlätta in- och utsläpp av ekipagen. Staketet ska vara konstruerat så att hästarnas hovar inte kan fastna. Rep eller metall får inte användas. Vid tävling inomhus bör staketet om möjligt placeras både på kort- och långsidor minst 2 meter från befintliga väggar med hänsyn tagen till korrekta banmått.
3.5. Reklam/sponsring får finnas på in- och utsidan av staketet. På kortsidan vid M, C och H måste vara helt fri från reklam. Det måste finnas minst tre meter utan reklam på vardera sidan av B och E. Vid A måste det vara fritt från reklam en och en halv meter på vardera sidorna. Reklam/sponsring som finns på insidan av staketet måste placeras ut på ett regelbundet sätt och varje långsida bör återspegla den andra exakt. Höjden på sponsormärket/logotypen får inte överstiga 20 cm och inte vara högre än dressyrstaketet.
3.6. Vid elit- och mästerskapstävlingar samt vid bedömning av unga hästar/ponnyer ska banans in- och utsläpp vara stängt under pågående ritt samt mellan ritterna. Vid övriga tävlingar bestämmer arrangören om in- och utsläpp ska vara öppet under klass/klasser.
3.7. Punkterna längs kort- och långsidorna ska markeras med bokstäver enligt bild och mått sist i detta moment. Bokstäverna ska vara mörka mot ljus bakgrund. De ska vara minst 25 centimeter höga, placerade cirka 50 centimeter utanför yttermarkeringen och ska vara synliga ovanför staketet. Ett tydligt tvärstreck (till exempel svart tejp) bör markeras på staketet vid varje bokstav. Vid tävling inomhus får punkterna markeras på väggen. Medellinjen och punkterna D, L, X, I och G ska inte markeras.
3.8. För domarnas placering se moment 285.6.
3.9. När dressyrbanan iordningställts för tävling, och är stängd, får banan inte beträdas. Överträdelse medför avstängning ur klassen.
3.10. Banornas underlag ska meddelas i propositionen. Gräsbana får endast användas vid inbjudnings- och 1*-tävling.
3.11.”Para” Arenan ska vara säker för pararyttare som rider på kända och okända hästar. Om en synsvag ryttare är anmäld (ryttare med profil 37) bör punkterna längs spåret vara minst 1 meter höga och vara försedda med bokstäver som är minst 80 centimeter höga. Bokstäverna ska vara svarta på en vit bakgrund.

1. Dressyrens mål är att utveckla hästen till en atletisk individ genom harmonisk utbildning. Resultatet blir en lugn, mjuk, lösgjord och smidig häst. Hästen blir också förtroendefull, uppmärksam och villig så att perfekt samförstånd med ryttaren kan uppnås.

Korrektheten och kvalitén i utbildningen visar sig genom:

• Renhet, regelbundenhet och frihet i gångarterna.
• Harmoni, lätthet och ledighet i rörelsernas utförande.
• Lätthet i framdelen och engagemang i bakdelen som kommer ifrån en livlig framåtbjudning.
• Accepterande av bettet med eftergift och genomsläpplighet utan spänning eller motstånd.

2. Hästen ska ge intryck av att utföra rörelserna av sig själv. Den är förtroendefull, uppmärksam och helt villig att följa ryttarens anvisningar. Den förblir absolut rakriktad på såväl raka som böjda spår.

3. Skritten är regelbunden, fri och otvungen. Traven är regelbunden, fri, mjuk och aktiv. Galoppen är ren, rytmisk, lätt och balanserad. Bakdelen är alltid engagerad. Hästen reagerar på minsta anmaning från ryttaren och blir då aktiv med hela sin kropp.

4. Med en livlig schvung och mjukhet i ledgångarna, fria från varje hämmande motstånd, lyder hästen villigt utan tvekan och svarar på de olika hjälperna lugnt och väl avvägt, och visar därmed upp en naturlig och harmonisk balans, såväl fysiskt som mentalt.

5. I allt arbete, även i halten, måste hästen vara på tygeln. En häst är på tygeln när halsen är mer eller mindre upprest och välvd i enlighet med dess utbildningsståndpunkt och grad av samling samt accepterar bettet med en lätt, mjuk, eftergiven och stabil kontakt. Hästens huvud ska förbli i en stadig position, med nosen 39 något framför lodplanet med en eftergiven nacke som högsta punkt på halsen, utan att visa något motstånd mot ryttarens inverkan.

6. Kadens i trav och galopp är resultatet av den tydliga harmoni som en häst visar när den rör sig med välmarkerad regelbundenhet, framåtbjudning och spänstighet samt balans. Kadensen ska bibehållas i alla de olika trav- och galopprörelserna och i alla variationer av dessa gångarter.

7. Regelbundenhet i gångarterna är det allra viktigaste i dressyrridningen.

Skritten är en marscherande gångart med en regelbunden och väl markerad fyrtaktig fotflyttning som har samma intervall mellan hovarnas isättning. Denna regelbundna takt, i förening med full avspänning, måste bibehållas i alla skrittrörelser. När samma sidas fram-och bakben rör sig med nästan samma takt, tenderar skritten att bli nästintill samsidig. Denna oregelbundenhet, som kan övergå till passgång, är en allvarlig försämring av gångarten. Skritten förekommer i följande varianter: mellanskritt, samlad skritt, ökad skritt och fri skritt. Det ska alltid synas en tydlig skillnad i hästens form och steglängd mellan dessa olika varianter av skritt.

1. Mellanskritt. En tydlig, ren, regelbunden, avspänd skritt med måttlig längning av steget. Hästen, som ska förbli på tygeln, ska skritta energiskt men avspänt med jämna och bestämda steg. Bakhovarna ska sättas i marken framför framhovarnas avtryck. Ryttaren ska bibehålla en lätt, mjuk och stadig kontakt med hästens mun samt tillåta en naturlig rörelse av huvud och hals.

2. Samlad skritt. Hästen, som ska förbli på tygeln, ska röra sig bestämt framåt med halsen upprest och välvd samt visa en tydlig självbärighet. Huvudet ska närma sig lodplanet och en lätt kontakt med munnen ska bibehållas. Bakbenen ska vara engagerade med god hasaktion. Tempot ska förbli marscherande kraftfullt och hovarna ska sättas i marken med regelbunden fotflyttning. Stegen ska vinna mindre mark och bli högre än i mellanskritt, eftersom alla ledgångar böjs mera markant. Stegen i den samlade skritten är kortare än i mellanskritten men ska visa mera aktivitet.

3. Ökad skritt. Hästen ska vinna så mycket mark som möjligt utan att skritten blir överilad eller förlorar regelbundenheten. Bakhovarna ska sättas i marken tydligt framför framhovarnas avtryck. Ryttaren ska tillåta hästen att sträcka ut huvud och hals (framåt och nedåt) utan att kontakten med munnen eller nackens eftergift går förlorad. Nosen måste vara tydligt framför lodplanet.

4. Fri skritt. Den fria skritten är en vilande rörelse där hästen tillåts få full frihet att sänka och sträcka ut huvud och hals. Graden av vägvinning och steglängd, där bakhovarna ska sättas i marken tydligt framför framhovarnas avtryck, är väsentlig för kvalitén i den fria skritten.

Traven är en tvåtaktig gångart med växelvis diagonala steg (till exempel vänster framben och höger bakben samtidigt), separerade av ett svävmoment. Traven ska visa fria, aktiva och regelbundna steg. Travens kvalité bedöms med ledning av det allmänna intrycket, det vill säga regelbundenheten och elasticiteten i stegen samt kadensen och schvungen i både samling och längning. Dessa kvalitéer uppnås med en mjuk rygg och välengagerad bakdel samt 41 en förmåga att bibehålla samma rytm och naturliga balans i alla varianter av traven. Traven förekommer i följande varianter: arbetstrav, förlängd steglängd, samlad trav, mellantrav och ökad trav.

1. Arbetstrav. Detta är en variant av trav mellan samlad trav och mellantrav då hästen i sin utbildning ännu inte är tillräckligt utvecklad för samlade rörelser. Hästen ska visa en tydlig balans och, medan den förblir på tygeln, röra sig med jämna, elastiska steg med god hasaktion. Uttrycket ”god hasaktion” understryker betydelsen av ett påskjut och en fjädring som härstammar från aktiviteten i bakdelen.

