Utveckling för barn 7 år och uppåt
Barn går igenom olika utvecklingsperioder där varje period bygger på den föregående. Ett barn måste öva och träna för att kunna gå vidare till nästa färdighet. Utvecklingstrappan är lika lång för alla barn, men hur lång tid det tar att klättra mellan de olika stegen är mycket individuellt.
Under hela utvecklingen tränar och övar barn omedvetet just på det trappsteg som de står på. Som ledare måste du alltid ta hänsyn till att utvecklingstakten kan variera avsevärt från barn till barn.
Social respekt är viktig, till exempel att barn tar hänsyn till andra barn. Detta kan tränas, bland annat med parövningar och kontaktövningar.
Det är viktigt att du som ledare ger barnen mycket beröm för det som de gör och tycker om. Positiv feedback lyfter de aktiva. Sätt ord på det som barnen gör bra så att feedbacken blir tydligare och mer personlig. Alla ska bli sedda på gymnastiken. Positiv feedback skapar också rörelseglädje.
Titta på filmen om barns utveckling och reflektera över nedanstående fråga.
Reflektera
Hur gör du som ledare för att ta hänsyn till barnens individuella utveckling?
Som ledare bör du träna dig i att observera barnens individuella motoriska utveckling. Gymnastikträningen ger barn och ungdomar god kroppskontroll och det gäller att ha koll på när olika motoriska moment introduceras för att utveckling ska ske hos de aktiva. Huruvida den aktiva kan utföra en viss övning eller inte har inte med åldern att göra utan snarare vad hen har lärt sig tidigare och var hen befinner sig i sin motoriska utveckling. Det är klokt att låta barnen själva välja svårighetsgrad och gå vidare till nästa steg när hen behärskar den lättare övningen.
Barn i åldern 7–9 år har god kroppsbalans. Finmotoriken är utvecklad. De är rörelseglada och gillar högt tempo. De är i en ålder då de har mycket lätt för att lära sig nya saker, och det är viktigt att du som ledare tar vara på denna utvecklingsperiod. Olika hopprepsövningar är lämpliga under denna period. Du kan nu låta barnen börja träna på att utföra till exempelvis handstående och hjulning med rätt teknik.
Barn i åldern 10–12 år har lättare för att ta till sig instruktioner. De kan nu koordinera sina rörelser bättre. Samordningen mellan öga och hand är god. De är uthålliga och snabba, och det är viktigt att träningen bygger vidare på grundrörelserna.
När barnen är mellan 7 och 11 år börjar de tänka logiskt, och deras minnes- och koncentrationsförmåga ökar. De flesta barn har dock fortfarande svårt att koncentrera sig under en längre stund, och de blir lätt distraherade. Försök hålla passen korta, maximalt 20 minuter. Ta sedan paus. I det här stadiet finns det stora skillnader i barnens mognad, och därför är det viktigt att ditt ledarskap är individanpassat. När barnen ska bedöma sin idrottsliga förmåga jämför de sig ofta med andra, förlitar sig på resultat och utgår från återkoppling från vuxna. De kan känna sig underlägsna om de upplever att de misslyckas. Tänk därför på att ge barnen positiv feedback på både idrottsliga prestationer och personliga egenskaper.
När barnen är mellan 11 och 13 år utvecklar de sin förmåga att resonera, analysera och lösa olika problem genom att prova sig fram. De kan vara uppmärksamma under en längre tid, och de kan skilja på olika typer av information. I det här stadiet formar barnen en personlig identitet, blir mer medvetna om sig själv och andra och utvecklar sina värderingar. Ofta är barnen mer fysiskt än psykiskt mogna. De olika utvecklingsnivåerna kan leda till att de blir osäkra. Var uppmärksam på att om en förändrad kroppsuppfattning påverkar de aktivas motivation, självkänsla och prestation.
