Foderlära

Hästens foderstat beskriver vad hästen ska äta vid varje utfodring och baseras på hur stor hästen är, hur mycket den arbetar, hur gammal den är och vilket temperament den har. Ett analyserat grovfoder är en förutsättning för att kunna göra en foderstat. Genom att analysera grovfodret och då få reda på näringsvärdet kan man veta i vilken omfattning hästens foderstat behöver kompletteras med andra fodermedel.

Till avelsston, föl, unghästar och högpresterande tävlingshästar ska man alltid ge analyserat grovfoder för att säkerställa en god hållbarhet och bra prestationer. Det är viktigt att analysera grovfodret också ur ett ekonomiskt perspektiv. Har du ett bra näringsvärde i grovfodret behöver du kanske inte komplettera med så mycket annat foder. Genom att analysera och beräkna en foderstat bidrar du också till en hållbar hästhållning eftersom man kan minska överutfodring av till exempel fosfor och andra resurskrävande näringsämnen, som kanske inte egentligen behövs.

Även om hästen inte behöver äta kraftfoder så behöver den oftast mineraler som kan ges separat. Ett vanligt misstag när man gör foderstater inom ridsporten är att överskatta hur hårt arbete hästen utför. Det resulterar då lätt i överutfodring, framför allt med kraftfoder eller grovfoder med mycket höga näringsvärden.

Underhållsbehov

Gemensamt för alla hästar är att de har ett underhållsbehov av energi och näringsämnen som protein, mineraler och vitaminer. Underhållsbehovet är det behov hästen har när den inte gör någonting utöver att vara häst, det vill säga när den inte arbetar, ger di eller är dräktig, ska tränas eller ska öka eller minska i hull och vikt. Hur stort underhållsbehovet av energi är beror främst på hur stor hästen är (i första hand är det hästens vikt, inte höjden, som är vägledande för hästens underhållsbehov). En häst som väger 600 kg har följaktligen ett större underhållsbehov än en ponny på 200 kg. Utöver underhållsbehovet pratar man om tilläggsbehovet, vilket också varierar från häst till häst och med hur hårt arbete den gör. Vid ”vanlig” ridning är skillnaden mellan underhålls- och tilläggsbehov mindre än de flesta tror. Som hårdare arbete räknas ridskoleverksamhet där hästen går flera timmar om dagen och träning och tävling i högre tävlingsklasser. Att lära sig sätta samman en optimal foderstat kräver dels teoretiska kunskaper, dels stor känsla för hästen. Till en början gör du klokt i att ta hjälp från någon med stor erfarenhet och kunskap, men det finns ett par enkla tumregler som kan vara bra att känna till.

En häst som väger 600 kg har ett större underhållsbehov än en ponny på 200 kg. Foto Mikael Sjöberg/Svenska Ridsportförbundet

Vid normalt arbete brukar man säga att hästens dagliga fodergiva av hö ska vara ungefär 2 kg per 100 kg kroppsvikt. Hästen får inte utfodras med mindre än 1 kg grovfoder (torrsubstans) per 100 kg kroppsvikt. Rekommenderad giva är dock 1,5 kg grovfoder (torrsubstans) per 100 kg kroppsvikt, vilket i kg grovfoder motsvaras av cirka 1,7–2,5 kg. För hästar som står på halm alternativt går i gräshage kan grovfodergivan minskas då även halm är ett grovfoder. Men inte bara mängden grovfoder är avgörande utan också mängden näring. Näringsinnehållet i grovfodret bestäms bland annat av hur gamla växterna är vid skörd. Unga och späda gräsplantor innehåller mer näring än äldre, förvuxet gräs. Vid inköp av grovfoder ska du begära en analys av partiet, både vad gäller näringsinnehåll och hygienvärden.

Tänk på att hästen är känslig för foderbyten, framför allt grovfoder, eftersom tarmbakterierna som ska bryta ner grovfodret behöver tid för att anpassa sig. Vänj den långsamt (cirka två veckor) vid ett nytt foder eller vid övergång från bete till hö. Det är lika stort foderbyte för hästen att gå från ett hö till ett annat hö som att byta från hö till hösilage.