2. Förlängd steglängd. I program för fyraåriga hästar och i de lättaste dressyrprogrammen förekommer förlängd steglängd. Detta är en variant av trav mellan arbetstrav och mellantrav då hästen i sin träning ännu inte är tillräckligt utvecklad för mellantrav.

3. Samlad trav. Hästen, som ska förbli på tygeln, ska röra sig med halsen upprest och välvd. Hasarna, som ska vara välengagerade och böjda, måste bibehålla ett energiskt påskjut och en fjädring som möjliggör att bogarna får en större frihet och som en följd visar hästen total självbärighet. Fastän hästens steg är kortare än i andra varianter av trav, är elasticiteten och kadensen lika tydlig.

4. Mellantrav. Detta är en variant av trav med måttlig längning i jämförelse med ökad trav, dock ”rundare” än den senare. Utan att öka takten ska hästen röra sig framåt med tydlig längning av stegen samt med påskjut och fjädring från bakdelen. Ryttaren ska tillåta hästen att flytta nosen något mera framför lodplanet än i samlad trav och arbetstrav samt tillåta hästen att sänka huvud och hals något. Stegen ska vara jämna och hela rörelsen balanserad och lösgjord.

5. Ökad trav. Hästen ska vinna så mycket mark som möjligt. Utan att öka takten ska stegen längas till det yttersta som ett resultat av kraftigt påskjut och fjädring från bakdelen. Ryttaren ska tillåta hästen att länga formen och att vinna mark utan att nackens eftergift går förlorad. Framhovarna ska sättas i marken på den punkt vilken de är på väg mot. Fram- och bakbenen ska sträckas lika långt framåt i utsträckningsmomentet. Hela rörelsen ska vara välbalanserad och övergången till samlad trav ska utföras mjukt genom att hästen tar mera vikt på bakdelen.
”Para” Se moment 251.

Galoppen är en tretaktig gångart där fotflyttningen i till exempel höger galopp är: vänster bakben, vänster diagonal (det vill säga vänster framben och höger bakben samtidigt) och höger framben följd av ett svävmoment där alla fyra benen är i luften innan nästa språng påbörjas. Galoppen, i vilken hästen alltid ska visa lätta och regelbundna språng med kadens, ska fattas utan tvekan. Galoppens kvalité bedöms med ledning av det allmänna intrycket, det vill säga regelbundenheten och lättheten i sprången samt tendensen till uppförsbacke och kadensen. Dessa kvalitéer uppnås med ett accepterande av bettet med mjuk nacke och med bakdelens engagemang med aktiv hasaktion samt förmåga att bibehålla samma rytm och naturliga balans, även efter övergång från en variant av galopp till en annan. Hästen ska alltid förbli rak på raka spår och korrekt böjd på böjda spår. Galoppen förekommer i följande varianter: arbetsgalopp, förlängd språnglängd, samlad galopp, mellangalopp och ökad galopp.

1. Arbetsgalopp. Detta är en variant av galopp mellan samlad galopp och mellangalopp i vilket hästen i sin utbildning ännu inte är tillräckligt utvecklad för samlade rörelser. Hästen ska visa naturlig balans och, medan den förblir på tygeln, röra sig med jämna, lätta och aktiva språng med god hasaktion. Uttrycket ”god hasaktion” understryker betydelsen av ett påskjut och en fjädring som härstammar från aktiviteten i bakdelen.

2. Förlängd språnglängd. I program för fyraåriga hästar och i de lättaste dressyrprogrammen förekommer förlängd språnglängd. Detta är en variant av galopp mellan arbetsgalopp och mellangalopp då hästen i sin utbildning ännu inte är tillräckligt utvecklad för mellangalopp.

3. Samlad galopp. Hästen, som ska förbli på tygeln, ska röra sig med halsen upprest och välvd. Hasarna ska vara välengagerade och bibehålla ett energiskt påskjut och en fjädring som möjliggör att bogarna får en större frihet och som en följd visar hästen självbärighet och tendens till uppförsbacke. Fastän hästens språng är kortare än i andra varianter av galopp , är elasticiteten och kadensen lika tydlig.

4. Mellangalopp. Detta är en variant av galopp mellan arbetsgalopp och ökad galopp. Utan att öka takten ska hästen bjuda framåt med tydlig längning av sprången och med påskjut och fjädring från bakdelen. Ryttaren ska tillåta hästen att flytta nosen något mera framför lodplanet än i samlad galopp och arbetsgalopp samt ska tillåta hästen att sänka huvud och hals något. Sprången ska vara balanserade och lösgjorda.

5. Ökad galopp. Hästen ska vinna så mycket mark som möjligt. Utan att öka takten ska sprången längas till det yttersta. Hästen ska förbli lugn, lätt och rak som ett resultat av kraftfullt påskjut från bakdelen. Ryttaren ska tillåta hästen att länga formen och att vinna mark utan att nackens eftergift förloras. Hela rörelsen ska vara välbalanserad och övergången till samlad galopp ska utföras mjukt genom att hästen tar mera vikt på bakdelen.

Förvänd galopp innebär att ryttaren till exempel på ett böjt spår till höger rider hästen i vänster galopp. Vid ridning av förvänd galopp ska hästen vara ställd åt galoppsidan och framdelen ska vara inriktad på bakdelen. Förvänd galopp utförs i samlat tempo.

Enkelt byte är ett byte av galopp, där hästen tas ner i skritt och efter tre till fem tydliga skrittsteg omedelbart sätts i andra sidans galopp. Hästen ska utföra det enkla bytet med bibehållen balans och utan något inslag av travsteg.

A Galoppombyte i språnget ska utföras i ett och samma galoppsprång. Galoppombytet ska genom balans och framåtbjudning vara rakt och vägvinnande. Kvalitén på bytessprånget ska vara minst densamma som den galopp som föregår galoppombytet. Hästen ska efter galoppombytet galoppera i samma rytm, tempo och balans som den gjorde innan galoppombytet.
B Vid galoppombyten i serier gäller att galoppombytena ska vara raka och hästen ska, med bibehållen rytm och balans, utföra galoppombyten av samma kvalité åt båda håll. För att inte hindra flytet i galoppombytes-serier, kan tempot vara något högre än vad som annars är föreskrivet för samlad galopp. För galoppombyten i olika språng gäller:

• I varje språng – hästen byter direkt efter det den landat efter föregående galoppombyte.
• I vartannat språng – efter det inledande galoppombytet ska hästen ta ett galoppsprång till i samma sidas galopp innan nästa galoppombyte sker.
• I vart tredje språng – efter det inledande galoppombytet ska hästen ta två galoppsprång till i samma sidas galopp innan nästa galoppombyte sker.
• I vart fjärde språng – efter det inledande galoppombytet ska hästen ta tre galoppsprång till i samma sidas galopp innan nästa galoppombyte sker.

I halten ska hästen stå stilla under minst tre (3) sekunder. Om halten är i samband med hälsning ska stillheten bestå under hela hälsningen. Hästen ska vara uppmärksam och rak med lodrätt ställda framben och med bakhovarna ungefär lodrätt under höftknölarna. Vikten ska fördelas mellan alla fyra benen, som parvis ska vara i höjd med varandra. Halsens och nackens resning ska anpassas efter hästens utbildningsståndpunkt och så att huvudet närmar sig lodplanet med nosen något framför lodlinjen. Hästen ska, med bibehållen framåtbjudning, stadigt förbli på tygeln med lätt och mjuk förbindelse till ryttarens hand samt vara beredd på att vid minsta anmaning från ryttaren röra sig framåt eller rygga. Halten ska utföras omedelbart, mjukt men inte abrupt, vid angiven plats. Kvaliteten i gångarterna före och efter halten är en integrerad del i bedömningen.

