Träna hållbart

Om du vill att hästen ska tävla eller prestera så är det bra att veta hur mycket du belastar hästens kropp, hur mycket hästen orkar. Ska den prestera på något annat sätt än den är tränad för, måste kroppen först få en period av uppbyggnad. Du vet ju att du själv orkar mer och får bättre kondition om du tränar mer, och samma sak gäller för hästen.

Vad är kondition?

Kondition betyder syreupptagningsförmåga, det vill säga kroppens förmåga att ta upp det syre som finns i inandningsluften i lungorna. Ju mer hästen tränas, desto mer utvecklar den sin förmåga att använda syret som den andas in.

Grundkondition

Det är mycket viktigt att hästen har tillräcklig kondition för att orka genomföra det arbete som du kräver av den. Om du inte ger hästen den konditionsträning den behöver finns det risk för att hästen inte klarar av belastningen på kroppen när den hoppar en bana, rider i terräng eller kör i maratonhinder, och så vidare. Alla hästar behöver inte ha mycket god kondition, men alla behöver arbetas så att de har en god grundkondition. Det gör att de har god hälsa och blir mer hållbara. Alla typer av hästar för hobbyridning eller tävling bör klara av en motionstur på cirka fem kilometer i blandade gångarter på ett enkelt sätt. 

Rid/träningspasset

Beroende på en kombination av arv och miljö har hästar olika förutsättningar för att tåla träning och arbete. Du behöver vara uppmärksam på vilken belastning hästen tål och om den visar tecken på trötthet och ovilja. Det tar tid att bygga upp hästen kropp. Viktigt är också att variera träningspassen och blanda mellan ridning i skog och mark och på ridbanan.

Att mäta belastningen vid arbete

Med belastning menas hur hårt kroppen får arbeta. Till exempel belastas hästens kropp lätt om den bara får skrittarbete, men den belastas hårdare om den får galoppera i 500-meters tempo per minut. Ju hårdare hästen ska arbeta, desto viktigare är det att du vet hur hårt arbetet faktiskt belastar hästens kropp.

Vi ska försöka förklara. Många mäter hästens andning och svettmängd som indikatorer på hur jobbigt arbetet är. Men just de parametrarna ger ganska trubbiga mävärden för hur påverkad hästens kropp blir av arbetet.

Om du jämför samma arbete för samma häst under en vinterdag respektive en sommardag så ser du troligen både ökad andningsfrekvens och svettmängd under sommardagen jämfört med vinterdagen. Hästen svettas när den behöver kyla ner sin kropp. En varmare temperatur ger en ökad mängd svett på hästens kropp. En kall vinterdag behöver en häst som kanske är klippt, eller har kort päls, inte svettas för att hålla en lämplig kroppstemperatur – den kyls ner av den kallare temperaturen utan att behöva svettas så mycket.

Andningen ger ett svårbedömt mätvärde för intensitet i arbetet. Det finns många  faktorer som påverkar andningsfrekvensen. Dock bör du alltid vara uppmärksam på hur hästen andas under ett arbetspass och lägga märke till om den har kraftigare andning än vanligt för samma typ av arbete. Orsaken kan vara bland annat infektion i kroppen, smärta från buken, vätskebrist, foderbyte eller varmt väder.

Att mäta hästens puls är ett säkrare värde på hur hårt hästens kropp får jobba under arbetet. Det är här konditionen kommer in i bilden, det vill säga hästens syreupptagningsförmåga. Om två hästar utför exakt samma arbete men har olika god kondition, kommer du troligen se en skillnad mellan hästarnas puls. Hästen med bäst kondition har lägre puls.

Lär känna din häst och var observant på hur trött den blir under själva arbetspasset så undviker du lättare överbelastning och skador.

Uppvärmning är viktigt innan kroppen belastas hårdare.

Viktigt med uppvärmning

Uppvärmningen är viktig och själva ordet uppvärmning beskriver ganska bra vad som faktiskt händer i kroppen. När musklerna börjar arbeta genererar de värme som en del av energiomvandlingen. En varm muskel är mer elastisk, och själva muskelarbetet fungerar bättre i en uppvärmd muskel än i en med normal tempereratur.  

Hästens leder och ligament blir också uppvärmda. Ledvätskan är ledernas smörjmedel. Vätskan cirkulerar bättre i leden när ledbrosket belastas under uppvärmningen, och lederna förbereds på det viset för ökad belastning.

Varva ned efter träningen. Du får då en häst som mår bättre i kroppen dagen efter träningspasset.

Nedvarvning

Nedvarvningen efter hårt arbete är lika viktig som uppvärmningen. Genom att låta hästen varva ner kan du tydligt bidra till att den är fräsch och spänstig i kroppen nästa dag. Om hästen efter hög belastning aktivt får varva ner genom att både skritt och jogga betalar den snabbare tillbaka sin syreskuld till kroppen, jämfört med om den enbart får skritta av i slutet av träningspasset.

Återhämtning

Tänk på att ju mer intensivt passet är, desto viktigare är det att du planerar veckan så att hästen får återhämtning dagen efter. Återhämtningen kan bestå av ett skrittpass eller uppmjukande arbete i töm eller liknande. Det är viktigt att alltid lägga in återhämtning i all tränings- och tävlingsplanering. Om du glömmer eller struntar i det ökar risken för skador 

Vanliga misstag

Här är några misstag många gör i sin träning, vare sig de är motionärer eller ryttare, och som ökar risken för en ortopedisk skada. Undvik dem så har du större möjlighet att undvika skador:

1. För snabbt upptrappad träning/arbete, det vill säga att göra för mycket för snabbt. Gör en plan och se till att växla upp träningen successivt. 
2. Brist på kontinuitet. Det betyder att man gör enstaka pass utan uppföljning. Ofta är det en variant på punkt 1, att göra för mycket för snabbt.
3. För ensidigt arbete. Variera ridningen och arbetet är rätt motmedel. Rid till exempel inte bara i ridhuset dag efter dag, utan se till att variera både underlag och träning. 
4. Brist på vila och återhämtning. En grundläggande faktor i hur kroppen anpassar sig till träning är att ge den vilopauser så att den hinner ”bygga om sig” eller får chans att reparera småskador. Ransonera tävlandet och andra tyngre uppgifter och lägg in planerad vila. Om du inte rider en dag på grund av tidsbrist är det inte planerad vila, utan en variant på punkt 2, brist på kontinuitet.
5. Plötslig ändring av kraven eller akut händelse som överbelastar kroppen. En variant på punkt 1 om för snabbt ökade krav. En akut händelse kan till exempel vara ett feltramp, men kroppen hos en häst som får varierad träning på varierande underlag kommer att vara bättre förberedd på olika typer av ansträngning.
6. Individuell svaghet inklusive återfall i tidigare skador. En vanlig riskfaktor för skador är just återfall. Men hästar är också medfött olika starka och tål träning olika bra. Därför är det viktigt att lyssna på hästens signaler samt att visitera (känna igenom) hästen dagligen för att tidigt hitta tecken på skadereaktioner.
7. Kombination av hårt och mycket arbete (volym och intensitet). Den kanske största utmaningen i träning är att hitta rätt balans i kraven. Ju högre nivå man kommer upp på, desto mindre blir det spannet. Se därför till att hästen inte drabbas av brist på vila och återhämtning, se punkt 4. 

Du kan lära dig mer om träningsfysiologi i Svenska Ridsportförbundets Ryttarutvecklingsprogram.