Distans TR VI

Detta TR innehåller regler för distansritt och syftar till att tävlingarna ska ske under så lika förhållanden som möjligt. Det är normgivande vid all ridning och vad avser hantering av hästen i djurskyddshänseende. Reglerna för distanstävlingar måste upprätthållas av domare, överdomare och/eller tävlingsjury. Det är domarens och överdomarens uppgift att se till att det sker i linje med sportens anda och följer intentionerna i detta reglemente samt i Code of Conduct/Uppförandekod och Svenska Ridsportförbundets TR I Gemensamma bestämmelser. I de fall som TR I och TR VI skiljer sig åt gäller det som står i TR I. I de fall tolkningarna går isär på tävlingsplatsen är det alltid domarens eller överdomarens beslut (beroende på omständigheterna) som gäller. Ryttare som inte följer regler i detta reglemente kan bli avstängda, uteslutna och/eller få straffavgift, såvida inte annat straff föreskrivs i det relevanta momentet. Domare har rätt att avvisa ekipage som bedöms vara farliga för ryttare, funktionärer och publik. När begreppet häst används allmänt så gäller det både häst och ponny.

1. En distansritt är en tävling för att bevisa uthålligheten och snabbheten hos en häst. Den ska samtidigt visa ryttarens kunskap om sin hästs tempo och förmåga att säkert kunna ta sig fram i varierande terräng, mot vädret, banan och klockan. Alla hästar oavsett ras och storlek får starta i samma klass.

2. Tävlingen består av ett antal delsträckor där tiden mäts separat för varje delsträcka. Efter varje delsträcka måste ett obligatoriskt uppehåll läggas in för hästbesiktning och vila. Den serie av inspektioner och undersökningar som fastslås i dessa regler är fastställda för att tillvarata tävlingshästens hälsa, säkerhet och välfärd.

3. Tävlingen kan vara en eller flera dagar.

4. Ekipaget måste genomföra hela tävlingen tillsammans.

5. En distansritt rids på tid, där den snabbaste tiden fäller avgörandet. Undantaget är Clear round och Te-tävling där ekipaget ska rida inom en minimi- och maximitid.

6. Tävlingsbok är obligatorisk i samtliga tävlingsklasser och Clear rounds.

Byte av häst/ryttare ska ske senast två timmar innan första hästbesiktning i aktuell klass börjar. Bytet ska godkännas av överdomaren och arrangören.

Ryttare får endast anmäla en häst per tävlingsdag. Hästen ska finnas på tävlingsplatsen senast 60 minuter innan hästbesiktningen för aktuell klass startar.
Om annan tidpunkt ska gälla måste det framgå av propositionen eller i meddelande till ryttare.

Byte av häst/ryttare ska ske senast två timmar innan första hästbesiktning i aktuell klass börjar. Bytet ska godkännas av överdomaren och arrangören.

5*/4*-tävling
Klass som pågår under flera dagar med i genomsnitt 100 km/dag eller tävling med en distans på 140 km eller längre på en dag. Nationella mästerskap.
3*-tävling
Klass som pågår i flera dagar med i genomsnitt 80 km/dag eller tävling med en distans mellan 120 och upp till 140 km på en dag.
2*-tävling
Högsta klass med en distans mellan 80 – och upp till 120 km på en dag.
1*-tävling
Högsta klass som får förekomma är Clear Round 40–50 km eller tävlingsklass upp till kortare än 80 km på en dag. Kortaste tävlingsklass är 50 km.

Banans karaktär måste klart framgå av tävlingens proposition. Banan ska om möjligt inte innehålla mer än 10 % hårdbelagda vägar utan ridbara vägkanter. Den mest krävande delen av banan ska inte vara mot slutet. Upploppet ska vara långt och tillräckligt brett för att flera hästar ska kunna avsluta utan att störa varandra. Veterinärkommissionens ordförande tillsammans med överdomaren ska konsulteras om delsträckans längd och uppehållet mellan dem.

1. Markeringen av banan måste utföras på ett sådant sätt att det inte är någon tveksamhet om var ryttaren ska rida. Markeringen kan vara flaggor, band, pilar, kalk, färg, riktningspilar, tecken etcetera. Riktningspilar eller tecken är avsedda att visa riktningen så att ryttaren hittar vägen. De måste placeras så att ryttarna lätt kan känna igen dem utan att förlora tid. Förutom skyltar i en eller flera färger, snitslar och/eller kalk eller annan markering på marken kan röda, vita eller gula markeringar användas. Röd markering indikerar högersväng, vit markering vänstersväng, gul markering rakt fram. Ett avståndsmärke måste finnas var tionde kilometer och 1 km före veterinärgrind/mål. Markeringar ska placeras på höger sida av vägen.

2. För att markera start- och mållinje samt in- och utpasseringar av varje delsträcka ska röd och vit flagga eller skylt användas. Om speciella svårigheter finns på banan ska dessa markeras med röda och vita band eller flaggor. Markeringarna ska placeras så att ekipaget måste passera med en röd markering på sin högra sida och en vit markering på sin vänstra sida. Sådana röda eller vita markeringar måste respekteras var de än befinner sig på banans sträckning. Underlåtenhet att göra så medför att ekipaget blir uteslutet, såvida ryttaren inte rättar sig. Ryttaren måste fullfölja hela banan i den riktning som finns angiven på den karta som refereras till i moment 605.3. Eventuell felridning ska korrigeras från det ställe där felridningen började. I annat fall blir ekipaget uteslutet.

