Hagen

Hästar behöver rörelse och ska ha möjlighet att röra sig fritt i en hage eller paddock varje dag. Det står även i den svenska djurskyddslagen.

Vinterhagen

Hagen eller paddocken ska vara så pass stor att hästen kan röra sig i skritt, trav och galopp. Hästen är gjord för att röra sig, så ju större hage desto bättre. Studier har visat att det finns ett samband mellan hur stor hagen är och hur mycket hästar rör sig, i en liten hage står de oftare still. Många hagar blir söndertrampade och leriga vilket ofta beror på att vi har för många hästar på för liten yta och vi bor dessutom i ett land där det regnar stora delar av året. Går hästarna i en mindre hage behöver ytan oftast hårdgöras och grusas för att hålla den någorlunda torr. Viktigt är att mocka hagen regelbundet, dels för att minska risken för parasiter, dels för miljön. Hästarna ska också ha tillgång till vatten och staketet måste vara säkert.

Sommarhagen

På sommaren släpps många hästar på bete och går ute dygnet runt. De flesta mår bra av att gå på sommarbete under en period för att få en paus från träningen. Betessäsongen i Sverige sträcker sig från maj till augusti/september.

Inför betet

Innan du släpper din häst på grönbete måste hästen vänja sig vid gräs. På våren och försommaren är gräset kraftigt, och hästen kan få problem med magen om det blir för mycket av det goda gräset på en och samma gång. Om hästen är uppstallad så att den normalt går i sand/gruspaddock bör den därför under våren handbetas eller gå i gräshage någon timme varje dag så att mage och tarmar successivt får vänja sig vid det färska gräset. Öka sedan på antalet timmar i gräshagen med en stund i taget tills hästen kan gå ute på heltid. Det är även viktigt att ta ett träckprov på hästen innan den släpps på bete och utifrån resultatet planera avmaskning – helst samtidigt med de hästar som ska gå i samma hage. Avmaskning ska ske innan hästarna släpps på sommarbete. Föl och unghästar angrips lättare av parasiter och ska därför alltid gå i de mest parasitfria beteshagarna.

Om flera hästar ska gå tillsammans på sommarbete bör de släppas samtidigt så att de får göra upp rangordningen redan från start. Att låta skodda hästar gå tillsammans i en hage innebär alltid en avsevärd skaderisk. För att minska risken att hästarna skadar sig under sommarbetet kan det vara klokt att i alla fall ta av bakskorna, framför allt om det är många hästar som inte har gått tillsammans tidigare.

Tillsyn under sommarbetet

Det går bra att ha hästen ute dygnet runt när den går på bete, men den behöver ändå ha daglig tillsyn. Enligt lagen räcker det med en gång per dag för vuxna hästar, men man bör se till dem minst två gånger. På sommaren när det är varmt bildas det lätt bakterier i vattnet, vilket gör att vattenkvaliteten försämras snabbt. Var alltså noga med att byta hästens dricksvatten och göra rent vattenbaljan varje dag. Någonstans i hagen ska det finnas rejält med skugga och svalka för varma sommardagar.

Det finns hästar som är känsliga för insektsangrepp och kan behöva ha insektstäcke, flughuva eller flugpannband, alternativt insektsmedel, för att hålla flygfäna borta. Vissa hästar kan behöva vara inne antingen på nätterna eller på dagarna, lite beroende på när insekterna stör som mest.

Anaplasma är en sjukdom som överförs via fästingar. Genom att dagligen kontrollera och ta bort eventuella fästingar minskas risken för fästingburna infektioner. Verkar hästen ovanligt trött och hängig, ta tempen för att avgöra om den bara är sommartrött eller om den faktiskt är sjuk. Anaplasma kräver en intensiv antibiotikakur. Hästar med rosa mular kan behöva smörjas in med solskyddsfaktor för att inte bli sönderbrända. Se till att använda en oparfymerad, vattenfast sort.

Giftiga växter

Finns det tillräckligt med gräs väljer hästarna vanligtvis bort sådana växter som är farliga, men det kan vara bra att rensa bort lite. Växter att se upp med är bland andra stånds, kabbeleka, idegran och skelört. Idegran är dödlig för hästar även i små doser, men växer turligt nog inte så ofta i hagar. Kabbeleka däremot kan finnas i diken. Andra arter som är giftiga vid större mängder är smörblommor, ekollon och åkerfräken. Alsikeklöver kan orsaka fotosensitivitet (ökad känslighet för ultraviolett ljus) vilket kan ge upphov till soleksem på ljus hud, till exempel vita tecken och vita områden på skäckar.

Läs mer om hästhagar här: Stall och hage - HästSverige (hastsverige.se)