Hästen ska villigt och taktmässigt och med fram- och bakhovarna på samma linje flytta sig bakåt. Fotflyttningen ska vara diagonalt tvåtaktig utan svävmoment och varje hov lyftas från marken. Under halten som föregår ryggningen och under själva ryggningen ska hästen vara på tygeln och bibehålla sin framåtbjudning. Stegantalet räknas vid varje frambens bakåtträdande. Då en hästlängds ryggning är föreskrivet ska den utföras med tre (3) eller fyra (4) steg. Motstånd mot eller förekommande av ryttarens hjälper, bakbenens avvikande från den raka linjen, breddade i stället för böjda bakben och släpande framben är allvarliga fel. Hästen ska omedelbart efter ryggningen försättas i anvisad gångart. I lätt klass kan något steg i mellanliggande gångart tolereras.

Vid ridning av volter eller delar därav ska hästen vara så mycket ställd i nacken och böjd i bålen åt vändningssidan, att fram- och bakhovarna följer samma linje. Hästen ska mjukt och villigt och med bibehållen takt röra sig på det böjda spåret. Vid ridning av hörnpasseringar, ska dessa motsvara en del av en cirkel med 6 meter i diameter vid samlade – och arbetsgångarter, samt 10 meter i diameter vid mellan- och ökade gångarter samt förvänd galopp. Vid direkt övergång från ett böjt spår till ett annat i motsatt rörelseriktning, ska hästen rakriktas ett kort moment i samband med övergången.

Vid utförande av serpentin ska ryttaren rida lika stora halvcirklar förbundna med raka linjer. Halvcirklarna ska tangera långsidorna och vid passerandet av medellinjen ska hästen vara parallell med kortsidorna. Beroende på antalet bågar i serpentinen varierar halvcirklarnas storlek och längden på den raka linje som förbinder halvcirklarna. Serpentinen påbörjas vid eller strax efter kortsidans mitt och avslutas strax före eller vid motsatta kortsidans mitt.

Vändning på bakdelen och skrittpiruetten ska ske i tydlig fyrtakt. Vändningspunkten förläggs till den inre bakhoven, som i varje steg lyfts och sätts ner på samma eller något framför den plats, varifrån den kommit. Yttre bakhoven trampar under vändningen framåt längs ett cirkelformat spår runt den inre bakhoven. Båda bakhovarna tillåts att röra sig på en begränsad cirkelformad yta. Ju större kravet på samling är, desto större blir kravet på vändningens centrering. Framhovarna rör sig på var sitt cirkelformat spår runt vändningspunkten, varvid den yttre framhoven ska sättas framför och förbi den inre. Hästen ska, genom hela vändningen, vara ställd åt vändningssidan och eftergiven i inre sidan. Den ska vara på tygeln med bibehållen form och framåtbjudning och mjukt och taktmässigt utföra vändningen med bibehållen samling. Bakdelen får under vändningen inte flytta sig vare sig utåt eller inåt. Avståndet i sidled mellan hästens bakhovar ska under hela vändningen vara detsamma. Det är ett allvarligt fel om hästen under vändningen korsar bakbenen eller träder bakåt. Vändningen utförs utan föregående halt. Efter 180 graders vändning rids hästen omedelbart rakt ut till det ursprungliga spåret i föreskriven gångart utan att korsa bakbenen. Vändning på bakdelen utförs i förkortad mellanskritt och kan därför inte centreras lika mycket som skrittpiruett, utan kan utföras på en (cirka 1/2 meter) större radie. Vändning på bakdelen ska betraktas som en förberedande övning till skrittpiruett och ska till alla delar utföras på ett så korrekt sätt, att enbart en ökning av samlingen ska leda till en rätt utförd skrittpiruett.

I skänkelvikning, som ska utföras i arbetstrav, ska hästen vara 48 ställd i nacken från rörelseriktningen och i det närmaste rak i bålen, i ett väl avvägt tempo villigt flytta sig sidvärts undan den inre skänkeln. Det inre benparet förs framför och förbi det yttre. Det yttre benparet trampar mer framåt än sidvärts. Vid skänkelvikning diagonalt över ridbanan ska hästen tväras så mycket, att den är nästan parallell med långsidan, men framdelen ska tydligt leda i rörelseriktningen. Det är ett allvarligt fel om bakdelen går före. Hästen ska förbli på tygeln med bibehållen framåtbjudning och rytm.

Skolorna utgörs av öppna, sluta och förvänd sluta. I samtliga skolor rör sig hästen, genom en lätt böjning i bålen, på flera spår. Skolorna ska göra hästen mer uppmärksam och placera den mellan ryttarens hjälper. Skolorna gymnastiserar hästen, så att bakdelen övertar mer vikt och därigenom ökar framdelens lätthet vilket också förbättrar hästen balans. Det är viktigt att framåtbjudningen i skolorna bibehålls och att de utförs i ett väl avvägt tempo. Gångarten ska förbli regelbunden och fri. Böjningen ska inte överdrivas, då det inverkar menligt på rytmen, balansen och flytet.

A
Öppna
Hästen ska, med tydlig eftergift i inre sidan vara ställd i nacken och böjd i bålen från rörelseriktningen. Bakdelen ska, utan att (framifrån sett) bakbenen korsas, gå på spåret och framdelen innanför, varvid inre frambenet trampar framför och förbi det yttre. Hästens böjning i inre sidan ska vara så stor att inre bak- och yttre framhov går på samma spår (tre spår) i en konstant vinkel mot spåret om ungefär 30 grader.

B
Sluta
Hästen ska, med tydlig eftergift i inre sidan, vara ställd i nacken och böjd i bålen i rörelseriktningen.
Sluta längs långsidan/medellinjen
Framdelen ska gå på spåret och bakdelen innanför, varvid det yttre benparet – framifrån sett – trampar framför och förbi det inre. Hästens panna ska vara vinkelrät emot linjen. Hästens böjning i inre sidan ska vara så stor att yttre bakhoven går cirka en hovsbredd innanför inre framhoven (fyra spår) i en konstant vinkel mot spåret om ungefär 35 grader.
Förvänd sluta
Vid förvänd sluta rör sig hästen på samma sätt som i sluta längs långsidan men med bakdelen på och framdelen innanför spåret. I övrigt gäller samma bestämmelser som för sluta längs långsidan.
Diagonal sluta
Vid ridning av diagonal sluta ska hästen vara i det närmaste parallell med långsidan, men framdelen ska leda något i rörelseriktningen. Det yttre benparet trampar framför och förbi det inre. I galopp utförs slutan som en serie galoppsprång framåt-sidvärts. Hästen ska under hela rörelsen bibehålla samma balans och rytm. Vid bedömning av direkta övergångar mellan slutor åt båda håll (”saxar”) ska stor vikt läggas vid symmetrin i rörelsen, såväl slutornas placering som likheten mellan de båda sidorna. Hästen ska bibehålla samma rytm och tempo genom hela rörelsen. Hästen ska bibehålla den ”gamla” slutan ända fram till övergången till den ”nya” slutan.

I passage rör sig hästen i mycket samlad, eleverad och taktfast trav med förlängt svävmoment och tydlig kadens. Passagen 50 karaktäriseras av stort engagemang av bakbenen med ökad böjning i bakbenens leder och med elasticitet i rörelsen. Varje diagonalt benpar lyfts och återvänder till marken växelvis med jämn rytm. I princip ska tån på det upplyfta frambenet vara i höjd med mitten av det nedsatta frambenets skenben och tån på det upplyfta bakbenet alldeles ovanför kotleden på det nedsatta bakbenet. Halsen ska vara rest och välvd som en naturlig följd av det ökade bakbensengagemanget. Nacken ska vara högsta punkt och nosen befinna sig nära lodplanet. Hästen ska med mjukt och lätt stöd förbli på tygeln med tydlig framåtbjudning, så att den med bibehållen rytm och utan synbar ansträngning obehindrat kan övergå från passage till piaff och tvärtom eller till annan föreskriven gångart. Det är viktigt, att hästen under passagen även utnyttjar den påskjutande kraften så att svävningsmomentet förlängs. Oregelbundna eller konstlade steg, dubbelsteg, svängande med fram- eller bakdel åt sidorna eller släpande bakben är allvarliga fel.