3. Plan för banan Varje ryttare ska i förväg få en karta eller plan som visar banans sträckning, veterinärgrindar och obligatoriska speciella svårigheter. Delsträckornas längd ska framgå på kartan. Denna karta ska finnas tillgänglig på arrangörens hemsida senast 5 dagar före tävlingen.

1. En speciell svårighet räknas som sådan enbart om den är markerad med röda och vita flaggor eller band. Speciella 11 svårigheter ska lämnas så mycket som möjligt i sitt naturliga skick. Dock kan de om nödvändigt förstärkas, så att de förblir i samma skick under hela tävlingen.

2. Typer av svårigheter kan vara till exempel vattenpasseringar, diken, broar, branta stigningar eller branta nedförslut.

3. Alternativ väg Vid varje speciell svårighet måste det finnas en alternativ väg för ryttare som vill undvika svårigheten. Den alternativa vägen ska inte innebära att ridtiden blir kortare än den tid det tar att övervinna den speciella svårigheten.

1. En karta (i minst skala 1:50 000) över bansträckningen ska finnas tillgänglig för ryttarna när banan öppnas.

2. Samtliga markeringar på banan och på tävlingsområdet ska vara på sin exakta plats senast 15 timmar före start.

3. Dagen före eller samma dag som tävlingen måste en bangenomgång med lagledare och/eller ryttare hållas. Ryttaren är skyldig att hålla sig informerad om vad som meddelats på denna genomgång. I tävlingsklass kan denna genomgång vara digital eller fysisk. I klasserna Clear Round eller Prova på, ska fysisk genomgång hållas på plats på tävlingsdagen.

4. Utesluten häst har inte tillträde till banan under tävlingstid.

Efter det att banan har öppnats för ryttarna får ändringar göras endast enligt nedanstående:

1. Förhållandena är sådana att uppgifter i propositionen eller uppgifter om till exempel banor eller bedömning behöver ändras omedelbart före tävlingens början eller under pågående tävling.

2. Förhållanden som gör att en eller flera speciella svårigheter eller någon del av banan blir oanvändbar, orättvis eller farlig. I dessa fall får överdomaren reducera svårigheten och tillåta en omväg runt 12 sådana hinder eller sådana delar av banan, eller minska distansen eller det föreskrivna tempot. Om nödvändigt kan starttiden flyttas eller hela tävlingen ställas in efter beslut av domarkollegiet.

3. I samtliga fall måste information om förändring snarast utges officiellt och varje ryttare underrättas personligen före starten om de ändringar som skett på den berörda delsträckan. Lagledarna, om sådana finns, ska också underrättas.

1. Hästar får inte passera startlinjen förrän signal givits.

2. Start får inte ske senare än 15 minuter efter utsatt starttid.

3. I de fall ekipage startar inom de 15 minuterna räknas ekipaget som att det startat på utsatt starttid.

4. Start och mål måste passeras uppsuttet.

Längden på olika sträckor och det föreskrivna tempot bestäms av den avsedda svårighetsgraden på hela tävlingen. Inom följande gränser får arrangören själv, efter konsultation med överdomaren ordföranden i veterinärkommissionen välja längd och tempo mest lämpade för svårighetsgraden på banan. Längden på någon delsträcka får inte överstiga 40 km. En sträcka bör inte vara kortare än 20 km och får inte vara kortare än 16 km. Den sista sträckan får inte vara den längsta. Vid en distansritt där den totala ridsträckan är längre än 30 km måste den delas i minst två delsträckor med en obligatorisk veterinärgrind inlagd mellan sträckorna.

I alla distansritter måste arrangören fastställa en maximitid för ankomsten till mål och för Clear round och Prova På, även en minimitid. Arrangören kan också fastställa en maximal intid för varje delsträcka. Överträdelse innebär att ekipaget utesluts.

1. Arrangören ansvarar för att varje ryttares start- och måltider samt ankomst-, in- och uttid för varje delsträcka tas och antecknas av kvalificerade personer med synkroniserad tidtagningsutrustning, om inte elektronisk tidtagning används. Vid användande av elektronisk tidtagning ska funktionärer för manuell tidtagning finnas till hands.

2. Tidtagare behövs vid start och mål av varje delsträcka för att anteckna tiderna och föra in dessa på tidkort/veterinärkort.

3. Tiden räknas från det ögonblick som startern ger startsignal tills ryttaren passerar mållinjen. Tiden räknas i hela sekunder. Påbörjad sekund räknas som hel sekund vid manuell tidtagning.

Reservmoment

All relevant information som krävs vid inspektionerna och undersökningarna måste antecknas på ett för varje häst individuellt veterinärkort och måste finnas med vid varje efterföljande inspektion och undersökning. Ryttare har tillåtelse att se och kopiera de anteckningar som hänför sig till deras häst omedelbart efter inspektionen eller undersökningen. Veterinärkorten kan behållas av tävlingsarrangören, under hela tävlingen.