Begreppsförklaringar

Protein – kroppens byggstenar som underhåller och förnyar hästens celler.

SMR – smältbart råprotein, den del av proteinet som hästen kan tillgodogöra sig.

Energi – kroppens bränsle. Det är viktigt att komma ihåg att om du tycker att din häst behöver mer energi så behöver den troligen i första hand mer träning för att bygga upp sin kondition.

MJ/kg – megajoule per kilo, den enhet som används för att mäta energi.

Mineralämnen – behövs för att bygga ett starkt skelett och för musklernas arbete.

Vitaminer – nödvändiga för att hästen ska växa normalt och hålla sig frisk.

Spårämnen – behövs i små mängder för viktiga funktioner i kroppen.

CA/P-kvoten – förhållandet mellan kalcium och fosfor i hästens foderstat. CA/P-kvoten bör vara 1,5 vilket innebär att hästen ska ha 1,5 gånger så mycket kalk som fosfor i foderstaten.

Fett – behövs för tillväxten men även för att hästen ska kunna tillgodogöra sig vissa vitaminer.

Växttråd (vt) – finns i grovfodret och gör att hästen kan tillgodogöra sig näringen i exempelvis kraftfoder bättre.

Läs mer om foder och gå foderskola på hästsverige.se.

Även om hästar i stall utfodras flera gånger per dag går det inte att likställa med det nästintill ständiga sökandet efter föda som de har utvecklat under miljontals år. Hästar som lever i frihet, ägnar omkring 14–18 timmar per dygn åt att söka föda. Därför är halm, om den är av god hygienisk kvalitet och finns att tillgå, det strömedel som mest kan tillse hästens naturliga behov.

Att tänka på vid utfodring

• Hö och hösilage bör analyseras innan det används för att fastställa näringsinnehåll och att hygienen är god. Dessutom ska du lukta, känna och titta noga på fodret innan du ger det till hästen för att kontrollera att det inte har försämrats under lagring. Hö ska till exempelvis lukta gott och inte damma.
• Fodra minst tre gånger per dag och på regelbundna tider.
• Hästen mår bäst av att äta grovfoder innan den äter sitt kraftfoder.
• Kolla att hästen alltid har rent vatten.
• Stäm alltid av att hästen ätit upp gammalt foder innan du ger den nytt.
• Låt hästen stå i fred när den äter.
• Vänj hästen successivt vid nytt foder. Det gäller inte minst vid övergången till sommarbete. Det bästa är om hästen får öka betestiden stegvis under kanske en veckas tid. Går det inte att släppa hästen bara ett par timmar om dagen kan du vänja den vid gräs genom att låta den beta för hand. Även vid installning kan det vara klokt att du gradvis ändrar foderstaten för att undvika störningar i tarmen.
• Hästar mår inte bra av vare sig över- eller underutfodring, så gör regelbundna hullkontroller och justera foderstaten.

Så ger du hästen foder

• Hö och hösilage bör analyseras innan det används för att fastställa näringsinnehåll och att hygienen är god. Dessutom ska du lukta, känna och titta noga på fodret innan du ger det till hästen för att kontrollera att det inte har försämrats under lagring. Hö ska till exempelvis lukta gott och inte damma.
• Fodra minst tre gånger per dag och på regelbundna tider.
• Hästen mår bäst av att äta grovfoder innan den äter sitt kraftfoder.
• Kolla att hästen alltid har rent vatten.
• Stäm alltid av att hästen ätit upp gammalt foder innan du ger den nytt.
• Låt hästen stå i fred när den äter.
• Vänj hästen successivt vid nytt foder. Det gäller inte minst vid övergången till sommarbete. Det bästa är om hästen får öka betestiden stegvis under kanske en veckas tid. Går det inte att släppa hästen bara ett par timmar om dagen kan du vänja den vid gräs genom att låta den beta för hand. Även vid installning kan det vara klokt att du gradvis ändrar foderstaten för att undvika störningar i tarmen.
• Hästar mår inte bra av vare sig över- eller underutfodring, så gör regelbundna hullkontroller och justera foderstaten.