Piaff är en mycket samlad, eleverad, rytmisk diagonal rörelse som ger intryck av att utföras på stället. Hästens rygg är mjuk och elastisk. Bakdelen är sänkt och bakbenen är välengagerade med aktiva hasar, som ger stor frihet, lätthet och rörlighet i bogarna och framdelen. Varje diagonalt benpar lyfts och sätts ned växelvis, med fjädring och regelbundenhet. I princip ska det upplyfta frambenets tå vara i höjd med mitten av skenbenet på det andra, bärande frambenet. Tån på det upplyfta bakbenet ska vara precis ovanför kotleden på det andra, bärande bakbenet. Halsen ska vara rest och graciöst välvd med nacken som högsta punkt. Hästen ska förbli ”på tygeln” med en lösgjord nacke och 51 bibehållen mjuk kontakt. Hästens kropp ska röra sig på ett lösgjort och harmoniskt sätt. Piaffen ska visa verklig villighet och förtroende och måste alltid visa livlig aktivitet samt karaktäriseras av perfekt balans. Fastän hästen ger intryck av att förbli på stället, kan det finnas en synlig tendens till framåtgående, vilket visas i hästens ivriga accepterande av att röra sig framåt så snart det begärs. Även en liten fotflyttning bakåt, oregelbundna eller ryckande steg med fram- eller bakben, ingen klar diagonal fotflyttning, överkorsande steg fram eller bak, svängande från den ena sidan till den andra med framdelen eller bakdelen, breddade steg bak eller fram, förflyttning för mycket framåt eller dubbelsteg, är alla grava felaktigheter. Målsättningen med piaff är att visa den högsta graden av samling medan intrycket är att hästen förblir på stället.

Halvpiruett i galopp är en helomvändning (180 grader) på bakdelen omfattande tre till fyra språng under galopprörelse. Piruett i galopp är en dubbel helomvändning (360 grader) på bakdelen under galopprörelse omfattande sex till åtta språng. En tydlig galopprytm ska kunna iakttagas, även om det diagonala benparet (inre bakbenet och yttre frambenet) inte tar mark samtidigt. Frambenen och det yttre bakbenet ska röra sig runt det inre bakbenet, som varje gång det lyfts, ska återvända till samma eller något framför den plats, varifrån det kommit. Båda bakbenen ska röra sig i samma galopprytm. Hästen ska förbli på tygeln med lätt kontakt och nacken som högsta punkt och med svagt böjd inre sida genom hela vändningen, bibehålla galopprytmen samt med väl undersatta bakben och lätt framdel utföra piruetten. Bakdelen får inte flytta sig vare sig utåt eller inåt. Inte heller får hästen vid in52 gången i piruetten flytta sig i sluta. En obetydlig tendens till öppna kan tolereras. Piruetten ska utföras mitt över den angivna linjen. Piruettens kvalité bedöms med ledning av eftergift, lätthet, rytm, regelbundenhet och den korrekta fotflyttningen samt precision och mjukhet i övergångarna in i och ut ur densamma, som är en integrerad del av piruetten. Hästen ska visa en ökad aktivitet och samling före piruetten och balansen ska bibehållas i utgången ur piruetten. Jämfotasprång i piruett och halvpiruett liksom bakåtträdande är allvarliga fel.

Övergångar mellan gångarter och olika tempon ska utföras mjukt, tydligt och omedelbart på anvisade platser. Föregående gångart eller tempo ska bibehållas ända till hästen övergår till annan föreskriven gångart, förändrar tempo eller gör halt. Gångartens rytm och kadens (i trav och galopp) ska bibehållas. Hästen ska förbli på tygeln med en lätt förbindelse med ryttarens hand. Övergångar från ökade - eller mellangångarter till samlade – eller arbetsgångarter ska inte ske endast genom att hästen bromsas, utan framför allt genom ökat undertramp. Vad som sagts ovan gäller även vid övergång mellan olika rörelser (till exempel vid övergång piaff – passage och omvänt). I Lätt- och Msv C- klass får hästen ta några steg i mellanliggande gångart anpassat till dressyrprogrammets svårighetsgrad. Detta gäller dock inte i enkla byten, dessa ska utföras utan mellanliggande travsteg, se moment 236.

Vid överstrykning för ryttaren händerna cirka två handsbredder framåt längs mankammen medan hästen förflyttar sig två till tre steg eller språng utan kontakt, varefter händerna förs tillbaka till utgångsläget. Med bibehållen bärighet, balans, gångart och tempo får hästens panna och nos komma längre framför lodplanet. Överstrykning kan även, företrädesvis på böjt spår, utföras med innerhanden, se gällande dressyrprogram. Förutom ovanstående beskrivning ska då även ställningen bibehållas.

Ryttaren förlänger gradvis tyglarna och hästen ska då söka sig framåt och nedåt med hals och nacke mot bettet. En elastisk och stadig kontakt med ryttarens hand ska bibehållas. Längningen av formen ska vara så stor att hästens mun befinner sig ungefär i höjd med bogleden. Hästens panna och nos ska befinna sig framför eller i lodplanet. Hästen ska förbli avspänd, i balans och med lätthet i framdelen och engagerad bakdel bibehålla gångart, takt och tempo. Rörelsen visar hästens balans, smidighet, lydnad, samt avslappning, och den avslutas genom att ryttaren återtar tyglarna och hästen återgår till tidigare form utan något motstånd.

Ryttarens sits ska präglas av balans, mjukhet och stadga. Mellandelens ställning utgör grunden för en riktig sits. Axlar, höfter och hälar ska vara i ungefär samma lodlinje. Ryttaren ska sitta väl ned i sadelns mitt över hästens mittlinje och med höfterna lodrätt över sätet. Lår och underben ska vara sträckta nedåt och måttligt omvridna. Underbenen ska ligga nära hästen och tån peka snett framåt. Knäet ska ligga tätt intill sadeln utan att klämma. Trampet i stigbygeln ska vara en följd av det sänkta knäet och vara fjädrande med hälen något lägre än fotspetsen. Ovanstående bidrar till ett ”slutet” skänkelläge. Rygg och korsrygg ska vara raka utan spänning. Överarmarna ska hänga ledigt efter sidorna med 54 armbågarna nära bålen utan att klämma. Händerna hålls med tummarna som högsta punkt och med cirka en handsbredds mellanrum i sidled. Händerna ska vara låga, fria och burna så att underarmarna bildar i det närmaste raka linjer med tyglarna till hästens mun. Huvudet och halsen ska bäras fritt och naturligt, med blicken i rörelseriktningen. Ovanstående beskrivning av sitsen gör det möjligt för ryttaren att vara följsam med hästens rörelser. Allt arbete i trav sker under nedsittning om inte annat anges i dressyrprogrammet.
"Para" Valfritt att rida lätt eller sitta ner i trav. Ryttaren får växla mellan lättridning och nedsittning under dressyrprogammet. Ryttare vars funktionsvariation inte tillåter lättridning ska meddela detta vid startanmälan till klass där lättridning ingår i programmet.

Ryttarens inverkan ska vara mjuk med korrekta, fina och i det närmaste omärkliga hjälper. Inverkan ska alltid ge intryck av harmoni i samarbetet med hästen. Effekten av ryttarens hjälpgivning ska visa sig genom att hästen utför de i programmet föreskrivna rörelserna på ett korrekt sätt. Upprepat användande av röst eller smackning är ett allvarligt fel och ska vägas in i betyget för respektive rörelse Se även moment 263.1.6.4. Tygelhållning ska vara med två händer. En diskret klapp på hästens hals för en väl utförd rörelse är tillåten. Ridning på en hand är tillåten i Kür, men ryttaren får inte använda den fria handen för att påverka hästen eller för att få applåder från publiken. (Se riktlinjer för FEI:s Kürprogram på ridsport.se.) Vid hälsning i början och slutet av ritten ska ryttaren ta tyglarna i en hand och hälsa. Ryttare som tävlar i uniform får hälsa med honnör. Se även moment 260.3. Vid utridning efter avslutad uppvisning är tygelhållningen fri.
”Para” Ryttare som tävlar i Grad 1, 2 och 3 får använda sin röst som ett hjälpmedel, såvida detta görs med måtta. Ryttare vars funktionsvariation inte medger tygelhållning med två händer, får rida på en hand.