1. När ekipaget anländer till tävlingsplatsen efter genomförd delsträcka noteras en tid på veterinärkortet = (ank-tid). Hästen måste passera in-tiden till veterinären inom 20 minuter från denna tid. Ryttaren bestämmer själv när hästen är klar att genomgå hästbesiktning, inom den föreskrivna tiden. Om hästen inte visas upp inom 20 minuter är den utesluten och det kan medföra en skriftlig varning. När hästen godkänts i hästbesiktningen måste den ha ett obligatoriskt uppehåll. Det obligatoriska uppehållet räknas från den tidpunkt då hästen passerar en punkt/linje där in-tiden tas. Efter godkänd besiktning får hästen föras ut till vilområdet och fortsätta sin vila. De obligatoriska uppehållen kan vara mellan 30 och 60 minuter och ska anges i propositionen. Innan hästen går ut på nästa sträcka kan veterinärerna begära att hästen visas upp ytterligare en gång.

2. Domarkollegiet tillsammans med veterinärkommissionen kan besluta om att ändra tiden för obligatorisk vila vid veterinärgrindarna beroende på extrema väderförhållanden eller andra exceptionella omständigheter. Sådana ändringar måste meddelas alla ryttare samt lagledare (om sådan finns) innan start av berörd delsträcka.

Varje häst ska besiktigas mot sitt veterinärkort. Varje avvikelse ska antecknas i veterinärkortet. Pulsvärdet ska kontrolleras av veterinär, i undantagsfall kan erfaren pulstagare assistera. Om dessa uppmäter pulsvärde som överstiger de tillåtna ska veterinär tillkallas omgående och kontrollera pulsvärdet. Vid tveksamheter om att en häst ska uteslutas ska detta avgöras genom omröstning av i första hand tre medlemmar av veterinärkommissionen i närvaro av minst en medlem i domarkollegiet. I andra hand då endast två veterinärer finns att tillgå ska dessa rösta. I de fall då endast två veterinärer finns vid gemensam besiktning, och de inte kan enas om att utesluta hästen, ska hästen tillåtas fortsätta

1. Första kontrollen Se TR I moment 170.

2. Första hästbesiktningen Den första hästbesiktningen ska utföras av veterinär och äger, om möjligt, rum dagen före tävlingen. Minst en medlem av domarkollegiet ska närvara. Hästens identitet ska kontrolleras av veterinär mot hästpasset. Hästens tävlingsbok kontrolleras av domare och eventuellt veterinär. Vid denna besiktning ska hästen visas iklädd endast träns eller det huvudlag som hästen ska tävlas i. När hästen gått in till första hästbesiktningen räknas den som startande. Besiktningen utförs enligt följande:

a) Hjärtvärden: Hästar med pulsvärden högre än de som anges i propositionen ska uteslutas. Varje onormalt hjärtljud måste rapporteras och antecknas.

b) Andningsvärden: Hästar med onormalt höga andningsvärden ska uteslutas. Alla onormala andningsegenskaper ska antecknas. c) Allmän kondition: Temperaturen kan tas och antecknas och slemhinnorna ska undersökas. Hästar i allmänt dåligt skick eller med onormalt hög temperatur utesluts.

d) Oregelbunden gång: En häst som någon gång under tävlingen, från första till sista besiktning, av veterinär bedöms ha en oregelbunden gång ska uteslutas. Hästen ska travas med huvudet fritt rakt fram och tillbaka utan föregående böjprov på det markunderlag som veterinärkommissionen bedömer användbart.

e) Ömhet, skador och sår: Alla bevis på ömhet, skador och sår på kropp eller lemmar, som sadel- och sadelgjordstryck och sår i munnen måste antecknas. Om en häst lider av någon skada som allvarligt kan förvärras genom deltagande i ritten ska den uteslutas.

f) Skor och hovar: Hästar får ridas utan skor, med skor, boots eller annat som skyddar hoven. Om hästen är skodd eller har andra typer av hovskydd ska detta vara korrekt gjort och utrustningen i lämplig kondition för tävlingen. Hästar som var skodda vid första besiktningen får gå i mål utan en eller flera skor. Boots är att jämställas med skor. Häst som presenteras till besiktning utan en eller flera skor och som uppvisar oregelbunden gång får inte skos om och sedan presenteras på nytt.

3. Besiktning vid obligatoriska uppehåll: Ytterligare inspektioner äger rum under de föreskrivna pauserna och hästen ska ha passerat in-tid inte senare än 20 minuter efter ankomsttid. Domarkollegiet är ansvarigt för organisationen av dessa inspektioner, som utförs av veterinärerna. Varje häst ska inspekteras mot sitt veterinärkort, ifyllt vid tidigare undersökning/ar. Inspektionen ska bestämma hästens status för att fortsätta tävlingen. Veterinärkommissionen, i samråd med domarkollegiet, fastställer vid vilka veterinärgrindar hästarna ska visas upp för en obligatorisk återbesiktning tidigast 15 minuter före angiven ut-tid. Vid tävling med tre veterinärgrindar vid 120 km eller längre 17 ska en obligatorisk återbesiktning ske i sista veterinärgrinden. Vid tävling med fyra veterinärgrindar eller fler ska en obligatorisk återbesiktning ske i de två sista veterinärgrindarna.

