Hästtyper och raser

Hästar finns över hela världen och i alla tänkbara storlekar, färger och former. De delas in i tre huvudgrupper: kallblod, varmblod och ponnyer vilka i sin tur delas in i olika raser. Det finns omkring 300 kända hästraser i världen. Raserna kan skilja sig rätt mycket från varandra, både i hur de ser ut och hur de är till sättet.

Kallblod

Kallblod har något grövre kroppsbyggnad, grovt tagel i man och svans och kraftigt skyddshår runt hovarna. Bland de mer kända raserna är norsk fjordhäst, nordsvensk brukshäst och ardenner. Mankhöjden på kallblod varierar. Det finns kallblod som har ponnymått och de som har en mankhöjd på över 170 centimeter. Det brukar sägas att kallblod är lugna och stabila hästar med ett behagligt temperament, men det finns naturligtvis de som har mer nerv.

Nordsvens Miribell Foto Malin Aronsson.jpg
Den Nordsvenska brukshästen är en svensk kallblodsras som används till både ridning och körning. Foto: Malin Aronsson.

Fjordhästen användes från början mest till jord- och skogsbruk, men är idag en mångsidig häst som ses såväl på tävlingsbanorna, som familjehäst och på många ridskolor.

Varmblod

I samlingsnamnet varmblod ryms olika typer av sporthästar som bland annat används inom rid-, trav- och galoppsporten. I Sverige talar man om svenskt varmblod (SWB). Namnet till trots är blodslinjerna väldigt internationella, och det går egentligen inte att tala om en enhetlig ras. Fullblod är däremot en egen ras liksom varmblodiga travhästar. Mankhöjden för svenska varmblod ligger vanligtvis mellan 165–175 centimeter men kan vara både lägre och högre.

Kickis häst SWB.png
De svenska varmbloden (SWB) är populära inom alla ridsportgrenar, från lätta klasser upp till internationell elitnivå, och är en av de vanligaste hästraserna i Sverige.

Den varmblodiga travhästen används främst till tävling i trav och monté.

Ponny

I tävlingssammanhang kallas alla hästar som är under 148 centimeter i mankhöjd för ponny oavsett ras. Det finns också speciella ponnyraser, en är det svenska gotlandsrusset. Andra ponnyraser som ursprungligen kommer från de brittiska öarna är shetlandsponny, connemara och new forest. Ponnyer varierar inte bara i storlek utan även i typ, temperament och användningsområde. Det finns allt från grova och starka ponnyer till de som är smäckra som varmblod och avlade för sportridning. Islandshästar kallas häst men mäter normalt under ponnyhöjd. De är populära både som fritids- och sporthästar.

I tävlingssammanhang delas ponnyer även in storleksmässigt i olika kategorier. Till exempel skiljer sig höjden på hindren i hoppning beroende på vilken kategori ponnyn tillhör.

Gotlandsrusset är en svensk ponnyras som används till ridning, körning och ponnytrav. På Lojsta Hed på Gotland finns en stor flock med vildlevande Gotlandsruss.

Shetlandsponnyn är en av de minsta ponnyraserna, helst ska den inte vara högre än 107 cm i mankhöjd. Den används till det mesta - ponnytrav och monté, galopp, sportkörning och ridning.

De olika kategorierna är:

A: ≤107 cm
B: >107 cm ≤130 cm
C: >130 cm ≤140 cm
D: >140 cm ≤148 cm

Du kan läsa om de olika raserna på avelsförbundens sidor:

Färger och tecken

Hästar kan ha alla möjliga färger och tecken. Färgerna sorteras först och främst utifrån viltfärg, tamfärg och albinofaktor.

Gångarter

Skritt, trav och galopp är hästens gångarter. Inom vissa raser finns även tölt och passgång.

Anatomi

Hästens kroppsbyggnad kallas för exteriör och har stor betydelse för hållbarheten och vad hästen passar för.

Hovar

Friska hovar spelar en stor roll för att hästen ska må bra och fungera. En duktig hovslagare är guld värd.

Ålder och tänder

Beroende på vilka tänder hästen har och hur de är nötta kan man avgöra hur gammal hästen är.

Fysiologi

Hästens fysiologi är fascinerande, och jämfört med många andra djur är hästen en fantastisk atlet. Beroende på ras och typ är den både snabb och/eller stark.

Mage-tarm

Om du har insikt i hur hästens matsmältningssystem fungerar kan du ta hänsyn till det och förebygga störningar.

Hästens organ

Här får du veta mer om hästens organ, muskler, hjärta, lungor, mjälte, njurar och lever.