Vid rörelse som ska utföras på en bestämd punkt, ska ryttarens axlar befinna sig i höjd med denna när rörelsen påbörjas. Vid ridning på diagonala linjer ska eventuell övergång eller galoppombyte ske när hästens framben når spåret vid den aktuella punkten. Stora krav ska ställas på ridning av rätta vägar såväl vid rörelsers utförande som under vägsträckor mellan rörelser.

Schvung är det begrepp som används för att beskriva överföringen av en livlig och ivrig, men ändå kontrollerad, framåtdrivande energi som utgår från bakdelen och som ger hästen smidiga rörelser. Den kommer till uttryck då hästen med mjuk och fjädrande rygg rör sig med mjuk kontakt med ryttaren hand. Hastig fotflyttning befrämjar inte schvung utan resultatet blir snarast en flack rörelse. Ett tydligt positivt tecken är istället en mera uttalad rörelse i bakbenen i en flytande och mjuk aktion. Hasen ska, när bakbenet lämnar marken, först röra sig framåt snarare än uppåt och aldrig bakåt. En avgörande faktor är den tid hästen befinner sig i luften i jämförelse med på marken när den rör sig. Därför förekommer bara schvung i de gångarter som innehåller ett svävmoment. Schvung är en förutsättning för en god samling i trav och galopp, då samling annars inte kan uppnås. Lösgjordhet/lydnad innebär inte underkastelse utan istället en lydnad karaktäriserad av idel uppmärksamhet, villighet och förtroende i hela hästens beteende. Den visar sig också i harmoni, lätthet och ledighet i utförandet av de olika rörelserna. Lösgjordheten visar sig också i att hästen accepterar bettet, med lätt och mjuk kontakt och en eftergiven nacke. Motstånd mot eller undandragande från ryttarens hand, genom att komma över tygeln respektive bakom hand, är tecken på bristande lösgjordhet. Den huvudsakliga kontakten med hästens mun måste, vid ridning på kandar, vara med bridongbettet. Om hästen lägger ut tungan, lägger tungan över betten eller drar upp tungan ovanför betten liksom om den skär tänder eller är överaktiv med sin svans är det oftast tecken på nervositet, spänning eller motstånd. Detta måste vägas in i bedömningen av varje rörelse där det inträffar, liksom under Allmänt intryck vid Lösgjordhet. Den första aspekten vid värdering av lösgjordhet är villighet, det vill säga att hästen förstår vad ryttaren begär och visar förtroende genom att reagera på hjälperna utan ängslighet eller spänning. Hästens rakhet, likformighet och lika stöd på bettet, lätthet i framdelen och balans möjliggör att den förblir framme för ryttarens hjälper (”framför skänkeln”) och att den bjuder framåt in i en accepterande och självbärig kontakt med bettet. Detta ger den verkliga karaktären av harmoni och lätthet. Uppfyllandet av de huvudsakliga kraven i dressyrprogrammets rörelser är det tydligaste kännetecknet på lösgjordhet.

Målet med hästens samling är:
a. att vidareutveckla och förbättra hästens balans och jämvikt, som har blivit mer eller mindre störd av ryttarens tillkommande vikt.
b. att utveckla och öka hästens förmåga att sänka och engagera sin bakdel för att främja lätthet och rörlighet i framdelen.
c. att öka hästens ledighet och bärighet i dess rörelse och att göra den mera angenäm att rida.

Samling utvecklas genom halvhalter och ridning av skolor. Samling uppnås och förbättras genom användandet av sits och skänklar samt uppfångande händer för att engagera bakbenen. Hästens ledgångar böjs och kommer till eftergift så att bakbenen kan röra sig framåt under dess kropp. Bakbenen ska emellertid inte engageras så långt under hästen att stödbasen förkortas överdrivet eftersom rörelsen då hindras. I detta fall förlängs och höjs rygglinjen för mycket i förhållande till benens stödbas, stabiliteten försämras då och hästen får svårt att finna en korrekt och harmonisk balans. Å andra sidan kommer en häst med en alltför lång stödbas, som är ovillig eller oförmögen att engagera bakbenen framåt under sin kropp, inte att uppnå en samlingsgrad som visar ledighet och bärighet eller den livliga schvung som utgår från en aktiv bakdel. Hästens form och hållning (huvud och hals) i samlade tempon är avhängigt av utbildningsståndpunkt och, i någon mån, dess byggnad. En god form kännetecknas av att halsen reses upp utan tvång och bildar en välvning från manken till nacken, som blir halsens högsta punkt, samt att nosen kommer något framför lodplanet. I det ögonblick ryttaren anbringar hjälperna för att uppnå en tillfällig och övergående samlande effekt, kan nosen komma i lodplanet. Välvningen av halsen står i direkt proportion till samlingsgraden. Samling ska inte relateras till tempo, utan till förflyttningen av tyngdpunkten framifrån och bakåt genom engagerandet av bakdelen. Balans, rytm och lätthet i utförandet av programmets föreskrivna rörelser är tecken på att samlingsgraden för klassen är tillräcklig.

Start, hälsning, avslutning
1. Ryttare ska vara beredd att starta omgående efter startsignal. Se även moment 263.1.6.1. och 263.1.7.1. Vid tävling, där utrymme att rida runt hela banan inte finns, eller där banans insläpp inte är placerat vid A, får ekipage rida in på och utnyttja hela tävlingsbanan före startsignal. Efter startsignal påbörjas ritten inifrån banan.
2. Ritten/betygssättningen startar när ryttaren, efter startsignal, rider in på medellinjen vid A och avslutas med den avslutande halten och hälsningen. Före start (inridning vid A) eller efter den avslutande hälsningen får endast tillämpliga händelser beskrivna i moment 260–263 påverka betygssättningen.
3. Vid hälsning i början och slutet av ritten ska ryttare ta tyglarna i en hand och hälsa mot C-domaren genom att föra den andra handen rakt ner utefter sin sida. Ryttare som tävlar i uniform får hälsa med honnör. Hjälm ska ha hakbandet i funktion och ska inte tas av.
”Para” Bibehållen tygelfattning är tillåten vid hälsning.
4. Utridning sker vid A eller av arrangören anvisad plats. Ryttare som medvetet lämnar banan i annan än föreskriven gångart eller hoppat ut över staketet, kan uteslutas ur klassen efter beslut av domarordföranden.
5. Ekipage får inte ledas in på eller ut från tävlingsbanan. Överträdelse medför uteslutning ur klassen.
”Para” En medhjälpare får hjälpa ryttaren in på dressyrbanan till A samt får under uppvisningen uppehålla sig intill banan närmare än föreskrivna 10–15 meter. Ryttare till häst får ta emot, ur säkerhetssynpunkt, nödvändig hjälp efter start.

1.1. Varje domare värderar, i bedömningsgrupp ingående rörelser, med ett betyg från 0 – 10 enligt följande:

1.2. Domarens poäng ska alltid anges med en decimal. Halvpoäng an ges i alla klasser, (0,5–9,5) förutom i unghäst/ungponny kval och för de konstnärliga betygen i kür, där decimalen får användas (0,1–9,9).
1.3. Samtliga domares poäng ska räknas vid resultatsammanställningen.
2.1. Domarna ska inte konferera under pågående klass, vare sig under eller mellan ritterna annat än för samordning av inträffade felridningar.
2.2. Betygsjämförelse (”normalisering”) får inte förekomma. Vid gemensam bedömning, som exempelvis i unghästbedömningar, samråder domarna.
2.3. Domarnas betygsättning i tävlingsprotokollet samt domarordförandens
(C-domarens) beslut vid bedömningen av tävlingsritten runt (i omedelbar anslutning till start) och inne på tävlingsbanan kan inte överklagas.

1. Skärande av tänder och annan irritation från hästen
När hästen upprepat visar nedanstående ska det belasta den bedömingsgrupp där det inträffar, samt betyg under ”Allmänt intryck”.
1.1. Skärande av tänder, slag med svansen eller liknande och det kan uppfattas som tecken på irritation och motstånd från hästen.
1.2. Tungfel, det vill säga när hästen genom att dra upp eller föra ut tungan och därigenom undandrar sig bettets inverkan.