a) Puls- och andningsvärden: Vid alla veterinärgrindar ska hästen, förutsatt att det är inom tiden för besiktning, ges möjlighet till en andra pulskontroll om den inte uppfyllde pulsgränsen vid fösta pulstagningen. Hästar som efter längst 20 minuters återhämtning har puls över de maximivärden som fastslagits i propositionen, med onormala andningsrörelser, onormal pulsintensitet, onormala hjärtslag eller som enligt veterinärernas uppfattning har symptom som kan vara till fara för hästen utesluts.

b) Allmän kondition: Tecken på utmattning innefattar bland annat andningsvärden högre än hjärtvärden, flämtningar eller oregelbunden andning, apatiskt uppträdande hos hästen, ovillighet att röra sig, stelhet, snubbling och brist på koordination. Tecken på värmeslag innefattar stark svettning eller oförmåga att svettas tillsammans med hög temperatur, tecken på kolik eller muskelömhet och allvarlig uttorkning. Hästar som visar tecken på höggradig utmattning eller med onormalt hög temperatur (40 grader Celsius) ska uteslutas även om puls och andningsvärden inte är höga. Att ta temperaturen gör många hästar oroliga, därför ska hjärt-, puls- och andningsvärdena tas före temperaturen.

c) Ömhet, skador och sår: Hästar med ömhet, skador och sår antecknade vid den första inspektionen, som har förvärrats betydligt, eller nya skador som kan komma att bli förvärrade genom vidare deltagande ska uteslutas.

4. Den avslutande besiktningen
a) Hästen ska visas upp för slutbesiktning inom 20 minuter efter målgång. 
b) Den avslutande besiktningen utförs på samma sätt som i veterinärgrindarna under tävlingen med undantag av att ingen ompulsning/ombesiktning får ske. c) Denna besiktning är till för att bedöma om hästen fortfarande skulle vara i tävlingsbart skick efter en normal viloperiod och utförs av veterinärkommissionen på samma sätt som besiktningarna under tävlingen. Om inte utesluts hästen. Vid distansritter på 160 km eller mer på en dag eller med ett genomsitt av 100 km/dag under flera dagar måste alla tävlande hästar stanna kvar till påföljande dag vid tidpunkt som veterinären anger då besiktning inför hemresa sker. Undantag från detta kan godkännas av veterinärkommissionen.

5. Andra undersökningar
Andra besiktningar eller undersökningar av samtliga eller enstaka hästar kan slumpvis utföras av de ansvariga veterinärerna eller av domarkollegiet när som helst under tävlingen.

6. Blod
6.1. Om det förekommer blod, sår eller svullnad på hästen gäller följande. Har blod, sår eller svullnad orsakat av ryttarens inverkan ska ekipaget stängas av.
6.2. Har blod, sår eller svullnad orsakats av annat än ryttarens inverkan, såsom att hästen har bitit sig eller fått ett balltramp eller liknande, ska en bedömning göras enligt moment 175.
6.3. Upptäcks blod, sår eller svullnad under ritten ska ritten omedelbart avbrytas och ekipaget uteslutas. Se även TR I moment 174.

Om inte annorlunda föreskrivs, är ryttarna fria att välja sitt eget tempo på de olika delsträckorna. De får leda sina hästar, men måste passera start- och mållinjen uppsuttna under varje tävlingsdag. I en distansritt med minimi- och maximitid är syftet att ryttaren ska ha kontroll över sitt tempo. Det är därför förbjudet att stanna på den sista kilometern före mål för att inte rida snabbare än minimitiden. Ryttare som observeras ha gjort detta utesluts.

Ryttare som avsiktligt hindrar ekipage att rida förbi utesluts. Eventuell felridning ska korrigeras från det ställe där felridningen började. I annat fall utesluts ekipaget. En påbörjad delsträcka får inte medvetet lämnas i annat syfte än att avbryta tävlingen. Detta medför uteslutning. I undantagsfall kan ekipage vid behov behöva lämna banan för att få hjälp att korrigera hästens eller ryttarens utrustning, även om banan för tillfället är svårtillgänglig att komma till för medhjälpare. I sådana fall ska domare om möjligt kontaktas via telefon för information. Ritten återupptas därefter på samma ställe på banan där ekipaget lämnade den.

Ryttare som avbryter ritten på banan, oavsett orsak, ska ta närmaste väg tillbaka till tävlingsplatsen och hästen ska besiktigas av veterinär innan de får lämna tävlingsplatsen. Om hästen lämnar tävlingsplatsen utan att veterinär godkänt att hästen får resa anmäls ryttaren till Disciplinnämnden. Ryttaren kan endast utgå på egen begäran i veterinärgrinden efter att hästen är godkänd i hästbesiktningens samtliga moment.

1. Maximalt fyra medhjälpare får under tävlingen assistera ryttaren att vattna och tvätta av hästen samt att ta emot hjälp för att justera utrustningen, att räckas det ryttaren behöver (vatten, mat, utrustning) eller för att sitta upp. Dessa fyra groomar/medhjälpare får vistas inom grind, vilområde och på groomplatser, dock inte hos veterinär. Övriga medföljande får inte vistas i grind eller vilområde eller finnas bland hästar på groomplatserna. Om en ryttares saknar medhjälpare på groomplatser eller i vilområdet är det tillåtet att få assistans av andra ryttares medhjälpare, dock aldrig fler än fyra samtidigt. Det är tillåtet att flera ryttare delar på en eller fler groomar, dock aldrig fler än fyra groomar till ett ekipage samtidigt. Vid lag-SM har samtliga ekipagens groomar möjlighet att hjälpa sitt lags ekipage, men inte ekipage i andra lag. Tävlingsarrangören kan bestämma att ovan angivna hjälp endast får ges på platser som markerats på kartan som finns tillgänglig för ryttarna enligt moment 607. Tillgång till vatten och/eller möjlighet till tillträde för medhjälpare bör finnas minst var 10:e kilometer.

