Vad är folkbildning?

Lärgrupp är en av många former som folkbildning kan bedrivas i. Folkbildning kan liknas vid ett gott samtal som aldrig tar slut. Det goda samtalet innebär att de som talar med varandra delar med sig av sina erfarenheter och sina tankar för att tillsammans komma vidare i frågan de berör.

Folkbildning bygger på frihet viket gör att de som talar med varandra gör det av egen fri vilja och själv bestämmer vad de vill tala om och på vilket sätt de vill genomföra det samtalet. 

Det finns fyra statliga syften för folkbildningen:

  • Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skap engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • Bidra till att bredda intresset för ökad delaktighet i kulturlivet

Varför håller vi på med det inom idrotten?

Idrottsrörelsen är så mycket mer än det fysiska idrottsliga utövandet. Genom de goda samtalen kan idrotten förena och utveckla personer. Genom att ha en förening som hela tiden har ett pågående samtal om frågor som till exempel ledarskap, demokratins spelregler, hur man är en bra kompis, trygghet, jämlikhet och allas rätt att vara med så kommer föreningens alla medlemmar att må bättre, utvecklas mer och vilja stanna kvar längre. Men samtalen förändrar och utvecklar inte bara dig själv, din lärgrupp eller din förening.

Idrottsrörelsen är stor med många medlemmar vilket gör att vi även påverkar och förändrar samhället med de samtal som vi genomför. Folkbildningen är ett sätt för oss att bygga ett stabilare och tryggare samhälle som vilar på demokratisk grund. Den hjälper enskilda personer att få makten över sitt liv och kunskapen om möjligheten att kunna påverka och förändra. Det är genom folkbildningen som vi kan mobilisera och göra förflyttningar.

Ett av de starkaste kännetecknen för folkbildningen är att den är fri och frivillig. Det är alltså deltagarna som själva ska bestämma vad innehållet ska vara och om de vill delta. Dessutom ska folkbildningen utgå från deltagarnas förutsättningar och behov vilket innebär att den ska anpassas så långt det går så länge den uppfyller statens fyra syften med folkbildningen.

Idrottsrörelsen vill att så många som möjligt, så länge som möjligt är i en så bra verksamhet som möjligt. Därför har vi tillsammans tagit fram en strategi hur vi ska utvecklas fram till 2025. Där pratar vi om hur en modern förening och ett gott ledarskap är, hur vi ska förändra sättet att träna och tävla, hur vi ska göra för att öka jämlikheten samt göra så att alla känner sig välkomna och vill vara med. Mer om idrottsrörelsens arbete med Strategi 2025 kan du läsa här.

För att nå den utveckling vi vill så behöver vi samtala om just dessa saker för att se vilka förändringar vi måste göra. Folkbildningen blir det verktyg vi använder oss av för att ha samtalen som leder till att vi genomför de förändringar som krävs. Så folkbildningen gör inte bara samhället starkare, den gör även idrottsrörelsen starkare.