2. Hälta
Om domarordföranden finner att häst visar tydlig hälta och att denna inte kan betraktas som tillfällig oregelbundenhet i gången, avbryts ritten, och ekipaget utesluts. Ryttaren ska omedelbart sitta av och ekipaget ska lämna tävlingsbanan i skritt.

3. Nedsatt prestationsförmåga, blödning
3.1. Vid nedsatt prestationsförmåga, eller allmäntillstånd som bedöms som olämpligt eller stötande för fortsatt uppvisning, ska domarordföranden avbryta ritten. Ekipaget utesluts ur klassen och ska lämna banan i skritt. Domarordförandens beslut att avbryta ritten kan inte överklagas.
3.2. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakats av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av.
3.3. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175.
3.4. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas och ekipaget uteslutas.

1.1. I samtliga dressyrklasser (utom kür) ska domarordföranden när ryttaren gör fel i programmet (vänder åt fel håll, glömmer en rörelse eller liknande) genom signal med pipa eller klocka avbryta ritten. Ryttaren gör halt på den plats ekipaget befinner sig och avvaktar instruktion från domarordföranden. Anser sig ryttaren ha uppfattat situationen, och inte vara i behov av instruktion, får ryttaren på egen risk fortsätta ritten.
1.2. I några fall bör domarordföranden, när ryttaren gör fel, inte avbryta ritten. Sådana fall är till exempel när övergång från ökad trav till samlad trav utförs vid V i stället för K eller att vändning på bakdelen utförs vid S i stället för E. Domarordföranden noterar och beslutar om sådana felridningar och meddelar efter ritten sitt beslut till övriga domare.
1.3. Om felridning sker i rörelser som utförs åt båda håll, och domarordföranden inte avbrutit ritten vid första felridningen, ska ekipaget endast belastas med en felridning.
1.4. Ekipage som påbörjar en rörelse men misslyckas med densamma och därför gör om rörelsen ska, utan att ritten avbryts, bestraffas med en felridning. Vid bedömning av denna rörelse ska det första försöket betygssättas. Detta gäller även inridning på medellinjen efter startsignal.
1.5. Fel i programmet ska, vare sig ritten avbrutits eller inte, bestraffas med avdrag från varje domare.

Avdrag för felridning i de svenska programmen:

Avdrag för felridning i FEI-programmen:

Avdrag i FEI-programmen för felridning för unga hästar, children,
ponny och juniorer:

I FEI:s program för 7-åriga hästar och i FEI:s program för children görs avdrag från både den tekniska bedömningen och kvalitetsbedömningen. Om domarordförande inte noterar felridning räknas detta till ryttarens fördel.

1.6. Följande fel belastas med 2 poängs avdrag, i kür 0,5 % ( procentenhet), men kan inte leda till uteslutning ur klassen, när ekipage:
1.6.1. inte påbörjar ritten inom 45 sekunder efter given startsignal, men startar inom 90 sekunder (gäller inte kür).
1.6.2. påbörjar ritten innan startsignal givits.
1.6.3. hälsar på felaktigt sätt och inte tar tyglarna i en hand vid hälsning.
1.6.4 upprepat användande av smackningar och röst.
1.6.5. lämnar tävlingsbanans öppna in- och utsläpp genom detta, och återkommer inom 20 sekunder.
1.6.6. kommer in runt tävlingsbanan med spö, boots, benskydd/ benlindor och/eller halsrem.
1.6.7. kommer in på tävlingsbanan med spö, boots, benskydd/benlindor och/eller halsrem.
1.6.7.1. Ryttaren ska i sådant fall som 1.6.6. och 1.6.7. omedelbart själv eller via medhjälpare avlägsna den otillåtna utrustningen innan ritten fortsätter.
1.6.7.2. Om den otillåtna utrustningen inte upptäcks förrän ritten påbörjats, ska huvuddomaren (C-domaren), när felet upptäcks, stoppa ritten och felet i utrustningen tas bort. Ryttaren fortsätter ritten antingen genom att starta om från början eller från där ritten stoppades. Poäng satta före avbrottet kvarstår och ändras inte. Ridspö är endast tillåtet vid framridning och/eller collectingring samt prisutdelning. Ansvar för att spöet inte medförs i samband med förestående start är ryttarens.
1.7. I kürklasser belastas dessutom följande fel med 0,5 % (procentenhet) avdrag, men kan inte leda till uteslutning ur klassen, när:
1.7.1. ekipage inte kommer in på banan efter 30 sekunder sedan musiken börjat.
1.7.2. programmet är kortare eller längre än angiven tid.

2. Följande fel leder till uteslutning ur klassen:
2.1. Ekipage som inte kommer till start inom 90 sekunder efter given startsignal.
2.2. När en häst är olydig i mer än 20 sekunder i sträck på tävlingsbanan. Om olydnad inne på tävlingsbana innebär fara för ryttare, häst, domare eller publik, även om olydnaden inte varat i 20 sekunder.
2.3. Ryttare som, utan att domarordföranden gett tillstånd, sitter av på tävlingsbanan efter start, (inridning vid A) och före utridning på angiven plats.
2.4. Ekipage som, mellan start (inridning vid A) och avslutande hälsning, lämnar tävlingsbanan. Som lämnande av tävlingsbanan räknas när hela ekipaget befinner sig utanför tävlingsbanans markering. När ekipage lämnar tävlingsbanans öppna in- och utsläpp genom detta och inte återkommer inom 20 sekunder.
2.5. Vid tre felridningar (gäller inte kür).
2.6. Ryttare, som råkar ut för omkullridning eller avfallning i samband med förestående start eller före den avslutande hälsningen. Uteslutning gäller inte vid omkullridning eller avfallning efter den avslutade hälsningen. Häst ska alltid ledas ut efter omkullridning/ avfallning.
2.7. Ekipage som tar emot hjälp efter start (inridning vid A), vare sig ryttaren begärt det eller inte.
2.8. Ekipage som leds in på eller ut från tävlingsbanan.
2.9. Medtagande av headset eller liknande in på tävlingsbanan.

3. Omedelbart efter varje ritt ska domarordföranden, med sina domarkollegor, kontrollera att avdrag för eventuella felridningar och andra avdrag noterats.

Om tävlingsbanans staket, eller delar därav, ramlar omkull eller om ekipaget under ritten blir stört av oroligheter på banan, till exempel av lösa hundar eller liknande, ska ritten avbrytas och felet åtgärdas utan att ekipaget belastas med något avdrag. När banan är återställd/felet avhjälpt ska ryttaren fortsätta från den punkt där ritten avbrutits. Vid extrema väderförhållanden eller andra extrema situationer kan domarordföranden avblåsa pågående ritt eller klass. Avbruten ritt/klass ska slutföras när förhållandena så tillåter.

 1. Kür är en tävlingsklass, där ryttaren komponerar sitt eget program till självvald musik. Följande program förekommer:

• FEI:s Ponny Kür.
• FEI:s Junior Kür (Msv B).
• FEI:s Kür för Unga Ryttare (Msv A).
• FEI:s Intermediaire I Kür.
• FEI:s Grand Prix Kür.

2. Halt och hälsning i början och i slutet av programmet är obligatoriskt. I programmen ingår obligatoriska rörelser, som betygsätts.

3. Inridning vid A ska ske inom 30 sekunder efter musikens början. Musiken ska upphöra vid den avslutande hälsningen. Det komponerade programmet ska genomföras inom angiven tidsram. Tiden tas med start när ekipaget rör sig framåt efter den inledande hälsningen och med stopp vid den avslutande hälsningen. Om avbrott sker i musiken, och reservmusik inte finns omedelbart tillgänglig, avbryts ritten och ekipaget lämnar tävlingsbanan. Ekipaget får därefter, om så är möjligt, återkomma för att fullfölja ritten. För att inte störa efterföljande ekipages starttider, ska detta ske i schemalagd paus eller sist i klassen, vilket domarordförande tillsammans med överdomaren och tävlingsledaren bestämmer efter samråd med ryttaren. Ryttaren bestämmer om programmet åter ska visas från början eller från det moment där avbrott i musiken skett. De betyg som erhållits för utförd del i programmet kvarstår oförändrade.