2. Före start och efter målgång, vid de obligatoriska uppehållen eller vid veterinärgrindarna är det tillåtet att hjälpa ryttaren att sköta hästen(tvätt, utfodring, ledning etcetera). Häst får, efter godkänd hästbesiktning, ledas i grimma under de obligatoriska pauserna, om det inte är uppenbart olämpligt.

3. När som helst, till exempel efter omkullridning eller om ryttaren blivit skild från sin häst, om hästen har en lös sko eller har tappat skon, får ryttaren assisteras för att få tag på sin häst, rätta till sin utrustning, sätta tillbaka skon och att åter sitta upp eller räckas någon del av sin utrustning, antingen uppsutten eller avsutten. Häst får inte föras framåt i banan av annan än ryttaren. I nödfall får en medhjälpare hålla hästen eller leda den. Ryttaren måste dock återta hästen där medhjälparen övertog den. 

4. Endast ryttaren får rida hästen 30 minuter före start och fram till efter målgång.

1. All annan hjälp utifrån än den som anges i moment 620 är förbjuden och innebär att ekipaget utesluts. Varje ingripande av tredje person, ombedd eller inte, med målsättning att ge fördel för ryttaren eller ryttarens häst räknas som förbjuden hjälp.

2. Speciellt följande är förbjudet:

• att följas, föregås eller ledsagas på någon del av banan av något fordon, cykel, fotgängare, eller någon till häst som inte ingår i tävlingen.
• att groomas från ett rullande fordon
• att någon annan än ryttaren på någon del av banan eller i veterinärgrinden uppmuntrar hästen, på vilket sätt det må vara.

Hjälm av godkänd typ för ridsport är obligatorisk. Uppsutten ska ryttaren bära hel hjälm med hakband och hakbandet ska vara i funktion. Om inte utesluts ekipaget. Klädsel: skjorta eller tröja med krage och ärm samt byxor av typ ridbyxor. Om ryttaren inte har skor med klack som är 12 mm eller högre, antingen stigbyglar med täckt frontdel eller annan typ av säkerhetsstigbygel användas. Jacka/tröja med löst hängande kapuschong är inte tillåten. Ryttare 18 år eller yngre ska använda godkänd skyddsväst. Sporrar och spö är förbjudna. Ryttaren ska under tävlingen bära nummerlapp, väl synlig såväl framifrån som bakifrån. Ryttare ska till tävling medföra nummerlappsväst. Arrangören tillhandahåller tryckta nummerlappsark.

1. Färg (inklusive henna) får inte, med undantag för arrangörens nummermärkning, finnas på hästen vid hästbesiktningar då detta kan störa veterinärens kontroll och bedömning.

2. Skyddande hudsalva och andra mjukgörande salvor som inte är dopingklassade kan användas under förutsättning att de avlägsnas under hästbesiktningen eller, efter anmodan, avlägsnas när som helst under tävlingen.

All utrustning måste vara hel och i gott skick.

1. Sadlingen är fri men obligatorisk. Blinkers, huva eller något som dövar hästens hörsel får inte användas. Insektsskydd och flughuva är tillåtet men skydd som placeras på hästens huvudlag får inte innebära särskild påverkan av hästens synfält

2. Betslingen är fri under förutsättning att ryttaren på ett säkert sätt kan kontrollera hästen. Alla slag av hjälptyglar är dock förbjudna med undantag av martingal med löpande ringar. Tyglarna får endast vara fästade i bettet (betten) eller direkt i huvudlaget. Observera att tyglarna ska fästas på var sida om hästens mun. Det är inte tillåtet att endast fästa tyglarna på ett ställe. Hackamore och ”gags” där tyglarna är fästade i nackstycket och löper genom betselringarna är dock tillåtna. Tyglar får inte ha sådan längd att de kan användas för att driva hästen. Hästen ska i veterinärgrinden visas upp i samma huvudlag som den rids i under tävlingen.

3. Hästen ska vara märkt med startnummer högt upp på bägge låren. Detta görs när hästen är godkänd i första hästbesiktningen.

Ovarsam ridning ska av domarkollegiet påtalas genom skriftlig varning eller annan bestraffning enligt TR I.

Vikten är fri, men arrangören kan föreskriva minimivikt i propositionen.
Vid Clear round ska vikten vara fri.
Vid individuellt Svenskt Mästerskap som rids enligt FEI-regler ska ryttaren ha den vikt som anges där.

1. Individuellt
Vinnare är den som har den snabbaste tiden och som godkänts vid den slutliga veterinärkontrollen, förutom i Te-klasser, se bilaga E. När två eller flera ryttare startar samtidigt och har samma ridtid ska de placeras i den ordning de passerar mållinjen. Vid enskild startmetod är ekipage vid lika ridtid likaplacerade.