I åldern 12–16 år är ungdomarna ofta analytiska och har bestämda åsikter. Deras förmåga till komplext och abstrakt tänkande fortsätter att utvecklas. Hjärnan är fullvuxen men fortsätter att utvecklas på ett neurologiskt plan. I det här stadiet försöker de unga göra sig oberoende och bygga upp en stabil självbild. Deras beslutsförmåga och ledarkunskaper utvecklas, de förstår sina känslor bättre och de har även lättare att hantera stress. Det är en intensiv utvecklingsfas både för hjärnan och kroppen i övrigt. Detta leder i många fall till ökad trötthet och humörsvängningar. Ungdomarna kan upplevas som ”långsamma” och oengagerade.
För att du ska nå fram till alla aktiva med instruktioner är det viktigt att du
- Ger korta instruktioner.
- Ger en eller få instruktioner åt gången.
- Förklarar vad övningen ska leda till – vissa behöver en helhet för att förstå syftet med en specifik övning/moment.
- Visar samtidigt som du berättar – vissa aktiva förstår genom att titta och andra genom att lyssna.
De aktiva som har svårare att ta in instruktioner i grupp måste du fånga enskilt efter gruppgenomgången, ge dem instruktionerna individuellt en gång till samt eventuellt hjälpa dem att genomföra/bana in övningen. Aktiva med begränsad förmåga till uppmärksamhet kan behöva hjälp att välja vilken station eller övning de ska börja med och hjälp att komma igång.
Reflektera
- Hur kan du utveckla ditt sätt att ge instruktioner?
- Vilka utmaningar ser du i att ge instruktioner i grupp respektive individuellt?
Att röra på sig ska vara roligt. Det är viktigt att du som ledare ser varje individ och uppmuntrar rörelseglädjen. När de aktiva uppmärksammas för någonting positivt blir de glada, och endorfiner utsöndras i kroppen.
Om du ser och uppmuntrar varje individ i olika moment under träningen blir de inte bara glada utan även stärkta som individer. Detta bidrar till att bygga upp de aktivas självkänsla. Kan du uppmuntra varje individ vid upprepade tillfällen förknippar individens hjärna automatiskt rörelse med glädje och att de är duktiga. Det blir på ett sätt ett självförstärkande system som du och andra vuxna runt omkring hjälper till att underhålla.
Titta på filmen nedan om att stärka barns utveckling. Fundera på hur barns utveckling ser ut i din grupp samt vad du kan ta med dig för att hjälpa barnen/ungdomarna att utvecklas genom stärkt självkänsla.
För att stärka de aktivas självkänsla ska du tänka på det här:
- Se och prata med eller till varje aktiv vid varje träningstillfälle.
- Uppmuntra och beskriv de positiva beteenden de aktiva gör. Exempel: ”Nu tog du ju i extra i bensparken som vi pratat om! Snyggt!” eller ”Jag såg att du verkligen lyssnade förut när vi gick igenom övningen gemensamt, superbra!”
- Använd stationer som kan nivåanpassas från mycket lätt nivå till svår nivå. Då kan alla aktiva genomföra samma stationer men med olika fokus.
- Ge de aktiva beröm. Beröm först deras ansträngningar eftersom du vill uppmuntra barnen att fortsätta försöka. Beröm sedan deras utveckling mot att klara övningen med god teknik.
- Utmana de aktiva att själva ge sig instruktioner inför en övning för att påminna sig om vad de ska tänka på i övningen.
För att tillgodose alla aktivas behov är det dock viktigt att du håller den övergripande strukturen intakt, från ett tydligt och återkommande upplägg som de aktiva kan till enkla förhållningsregler som att inte trängas, puttas, springa runt och skrika, klättra på redskapen etcetera. Som ledare ska du stå för tydliga ramar för lektionen så att den blir en trevlig upplevelse för alla barn/ungdomar. Denna förutsägbarhet bidrar även till att de aktiva upplever att de har kontroll då de vet vad som kommer att hända under träningen.
Som ett inslag i varje träning är det i dessa åldrar positivt med en strukturerad paus. Detta kan vara tio minuters styrd lek i mitten av lektionen. Det ger de aktiva möjlighet att röra sig mera fritt, slappna av, ha kul tillsammans i kompisrelationerna med mera. Använd lekar med fokus på samarbete och motorisk utveckling. Beroende på de aktivas mognad kan det vara lämpligt att genomföra lekar där ingen vinner.
Reflektera
Hur gör du som ledare för att stärka de aktivas självkänsla?