4. Avdrag för fel vid kür, se moment 263.

5. Placering vid samma slutpoäng, se moment 267.

6. Ytterligare bestämmelser för kür finns på ridsport.se.

Vid tävling med försök och final är till final kvalificerat ekipage skyldigt att starta. Om kvalificerat ekipage, utan giltigt skäl, inte kommer till start i finalen, tilldelas ryttaren en varning.

1. Vid alla tävlingar ska av Svenska Ridsportförbundet utgivna och för varje tidpunkt gällande dressyrprotokoll användas. Arrangör ska arkivera dressyrprotokoll under 24 månader i analoga original på klubben eller eller som digitala original. Se TR I moment 134.4.

2.1. Domarsekreteraren noterar domarens poäng för varje bedömningsgrupp med en decimal på originalprotokollet. Domarsekreteraren får inte räkna samman poängen.
2.2. Domaren undertecknar originalprotokollen. Korrigerade poäng ska signeras av domaren som gjort korrigeringen.

3. Efter varje ritt hämtas protokollen (underskrivna av respektive domare) av därtill utsedd person.

4.1. Efter att ha multiplicerat med eventuella koefficienter och gjort avdrag för eventuella felridningar, sammanräknas domarens/domarnas poängsummor.
4.2. Samtliga domares slutsummor omräknas till procent med tre decimaler, som inte får avrundas till hela procent. Summan av samtliga domares procenttal, dividerat med antalet domare, utgör ekipagets totalresultat.
4.3. Totalresultatet för varje ekipage meddelas på ett tydligt sätt för ryttare och publik.

5. Det ekipage som fått högsta totalresultat är segrare, det därnäst blir tvåa och så vidare.
5.1.1. Vid lika totalresultat för de tre främst placerade ekipagen bestäms deras placering av resultatet för allmänt intryck.
5.1.2. Om även resultatet för allmänt intryck är lika, blir ekipagen likaplacerade.
5.1.3. Övriga ekipage som erhåller samma totalresultat blir likaplacerade. 5.2.1. Vid lika totalresultat i kürklasser, skiljs de tre främst placerade ekipagen åt med hjälp av resultatet för det konstnärliga utförandet.
5.2.2. Om även resultatet för det konstnärliga utförandet är lika, skiljs de tre främsta ekipagen åt med hjälp av resultatet för harmoni mellan ryttare och häst, därefter med hjälp av resultatet för koreografin. Om även resultatet för koreografin är lika blir ekipagen likaplacerade.
5.2.3. Övriga ekipage med samma totalresultat blir likaplacerade i kür.
5.2.5. Vid likaplacering i mästerskapsklass, se regler för respektive mästerskap på www.ridsport.se.

6. I Grand Prix-klasser blir alltid minst tre ekipage placerade, oavsett antalet startande.

7. När ponnyryttare i PK grupp 1, PRÅ 12 eller PRÅ 16, eller juniorer vid inbjudnings- eller 1*-tävling, uppnått samma procentsats som det sist placerade ekipaget i klassen, kan rosett delas ut till dessa.

8. Om felräkning skett se TR I moment 134.4.

9. Om någon av domarna i domarteamet, strax före eller under bedömningen, måste avbryta bedömningen på grund av akut sjukdom eller liknande omständigheter, ska dennes poäng inte medräknas i tävlingsklassen.

Prisutdelning
Prisutdelningar/ceremonier.
Se TRI moment 144.

Se TR I moment 140.4.

1.1. Angående tävlingsindelning och tävlingsnivå, se moment 201 och TR I moment 123.
1.2. Arrangör kan stänga eller öppna klasser för olika kategorier av ekipage, hästar och ryttare. Se TR I moment 123. Som exempel kan en klass vara öppen endast för ekipage som inte uppnått en viss procentsats, exempelvis 64,00% i klassens svårighetsgrad eller en Lätt B-klass stängas för ryttare som uppnått en viss procentsats, exempelvis 62,00% i Msv C-klass.
1.3.1. ”H” Arrangör kan arrangera klasser som rids bettlöst på 1*tävling. Ekipage som rider bettlöst och ekipage som rider med bett får inte starta i samma klass.
1.3.2 ”P”. Bettlösa klasser får inte arrangeras för ponny.

2. Angående tävlingsansökan och propositioner, se TR I moment 124 – 125.

3. Angående dressyrprogram se moment 202 och ridsport.se.
”H” De program som är skrivna för 20 × 40 meters bana bör inte ridas utomhus, inte heller inomhus där måtten medger att program på 20 × 60 meter rids.

4. Angående framridnings- och tävlingsbanor, se moment 220.

5. Angående funktionärer och anordningar, se moment 285, 286.

Se moment 203.

1.1. Klass får bestå av maximalt 40 startande ekipage. Se även TR I moment 131.7.
1.2. Om arrangör mottagit så många ekipage att de startande kommer att uppgå till fler än 40 stycken ska delning av klassen ske, antingen genom flera avdelningar, eller att klassen delas över två dagar.

2. Startordning ska ske genom lottning.

3. För ryttarmeddelande, startlistor och starttider se moment 220.

4.1.1. Ekipage ska starta i enlighet med den lottade startordningen.
4.1.2. Efteranmält ekipage ska starta först. Avsteg från dessa bestämmelser
får endast ske vid särskilt vägande skäl och ska beviljas av överdomaren.
4.1.3. För ryttare som rider två eller flera hästar på samma eller i olika banor gäller följande:

• Ryttaren ska rida hästarna i den lottade startordningen.
• Ryttaren har inte rätt att få bättre startordning, i mån av plats, än att åtta startande ekipage skiljer ryttarens starter åt.

4.2. Om en ryttare på ogiltigt sätt och utan överdomarens tillstånd inplacerats i annan startordning än ryttaren har rätt till, kan ryttarens startordning ändras sedan startlistan fastställts eller sedan klassen börjat.

5. Vid lagtävling lottar arrangören deltagande lags startordning. Respektive lagledare beslutar om det egna lagets startordning.

1.1. Om det i en klass blir endast ett startande ekipage görs klassen om till en Clear Round-klass. Rosett delas ut om ekipaget uppnår minst 62,00 %.
1.2. Angivet antal måste komma till start för att ge poäng enligt poängtabellen. Poäng delas inte ut om det är en startande i klassen.
1.3. I 2*/3*-klass kan ekipaget tillgodoräkna sig resultatet som kvalificering om ekipaget uppnår kvalificeringsprocent och bedöms av för klassen rätt antal behöriga domare. 
”P” Sammanslagning av ponnykategorier:
2.1. Vid sammanslagning av kategorier ska samlottning ske. Varje kategori/sammanslagen kategori lottas för sig.
2.2. Vid ponnytävling där antalet underskrider två startande per kategori eller sammanslagen kategori, delas rosett ut till de ekipage som uppnått minst 62,00 %.
2.3.Full kategori slås aldrig samman med annan full kategori.
2.4.1. Om det endast är en startande i PRÅ 16 kan ryttaren välja att starta PRÅ Öppen eller Clear Round.
2.4.2. Om det endast är en startande i PRÅ12 kan ryttaren välja att starta PRÅ 16 eller Clear Round.
2.4.3. Om ponnykategorier PK alternativ 1 används kan ponnykategorierna slås samman enligt nedan: Kategori A och kategori B eller Kategori B och kategori C eller Kategori C och kategori D.
2.5.1. Kategori A slås aldrig samman med annan kategori om den är fulltalig. 2.5.2. När antalet anmälda ponnyer är så få att ingen kategori får två startande, ska sammanslagning ske så att en full klass kan bildas.
2.6. Om ponykategori PK alternativ 2 används slås Grupp 1 ihop med Grupp 2.

Arrangören utser de funktionärer som behövs vid tävlingen.
1. Officiella funktionärer
Med officiella funktionärer menas domare och överdomare. Officiella funktionärer ska finnas från inbjudnings- till och med 5*-tävling. Officiell funktionär ska vara medlem i en av Svenska Ridsportförbundets organisationer, samt inneha giltig funktionärslegitimation. På ridsport.se finns:

• förteckning över olika kategorier av Svenska Ridsportförbundets godkända officiella funktionärer.
• regler som gäller för olika kategorier av officiella funktionärer.