2. Lag
Det vinnande laget är det med bästa tiden, genom att lägga ihop de tre främst placerade i lagen. Vid oavgjort är det vinnande laget det vars tredje ryttare har den bästa tiden. Om endast två ryttare i ett eller flera lag är godkända ska dessa placeras efter alla lag med tre godkända ryttare. Laget ska bestå av 3–4 ekipage tävlande för samma, till Svenska Ridsportförbundet ansluten, klubb eller klubbar inom samma distrikt. Vid Svenskt Mästerskap ska laget bestå av ekipage tävlande för samma klubb. Sedan startanmälningstiden utgått, får inte utbyte av ryttare eller häst ske.
Bestämmande av ordningsföljd:
Det lag vars tre främst placerade ekipages sammanlagda tid är lägst är segrare, tvåa näst lägsta sammanlagda tid och så vidare. 24 Lag som har tre godkända ekipage ska placeras före lag som endast har två godkända ekipage. Inte godkänt ekipage i laget ska, för att kunna räkna ut tredje ryttarens tid i laget, beräknas så att denna ryttare erhåller maximitiden i klassen + 20 timmar.

Om ekipage utesluts eller om ekipage frivilligt utgått ur tävlingen ska det framgå ur resultatlistan och av arrangören antecknas i tävlingsboken. Om hästen uteslutits på grund av metaboliska orsaker som krävt invasiv behandling ska detta anges i tävlingsboken med hänvisning till hästens pass. Tillryggalagd sträcka ska anges i tävlingsboken. Påbörjad sträcka räknas som genomförd. I resultatlistan och i gula boken ska kod, enligt bilaga, för uteslutningsorsak anges.

Pulsvärdet är maximalt 64 slag/minut på distanser på 80 km eller mer. På distanser under 80 km är pulsvärdet maximalt 60 slag/minut. Arrangören kan i propositionen ange lägre pulsvärden.

Hästens och ryttarens kvalificeringar
För att få starta i tävlingsklass måste ryttaren ha genomfört och godkänts i två Clear Round, en distansritt 40–50 km inom angven minimi- och maximitid. Övrig kvalifikation enligt nedan:

Ryttaren
Nivå 1 Clear Round (CR) 40-50 km. Ingen tidigare tävling.
Nivå 2 Tävling (T) 50-79 km. Minst två genomförda Clear Round.
Nivå 3 Tävling 80-119 km. Minst två genomförda T50–79 km.
Nivå 4 Tävling 120-139 km. Minst två genomförda T80–119 km.
Nivå 5 Tävling 140-160 km. Minst två genomförda T120–139 km.
För ryttaren gäller kvalificering 5 år. Därefter flyttas ryttarens kvalificering ned en nivå var femte år. Om ryttaren tidigare genomfört minst 500 km i tävlingsklasser behöver inte ryttaren återigen genomföra clear round.

Hästen
(Varje nivå måste vara godkänd innan nästa nivå kan ridas):
Nivå 1 Ingen tidigare tävling. För 5-åriga och äldre hästar.
Nivå 2 Ingen tidigare tävling, för 6-åriga och äldre hästar.
Nivå 3 Två genomförda T50–79 km.
Nivå 4 Två genomförda T80–119 km.
Nivå 5 Två genomförda T120–139 km.
För hästen gäller kvalificering i 24 månader. Om hästen inte genomför en tävling på befintlig nivå eller nästa nivå inom månader från senaste tävling på befintlig eller nästa nivå, måste hästen återkvalificera sig för sin befintliga nivå.

För flerdagstävlingar motsvarar
Nivå 4 120 – upp till 140 km på en dag: 70 – upp till 90 km/dag över två dagar.
Nivå 5 140 – 160 km på en dag: 90 – 100 km/dag över två dagar
eller 70 – 80 km/dag över tre eller fler dagar.

630.1. Om kval för häst/och eller ryttare, gjorda i annat land, ska kunna tillgodoräknas ska resultaten och tävlingen officiellt kunna verifieras. Resultat och tävling ska minst motsvara svenska nationella regler. Svenska Ridsportförbundet avgör om kval i annat land kan tillgodoräknas.

631.1. Efter tävling ska hästen ha en minsta viloperiod innan den får starta igen enligt följande:
Genomförd distans:

• 0 – 54 km, 5 dagars vila
• 54,01 – 106 km, 12 dagars vila
• 106,01 – 126 km, 19 dagars vila
• 126,01 – 146 km, 26 dagars vila
• Över 146 km, 33 dagars vila

631.2 Utökad obligatorisk viloperiod Utöver vilotiderna som anges i moment 631.1 tillkommer ytterligare viloperioder om villkoren enligt nedan uppfylls. Om flera villkor är uppfyllda adderas viloperioderna.

* Not vid FTG-GA
Innan hästen åter igen kan delta i tävlingen ska den undersökas av veterinär. I undersökningen ska ingå palpering av extremiteter, 27 rörelsekontroll på rakt spår på hårt underlag samt longering på hårt och mjukt underlag. Undersökningen ska kompletteras med röntgen eller ultraljud vid indikation (exempelvis svullnad i sena). Undersökningen ska göras tidigast 14 dagar innan start. I journalen ska ingå en bedömning om eventuella fynd/sjukdom kan förvärras av att hästen tävlas. Journalen sänds till Svenska Ridsportförbundets tjänsteman för distansritt, inskannad via mejl. Kanslisten informerar därefter överdomaren i den kommande tävlingen.

För att få starta i distansritt gäller följande åldersgränser:
4-årig Ingen start.
5-årig Prova på/Clear Round upp till och med 50 km.
6-årig Tävlingsklasser 50 – 119 km.
7-årig 120 – 139 km
8-årig och äldre 140 – 160 km.

Efter Tävlingsdatabasens stängning och fram till och med dagen före tävling ska ryttar-/hästbyte meddelas och godkännas av arrangören. Om byte av ryttare eller häst därefter blir nödvändigt ska detta anmälas till arrangören och godkännas av överdomaren senast två timmar före hästbesiktningens start i aktuell klass. Startordningen och eventuell lottning bestäms av arrangören. Vid masstart kan så kallad jaktstart användas från och med andra dagen, det vill säga ledaren startar så många minuter och sekunder före tvåan som ryttaren ledde med föregående dag. Detsamma gäller trean och fyran och så vidare. Startsättet för flerdagstävling måste skrivas in i propositionen.

Varhelst på banan en genväg är möjlig kan tävlingsarrangören placera en funktionär som ska kontrollera att de obligatoriska passagerna respekteras.

Reservmoment

1. I propositionerna för en distansritt ska inte de allmänna bestämmelserna eller reglerna i TR repeteras. Det är tillräckligt att ange tävlingens kategori, sträckor, tidsgränser, startmetod samt banans karaktär.

2. I tillägg till villkoren för tävlingen (första och sista anmälningsdag, tid och plats för start, antal och längd av obligatoriska pauser, anmälningsavgifter, priser och best condition) kan inkluderas sådana administrativa arrangemang som boende för ryttare och hästskötare med mera.

3. Utöver propositionen gör arrangören ett meddelande till ryttare som mer detaljerat beskriver tävlingen förutsättningar, tider med mera. Skiss över veterinärgrinden/tävlingsområdet ska vara så detaljerad och markerad att även en ovan ryttare i förväg kan bilda sig en klar bild över tävlingsområdet, dess funktion och flöde. Detta publiceras senast fem dagar innan tävlingen på arrangörens hemsida och ska innan det publiceras stämmas av med ordföranden i domarkollegiet.

1. Tävlingsledare. Arrangören ska utse en tävlingsledare som representerar arrangören under hela tävlingen. Tävlingsledaren har ansvaret för den totala samordningen av officiella funktionärer och tävlingsfunktionärer. Tävlingsledaren ska inte ha andra uppgifter, utöver detta, än de som nämns i TR I.

2. Domare. Vid alla distansritter ska domarna väljas ur aktuell domarlista i TDB. Domare ska under tävling bära domarbrickan väl synlig. En av domarna kan vid vissa tillfällen tillsättas av Svenska Ridsportförbundet. Kostnaden för domarna står arrangören för.

3. Veterinärer och hovslagare. Vid alla distansritter ska veterinärerna vara väl insatta i disciplinen och minst en av veterinärerna ska ha god erfarenhet av distansritt. Hovslagare ska vara vidtalad och kunna tillkallas med kort varsel.

1. Domarkollegiet ska bestå av två, tre eller fler domare, beroende på antalet startande under tävlingsdagen, varav endast en får vara från arrangörsföreningen. Denna regel gäller även om nationella klasser förekommer samtidigt med FEI-klasser. En av domarna utses till överdomare och anges i propositionen. För tävling med 30 eller färre startande ekipage under tävlingsdagen ska minst en överdomare och en teknisk delegat tjänstgöra Vid tävlingar med 31 eller fler startande ekipage under tävlingsdagen ska ytterligare en domare per 30 starter tjänstgöra. En av domarna utses till överdomare/ordförande för domarkollegiet och en domare utses till teknisk delegat: Tekniska delegaten har ansvar för banor e.t.c. Samtliga domare anges i propositionen. Domaraspirant kan i förekommande fall ingå i domarkollegiet efter överenskommelse med överdomaren.

2. Domarkollegiet ska övervaka och godkänna alla arrangemang gjorda av tävlingsarrangören för bedömning, veterinärkontroll och tidtagning vid distansritten. En medlem av domarkollegiet ska alltid finnas tillgänglig i anslutning till veterinärgrinden. En medlem i domarkollegiet ska finnas vid målgång för att i förekommande fall avgöra placeringsordningen.

3. Tekniska delegaten godkänner banan inklusive speciella svårigheter innan banan öppnas för ryttarna.

4. I en tävling där domaren har en närstående som deltar eller äger häst som deltar får denne domare inte vara överdomare. På 2*-tävlingar och högre får inte överdomaren vara från arrangörsföreningen.

Veterinärkommissionen ska bestå av minst två veterinärer. Vid 40 eller fler starter ska ytterligare en veterinär per 20 startanmälda hästar finnas. En av dessa veterinärer ska vara ordförande i veterinärkommissionen, men domarkollegiet har det yttersta ansvaret för tävlingen. SJV:s veterinär har alltid överprövningsrätt enligt Djurskyddslagen och sitt förordnande från Jordbruksverket. I en tävling där en veterinär har närstående som tävlar eller äger häst som deltar får denne veterinär inte delta i beslut om den hästen. Överdomaren ska vara informerad.