2. Tävlingsledning
För varje tävling ska organisationen ha utsett en tävlingsledning i vilken ska ingå:

• Överdomare.
• Domarordförande och domare.
• Tävlingsledare.
• Säkerhetsfunktionär.

Dressyrdomare får under den tid domaren dömer en klass/klasser inte vara överdomare, tävlingsledare eller ha andra funktionärsroller. Säkerhetsfunktionären ska tillsammans med överdomaren och tävlingsledaren hantera frågor kring säkerheten vid tävlingen. Säkerhetsfunktionären ansvarar för att ”Checklista för tävlingar” är ifylld och överlämnad till överdomaren innan tävlingens början. Vid 5*/4*-tävling ska det finnas ett pressekretariat.

3. Tävlingsjury
Ärenden som rör olämpligt uppträdande mot häst, ryttare eller funktionär ska behandlas av en tävlingsjury eller överdomaren. Juryn ska bestå av överdomaren, domarordföranden/domaren och tävlingsledaren. I de fall tävlingsjuryn inte är enig råder majoritetsbeslut.
”Para” Vid tävlingar för pararyttare har tävlingsjuryn dessutom ansvar för att endast för ryttaren godkända hjälpmedel används. Tävlingsjuryn har också ansvar vad gällande de lånade hästarna:

• Tilldelningen av hästarna till ryttarna. Se TR I moment 183.1.2.
• Hästbyten.
• Att hästmaterialet används korrekt.
• Att avgöra om en tävlingshäst ska utgå om den under framridning eller pågående klass visar sig vara osäker. Om en häst, av det skälet blir utesluten, ska alla ryttare som har tilldelats hästen få möjlighet att rida en annan häst.

4. Överdomare
Överdomare ska finnas på dressyrtävlingar från 1*-tävling till 5*-tävling och får inte ha andra arbetsuppgifter eller själv delta i tävlingen/klasser. Tävlingsorganisationen är skyldig att följa överdomarens beslut. Svenska Ridsportförbundet får utse överdomare vid Svenskt Mästerskap. För överdomarens åligganden, se TR I moment 181.

5. Dressyrdomarordförande
Det krävs av domarordförande i dressyrtävling att:

• kontrollera dressyrbanan/banorna samt de aktuella bokstävernas placering.
• kontrollera sekreterares och eventuell tidtagares kunskap om sina uppgifter.
• signalgivning för meddelande av starttillstånd och eventuell ”stoppsignal” fungerar.
• gällande godkända domarprotokoll används.
• med övriga domare gå igenom synpunkter på bedömningen med mera.

Dressyrdomare
6.1. Domare får inte döma fler än 40 ekipage per dag, förutom vid fälttävlans dressyrprov där 50 ekipage får dömas. Arrangören och överdomaren får, i samråd med dressyrdomaren, tillåta högst 55 ekipage i fälttävlansdressyr. Vid Ryttartest där flera ryttare tävlar samtidigt får domare döma:

• 15 grupper per dag när grupperna innehåller fyra ekipage.
• 20 grupper per dag när grupperna innehåller tre ekipage.
• 25 grupper per dag när grupperna innehåller två ekipage.

Paus/pauser ska läggas in på lämpliga platser enligt överenskommelse med dömande domare.
6.2. Domarnas antal ska vara en, två, tre eller fem. På ridsport. se finns angivet antalet domare som krävs för olika nivåer och klasser/ kvalklasser. I klasser som döms med gemensamt domarkollegium ska minst två domare döma.
6.3. Domarordföranden placeras alltid vid C i medellinjens förlängning. När två domare dömer placeras den andra domaren om möjligt på långsidan vid E eller B. När tre domare dömer placeras de övriga om möjligt vid E och M eller vid H och B. Om domarplats inte finns på någon långsida placeras de övriga vid H respektive M. När fem domare dömer placeras de övriga vid E, H, M och B. Domare bör placeras tre till fem meter från tävlingsbanan. H- och M-domare placeras två och en halv meter innanför långsidornas förlängning. Om möjligt ska domarna sittplatser placeras minst en halv meter ovanför markytan. Vid tävling, där av utrymmes- eller säkerhetsskäl dessa bestämmelser inte kan följas, arrangeras domarna placering i samråd med överdomare/domarordförande/arrangör på lämpligt sätt.
6.4. Domare får inte döma i dressyrklass eller fälttävlans dressyrprov där ryttare eller häst deltar som domaren under närmast föregående tre månader regelbundet instruerat eller ridit (gäller alla discipliner). Som regelbundenhet räknas minst en gång per vecka. Detta gäller även när elev dömer sin tränare. Domare får inte vara ägare till deltagande häst/hästar eller vara närstående till deltagande ryttare. Se även TR I moment 182.

Följande anordningar och personal ska, utöver vad som tidigare eller i TR I angivits, stå till förfogande vid dressyrtävlingar:

• Domarsekreterare.
• Väl avgränsade och väderskyddade platser med bord och sittplatser för domare och domarsekreterare.
• Filtar till domare och domarsekreterare.
• Gällande godkända domarprotokoll för klassen med tävlande ryttares och hästars/ponnyers namn ifyllda.
• Vid de tillfällen när fasta starttider tillämpas ska samma officiella tid kunna visas i sekretariat, vid framridning och vid domarordförandens bord.
• Visselpipa eller ringklocka och tidtagarur till domarordföranden.
• Åskådarplatser placerade minst 10 meter från tävlingsbanan om möjligt.
• Anordning för publicering av startordning och resultat.
• Avspärrningsanordningar för säkerhetens upprätthållande, parkeringsplatser med mera.
• Startlista vid framridningsplatsen.
• Personal för insamling av domarprotokoll samt uträkning och publicering av resultat.
• Personal för fortlöpande underhåll av banan.
• Personal för in- och utsläpp av ekipage då detta används.
• Resultatredovisningsansvarig gentemot Svenska Ridsportförbundet och/eller respektive distrikt.

Synsvaga ryttare får rida med hjälp av ropare, det vill säga en eller flera personer som är placerade på banan och markerar varje bokstav genom att ropa den så fort den är aktuell för ryttaren. Om det är flera ropare ska de vara placerade två meter innanför fyrkantsspåret. Den synsvaga ryttaren får rida ett varv runt fyrkantsspåret och snett igenom före start för att lyssna av rösterna.

Allmänna bestämmelser för uppvisning av ridavdelning:

1. Avdelningsridning är en tävlingsform som stärker gemenskapen i en klubb eller förening. Ryttarna lär sig ta hänsyn och rätta sig efter varandra. Det är också nyttigt för hästarnas utveckling.

2. Avdelningsridning innebär att ekipagen utför olika rörelser på kommando av en instruktör enligt fastställt program.

3. Avdelning består av fyra, sex eller åtta ekipage. I propositionen anges om det ska vara fyra-, sex- eller åttamannalag.

4. Det viktigaste i en avdelning är helhetsintrycket. Avdelningen måste fungera som en enhet. Avstånd, luckor och ridvägar måste vara korrekta. Rörelserna måste utföras med samtidighet.

5. Betsling ska vara träns. Hästarna ska gå på tygeln. Ryttarna ska ha korrekt sits och rätt handställning.

6. En avdelning ska präglas av likformighet även i utrustning och klädsel. Olikheter kan ge lägre poäng under allmänt intryck. Se punkt 14.

7. Ryttarna ska bära godkänd ridhjälm och handskar. Övrig utrustning för ryttare och hästar se särskilda bestämmelser för detta.

8. Hästarna ska på båda sidor av tränset bära väl synliga nummerlappar, som visar hästens plats i avdelningen.

9. I avdelningsridning får alla hästar respektive ponnyer starta. Avvikelser från detta ska klart framgå av propositionen.

10. Häst får starta maximalt två gånger per klass i olika avdelningar under olika ryttare. Ryttare får rida olika hästar i olika avdelningar i samma klass.

11. Kommando enligt Ridhandboken ska användas.