1. Tävlingar upp till och med 80 km med totalt maximalt 30 ekipage (inklusive Clear round, Prova På etcetera), kan genomföras med två domare, varav en kan vara domaraspirant samt en veterinär och en veterinär som jour för behandling av häst.

2. Clear round/Prova På med maximalt tio ekipage får genomföras med en domare och en veterinär och en veterinär som jour för behandling av häst. Clear Round/Prova På med totalt 25 ekipage kan genomföras med två domare varav en kan vara aspirant samt en veterinär och en veterinär som jour för behandling av häst.

1. Veterinärerna har total bestämmanderätt i de fall som rör hästarnas hälsa och välbefinnande.

2. Domarkollegiets beslut som grundas på veterinärernas rekommendationer är slutgiltiga och kan inte överklagas. Dock är domarkollegiet skyldigt att i samtliga fall ange skälen till att hästen uteslutits.

3. Endast hästar som har klarat alla inspektioner och undersökningar är berättigade att klassificeras i slutresultaten.

Så fungerar veterinärgrinden

***Illustration

Distans tävlingsklass

Placering i internationella tävlingar samt nationella tävlingar utomlands värderas som i uppställningen nedan (räknat i % av poängtabellen).

Nationell tävling utomlands 100 %
CEI-3* i Sverige och utomlands 150 %
NM individuellt, SM individuellt 200 %
VM, EM 400 %

Skulle en häst förolyckas av någon orsak under tiden mellan första och sista undersökningen är ordförande för domarkollegiet skyldig att omgående avge en rapport om omständigheterna till Svenska Ridsportförbundet. Se TR I moment 178.3.2.

WD: Återtagen anmälan

• Ekipaget kommer inte till tävlingsplatsen
• Ekipaget beslutar att inte delta i tävlingen innan första veterinärinspektion.

RET: Ugår på egen begäran

• Ekipaget utgår på egen begäran efter att godkänts i första veterinärinspektionen.
• Ekipaget utgår på egen begäran efter att ha godkänts i veterinärgrindens samtliga moment och korrekt genomfört samtliga sträckor innan dess.

DSQ: Diskvalificerad

• I tillägg måste en förklaring väljas från nedanstående lista.
• En häst kan bli diskvalificerad och utesluten av medicinska skäl.
• Alla tillägg ska verifieras med överdomaren.

FNR: Genomförd godkänd ritt, men inte placerad
FTQ: Inte godkänd

• I tillägg måste en förklaring väljas från nedanstående lista:
• GA: Oregelbunden gång
• MI: Mindre skada (e.g. sår, öm rygg e.t.c.)
• SI-MUSKU: Alllvarlig skada muskulär
• SI-META: Allvarlig skada metabolisk
• CI: Katastrofisk skada, skada varefter hästen dött
• ME: Metabolisk orsak
• ME TR: Metabolisk orsak med invasiv behandling
• GA+ME: Oregelbunden gång och metaboliska skäl
• GA+ME TR: Oregelbunden gång och metaboliska skäl med invasiv behandling.
• OT: Överskriden tid alternativt för snabb tid där minimitid
  förekommer.
• FTC: Ej fullföljt tävlingen. Sträckan inte fullföljd, hästen godkänd
  veterinärt. Orsakskod måste anges, exempelvis FTQ-FTC-OT.

Vet-grind = Veterinärgrind. Platsen där hästen pulsas och kontrolleras av veterinär
Km/h = kilometer per timme.
Vet-kort = veterinärkort. Kortet där ridtider, pulstider och resultat av parametrar som veterinären kontrollerar fylls i. Skall alltid finnas med när hästen har kontakt med veterinär och visas upp vid In-tiden. Ryttarens ansvar.
Min-tid = minimitid (den kortast tillåtna totala ridtiden för ritten).
Max-tid = maximitid (den längsta tillåtna ridtiden för ritten). I dessa tider ingår inte de obligatoriska pauserna.
Ank-tid = ankomsttid. Den ”station” man passerar när man återkommer till tävlingsplatsen efter genomförd slinga eller målgång. Här tas tiden och från denna tid har man 20 15 minuter på sig att passera In-tiden. (Tävlingsklockan fortsätter att gå).
In-tid = Den ”station” man passerar vid ingången till veterinärgrinden. Här stannar tävlingsklockan och den obligatoriska vilotiden startar.
Ut-tid = Den tid man tidigast får starta på en ny slinga efter den obligatoriska vilan. Mål, målgång = Den tid som noteras på vet-kortet och som ersätter ank-tiden vid målgång. Från målgångstiden har ryttaren 20 min på sig att presentera hästen vid In-tiden. Vid godkänd besiktning gäller målgångstiden som sluttid.
Obligatoriska vilan = tiden från In-tiden då hästen gått in i veterinärgrinden och fått sin puls godkänd och tiden fram till Ut-tiden, olika långa beroende på vad propositionen anger.
Obligatorisk återbesiktning = I ritt på 120 km ska hästen återbesiktigas i den sista veterinärgrinden tidigast 10 minuter innan 38 ekipaget går ut på sista slingan. I ritt på 140 km och längre skall hästen återbesiktigas i de två sista veterinärgrindarna innan sista slingan.
Begärd återbesiktning = Veterinär kan begära att få se hästen ytterligare en gång innan den går ut på nästa slinga. Detta gäller oavsett hur lång ritten är eller hur långt i ritten man kommit.